Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

26.08.2013 Views

106 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Kritisk inverkan ■ Risken för cancer ■ I bakterietester föreningar som ytterst starkt skadar arvsmassan ■ Orsakar cancer hos försöksdjur ■ Riktgivande epidemiologiska bevis på ett samband till vissa tumörer hos människan (tjock- och ändtarmscancer, prostata-, lung- och bröstcancer) ■ Norharman och harman har också konstaterats orsaka Parkinsons sjukdom. Mest utsatta grupper ■ Personer som konsumerar rikliga mängder rökta kött- och fiskprodukter Beräknat intag (1-3) ■ Intagsbräkningarna varierar från en undersökning till en annan. Det beror till stor del på att HAA-halterna högeligen varierar allt enligt tillredningsmetoden. HAAföreningarna som beaktats vid beräkning av intaget är inte heller alltid de samma. I de flesta beräkningar har till exempel norharman och harman inte alls beaktats. ■ I Sverige har det genomsnittliga dagliga intaget HAA-föreningar (PhIP, MeIQx och DiMeIQx) beräknats till 10,9 ng/kg kv/d. ■ Högsta dagliga intaget har för norharman beräknats till 4,1 µg/kg kv/d och för harman till 1 µg/kg kv/d. Lagstiftning Finns inte. Slutsatser om tillsynen ■ Samtidigt som man vid matlagning undviker uppkomst av PAH-föreningar, minskar sannolikt också uppkomsten av HAA-föreningar. ■ Marinering kan minska uppkomsten av HAA-föreningar i kött. ■ Förhandsupphettning av köttet i mikrougn minskar betydligt uppkomsten av HAA-föreningar Källor: 1. Alaejos M.S. et al, Exposure to heterocyclic aromatic amines from the consumption of cooked red meat and its effect on human cancer risk: a review, Food Additives and Contaminants, 2008, 25(1), 2-24 2. Ericson U. et al, Dietary intake of heterocyclic amines in relation to socio-economic, lifestyle and other dietary factors: estimates in a Swedish population, Public Health Nutrition, 2007, 10(6), 616627 3. Pfau W., Skog K., Exposure to ß–carbolines norharman and harman, Journal of Chromatography B, 802 (2004), 115-126 4. Murkovic M. Chemistry, formation and occurrence of genotoxic heterocyclic aromatic amines in fried products, Eur. J. Lipid Sci. Technol. 106 (2004), 777-785 5. Shin H.S., Ustunol Z., Influence of Honey-containing Marinades on Heterocyclic Aromatic Amine Formation and Overall Mutagenicity in Fried Beef Steak and Chicken Breast, Journal of Food Science, 2004, 69(3)

21 3-monoklor-1,2-propandiol (3-MCPD) Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten 3-monoklor-1,2-propandiol (3-MCPD) är en av de klorpropanoler som uppkommer vid framställning av livsmedel och som klassificeras som främmande ämnen. Till dem hör också bl.a. 1,3-diklor-2-propanol (1,3-DCP). Denna förening konstateras i livsmedel som innehåller höga halter av 3-MCPD. Om halten 3-MCPD är under kontroll är också 1,3-DCP under kontroll. Förekomst i livsmedel (1) ■ Sojasåser ■ Kryddprodukter Först identifierades 3-MCPD av hydrolyserat vegetabiliskt protein som används i kryddprodukter. HVP tillverkas med hjälp av koncentrerad klorvätesyra. 3-MCPD bildas då glyserolet som frigörs från fetter i en vegetabilisk råvara kloreras i hög temperatur. Halten kan vara rentav hundratals mg/kg. På samma sätt bildas 3-MCPD också i sojasåser tillverkade med hjälp av hydrolys. Traditionellt tillverkas sojasåser genom jäsning och då bildas endast små mängder eller inte alls klorpropanoler. 3-MCPD ha konstaterats i låga halter också i andra livsmedel (såsom fermenterade korvar som salami 0,1 mg/kg; mörk malt som används vid bryggning av öl 0,5 mg/ kg). Från vissa förpackningsmaterial kan också överföras små halter till livsmedel (såsom tepåsar, filterpåsar, korvskinn). Undersökningar har påvisat att 3-MCPD kan förekomma i spannmålsprodukter i höga temperaturer (såsom rostning). I dricksvattnet kan 3-MCPD överföras från vattenbehandlingsämnen. Intag ur kosten (2) Livsmedelskategori Intag av 3-MCPD µg/kg kv/d Öl 0,015 Fullkornsbröd 0,031 Bakverk 0,006 Övriga spannmålsprodukter 0,003 Korvar 0,020 Ostar 0,003 Annat 0,002 Sammanlagt 0,079 107

21 3-monoklor-1,2-propandiol<br />

(3-MCPD)<br />

Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />

3-monoklor-1,2-propandiol (3-MCPD) är en av de klorpropanoler som uppkommer vid<br />

framställning av livsmedel och som klassificeras som främmande äm<strong>ne</strong>n. Till dem hör<br />

också bl.a. 1,3-diklor-2-propanol (1,3-DCP). Denna förening konstateras i livsmedel<br />

som in<strong>ne</strong>håller höga halter av 3-MCPD. Om halten 3-MCPD är under kontroll är också<br />

1,3-DCP under kontroll.<br />

Förekomst i livsmedel (1)<br />

■ Sojasåser<br />

■ Kryddprodukter<br />

Först identifierades 3-MCPD av hydrolyserat vegetabiliskt protein som används i<br />

kryddprodukter. HVP tillverkas med hjälp av koncentrerad klorvätesyra.<br />

3-MCPD bildas då glyserolet som frigörs från fetter i en vegetabilisk råvara kloreras<br />

i hög temperatur. Halten kan vara rentav hundratals mg/kg. På samma sätt bildas<br />

3-MCPD också i sojasåser tillverkade med hjälp av hydrolys. Traditio<strong>ne</strong>llt tillverkas<br />

sojasåser genom jäsning och då bildas endast små mängder eller inte alls klorpropanoler.<br />

3-MCPD ha konstaterats i låga halter också i andra livsmedel (såsom fermenterade<br />

korvar som salami 0,1 mg/kg; mörk malt som används vid bryggning av öl 0,5 mg/<br />

kg). Från vissa förpackningsmaterial kan också överföras små halter till livsmedel<br />

(såsom tepåsar, filterpåsar, korvskinn). Undersökningar har påvisat att 3-MCPD kan<br />

förekomma i spannmålsprodukter i höga temperaturer (såsom rostning). I dricksvatt<strong>ne</strong>t<br />

kan 3-MCPD överföras från vattenbehandlingsäm<strong>ne</strong>n.<br />

Intag ur kosten (2)<br />

Livsmedelskategori<br />

Intag av<br />

3-MCPD<br />

µg/kg kv/d<br />

Öl 0,015<br />

Fullkornsbröd 0,031<br />

Bakverk 0,006<br />

Övriga spannmålsprodukter 0,003<br />

Korvar 0,020<br />

Ostar 0,003<br />

Annat 0,002<br />

Sammanlagt 0,079<br />

107

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!