Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

More documents

Recommendations

Info

20 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten 3 Kvicksilver (Hg) Kvicksilver är en giftig tungmetall som naturligt förekommer i miljön. Mängder av kvicksilver har alltmänt ökat som en följd av utsläpp som användning av kvicksilver- föreningar och förbränning av fossila bränslen, särskilt stenkol, medfört. Metalliskt kvicksilver är i rumstemperatur flytande och flyktigt. Kvicksilver sprider sig delvis i gasform med luftströmmarna långt bort från utsläppskällan så att halterna i miljön och människans exponering i hela norra halvklotets område ökat ända fram till de arktiska områdena. Även om man betydligt lyckats begränsa användningen av kvicksilverföreningar och därmed också utsläppen, uppskattas kvicksilverbelastningen på miljön till följd av mänsklig verksamhet numera vara cirka två gånger större än den naturliga kvicksilvercykeln. Kvicksilverföreningar som förekommer i naturen är metalliskt kvicksilver, oorganiska kvicksilversalter och organiska kvicksilverföreningar (särskilt metylkvicksilver). Människan exponeras för kvicksilver i första hand via kosten. I miljön omvandlas oorganiskt kvicksilver av mikroorganismer till metylkvicksilver som medför den största risken såväl för människan som för däggdjur och fåglar som äter fisk. Förekomst i kosten Huvuddelen av kvicksilvret som kommer från kosten härstammar från fisk. Kvicksilverhalterna i mjölk och mjölkprodukter är mycket låga. I kött är halterna likaså låga, men inre organ, särskilt njurar, kan innehålla rätt höga halter. Av det oorganiska kvicksilvret som kommer från kosten upptas cirka 7 %, men av metylkvicksilvret över 90 %. Kvicksilvret i fisk uppträder till (hela) drygt 90 % i formen metylkvicksilver. Intaget av kvicksilver ur vissa livsmedel (2) Livsmedelskategori Konsumtion g/d/person Hg-halt μg/kg Hg-intag µg/d/person Fisk 39 1 mg/kg 4,8 Spannmål 184
Fisk Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Kvicksilverhalterna i fisk varierar från en fiskart till en annan. Huvuddelen av kvicksilvret i fisk är metylkvicksilver. Hos fiskarter som äter plankton såsom strömming, siklöja och sik jämte braxen, karpfiskar och de flesta havsfiskar blir kvicksilverhalterna sällan så höga, att de skulle begränsa användning av fisken som föda. Vissa tonfiskar, svärdfisk, haj och andra långlivade havsfiskar kan ändå innehålla rätt höga halter (jfr bildtexten och lagstiftningstabellen). Av de allmänt använda fiskarterna i Finland påträffas de största kvicksilverhalterna hos gäddor i små skogssjöar i södra, mellersta och östra Finland, i vilka gränsvärdet för rovfiskar kan överskridas framförallt hos stora individer. Hos fisk i klara, osura sjöar och i sjöar i lerjordsområden är kvicksilverhalterna mindre. Hos högsjöfisk är den genomsnittliga kvicksilverhalten vanligen lägre än hos insjöfisk. Kvicksilverhalten stiger med fiskens ålder och storlek. Huvuddelen av befolkningen använder inte som föda betydande mängder av de fiskarter, som uppvisar höga kvicksilverhalter. Fiskarter, som uppvisar höga kvicksilverhalter (0,5 - 1 mg/kg) ■ Gädda ■ Abborre (insjövatten) ■ Lake (insjövatten, stora individer) ■ Gös (insjövatten, stora individer) ■ Svärdfisk ■ Haj ■ Färsk tonfisk Intaget av kvicksilver (mg/vecka) Intaget av kvicksilver från fisk per vecka (portionens storlek 100 g) siklöja sik strömming regnbåge högsjöfiskar rovfiskar i insjövatten abborre gädda gös lake Kvicksilverhalten i fisk (mg/kg) två gånger i månaden en gång i veckan två gånger i veckan Figuren visar att en person som äter stora och gamla rovfiskar från insjövatten eller vissa importerade fiskar skulle få i sig mest kvicksilver, eftersom kvicksilverhalterna i sådan fisk är höga. stora och gamla rovfiskar i insjövatten och vissa impor- Kalkylen utgår från en terade fiskar (svärdfisk, portion på 100 g. haj och färsk tonfisk) WHO:s rekommendation till gränsvärde för intaget (0,1 mk/vecka för en vuxen person på 60 kg) 21
Page 1: Eviras publikationer 12/2010 Kemisk
Page 4 and 5: 2 Kemiska kontaminanter i livsmedel
Page 12 and 13: 10 Kemiska kontaminanter i livsmede
Page 72 and 73:
70 Kemiska kontaminanter i livsmede
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
100 Kemiska kontaminanter i livsmed
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 158:
Livsmedelssäkerhetsverket Evira Fo
show all

Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?