Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
126 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten 25 Främmande ämnen i hushållsvattnet Inemot 90 % av finländarna använder vattenledningsvatten från ett vattenverk. Vattenverken framställer hushållsvatten av ytvatten eller utnyttjar grundvatten eller konstgjort grundvatten som råvatten. Vattenreningsprocessen i vattenverket beror i hög grad på råvattnets kvalitet. I Finland desinficeras vattnet som framställs av ytvatten innan det pumpas in i distributionsnätet. Grundvatten eller konstgjorda grundvatten desinficeras nödvändigtvis inte. För hushållsvattnets kvalitet har fastställts såväl hälsogrundade kvalitetskrav som kvalitetsrekommendationer. För lagstiftningen om hushållsvattnets kvalitet svarar Social- och hälsovårdsministeriet, för ledningen av verkställandet av denna lagstiftning svarar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira och för tillsynen över kvaliteten svarar de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna. I Finland är hälsoriskerna som är förknippade med främmande ämnen i hushållsvattnet mycket regionala och de påverkas väsentligt av råvattnets typ (yt- eller grundvatten). Också det, om det rör sig om enskilda hushållsvattenbrunnar i glesbygden eller ett kommunalt vattenverk, påverkar storleken på riskerna. De främmande kemiska ämnena som förekommer i hushållsvatten är biprodukter som bildas vid desinficering av vattnet, kemikalier (rester) som hänför sig till reningen av vattnet och ämnen som lösgörs från rörledningsmaterialen. I det hushållsvatten som vattenverken distribuerar kan i undantagssituationer förekomma orenheter, om sådana hamnar i råvattenkällan. Det rör sig vanligen om ämnen som hamnar i grundvattnet från kontaminerad mark. Av de ämnen som naturligt förekommer i marken förekommer fluorid regionalt också i det vatten som vattenverken distribuerar i halter som överstiger gränsvärdet (1,5 mg/l, särskilt i Kymmenedalen). Eftersom problemet är vanligare i privata brunnar, har fluoridriskerna beskrivits i avsnittet Främmande ämnen i brunnsvattnet.
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten 25.1 Biprodukter från vattenrening och desinficering i vattenverken I små vattenverk används fortsättningsvis lut (NaOH) för reglering av vattnets pH. Som en följd av en funktionsstörning kan för mycket lut hamna i vattnet och hushållsvattnet är då starkt alkaliskt (frätande). Av de ämnen som används som fällningshjälpmedel vid rening av ytvatten kan små halter kvarstå i vattnet som lämnar vattenverket. Från polyakrylamidkoagulanter kan till exempel monomer akrylamid hamna i hushållsvattnet. Resterna av aluminiumet i fällningskemikalierna (såsom aluminiumsulfat, polyaluminiumklorid) som används vid rening av hushållsvattnet kan något höja aluminiumhalten i vattnet. Biprodukter från desinficeringen av råvattnet är bland annat bromat, trihalometaner (kloroform, bromoform, dibromklormetan, bromdiklormetan), haloacetater och klorerade furanoner (såsom MX). Bromat kan bildas i samband med ozonering av bromidhaltigt råvatten, men det kan ibland också förekomma som orenhet i den hypokloritlösning som används vid klordesinficering. Trihalometaner, haloacetater och klorerade furanoner bildas då klor reagerar med organiskt humus i ytvattnet. Halterna trihalometaner i finländskt klordesinficerat hushållsvatten var ännu på 1980-talet stora, men de sjönk betydligt på 1990-talet tack vare förbättringar i vattenverkstekniken. Olika trihalometaners inbördes relation beror bl.a. på mängden bromid i råvattnet. Trihalometanerna är dominerande biprodukter då pH-värdet är högt, men i lågt pH bildas mest haloacetater. Flera biprodukter från desinficeringen, särskilt kloroform, är flyktiga och man exponeras således för dem också via luftvägarna till exempel i samband med duschning och i simhallar och badinrättningar. Exponeringen via huden kan också vara betydande då man simmar i simhallar. Skadeverkningar på hälsan Till de flesta vattenreningskemikalier som används i vattenverk har än så länge inte kopplats några skadeverkningar i form av resthalter. Lut är ett ämne som potentiellt orsakar en hälsorisk. Lut (NaOH) Kritisk inverkan ■ Frätande ■ Intag (redan en enda klunk) av starkt alkaliskt vatten kan fräta slemhinnorna i munnen och matstrupen. Säkerhetsmarginaler ■ Existerar inte 127
- Page 78 and 79: 76 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 80 and 81: 78 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 82 and 83: 80 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 84 and 85: 82 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 86 and 87: 84 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 88 and 89: 86 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 90 and 91: 88 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 92 and 93: 90 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 94 and 95: 92 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 96 and 97: 94 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 98 and 99: 96 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 100 and 101: 98 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 102 and 103: 100 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 104 and 105: 102 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 106 and 107: 104 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 108 and 109: 106 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 110 and 111: 108 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 112 and 113: 110 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 114 and 115: 112 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 116 and 117: 114 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 118 and 119: 116 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 120 and 121: 118 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 122 and 123: 120 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 124 and 125: 122 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 126 and 127: 124 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 130 and 131: 128 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 132 and 133: 130 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 134 and 135: 132 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 136 and 137: 134 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 138 and 139: 136 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 140 and 141: 138 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 142 and 143: 140 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 144 and 145: 142 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 146 and 147: 144 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 148 and 149: 146 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 150 and 151: 148 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 152 and 153: 150 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 154 and 155: 152 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 158: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Fo
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />
25.1 Biprodukter från vattenrening<br />
och desinficering i vattenverken<br />
I små vattenverk används fortsättningsvis lut (NaOH) för reglering av vatt<strong>ne</strong>ts pH.<br />
Som en följd av en funktionsstörning kan för mycket lut hamna i vatt<strong>ne</strong>t och hushållsvatt<strong>ne</strong>t<br />
är då starkt alkaliskt (frätande).<br />
Av de äm<strong>ne</strong>n som används som fällningshjälpmedel vid rening av ytvatten kan små<br />
halter kvarstå i vatt<strong>ne</strong>t som lämnar vattenverket. Från polyakrylamidkoagulanter kan<br />
till exempel monomer akrylamid hamna i hushållsvatt<strong>ne</strong>t. Resterna av aluminiumet<br />
i fällningskemikalierna (såsom aluminiumsulfat, polyaluminiumklorid) som används<br />
vid rening av hushållsvatt<strong>ne</strong>t kan något höja aluminiumhalten i vatt<strong>ne</strong>t.<br />
Biprodukter från desinficeringen av råvatt<strong>ne</strong>t är bland annat bromat, trihalometa<strong>ne</strong>r<br />
(kloroform, bromoform, dibromklormetan, bromdiklormetan), haloacetater och<br />
klorerade furano<strong>ne</strong>r (såsom MX).<br />
Bromat kan bildas i samband med ozo<strong>ne</strong>ring av bromidhaltigt råvatten, men det<br />
kan ibland också förekomma som orenhet i den hypokloritlösning som används vid<br />
klordesinficering. Trihalometa<strong>ne</strong>r, haloacetater och klorerade furano<strong>ne</strong>r bildas då klor<br />
reagerar med organiskt humus i ytvatt<strong>ne</strong>t. Halterna trihalometa<strong>ne</strong>r i finländskt klordesinficerat<br />
hushållsvatten var ännu på 1980-talet stora, men de sjönk betydligt på<br />
1990-talet tack vare förbättringar i vattenverkstekniken. Olika trihalometa<strong>ne</strong>rs inbördes<br />
relation beror bl.a. på mängden bromid i råvatt<strong>ne</strong>t. Trihalometa<strong>ne</strong>rna är domi<strong>ne</strong>rande<br />
biprodukter då pH-värdet är högt, men i lågt pH bildas mest haloacetater.<br />
Flera biprodukter från desinficeringen, särskilt kloroform, är flyktiga och man expo<strong>ne</strong>ras<br />
således för dem också via luftvägarna till exempel i samband med duschning och<br />
i simhallar och badinrättningar. Expo<strong>ne</strong>ringen via huden kan också vara betydande<br />
då man simmar i simhallar.<br />
Skadeverkningar på hälsan<br />
Till de flesta vattenreningskemikalier som används i vattenverk har än så länge inte<br />
kopplats några skadeverkningar i form av resthalter. Lut är ett äm<strong>ne</strong> som potentiellt<br />
orsakar en hälsorisk.<br />
Lut (NaOH)<br />
Kritisk inverkan<br />
■ Frätande<br />
■ Intag (redan en enda klunk) av starkt alkaliskt vatten kan fräta slemhinnorna i<br />
mun<strong>ne</strong>n och matstrupen.<br />
Säkerhetsmarginaler<br />
■ Existerar inte<br />
127
Change language