Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

26
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten
Intaget av arsenik ur mjölk och fisk (1)
Livsmedel
Konsumtion
g/d
Arsenikhalt
μg/kg
Intag
μg/d
Andel %
Mjölk 420,0 0,002 0,84 5,8
Regnbåge 7,7 1,010 7,78 53,6
Gädda 5,0 0,092 0,46 3,2
Strömming 5,8 0,160 0,93 6,4
Gös 6,0 0,090 0,54 3,7
Siklöja 2,7 0,062 0,17 1,2
Sik 2,2 0,017 0,04 0,3
Lax 3,6 0,740 2,66 18,4
Övriga fiskar 6,0 0,190 1,10 7,6
Sammanlagt 14,50 100
Skadeverkningar på hälsan
Kritisk inverkan
■ Internationella centret för cancerforskning IARC klassificerar oorganisk arsenik i
kategorin 1 dvs. för människan cancerframkallande föreningar. Exponeringen för
arsenik är förknippad bl.a. med en ökad risk för hud-, urinblås-, njur-, lung- och
levercancer. Arsenik misstänks verka i slutstadiet av uppkomsten av cancer i kombination
med andra cancerframkallande ämnen. Hög exponering för arsenik har
visat sig som klart förhöjda arsenikhalter i urinen och håret också hos finländare
som dricker borrbrunnsvatten.
Högsta tolerabla intaget
■ För oorganisk arsenik i dricksvattnet har fastställts ett högsta veckointag på
(PTWI) 0,015 mg/kg kv/vecka. (2) (avlyst av JECFA 2010 och inget bestämt
istället för det)
Beräknat intag ur kosten
■ Det genomsnittliga dagliga intaget arsenik ur kosten och dricksvattnet har i EFSA:s
senaste riskvärdering beräknats till 0,13-0,56 µg/kg kv. (3)
Mest utsatta grupper
■ Cirka 1 % av finländarna använder dricksvatten som innehåller arsenik över 0,5
µg/l och cirka 0,05 % använder vatten som innehåller över 10 µg/l.