Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

More documents

Recommendations

Info

22 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Kosttillskott Tullaboratoriet har på senare år analyserat flera asiatiska kosttillskott som har innehållit stora mängder kvicksilver, främst i oorganisk form. Halterna har varierat mellan 20–10 000 mg/kg. De stora halterna beror inte på kontamination, utan kvicksilverföreningar har med avsikt tillsatts i kosttillskotten i enlighet med gammal asiatisk medicinsk tradition. Livsmedelstillsynsmyndigheterna i andra länder har likaså påträffat sådana preparat på sin marknad. Gränsvärdet för preparaten i fråga är 0,1 mg/ kg. Skadeverkningar på hälsan (1, 5, 6, 7) Kritisk inverkan ■ Metylkvicksilver skadar centrala nervsystemet, tränger igenom moderkakan och vandrar in i fostrets hjärna. ■ Symptomen på allvarlig kvicksilverförgiftning är neurologiska: darrning i händerna, koncentrationsstörningar, känsel-, syn- och hörselstörningar, domningar i extremiteterna. ■ Centrala nervsystemets utveckling under fosterstadiet är känslig redan mot låg exponering för metylkvicksilver och kan medföra att barnets utveckling senare fördröjs. ■ Metylkvicksilver kan höja risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Högsta tolerabla intaget hos vuxna ■ Det temporära tolerabla veckointaget av metylkvicksilver (PTWI) = 1,6 µg/kg kv (JECFA 2004) ■ Exponeringsgraden för kvicksilver kan mätas ur håret, ett långtidsintag på 0,2 mg/vecka medför att kvicksilverhalten i håret blir ca 6 mg/kg ■ Det temporära veckointaget av oorganiskt kvicksilver (PTWI) = 4 µg/kg kv (JECFA 2010) ■ Intaget ov oorganiskt kvicksilver hos barn 4 µg/kg kv/vecka och hos vuxna 1 µg/ kg kv/vecka (JECFA 2010) Beräknat intag ur livsmedel hos vuxna finländare (2) ■ Intaget beror på konsumtionen av fisk, särskilt insjöfisk ■ Enligt en undersökning publicerad år 1994 får finländare i genomsnitt 6,8 µg/ person/d kvicksilver från sin kost ■ Mängden metylkvicksilver som erhålls från fisk är i genomsnitt 4,3 µg/person/d Känsliga grupper ■ Gravida kvinnor, foster Mest utsatta grupper ■ Personer som äter rikliga mängder insjöfisk
Lagstiftning Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 och ändringen (EG) nr 629/2008 av den. Gränsvärde Livsmedelskategori mg/kg Fiskeriprodukter och muskelkött från fisk, utom de fiskarter som räknas upp nedan. Gränsvärdet gäller för skaldjur, utom brunt 0,50 krabbkött och utom kött från huvud och mellankropp av hummer och liknande stora skaldjur. Muskelkött från följande fiskarter: marulk, havskatt, ryggstrimmig pelamid, ål, atlantisk soldatfisk, skoläst, grenadjär, hälleflundra, kapklingklip, marlin, var, mulle, guldkongklip, gädda, ostrimmig 1,0 pelamid, glyskolja, portugisisk hundhaj, rocka, kungsfisk, rödfisk, segelfisk, strumpebandsfisk, dolkfisk, pagell, haj, escolar, oljefisk, ruvett, stör, svärdfisk, tonfisk och bonit Kosttillskott 0,10 Provtagningsmetod i förordning (EG) nr 333/2007. För gelatin och kollagen har dessutom fastställts en restgräns för Hg (0,15 mg/kg för bägge två) i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004. Slutsatser om tillsynen Det är mycket viktigt att säkerställa att gravida mödrars kost innehåller så små mängder metylkvicksilver som möjligt. I det undantag till fiskintagsrekommendationerna som Evira gett uppmanas gravida kvinnor undvika gädda. För att man skall kunna förvissa sig om alla befolkningsgruppers säkerhet, måste ett tillräckligt antal prover från insjöfisk analyseras. Utgående från den information som så erhålls kan man informera yrkes- och fritidsfiskarna och kommuninvånarna om halterna kvicksilver i fisk och också om de risker som organiskt kvicksilver medför. I prover av spannmål och grönsaker påträffas ibland halter som överstiger basnivån. Det kan bero på lokala kontaminationskällor. Sådana skall undersökas och utredas. Kvaliteten på preparat som saluhålls som hälsokostprodukter (såsom asiatiska kosttillskott) skall följas upp noggrannare än hittills. Från sjö till bord – Kritiska punkter inom tillsynen Importerad fisk Rovfisk från insjövatten Råvaran Slutprodukten 23
Page 1: Eviras publikationer 12/2010 Kemisk
Page 4 and 5: 2 Kemiska kontaminanter i livsmedel
Page 12 and 13: 10 Kemiska kontaminanter i livsmede
Page 74 and 75:
72 Kemiska kontaminanter i livsmede
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
100 Kemiska kontaminanter i livsmed
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 158:
Livsmedelssäkerhetsverket Evira Fo
show all

Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?