Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
118<br />
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />
Radioaktiva äm<strong>ne</strong>n i en <strong>ne</strong>dfallssituation<br />
I en <strong>ne</strong>dfallssituation beror halterna radioaktiva äm<strong>ne</strong>n i ytvatt<strong>ne</strong>n bland annat på<br />
<strong>ne</strong>dfallets omfattning, beskaffenhet och tidpunkt, på vattendragets area och volym<br />
och på vattentäktens läge och djup. Ett istäcke förhindrar och fördröjer migratio<strong>ne</strong>n<br />
av radioaktiva äm<strong>ne</strong>n till vatt<strong>ne</strong>t. De kortvarigaste radioaktiva äm<strong>ne</strong>na, såsom jod-<br />
131 försvin<strong>ne</strong>r under de första veckorna eller månaderna. De radioaktiva äm<strong>ne</strong>na<br />
som <strong>ne</strong>dfallet för med sig försvin<strong>ne</strong>r ur vattendraget via radioaktivt sönderfall, sedimentation<br />
och vattenavdunstning.<br />
Ett par månader efter <strong>ne</strong>dfallet förekommer främst cesiumisotoperna 137 och 134<br />
och strontium 90 i ytvatt<strong>ne</strong>t. Vatt<strong>ne</strong>t som vattenverken distribuerar är i början rent<br />
på grund av fördröjningar i distributio<strong>ne</strong>n och kontaminatio<strong>ne</strong>n som <strong>ne</strong>dfallet orsakar<br />
är typiskt lindrig. Då ytvatt<strong>ne</strong>t behandlas i vattenverket rengörs vatt<strong>ne</strong>t delvis från<br />
radionuklider. En del av cesium 137 försvin<strong>ne</strong>r med aluminiumsulfatfällningen och<br />
de radioaktiva äm<strong>ne</strong>na i partikelform försvin<strong>ne</strong>r i filtreringarna. Strontium 90 i löslig<br />
form försvin<strong>ne</strong>r däremot inte i någon betydande grad (10).<br />
Lagstiftning<br />
STUK har med stöd av strålskyddslagen (592/1991) gett ett strålsäkerhetsdirektiv<br />
(Direktiv ST 12.3) år 1993. Direktivet tillämpas på vattendistributio<strong>ne</strong>n från vattenverk<br />
och på sådana yrkesmässiga tillverkare av drycker och livsmedel, som utnyttjar<br />
en egen brunn. Säkerhetsmålsättningen i direktivet är att den sammanlagda effektiva<br />
dosen från alla radioaktiva äm<strong>ne</strong>n inte får överstiga 0,5 mSv per år. Den omfattar<br />
såväl de naturliga radioaktiva äm<strong>ne</strong>na som de artificiella radioaktiva äm<strong>ne</strong>na. Radioaktiviteten<br />
skall utredas innan en ny vattentäkt tas i bruk.<br />
Social- och hälsovårdsministeriets förordning (461/2000) gäller sådana vattenverk,<br />
som levererar minst 10 m 3 vatten per dag eller för minst 50 perso<strong>ne</strong>rs behov. Kvalitetsrekommendatio<strong>ne</strong>n<br />
är att den indikativa dosen (i vilken radon 222, bly 210<br />
och polonium 210 ändå inte ingår) skall vara under 0,1 mSv per år. Om metoderna<br />
för mätning av den totala indikativa dosen och om tillsynsfrekvensen har inte getts<br />
några bestämmelser, eftersom bilagorna till EU:s vattendirektiv till dessa delar<br />
fortfarande är halvfärdiga. Social- och hälsovårdsministeriets förordning (401/2001)<br />
gäller sådana anläggningar som levererar mindre än 10 m 3 hushållsvatten per dag<br />
eller för mindre än 50 perso<strong>ne</strong>rs behov. Kvalitetsrekommendatio<strong>ne</strong>n är att gränsvärdet<br />
för radon i vatten som små vattenverk levererar är 300 Bq/l och i vatten från privata<br />
brunnar 1000 Bq/l.<br />
Som gränsvärde för uran rekommenderas i Finland 100 µg/l (11). Den halten orsakar<br />
vattenförbrukaren en dos på cirka 0,1 mSv per år. Världshälsoorganisatio<strong>ne</strong>n WHO har<br />
fastställt ett temporärt gränsvärde för uran på 15 µg/l. Det bygger på ura<strong>ne</strong>ts kemiska<br />
skadlighet (se stycket Främmande äm<strong>ne</strong>n i brunnsvatt<strong>ne</strong>t).
Change language