Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
22 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Kosttillskott Tullaboratoriet har på senare år analyserat flera asiatiska kosttillskott som har innehållit stora mängder kvicksilver, främst i oorganisk form. Halterna har varierat mellan 20–10 000 mg/kg. De stora halterna beror inte på kontamination, utan kvicksilverföreningar har med avsikt tillsatts i kosttillskotten i enlighet med gammal asiatisk medicinsk tradition. Livsmedelstillsynsmyndigheterna i andra länder har likaså påträffat sådana preparat på sin marknad. Gränsvärdet för preparaten i fråga är 0,1 mg/ kg. Skadeverkningar på hälsan (1, 5, 6, 7) Kritisk inverkan ■ Metylkvicksilver skadar centrala nervsystemet, tränger igenom moderkakan och vandrar in i fostrets hjärna. ■ Symptomen på allvarlig kvicksilverförgiftning är neurologiska: darrning i händerna, koncentrationsstörningar, känsel-, syn- och hörselstörningar, domningar i extremiteterna. ■ Centrala nervsystemets utveckling under fosterstadiet är känslig redan mot låg exponering för metylkvicksilver och kan medföra att barnets utveckling senare fördröjs. ■ Metylkvicksilver kan höja risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Högsta tolerabla intaget hos vuxna ■ Det temporära tolerabla veckointaget av metylkvicksilver (PTWI) = 1,6 µg/kg kv (JECFA 2004) ■ Exponeringsgraden för kvicksilver kan mätas ur håret, ett långtidsintag på 0,2 mg/vecka medför att kvicksilverhalten i håret blir ca 6 mg/kg ■ Det temporära veckointaget av oorganiskt kvicksilver (PTWI) = 4 µg/kg kv (JECFA 2010) ■ Intaget ov oorganiskt kvicksilver hos barn 4 µg/kg kv/vecka och hos vuxna 1 µg/ kg kv/vecka (JECFA 2010) Beräknat intag ur livsmedel hos vuxna finländare (2) ■ Intaget beror på konsumtionen av fisk, särskilt insjöfisk ■ Enligt en undersökning publicerad år 1994 får finländare i genomsnitt 6,8 µg/ person/d kvicksilver från sin kost ■ Mängden metylkvicksilver som erhålls från fisk är i genomsnitt 4,3 µg/person/d Känsliga grupper ■ Gravida kvinnor, foster Mest utsatta grupper ■ Personer som äter rikliga mängder insjöfisk
Lagstiftning Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 och ändringen (EG) nr 629/2008 av den. Gränsvärde Livsmedelskategori mg/kg Fiskeriprodukter och muskelkött från fisk, utom de fiskarter som räknas upp nedan. Gränsvärdet gäller för skaldjur, utom brunt 0,50 krabbkött och utom kött från huvud och mellankropp av hummer och liknande stora skaldjur. Muskelkött från följande fiskarter: marulk, havskatt, ryggstrimmig pelamid, ål, atlantisk soldatfisk, skoläst, grenadjär, hälleflundra, kapklingklip, marlin, var, mulle, guldkongklip, gädda, ostrimmig 1,0 pelamid, glyskolja, portugisisk hundhaj, rocka, kungsfisk, rödfisk, segelfisk, strumpebandsfisk, dolkfisk, pagell, haj, escolar, oljefisk, ruvett, stör, svärdfisk, tonfisk och bonit Kosttillskott 0,10 Provtagningsmetod i förordning (EG) nr 333/2007. För gelatin och kollagen har dessutom fastställts en restgräns för Hg (0,15 mg/kg för bägge två) i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004. Slutsatser om tillsynen Det är mycket viktigt att säkerställa att gravida mödrars kost innehåller så små mängder metylkvicksilver som möjligt. I det undantag till fiskintagsrekommendationerna som Evira gett uppmanas gravida kvinnor undvika gädda. För att man skall kunna förvissa sig om alla befolkningsgruppers säkerhet, måste ett tillräckligt antal prover från insjöfisk analyseras. Utgående från den information som så erhålls kan man informera yrkes- och fritidsfiskarna och kommuninvånarna om halterna kvicksilver i fisk och också om de risker som organiskt kvicksilver medför. I prover av spannmål och grönsaker påträffas ibland halter som överstiger basnivån. Det kan bero på lokala kontaminationskällor. Sådana skall undersökas och utredas. Kvaliteten på preparat som saluhålls som hälsokostprodukter (såsom asiatiska kosttillskott) skall följas upp noggrannare än hittills. Från sjö till bord – Kritiska punkter inom tillsynen Importerad fisk Rovfisk från insjövatten Råvaran Slutprodukten 23
- Page 1: Eviras publikationer 12/2010 Kemisk
- Page 4 and 5: 2 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 6 and 7: 4 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 8 and 9: 6 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 10 and 11: 8 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 12 and 13: 10 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 14 and 15: 12 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 16 and 17: 14 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 18 and 19: 16 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 20 and 21: 18 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 22 and 23: 20 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 26 and 27: 24 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 28 and 29: 26 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 30 and 31: 28 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 32 and 33: 30 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 34 and 35: 32 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 36 and 37: 34 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 38 and 39: 36 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 40 and 41: 38 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 42 and 43: 40 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 44 and 45: 42 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 46 and 47: 44 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 48 and 49: 46 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 50 and 51: 48 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 52 and 53: 50 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 54 and 55: 52 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 56 and 57: 54 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 58 and 59: 56 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 60 and 61: 58 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 62 and 63: 60 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 64 and 65: 62 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 66 and 67: 64 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 68 and 69: 66 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 70 and 71: 68 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 72 and 73: 70 Kemiska kontaminanter i livsmede
22<br />
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />
Kosttillskott<br />
Tullaboratoriet har på senare år analyserat flera asiatiska kosttillskott som har in<strong>ne</strong>hållit<br />
stora mängder kvicksilver, främst i oorganisk form. Halterna har varierat mellan<br />
20–10 000 mg/kg. De stora halterna beror inte på kontamination, utan kvicksilverföreningar<br />
har med avsikt tillsatts i kosttillskotten i enlighet med gammal asiatisk<br />
medicinsk tradition. Livsmedelstillsynsmyndigheterna i andra länder har likaså påträffat<br />
sådana preparat på sin marknad. Gränsvärdet för preparaten i fråga är 0,1 mg/<br />
kg.<br />
Skadeverkningar på hälsan (1, 5, 6, 7)<br />
Kritisk inverkan<br />
■ Metylkvicksilver skadar centrala <strong>ne</strong>rvsystemet, tränger igenom moderkakan och<br />
vandrar in i fostrets hjärna.<br />
■ Symptomen på allvarlig kvicksilverförgiftning är <strong>ne</strong>urologiska: darrning i händerna,<br />
koncentrationsstörningar, känsel-, syn- och hörselstörningar, domningar i extremiteterna.<br />
■ Centrala <strong>ne</strong>rvsystemets utveckling under fosterstadiet är känslig redan mot låg<br />
expo<strong>ne</strong>ring för metylkvicksilver och kan medföra att bar<strong>ne</strong>ts utveckling senare<br />
fördröjs.<br />
■ Metylkvicksilver kan höja risken för hjärt- och kärlsjukdomar.<br />
Högsta tolerabla intaget hos vuxna<br />
■ Det temporära tolerabla veckointaget av metylkvicksilver (PTWI) = 1,6 µg/kg kv<br />
(JECFA 2004)<br />
■ Expo<strong>ne</strong>ringsgraden för kvicksilver kan mätas ur håret, ett långtidsintag på 0,2<br />
mg/vecka medför att kvicksilverhalten i håret blir ca 6 mg/kg<br />
■ Det temporära veckointaget av oorganiskt kvicksilver (PTWI) = 4 µg/kg kv<br />
(JECFA 2010)<br />
■ Intaget ov oorganiskt kvicksilver hos barn 4 µg/kg kv/vecka och hos vuxna 1 µg/<br />
kg kv/vecka (JECFA 2010)<br />
Beräknat intag ur livsmedel hos vuxna finländare (2)<br />
■ Intaget beror på konsumtio<strong>ne</strong>n av fisk, särskilt insjöfisk<br />
■ Enligt en undersökning publicerad år 1994 får finländare i genomsnitt 6,8 µg/<br />
person/d kvicksilver från sin kost<br />
■ Mängden metylkvicksilver som erhålls från fisk är i genomsnitt 4,3 µg/person/d<br />
Känsliga grupper<br />
■ Gravida kvinnor, foster<br />
Mest utsatta grupper<br />
■ Perso<strong>ne</strong>r som äter rikliga mängder insjöfisk
Change language