Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

More documents

Recommendations

Info

140 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten ■ I gränsvärdena ingår en säkerhetsmarginal och en lindrig överskridning av riktvärdet medför således inte någon betydande hälsorisk. Vatten som rejält överstiger riktvärdena borde inte användas som dricksvatten. ■ Som dricksvatten för småbarn bör inte användas brunnsvatten som innehåller rikliga mängder nitrat. Risken för methemoglobinemi är störst, om vattnet samtidigt är kontaminerat med mikrober. Källor: 1. Komulainen H. Juoma- ja uimavesi. Jantunen M, Komulainen H, Nevalainen A, Tuomisto J, Venäläinen R, Viluksela M (toim.). Selvitys elinympäristön kemikaaliriskeistä. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B, 11/2005: 94-112. 2. Komulainen H, Kurttio P, Muikku M. Altistuminen veden vierasaineille. Ympäristö ja Terveys-lehti. 2006:10: 46-53. 3. Kurttio P: Arsenic and fluoride in well waters – exposure and health effects. Publications of the National Public Health Institute, A12, 1999. 4. Lahermo P, Tarvainen T, Hatakka T, Backman B, Juntunen R, Kortelainen N, Lakomaa T, Nikkarinen M, Vesterbacka P, Väisänen U, Suomela P. Tuhat kaivoa – Suomen kaivovesien fysikaalis-kemiallinen laatu vuonna 1999. Tutkimusraportti 155, Geologian tutkimuskeskus, 2002. 5. Mäkeläinen I: Talousveden radioaktiivisuus Suomessa. Ympäristö ja Terveys no. 4,24-27,2001. 6. Nordberg GF, Fowler BA, Nordberg M, Friberg LT. Handbook on the Toxicology of Metals. Third edition. Academic Press, 2007. 7. Sosiaali- ja terveysministeriön asetus talousveden laatuvaatimuksista ja valvontatutkimuksista. No. 461, 19.5.2000. 8. Sosiaali- ja terveysministeriön asetus pienten yksiköiden talousveden laatuvatimuksista ja valvontatukimuksista. No. 401, 17.5.2001. 9. ST 12.3. Talousveden radioaktiivisuus. Säteilyturvakeskus 1993. 10. Vesterbacka P, Mäkeläinen I, Tarvainen T, Hatakka T, Arvela H. Kaivoveden luonnollinen radioaktiivisuus – Otantatutkimus 2001. STUK-A199, 2004 11. Voutilainen A, Mäkeläinen I, Huikuri P, Salonen L. Porakaivoveden radonkartasto. STUK A171, 2000. 12. WHO 2003. Arsenic in Drinking-water. Background document for development of WHO Guidelines for Drinking-water Quality. [http://www.who.int/water_sanitation_health/dwq/chemicals/ arsenic.pdf] 13. WHO 2004. Fluoride in Drinking-water. Background document for development of WHO Guidelines for Drinking-water Quality. [http://www.who.int/water_sanitation_health/dwq/chemicals/ fluoride.pdf] 14. WHO 2005. Uranium in Drinking-water. Background document for development of WHO Guidelines for Drinking-water Quality [http://www.who.int/water_sanitation_health/dwq/chemicals/ uranium290605.pdf] 15. WHO 2007. Nitrate and nitrite in drinking-water Background document for development of WHO Guidelines for Drinking-water Quality, [http://www.who.int/water_sanitation_health/dwq/ chemicals/nitratenitrite2ndadd.pdf]
27 Främmande ämnen i förpackningsmaterial Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Förpackningsmaterialen är de vanligaste materialen/produkterna som kommer i kontakt med livsmedel (kontaktmaterial). Också andra produkter, såsom processapparatur, redskap, engångshandskar, konservburkar, kärl och bestick, kan i något stadium av tillverkningen eller förvaringen komma i kontakt med livsmedel. Bestämmelserna om livsmedelssäkerhet gäller alla sådana produkter. Ansvaret för att kontaktmaterialen är säkra och också annars överensstämmer med kraven (analyser inbegripa) ligger hos tillverkarna. Material och produkter får under normala eller förutsebara användningsförhållanden inte överföra sina beståndsdelar till livsmedel i sådana kvantiteter som skulle kunna ■ utgöra en fara för människors hälsa, eller ■ medföra en oacceptabel förändring av livsmedlets sammansättning, eller ■ medföra en försämring av livsmedlets organoleptiska egenskaper. Migrationen eller mängden främmande ämne som överförs påverkas mest av temperaturen och livsmedlets sammansättning. För migrationen gäller de allmänna kemiska grundläggande reglerna: till exempel lika löses i lika dvs. de fettlösliga beståndsdelarna i plast migrerar lätt till feta livsmedel och migrationshastigheten ökar då temperaturen stiger. Man har undersökt hur beståndsdelarna i förpackningsmaterial migrerar och räknat ur intagsberäkningar. I jämförelse med intagsberäkningarna för andra främmande ämnen finns ändå ytterst få exakta siffror. Finland saknar helt sådan användningsinformation, utgående från vilken man skulle veta från vilka förpackade livsmedel intaget kan vara betydande. Evira låter årligen göra undersökningar också av kontaktmaterial som en del av tillsynen över att produkterna på marknaden överensstämmer med kraven. Skadeverkningar på hälsan Vissa beståndsdelar i förpackningsmaterial misstänks vara cancerframkallande eller ha endokrin eller hormonal inverkan. Sådana beståndsdelar är: ■ Bisfenol A ■ Styren ■ Alkylfenoler ■ Olika mjukgörare, såsom dietylheksyladipat och ftalater 141
Page 1:
Eviras publikationer 12/2010 Kemisk
Page 4 and 5:
2 Kemiska kontaminanter i livsmedel
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
10 Kemiska kontaminanter i livsmede
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93: 90 Kemiska kontaminanter i livsmede
Page 102 and 103: 100 Kemiska kontaminanter i livsmed
Page 158: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Fo
show all

Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?