Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
12 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten 2.1 Kadmium (Cd) Kadmium förekommer som en orenhet i gödselmedel och flytgödsel. Halterna kadmium i livsmedel höjs av industrin, trafiken och fjärrspridning. Odlingsväxterna tar upp kadmium ur marken. Denna egenskap varierar från en art till en annan. Också inom en och samma art (såsom potatis) kan variationer förekomma. De högsta kadmiumhalterna i marken påträffas i landets sydvästra delar. I lerjordar påträffas mest kadmium. Mulljordar uppvisar högre halter kadmium än mojordar. (1) De viktigaste intagskällorna (2, 3) Livsmedelskategori µg/person/d Spannmålsprodukter 3,5 Grönsaker, frukt etc. 2,7 Kötträtter 0,5 Fisk 0,5 Skaldjur och blötdjur 0,3 Inre organ 0,3 Hur intaget av kadmium fördelar sig (2, 3) Sisäelimet Inre organ 3 % Skaldjur och blötdjur Äyriäiset ja nilviäiset 3 % Kala Fisk 5 % Kötträtter Liharuoat 5 % Muut Övriga 10 % Vihannekset, Grönsaker, hedelmät, frukt yms. etc. 32 % Spannmåls- Viljavalmisteet produkter 42 %
De högsta halterna påträffas i ■ Skaldjur och blötdjur ■ Inre organ ■ Fiskkonserver ■ Svamp ■ Linfrö ■ Spannmålsprodukter ■ Bär och nötter Skadeverkningar på hälsan (4-9) Kritisk inverkan Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten ■ Försvagad njurfunktion ■ Också små halter ackumuleras i njurarna ■ Cirka 5 % av kadmiumet går från matsmältningskanalen till blodomloppet ■ Kadmiumets biologiska halveringstid i njurarna är 10–30 år ■ Kadmiumhalten i njurarna kan bli kritisk (50 mg/kg) redan i 45 års ålder Högsta tolerabla intaget hos vuxna ■ TWI = 2,5 µg/kg kv/vecka (9) ■ PTMI = 25 µg/kg kv (11) Beräknat intag ur livsmedel hos vuxna finländare (2) ■ 0,8 µg/kg kv/vecka (2) ■ Européernas genomsnittliga intag har beräknats till 2,3 µg/kg kv/vecka (8) Mest utsatta grupper ■ Storkonsumenter av inre organ, räkor, linfrö och svamp ■ Rökare, hos vilka njurarnas genomsnittliga Cd-halter är cirka dubbla i jämförelse med den övriga befolkningen ■ Personer som lider av brist på järn, kalcium eller vitamin D 13
- Page 1: Eviras publikationer 12/2010 Kemisk
- Page 4 and 5: 2 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 6 and 7: 4 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 8 and 9: 6 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 10 and 11: 8 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 12 and 13: 10 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 16 and 17: 14 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 18 and 19: 16 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 20 and 21: 18 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 22 and 23: 20 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 24 and 25: 22 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 26 and 27: 24 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 28 and 29: 26 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 30 and 31: 28 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 32 and 33: 30 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 34 and 35: 32 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 36 and 37: 34 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 38 and 39: 36 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 40 and 41: 38 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 42 and 43: 40 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 44 and 45: 42 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 46 and 47: 44 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 48 and 49: 46 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 50 and 51: 48 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 52 and 53: 50 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 54 and 55: 52 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 56 and 57: 54 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 58 and 59: 56 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 60 and 61: 58 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 62 and 63: 60 Kemiska kontaminanter i livsmede
De högsta halterna påträffas i<br />
■ Skaldjur och blötdjur<br />
■ Inre organ<br />
■ Fiskkonserver<br />
■ Svamp<br />
■ Linfrö<br />
■ Spannmålsprodukter<br />
■ Bär och nötter<br />
Skadeverkningar på hälsan (4-9)<br />
Kritisk inverkan<br />
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />
■ Försvagad njurfunktion<br />
■ Också små halter ackumuleras i njurarna<br />
■ Cirka 5 % av kadmiumet går från matsmältningskanalen till blodomloppet<br />
■ Kadmiumets biologiska halveringstid i njurarna är 10–30 år<br />
■ Kadmiumhalten i njurarna kan bli kritisk (50 mg/kg) redan i 45 års ålder<br />
Högsta tolerabla intaget hos vuxna<br />
■ TWI = 2,5 µg/kg kv/vecka (9)<br />
■ PTMI = 25 µg/kg kv (11)<br />
Beräknat intag ur livsmedel hos vuxna finländare (2)<br />
■ 0,8 µg/kg kv/vecka (2)<br />
■ Européernas genomsnittliga intag har beräknats till 2,3 µg/kg kv/vecka (8)<br />
Mest utsatta grupper<br />
■ Storkonsumenter av inre organ, räkor, linfrö och svamp<br />
■ Rökare, hos vilka njurarnas genomsnittliga Cd-halter är cirka dubbla i jämförelse<br />
med den övriga befolkningen<br />
■ Perso<strong>ne</strong>r som lider av brist på järn, kalcium eller vitamin D<br />
13
Change language