New Title - Coop

En yoghurt i ena handen, datorn eller träningsväskan i den andra och en
banan som sticker upp ur fi ckan. På kvällen mackor framför teven. Känner
du igen dig? Våra måltidsgränser börjar suddas ut och vi äter mer i
farten. För att kunna utveckla utbudet av mellanmålsprodukter vill Coop
veta vad du som handlar tycker. Via medlemspanelen på www.coop.se
kan alla som har MedMera-kort vara med och påverka.
Charlotte Gustavsson och Helena Thorell har svarat på frågorna i panelen.
De har båda barn i skolåldern.
– När barnen var mindre hade vi mycket fastare mattider. Nu blir det
lite slappare och mer mellanmål som frukt, riskakor eller Risifrutti. Frukt
tycker jag är väldigt bra. Det är nyttigt och inget vi äter till middag eller
lunch, säger Charlotte Gustavsson.
– Hemma hos oss blir det mycket fi l och fl ingor till mellanmål, säger
Helena Thorell.
Båda två berättar att de blivit mycket mer medvetna om vad de själva och
barnen stoppar i sig mellan måltiderna efter de senaste årens sockerdebatt.
– Min äldsta dotter är väldigt noggrann med vad hon äter. Ska hon på
fotbollsträning eller dans efter skolan packar hon ner frukt, yoghurt och en
macka i förväg. Den yngsta kan vara lite knepigare. Hon vill till exempel
inte ha grovt bröd. Men man får inte ge sig. Det är viktigt att vänja dem
vid att äta bra. Och smaklökarna förändras ju. Något som var äckligt vid
ett tillfälle blir plötsligt gott, säger Charlotte Gustavsson.
– Men samtidigt får man inte vara för strikt.
Då blir det onyttiga något spännande. Det kan slå tillbaka när barnen
blir lite äldre och kan handla själva, infl ikar Helena Thorell.
Charlotte Gustavsson och Helena Thorell tycker att det är bra att man
som konsument kan vara med och tycka till och påverka sortimentet i butikerna.
Hur tycker de då att det ser ut ute på hyllor och i kyldiskar?
– Om man bortser från frukt och mackor så tycker jag att utbudet av
mellanmålsprodukter är ganska dåligt. De fl esta produkter som Risifrutti
och yoghurt är jättesöta. Och panpizzor och liknande är ju heller inte nyttigt,
säger Helena Thorell.
– Ja, om man är ute på stan och behöver något snabbt så är faktiskt alternativen
inte så många. Vi köper aldrig färdiga mellanmål. Det är över
huvud taget svårt med kombinationen nyttigt och snabbt, säger
Charlotte Gustavsson.
Röster ur medlemspanelen
“Snabba, nyttiga snacks vid kassorna skulle vara bra.”
Anna, 31 år
“Det blir mycket kex och O’boy när barnen är själva på
eftermiddagen.”
Dorotea, 37 år
“Information och tips i butiken vore bra, gärna broschyrer om
snabba mellanmål som ungarna kan fi xa själva.”
Åke, 41 år
Mersmak – nr 1 2007
Var med och påverka!
Svara på frågor om dina
mellanmålsvanor på
www.coop.se
Svensktoppen. Så här såg listan ut när barnen valde
sina favoriträtter i medlemspanelen 2006.
Medlemspanelen
– en kraft att räkna med
Tusentals personer är med i Coops
medlems panel på coop.se. Det är ett
snabbt och enkelt sätt för dig att
göra din röst hörd.
I dag kan du hitta ekologiska och nyckel håls -
märkta alternativ till de fl esta varor i Coops
butiker. Det har du som är medlem varit med
och bestämt. Önskemål och krav från koop erationens
konsumentföreningar har bidragit till
att utbudet ser ut som det gör i våra butiker
och stormarknader. Medlemspanelen gör det
nu ännu enklare för dig att göra din röst hörd.
Under hösten 2006 har två olika paneler
publicerats på www.coop.se. 13 000 med lemmar
gick in och svarade på frågor om familj ens
matvanor och hur de ser på hälsa och sundare
mat. Det är många som vill äta bättre och
hälsosammare. Med hjälp av svaren kan
Coop och KF bidra till detta, både genom
att utveckla sortimentet och sprida
användbar information. Bland annat
tog Coop fram bro schyren Sunda barn
som innehåller tips och råd till föräldrar
om hur de kan se till att barnen äter mer
hälsosamt.
För Coop har möjligheten att påverka
alltid varit en viktig del av verksamheten.
Via konsumentföreningar och butiksråd har
du som handlat kunnat vara med och styra
utvecklingen. Med medlemspanelen vill Coop
och KF förvalta arvet av medbestämmande
och samtidigt anpassa sig till en ny tid.
39