Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

More documents

Recommendations

Info

110 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten 22 Radioaktiva ämnen i livsmedel De radioaktiva ämnena i livsmedel är antingen ämnen som härstammar från naturen eller artificiella ämnen som sänder ifrån sig joniserande strålning. De artificiella radioaktiva ämnena (cesium-137 och strontium-90) som förekommer i livsmedel härstammar huvudsakligen från kärnkraftverksolyckan i Tjernobyl år 1986 och de kärnprov som utfördes i atmosfären på 1950- och 1960-talen. Med tanke på exponeringen för strålning på lång sikt är cesium-137 det viktigaste artificiella radioaktiva ämnet. Radioaktiva ämnen migrerar från marken och vattendragen via näringskedjan till livsmedlen och från dem till människan. Cesium minskade snabbt i lantbrukets näringsämneskedja efter olyckan i Tjernobyl, men det tar tiotals år för ämnet att lämna näringskedjan (1). Kosten innehåller också naturliga radioaktiva ämnen såsom kalium-40 och uran och torium som förekommer i mark- och berggrunden och radioaktiva ämnen som bildas då dessa sönderfaller. Livsmedel kan bestrålas i avsikt att förbättra hållbarheten. Radioaktivitet i livsmedel och bestrålning av livsmedel är ändå olika saker. Bestrålning gör inte livsmedlen radioaktiva. Förekomst i livsmedel ■ Svamp ■ Fisk ■ Vilt ■ Skogsbär Det cesium som förekommer i livsmedel som fås från naturen och som härstammar från nedfallet förekommer ännu ställvis också i rätt höga halter. Nivån på halten cesium-137 i naturprodukter varierar från en art till en annan och står i relation till cesium-137 -nedfallet i området (Figur 1). Gränsvärdet 600 Bq/kg som EU rekommenderat för produkter i handeln kan överskridas i många rovfiskar i näringsfattiga insjöar och i många svamparter särskilt i nedfallsområdena 4–5 (2, 3, 4, 5). I odlade produkter och i mjölk och kött är halterna artificiella radioaktiva ämnen mycket små. Genomsnittshalten cesium-137 i sådana är vanligen under 1 becquerel per kilo (Bq/kg), också variationen beaktad högst 30 Bq/kg (4, 6).
Område Nedfall Cesiumhalterna i vissa livsmedel i Finland 2000–2007 Livsmedelskategori Genomsnittlig cesium-137 -halt Bq/kg Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Figur 1. Den regionala fördelningen för nedfallet cesium-137 som härstammar från olyckan i Tjernobyl år 1986 (kBq/m 2 , 1.10.1987) (7). Variationsbredd Bq/kg Mjölk < 1 0,2 - 1,5 Nötkött < 5 1 - 30 Svinkött 1 0,5 - 3 Spannmål < 1 0 - 2 Grönsaker, rotsaker, potatis < 2 0 - 10 Blåbär, lingon 40 10 - 400 Älgkött 70 10 - 500 Renkött 110 4 -350 137 Cs i fiskar Abborre Gädda Siklöja Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Figur 2. Genomsnittshalten cesium-137 i abborre, gädda och siklöja (Bq/ kg f.v.) i prover som tagits åren 2000–2007 inom nedfallsområdena 1-5, jfr. Figur 1. 111
Page 1:
Eviras publikationer 12/2010 Kemisk
Page 4 and 5:
2 Kemiska kontaminanter i livsmedel
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
10 Kemiska kontaminanter i livsmede
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63: 60 Kemiska kontaminanter i livsmede
Page 102 and 103: 100 Kemiska kontaminanter i livsmed
Page 158: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Fo
show all

Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?