Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
24 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Källor: 1. WHO 1990. Environmental Health Criteria 101. Methylmercury, WHO Geneva 1990 2. Elintarvikeviraston tutkimuksia 13/1994 3. Niemi E. ja Enkovaara A-L, Tabu 6, 1998 4. A.L. Choi, P. Grandjean, Methylmercury exposure and health effects in humans, Environ. Chem. 2008, 5, 112-120 5. Opinion of the Scientific Panel on Contaminants in the Food Chain on a request from the Commission related to mercury and methylmercury in food, The EFSA Journal (2004) 34, 1-14 6. UNEP, Global mercury assessment, 2002. 7. Mergler et al., Methylmercury exposure and health effects in humans: A worldwide concern, (2007), 36, 3-11
4 Arsenik (As) Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Arsenik är en halvmetall som förekommer överallt i livsmiljön. I naturen förekommer den i form av såväl oorganiska som organiska föreningar. Arsenikens oorganiska föreningar används bland annat vid saltimpregnering av trä och vid tillverkning av elektronikkomponenter. Arsenik förekommer som orenhet i flera råvaror, såsom koppar- och nickelmalmer, stenkol, olja och torv, från vilka arsenik kan frigöras i luften. Brunnsvattnet innehåller i vissa områden arsenik i oorganisk form som löst sig från mineraler. I vissa geokemiska områden (framförallt i Tammerfors- och Sodankylätrakten) kan brunnsvattnet ha höga arsenikhalter. Fisk, särskilt havsfisk, innehåller arsenik huvudsakligen i form av ofarliga organiska ”havs”-arsenikföreningar. Man har ändå konstaterat den organiska arseniken i fisk vid upphettning i samband med matlagning delvis kan sönderfalla och eventuellt omvandlas också till oorganisk arsenik. Upptagningen av arsenik i kroppen och ämnesomsättningen och inverkningarna på människan beror i hög grad på arsenikens kemiska form. I föda har arsenikhalterna vanligen uppmätts som totalarsenik och därför känner man inte alltid exakt till arsenikföreningarnas kemiska form. Intag ur kosten Så gott som alla livsmedel innehåller små mängder arsenik. Halterna är vanligen mycket små, men förhöjda As-halter kan förekomma till exempel i kött, fjäderfä och spannmålsprodukter, eftersom arsenik kan förekomma i fodret. Också grönsaker kan innehålla förhöjda mängder arsenik som härstammar från kontaminerad mark eller utsläpp från industrianläggningar. Föda som härstammar från havet innehåller vanligen rikliga mängder arsenik i form av organiska föreningar. De viktigaste intagskällorna I Finland är borrbrunnsvatten den viktigaste källan till oorganisk arsenik. Intaget av arsenik ur egentliga livsmedel har i Finland beräknats endast i fråga om mjölk och fisk. En intagsberäkning publicerad år 2004 visar att regnbåge ger mer arsenik än andra fiskar. Arseniken i regnbåge härstammar sannolikt från fodret. Utgående från undersökningar som gjorts på annat håll i Europa har beräknats att fisk ger cirka 50 % av totalintaget arsenik. 25
- Page 1: Eviras publikationer 12/2010 Kemisk
- Page 4 and 5: 2 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 6 and 7: 4 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 8 and 9: 6 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 10 and 11: 8 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 12 and 13: 10 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 14 and 15: 12 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 16 and 17: 14 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 18 and 19: 16 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 20 and 21: 18 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 22 and 23: 20 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 24 and 25: 22 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 28 and 29: 26 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 30 and 31: 28 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 32 and 33: 30 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 34 and 35: 32 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 36 and 37: 34 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 38 and 39: 36 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 40 and 41: 38 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 42 and 43: 40 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 44 and 45: 42 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 46 and 47: 44 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 48 and 49: 46 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 50 and 51: 48 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 52 and 53: 50 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 54 and 55: 52 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 56 and 57: 54 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 58 and 59: 56 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 60 and 61: 58 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 62 and 63: 60 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 64 and 65: 62 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 66 and 67: 64 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 68 and 69: 66 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 70 and 71: 68 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 72 and 73: 70 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 74 and 75: 72 Kemiska kontaminanter i livsmede
24<br />
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />
Källor:<br />
1. WHO 1990. Environmental Health Criteria 101. Methylmercury, WHO Ge<strong>ne</strong>va 1990<br />
2. Elintarvikeviraston tutkimuksia 13/1994<br />
3. Niemi E. ja Enkovaara A-L, Tabu 6, 1998<br />
4. A.L. Choi, P. Grandjean, Methylmercury exposure and health effects in humans, Environ. Chem.<br />
2008, 5, 112-120<br />
5. Opinion of the Scientific Pa<strong>ne</strong>l on Contaminants in the Food Chain on a request from the Commission<br />
related to mercury and methylmercury in food, The EFSA Journal (2004) 34, 1-14<br />
6. UNEP, Global mercury assessment, 2002.<br />
7. Mergler et al., Methylmercury exposure and health effects in humans: A worldwide concern, (2007),<br />
36, 3-11
Change language