Slutrapport 2008-3060341.pdf - Svenska ESF-rådet

ESF Slutrapport genomförande 20111010 Ver 1.03 

FRIRPT v.1 [1333546477878] d.FRIRPT v.1 

Projektnamn 

Insteget 

Slutrapport genomförande 

Sammanfattning 

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. 

Diarienummer 

2008-3060341 

Diarienummer 


Sid 1 (22) 

Instegets projektidé och arbetssätt: 

Demografiska skäl: Arbetskraftsrekrytering i nyanländargruppen, omorientera 

flyktingintroduktionen 

Kortare ledtid: Bryta lång SFItid närma individen mot arbetsmarknaden med praktik, 

yrkessvenska, yrkesval och körkortsstudier Genomsnittlig tid i projektet ca.4,1 -9,6 månader. 

Bristprognos: Med stöd av AF:s statistik och omvärldsanalys vägleda mot yrkesutbildningar 

som ger jobb,Instegsjobb, nystartsjobb inom olika yrkeskategorier. 

Resultat: 

FALUN Antal elever Absolut syssel-sättning Relativ syssel-sättning Studier 

Annat 

A - B nivå 56 2 13 13 

28 

C - nivå 64 7 17 21 

19 

D – nivå 

SAS 1 41 8 9 21 3 

TOTALT 161 17 39 55 

50 

Kommentar och analys: Idén i projektansökan visade sig hållbar. I tabellen ovan på C, D nivå 

inom SFI kan man se att när individen i det här fallet kortade sin SFItid och startade 

arbetslivsinriktad praktik, och närmade sig arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivaren/ 

företaget erbjöds ekonomiska lättander iform av instegsjobb och nystartsjobb så har språket 

en underordnad betydelse. 

Om individen sedan lyckats med att ta körkort där arbetet så krävde så kunde en fortsättning 

för en del innebära att en absolut anställning erbjudas. Eftersom de flesta arbetena erbjudits 

inom privat sektor/näringsliv så är det inte tillsvidareanställningar utan anställningsavtal så 

länge företaget har efterfrågan på arbetskraft. 

Resultat med körkort: 

Kvinnor Män Totalt Till arbete Fast arbete Insteg/nystart 

Tillfälligt 

Slutfört körkort: 3 31 34 21=64% 5 12 

4 

Deltagit körkort: 25 42 67 21=31% 4 13 

4 

Totalt: 28 72 100 42=42% 9 25 

8 

Ej körkortsdelt: 37 36 73 13=18% 4 7 

2


Diarienummer 


Kommentar/analys: Se i kolumn Till arbete så 21 av 34 personer vilket motsvarar 64% som 

har fått ett arbete där körkort varit en förutsättning för att de skulle få tjänsten. Med ett Bkörkort 

så skapar också individen ett eget kontaktnät av arbetsgivare och kan ta andra jobb 

där körkort är en förutsättning. 

Sid 2 (22) 

Omorientering i den egna organisationen om hur man kan förändra arbetssätt och bryta med 

verksamheter eller aktiviteter som inte innebär någon progression eller är framåtsyftande för 

individen på kort eller lång sikt. Att byta arbetssätt är också att fundera över och bestämma 

sig för vilka verktyg man besitter i form av avtal, resurser och aktörer/myndighetssamverkan. 

Här är det viktigt att man är klar över perspektivet. 

I Instegsprojektet har den traditionella SFI-undervisningen fått stå åt sidan för den 

arbetmarknadspolitiska delen som vi menar har varit det omorienterande arbetssättet i 

huvudsak. 

Det betyder inte att deltagarna är eller varit exkluderade från SFI utan för flertalet deltagare 

har de också hunnit med att slutföra sina SFI-kurser,matematik genom att vi dubblat tiden till 

40-timmarsveckor. 

Man kan uttrycka sig på så sätt att vi brutit den maktbalans som tidigare varit gällande att 

studier är den enda vägen ut på svenska arbetsmarknad. Vi visar att praktik på arbetsplats 

kan vara ett effektivare sätt att nå ett jobb på kortare tid än enbart studievägarna kan 

erbjuda. Lärandedelen i projktet är också kombinationen av praktik och studier mot yrke/ 

svenska språket ger en bra blandning. 

Projektet har haft deltagare med skiftande utbildningsbakgrund. 

Analfabeter från sitt hemland som lärt sig läsa och skriva på svenska, praktiserat, klarat Bkörkort 

och som arbetar. Tid: 3 år från uppehållstillstånd till självförsörjning. 

Medicinsk personal ( läkare, tandläkare) som inte läst svenska på SFI utan distansstuderat 

SFI,Svenska som andra språk för behörigheter, klarat medicinska tester av Socialstyrelsen, 

via projektet fått kontakt med praktikplatser inom sjukvård, tandvård, stöd till B-körkort. Tid: 

Ca. 2-2,5 år fårn uppehållstillstånd till självförsörjning. 

Korttidsutbildade som läst SFI, yrkessvenska, praktiserat, fått Instegsjobb, klarat B-körkort, 

klarat bussförarutbildning och som arbetar. Tid: 2-2,2 år från uppehållstillstånd till egen 

självförsörjning. 

Det här är en beskrivning om hur vägen kan se ut för Instegsdeltagarna. Vår uppfattning är 

att för de flesta deltagare så är motivationen mycket hög och drömmen om ett jobb väldigt 

levande och stark den inledande tiden i Sverige. Det är en fördel att arbetet genomförts i tid 

så nära sedan en person fått uppehållstillstånd. 

Projektets resultat 

- Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. 

- Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre 

sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ 

verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna 

av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. 

- Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? 

- Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och 

system- och strukturnivå?


Diarienummer 


•Projektansökan skrevs under högkonjunktur men projektet har genomförts under stor del av 

projekttiden 

i lågkonjunktur. 

Vi har ”ägt våra verktyg själva” vilket gjort projektet möjligt att genomföra. Vi har ansvarat 

för utbetalningar av introduktionsersättning till deltagarna samt avtal och handlingsplan för 

hur introduktionen ska genomföras. Gott samarbete med socialförvaltningen där deltagare 

uppburit försörjningsstöd. 

Vi är beställarorganisation för SFI, har upphandlad vuxenutbildning inom bl a yrkessvenska 

och yrkesutbildning på gymnasial nivå. Inom förvaltningen finns tillgång till 

arbetsmarknadsenhet. 

Ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen vilket möjliggjort samverkan för olika riktade 

lönestöd som Instegs och nystartsjobb. Upphandlad körkortsutbildning och busskort för 

praktikresor inom länstrafiken har utgjort ett stort incitament i projektet. 

Första året i Insteget präglades av att följa arbetsmarknadspolitiken: att motivera deltagarna 

till att gå från sfi- 

studier på deltid till yrkessvenska och praktik på heltid. 

Sid 3 (22) 

•Under projektets gång har ansvarets för nyanländas introduktion genom riksdagsbeslut(Prop. 

2009/10:60) övergått till 

arbetsförmedlingen vilket förändrat integrationsenhetens uppdrag. En ny omvärldsanalys 

startat. 

•Efter halva projekttiden ”bytte projektet folkgrupp”. Från att till största delen ha rekryterat 

nyanlända från Irak kom sedan allt fler deltagare från Somalia. 

Detta ställde nya krav på arbetsgruppen då utbildningsbakgrunden hos somalierna ofta är 

kortare eller obefintlig. 

•Att ha haft en ”egen” studie- och yrkesvägledare i projektet har varit väldigt viktigt. 

Individuella behov och önskemål har då kunnat tas till vara på ett bra sätt. 

•Handledarutbildningen har varit viktig för att gå igenom vikten av tydlighet om vad som 

gäller för projektdeltagare och handledare (se checklistor) 

•Det har varit svårt att få kommunala praktikplatser, skolan undantagen som erbjudit arbete 

som språkstödjare. Det är till största del privata näringslivet som ställt upp och tagit emot 

praktikanter. 

•Även om praktiken inte har lett till vidare jobb för alla har den berikat deltagarna. Man har 

lärt sig en arbetsplatskultur och lärt känna svenska arbetskamrater. Fått referenser. 

•Många praktikplatser har funnits i så kallade ”genomgångsyrken” men gett referenser att ta 

med i vidare arbetssökande. 

•Praktiken stärker motivationen att gå vidare med ytterligare sfi-studier för man har fått en 

konkret erfarenhet att det behövs för att klara jobbet. 

•Kvinnor väljer i högre grad än män studier eller insisterar på att få studera för de har inte 

haft den möjligheten i hemlandet. 

• Stöd till B-körkort har varit ett kontroversiellt inslag i projektet. Det har varit mycket tjafs 

och rättvisediskussioner men har ur jämställdhetssynpunkt varit värdefullt för de kvinnor som 

fått möjlighet att delta. Trots att många av kvinnorna inte klarat körkort har de dock fått 

pröva på och ”drömmen har väckts”.


Diarienummer 


• Kontakterna med soc har under projektet utvecklats till ett gott och nära samarbete. 

Samarbetet med arbetsförmedlingen har inte fungerat tillfredställande, svårigheter med att 

skriva in nyanlända i AF:s system för nyanlända har varit ett återkommande problem vilket 

varit en förutsättning för att deltagarna ska vara föremål för AF:s instegsjobb, nystartsjobb 

tex. 

Sid 4 (22) 

Samverkan: Fördel att vi organisatoriskt är beställare av olika aktiviteter och kan upphandla 

utbildningar med krav på anordnare att anpassa kursen för den enskilde, här mot ex. 

yrkessvenska, arbetslivssvenska eller kombinera yrkeskurs med svenska på arbetsplatsen. 

Innovativ verksamhet: Körkortsutbildning till del finansierad av projektet har varit yttterst 

betydelsefull för att deltagarna ska klara sig in på arbetsmarknaden på en kortad ledtid. Vi har 

exempel på deltagare som gått till yrkesförarutbildning inom loppet av två år och gått ut i 

egen försörjning. 

Strategisk påverkan: 

Påverkan och genomslag på individnivå: När projektet väl gått in i ett förenat arbetssätt inom 

vår förvaltning och inte som prarallell organsiation så drar alla inblandade åt samma håll och 

det innebär att deltagarna ser betydelsen i att fullfölja sin handlingsplan mot egen försörjning. 

Det skapar också valmöjligheter eftersom det finns progressiva steg i riktning mot 

arbetsmarknad,växlat med studier. Heltidssystem anpassat till arbetsmarknaden 40 tim/vecka 

ett annat betydelsefullt steg. Skillnaden på att leva på introduktionsersättning och en lön är 

mycket påtaglig för den enskilde. Det kan röra sig om flera tusen i månaden och blir väldigt 

smärtsamt när jobbet upphör och individen går tillbaka till försörjningsstöd eller 

introduktionsersättning. 

Påverkan och genomslag på organisationsnivå: Fullt stöd för genomförandet från chefs/ 

politikernivå har varit mycket viktigt för arbetsgruppen under 3-årsperioden. Arbetssättet 

fortsätter på förvaltningen nu med att processledare arbetar över enheter vuxenutbildningintegration-arbetsmarknadsenhet, 

att använda alla våra kompetenser för att ge deltagare 

förutsättningar ut på 2000 talets arbetsmarknad. 

Påverkan på system/strukturell nivå: Frågan bör egentligen ställas till Arbetsförmedlingen som 

visat intresse för vårt arbetssätt och som numera är ansvariga för etableringen för nyanlända. 

Vet att intresset för körkortsutbildning av arbetsmarknadsmässiga skäl rönt stor 

uppmärksamhet. Vi har också prövat med avstängning av introduktionsersättning där 

deltagare tackat nej till jobb utan annan plan vilket strider mot avtal och handlingsplan. I den 

rättsliga processen har vi i kammarrätten i Sundsvall fått rätt i vår handläggning och vårt 

beslut om avstängning i ett fall. Ungdomsstyrelsen är mycket intresserade av våra resultat 

och delges dessa även om vi mäter olika saker. ( Vi mäter ett första jobb tidigt i Sverige och 

Ungdomsstyrelsen mäter effekt i efterhand på ex, sysselsättning). Region Dalarna, 

Länsstyrelsen Dalarna är intresserade av hur vi jobbat särskilt med nyanlända kvinnor. Olika 

seminarier har genomförts och ska fortsättnmingsvis genomföras för intresserade. ( Imars 

2012 för samtliga SFIrektorer inbjudan av länstyrelsens mångfaldsansvariga) 

slutligen planerade vi att de kvarvarande deltagarna ( ca 30 personer) skulle gå över till annat 

socialfondsfinansierat projekt ( Sigrid med Arbetsförmedlingen i Gävle) inför Instegets 

upphörande. Målgruppen fanns. Strax innan övergång upptäckte Arbetsförmedlingen att 

deltagarna inte längre var inskrivna i Arbetsförmedlingens system och därmed exkluderade till 

deltagande i Sigirdprojektet. Deltagarna har varit inskrivna tidigare atv kommunens 

integrationshandläggare för att var disponibla vid ex. Instegsjobb eller Nystartsjobb. 

Det här är en viktigt lärdom med olika nationella system och kraven på att ingå för att vara 

delaktig eller behörig. Nyanlända oavsett var man kommer ifrån har inte den kunskapen om


Diarienummer 


svenska samhället så tidigt i Sverige! Även om man får ett brev hem i brevlådan så förstår 

man inte sammanhanget. För deltagarna blev det inget kaos. De skrevs in igen och fortsätter 

att studera och praktisera enligt sina handlingsplaner. 

Syfte och mål med projektet 

Sid 5 (22) 

- Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. 

- Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa 

mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, 

beteende etc. 

- Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? 

- Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur 

detta har påverkat projektbudgeten. 

Att lägst 80% av deltagarna efter projektet Insteget skall ha någon form av anställning, 

vidareutbildning eller annan självförsörjning. 

Kommentar: Vi nådde 77% till tidig självförsörjning. När projektet stängs i december 2011 så 

finns fortfarande ett antal deltagare som kommer att nå sina mål 2012. Snittiden varierar 

mellan 4.1-9.6 månader och de som kommit senast fortsätter med sina handlingsplaner enligt 

upparbetat arbetssätt. 

Att minst 25 företag/arbetsgivare har rekryterat arbetskraft genom Insteget. 

Kommentar:Lokalvårdsföretag Grundskolor Gymnasieskolor Barnomsorg Äldreomsorg 

Sjukvård Tandvård Frisör Kyrka Bageri Stiftelser Föreningar Eget företag Caféer Pizzerior 

Snabbmatsrestauranger Entreprenadföretag (gata, park) Bilverkstad Flyttfirmor 

Dagligvaruhandel Detaljhandel Vaktmästeri 

Fler än 40 företag/arbetsgivare har varit involverade i projektet och tillhandahållit praktik, 

arbetstillfällen. Företagen har som vi ser det bortsett från den språkförbistring som finns hos 

deltagarna och sett en möjlighet till att få subventionerade anställningar för sina behov. 

Vi kunde notera i valrörelsen 2010 att företagen var mycket avvaktande till att anställa i 

händelse av att de subventionerade anställningarn skulle kunna "röstas bort" i valet. Skolorna 

har sett möjligheten att anställa språkstödjare till elever i stället för tolkar. Därmed inte sagt 

att språkstödjarna ersatt tolkar i skolan. 

Vi ser också att tidigare deltagare skapat ett kontaktnät av arbetsgivare där de kan gå in och 

ut i i olika anställnignar under kortare eller längre tid. Företagen tar också ett socialt ansvar 

för sina anställda inom målgruppen, bistår med myndighetskontakter , administrativa frågor 

mm alalt som hör till när man kommer till ett nytt land och inte kan samhällsstrukturen fullt 

ut. 

Att öka jämställdheten på arbetsmarknaden i Falun med omgivningar. Bland annat mäta om 

körkort leder till snabbare inträde på arbetsmarknaden. 

Kommentar: Männen i projektet har varit pigga på att exempelvis arbeta inom vårdsektorn. 

De har snabbt kommit in i yrket. Här ett urval ur männens attityder och arbetsgruppens 

attityder i arbetet med män: Målfokuserade mot traditionellt manliga yrken Tar mer tid i 

anspråk Dyrare utbildningsinsatser Självklara bilister Deltar i introduktionsprogrammen i 

högre utsträckning Fler 

vardagsguider från flyktinggruppen Män på trä/metall Svårt få män till textil Tar ut VAB


Arbetar utanför hemmet 

Diarienummer 


Sid 6 (22) 

Kommentar: Kvinnorna har i sin egen attityd svårare med yrkesval överhuvudtaget. De har 

mest önskat skola barnomsorg och kyrkan. Klädseln har varit ett diskussionsämne men 

endast på signalnivå, och förhandlingsbart som vi i arbetsgruppen uppfattar det. Kvinnan har 

själv tagit ställning när hon bestämt sig för att använda arbetskläder av varumärkes-, hygien 

eller skyddskaraktär och därmed gjort sitt yrkesval. På våra frågor så har kvinnorna ofta 

uttryckt att de har som målsättning att "arbeta" i hemmet, att sköta familj och barn och att 

det är mannen som försörjer familjen. Vi har kontinuerligt arbetat med att samtala om de 

förutsättningar som finns inom yrkeslivet och arbetsmarknaden och vägar dit. Drömmen om 

ett körkort är intressant för kvinnorna. Eftersom de inte hade någon körvana innan projektet 

så har de fått en början hos oss men får fortsätta på egen hand. Körskolan gjorde bedömning 

individuellt och om inte flera hundra lektioner räckt till så kan inte kvinnorna gå vidare. Som 

sagt vi vet att några fortsätter privat. 

Här ett urval av kvinnors attityder och arbetsgruppens attityder i arbetet med kvinnor: 

Jobbutbud begränsat Ta hand om familj Inte målfokuserade – nöjda att studera Billigare 

utbildningsplatser Körkort? Deltar mindre i introduktionsprogrammen Informeras sällan om 

traditionellt manliga yrkesutbildningar Kvinnor till textil Lätt att få kvinnor till trä/metall. 

Kanske fler vill men vi har inte plats – männen är där Tar ut VAB Tar hand om barn, familj och 

gamla föräldrar Kvinnor får jobb inom vård och städ 

I våra mätningar så ser vi tydligt att körkort är en förutsättning att komma in på 

arbetsmarknaden se statistik i sammanfattningen. Kvinnorna har om de gjort ett yrkesval där 

körkort krävs givits möjligheter att delta i körkortsutbildningen. Samma för männen. Har man 

gjort ett yrkesval där körkort krävs har man fått delta. Av 100 deltagare har 34 klarat körkort 

som vi känner till. 3 kvinnor och resten män. Det är körskolan som gjort bedömningarna för 

varje individ. I vissa fall så skulle det krävas många fler lektioner än vad vi i projektett kunnat 

erbjuda. De som deltagit har i af fått en start och inblick i vad ett B-körkort har för betydelse 

för att jobba i Sverige. 

Att nya metoder och modeller utvecklas för matchning mellan arbetsliv och arbetskraft. 

Kommentar: Avhängigt av de subventionerade anställningar som Arbetsförmedlingen 

erbjuder, instegsjobb eller nystartsjobb. Här har arbetsgivarna sett sin möjlighet till att 

anställa deltagare ur målgruppen. De som arbetat med praktiksamordning i arbetsgruppen är 

också de som på något sätt "garanterar" att deltagaren är motiverad och har inställningen att 

vilja visa sin förmåga för att se om det leder till jobb. 

Det är ett viktigt arbete i vårt arbetssätt för där sker det direkta samarbetet med 

arbetsgivaren. Respons på om det fungerar eller inte kommer snabbt den vägen. Vi har hållit 

information om handledning för arbetsgivarna och genomfört två tillfällen där vi arbetat med 

checklistor för arbetsplatsen, information om språk, och checklistor för deltagarna som 

kommunicerats med arbetsgruppen och ofta språkstödjare på hemspråk för att deltagaren ska 

förstå på sitt eget språk. 

Att inom projektet Insteget utveckla minst två alternativa SFI-utbildningar i nära samverkan 

med efterfrågade yrken/branscher/yrkesområden. 

Kommentar: Inledningsvis fanns upphandlat avtal med Yrkessvenska för projektets räkning. 

Vuxenutbildningen hade under våren 2010 en ny upphandling enligt LOU och upphandlade ny 

yrkessvenska med specifik inriktning på olika yrkesutbildningar som målgruppen kunnat välja. 

Den yrkessvenskan genomförs dirket i anslutning till yrkesutbildnigne både på prova på nivå 

och sedan i skarp utbildning. Lärarna från olika upphandlade utbildningsanordnare kan 

därmed samrbeta vilket är helt avgörande om deltagaren ska kunna nå målen i utbildningarna


Arbetssätt 

Diarienummer 


Sid 7 (22) 

där språkförbistring skulle bli det som gör att deltagaren inte kan fullfölja sin utbildning. 

Tack vare att vår förvaltning har många olika verktyg och ett samarbete över enheterna så 

fungerar detta väl. Egen studievägledare som fördjupat sin kunskap med vägledning inom 

området är här av yttersta vikt. 

Vi har också utvecklat steget före gymnasila yrkesutbildning med ett antal olika intygsgivande 

prova på kurser/orienteringskurser inom olika yrken som målgruppen velta prova. 

Exempel på det är 10 veckors kurser inom starta eget företag, handel, lokalvård, vård och 

omsorg i kombination med yrkessvenska/ arbetslivssvenska med tonvikt på språk och 

kommunikation. 

Att öka företagens vilja att anställa flyktingar/invandrare. 

Innan projektet startade hade förvaltningen inför ansökan mätt intresset från presumtiva 

företag i Faluregionen om viljan att anställa med följande: 

Skulle det berika ditt företag att anställa företagare? 

1. Ja 38% 

2.Nja 23,5% 

3. Njä 23,25% 

4. NÄ 15% 

De tveksamma angav främst kompetensbrist och oro för språket. 

Kommentar: Farhågorna från företagen har inte besannats eftersom hela projektperioden har 

präglats av företagens och näringslivets vilja att rekrytera personer från vårt projekt får anses 

som god. Det har burit upp projektet. Intresset från offentlig verksmahet har varit tvärtom, 

där har hindren radats upp varför man inte ska anställa en invandrare elerl upplåta 

praktikplats. Ett undantag från offentlig sektor är dock skolan! Där har våra deltagare 

fungerat som språkstödjare för elever som talar deras hemspråk. 

Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra 

aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som 

ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i 

projektet. 

1. Att stärka arbetsgruppen som under de tre genomförandeåren arbetat operativt med 

målgruppen till att beskriva och förmedla för deltagaren varför en tidig kontakt med 

arbetslivet är av betydelse i Sverige. Arbetsgruppens uppgift är att visa vägen ut till tidig 

försörjning i Sverige. Inledningsvis var vi alltid två i förening som diskuterade med deltagarna 

om vikten av att gå vald väg, eller prova annat spår för att nå målet. Den individuellt 

upprättade handlingsplanen och pratssamtla med deltagare, handläggare , praktiksamordnare 

eller studie- och yrkesvägledare har utvecklat ett nära samarbete som är mycket 

framåtsyftande. Till det har kompetenser från Arbetsförmedling, socialtjänst eller annan aktör 

varit delaktiga. 

2. Att bryta med traditionell SFI undervisning och stärka språkdelen med yrkessvenska där 

deltagaren och läraren möts på arbetsplatsen/praktikplatsen. Jobbat med språket direkt 

relaterat till den yrkespraktik man valt. Kan föregås av arbetslivssvenska som är steget före 

yrkessvenska. Arbetslivssvenska beskriver det dagliga arbetslivet på en arbetsplats,


arbetsplatskultur och regler. Även oskrivna regler berörs. 

Diarienummer 


3. Viktigt att genomföra 40- timmarsvecka från tidigare 20-timmarsvecka. I 

utbildningssystemet råder heltid 20-timmar och i arbetslivet 40 timmar. Fungerade mycket 

smididgare än vi förväntat oss. Det ökade också det kvinnliga deltagandet till nära 50/50 

under 2010. Tidigare var det männen som kom till Insteget. Grundbulten i omställningen är 

förstås att integrationshandläggarna styrt den ekonomiska ersättningen till deltagarna med 

kontroll av frånvaro/närvaro. Samma förhållningssätt har socialförvaltningens handläggare 

vilka vi samarbetet med under åren. 

4. De medel vi använt under åren för att stödja deltagare att kunna transportera sig till 

praktikplatser som legat utanför 1 zons gränsen inom kollektivtrafiken. Det avser framför allt 

bussresor. Detta ska inte underskattas eftersom vårt arbetsliv i Sverige innebär pendling och 

ofta med kollektivtrafik. 

Sid 8 (22) 

5. Det viktiga incitament som körkortsutbildning utgjort som aktivitet för ca.100 personer av 

projektets unika ca. 174 deltagare. 

Arbetet med att förhålla sig till den fördel som körkortsutbildning utgjort har inte varit lätt. Vi 

har valt att se körkortsutbildning som ett arbetsmarknadspolitiskt skäl och inget annat. Vad 

kräver yrkesvalet? Körkort? 

Då har vi kunnat ge en möjlighet till delfinansiering i gengäld mot att individen fullföljer sin 

plan. Arbetsförmedlingen har visat intresse för detta eftersom de vet att det finns arbeten där 

ett körkort är "inträdesbiljett" och en förutsättning till arbetsmarkanden. Det här har också 

fungerat väl på arbetsgivarna om deltagaren håller på att ta körkort samtidigt som de får 

subventionerad möjlighet till anställning. 

Det här får också ses i ljuset av det är ett omfattande test även för körskolan som arbetat 

med språkförbistring då deltagarna inte förstått svenska språket fullt ut under 

övningskörandet. Teoridelarna har verit enklare eftersom det finns litteratur och programvaror 

inom körkortsteori oftast på deltagarans hemspråk. Vi har lärt oss betydelsen av körkort för 

ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. 

6. En stor utmaning är att integration till Sverige består av människor som kommer från olika 

folkgrupper. Vår målgrupp har i huvudsak bestått av människor med flyktingstatus som fått 

uppehållstillstånd. Man har sökt frihet och beskydd i Sverige. En del har tillhört sitt lands elit 

och andra har gjort tidsresor och levt som daglönare och har aldrig gått i skola. Vi har i vårt 

arbetssätt skaffat oss mycket erfarenhet omkring vilka vägar olika människor behöver gå för 

att nå egen försörjning. De flesta har inga egna kontakter med svenska samhället och blir 

ganska isolerade bland sina egna landsmän. 

De första åren i Sverige har man inte insikt om hur svenska samhället är uppbyggt eller vilka 

krav som ställs på den enskilde. Vårt förhållningssätt oavsett är att man alltid deltar i våra 

aktiviteter och på så sätt delaktig i svenska samhället. Därför har vi arbetat efter att skapat 

en ny referensprofil för den enskilde. 

Att göra en praktik på en arbetsplats är en bra referens även om det inte lett till ett jobb osv. 

Den enskilde har själv varit med och valt inriktning och provat så långt vi kan tillmötesgå 

önskemålen, ofta har det inte funnits någon bild av en svensk arbetsplats så vi har börjat från 

början. Att rusta varje person med erfarenheter, praktik, språk, körkort eller utbildning i en 

egen handlingsplan är vägledande i vårt arbetssätt. 

7. Jämställdhetsintegrering. Vi har återkommande samarbetat med socialförvaltningens 

fältverksamhet och vår egen samhällsorientering om respekten för det jämlika samhället. Vi 

har delat in männen och kvinnorna i egna grupper för att i lugn och ro diskutera olika frågor 

inom likabehandling, mänskliga rättigheter, barnuppfostran och förbud mot barnaga. Både


Diarienummer 


Sid 9 (22) 

kvinnor och män är mycket intresserade av frågorna men tycker lite olika om vad som gäller. 

Många gånger uppfattar kvinnorna i olika grupper att de äntligen blir sedda oavsett var de 

kommer ifrån. Männen kan undra vad får vi göra då? Eller att de inte har någon tydlig 

mansroll längre. Särskilt delarna med barns uppfostran engagerar både kvinnor och män. Ska 

samhället lägga sig i hur man uppfostrar barnen? Bra diskussioner om hur samhället ser på 

barns utveckling och behov. 

8. Tillgänglighet, har varit ett mera diffust arbete. Vi har arbetat tidigt under projekttiden med 

processtöd från ESF och det har varit bra men inriktat på fysiska funktionsnedsättningar och 

hur det är att leva med det. Våra deltagare har troligtvis mera kognitiva behov som varit 

dominerande. Eller diffusa smärttillstånd som sätter käppar i hjulet för arbetsförmågan. Vi har 

inte haft annat att tillgå än primärvård, psykiatri eller akutsjukhus om det inträffat något. 

Under senare år har vi med Arbetsförmedlingens stöd ( när AF tog över etableringen) kunnat 

få möjlighet att slussa enstaka individ till AF rehab för utredning. Det är bra. Kvinnorna 

beskriver mera sina symtom som hinder (trötthet, depression, smärta)för att orka vara 

delaktiga full tid. Männen är mera inriktade på att gå vidare. Där har sjuksrivning eller 

föräldraledighet varit de enda alternativ till att inte delta full tid under projektet. I övrigt är 

det en del infektionssjukdomar som har varit hinder under begränsad period, men den 

nedsatta arbetsförmågan har varit liten bland deltagarna i projektet. 

Deltagande aktörer i projektet 

Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de 

konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. 

Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas 

sammansättning. Hur har grupperna fungerat? 

Arbetsförmedlingen- Inledningsvis arbetade praktikplacerare tillsammans med AF:s 

handläggare med att skriva in nyanlända i AF:s grunduppgifter för att göra dem behöriga till 

Instegsjobb. AF.s handläggare deltog i arbetsgruppens möten första och andra året. Mycket 

bra. Vi fick tips på lediga jobb som kunde vara lämpliga. AF:s upphnadlade verksmahet NYL= 

svenska för nyanlända och samhällsinformation användes första året där togs också 

funktionen med inskrivning i AF:s grunduppgifter över. 

Länsstyrelsen- Vi har informerat om vårt arbetssätt för länets alla integrationsenheter. 

Länsstyrelsens ansvariga samordnare har varit stöd i olika frågor. Slutseminariet för Insteget 

hölls på länsstyrelsen 30/11-11 

Socialförvaltningen- Samarbetspart när det gäller deltagare till projektet och medfinansiering. 

Handläggare fårn soc. deltog i arbetgruppens möten de två första åren. 

Arbetsmarknads- och integrationskontoret- Samverkan inom vår egen regi och olika enheter 

för praktikplaceringar. Mycket viktigt att det funnits ledningsstöd och att vi kunnat använda 

resurser från bl a vuxenutbildningen, arbetsmarknadsenheten och integrationsenheten. 

Kulturarvet i Falun: praktikplats med olika verksätder inom textil- snickeri- och 

metallverkstad. 

Arbetsgrupp/projektgrupp- Det operativa arbetet har utgått från denna grupp som växt sig


Diarienummer 


stark och blivit tydlig med åren. Här har dete konkreta arbetet utförts med olika kontaktytor. 

Kontinuerliga möten under hela projekttiden 

Sid 10 (22) 

Styrgrupp- Politiker från kommunen, AF, vuxenutbildning, utbildningsanordnare. Stöd för 

arbetssätt. Mandat. Få styrgruppsmöten. 

Annars stort intresse för hela arbetssättet och resultaten. Ska redovisas under våren 2012 till 

politikerna i kommunen. 

Utbildningsanordnare- Är villiga till förändringar för att deltagarna ska nå målet. Målgruppen 

har banat väg för kommande nyanlända till bl a vuxenutbildning. Lärarna har lärt sig mycket 

under åren om förhållningssätt till målgruppemn. Vuxenutbildningen har varit stöttepelare 

hela vägen. 

Samtliga företag/arbetsgivare: De flesta i privata näringslivet ett 40-tal olika företag och 

arbetsgivare. I offentlig verksamhet. Har varit intresserade och samarbett väl under åren. 

Praktiksamordnarna har varit nycklar 

Bemanningsföretag: Uniflex intevjuade 13 projektdeltagare för att i första hand träna på 

anställningsintervjuer. Reflektionerna från Uniflex var språkförbistring, höga 

utbildningsbakgrund för de flesta och avskand av industribakgrund som bemanningsföretaget 

hade rekryteringsbehov av. 

Utvärderare: Nordeg AB, upphandlad utvärdering i Insteget. Har följa projektet med intervjuer 

och inläst dokumentation. Har ansvarat för tips och råd vid halvtidsutvärdering och skriftlig 

slutrapport. Bifogas i pappersform till ESF eftersom det är för omfattande material att ta med i 

denna slutrapport. 

Bostadsbolag: Kopparstaden i Falun. Har följt projektet och rekryterat arbetskrft med den 

språkkompetens som våra deltagare har. Anställningarna och praktikplatserna har varit inom 

fastighetsskötsel, bovärd och gäststudentservice. 

Jämställdhetsintegrering 

Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och 

utmaningar under arbetets gång. 

Uppdraget med jämställdhetsintegrering är en röd tråd genom hela Insteget. 

I projektansökan för Insteget har beskrivits hur Falu kommun avser att driva 

jämställdhetsintegreringsfrågor. Målgruppen som skiftat under åren från olika grupper och 

olika länder har olika lång eller kort väg till vår idéhistoria och svensk samhällsutveckling. 

Klart är att den nordiska demokratin är en faktor till att man sökt sig till Sverige. Att bjuda in 

deltagare till jämställdhet förekommer under hela projektetiden och går över i permanent 

samhällsorinentering under 2011. Tolka har använts för att alla ska föstå. Deltagarna är 

mycket intresserade! 

Vi har valt att arbeta med den ”kulturella ryggsäcken” och bakgrunden till varför Sverige ser 

ut som det gör i dag. Traditioner, samhällsutveckling, stödfunktioner till familjen mm belyses 

för nyanlända i seminarierna. 

Seminarierna är ett samarbete med Region Dalarnas medarbetare som arbetar 

medjämställdhetsseminarier för Unga arbetslösa i W 18-24 projektet. 

För samtliga nyanlända barn, kvinnor och män så upprättas individuella planer och egna 

konton för ekonomi samt ID-kort.


Diarienummer 


Sid 11 (22) 

Inom ramen för den obligatoriska samhällsinformationen har deltagarna informerats om FN: s 

barnkonvention och mänskliga rättigheter, i samverkan med socialtjänsten har vi program för 

hur fungerar socialtjänstlagen, barnuppfostran, barnaga mm 

Vi har tagit stegen inom projektet och delar vuxna kvinnor och män för sig för seminarium om 

jämställdhet, jämlikhet och diskrimineringslagstiftningen. Vi använder tolkar för översättning 

eftersom gruppen består av kvinnor som är alldeles nyanlända och de som varit i Sverige 1-1, 

5 år. 

Deltagarna som är kvinnor kommer från Afghanistan, Syrien, Irak, Eritrea och Somalia. 

Vad är jämlikhet? 

Deltagarna får med stöd av tolk 5 minuter på sig att formulera sig. 

Fria kommentarer: 

Det finns ingen jämlikhet i Iran och Afghanistan. Vi uppskattar jämlikhet här mellan kvinnor 

och män. 

Men mellan svenskar och flyktingar är det inte jämlikhet. 

Det finns ingen jämlikhet i Somalia. Mannen har ansvar för allt. Här i Sverige finns jämlikhet. 

Sverige har kommit långt. Skillnad mellan kvinnor och män. Annorlunda i Eritrea och Irak. 

Jämställdhet syftar på manligt –kvinnligt (könsroller). 

Jämlikhet – gäller arbetslivet, samhället, familjen. 

kön ålder etniskt ursprung religion och tro sexuell läggning funktionshinder 

Deltagarna frågar om ledighet ex. för att gå på religiösa sammankomster. Vi förklarar hur 

svenska samhället är sekulariserat med arbetsliv för sig och fri religionsutövning på annan tid. 

Alla går efter samma kalender. Viktigt att söka ledigt i god tid. 

Värderingsövning: 

Hur många timmar män respektive kvinnor lägger ned på hushållsarbete i veckan. 

Ensam kvinna 8 tim/v Sambo/gift kvinna 9 tim/v Gift kvinna 2 små barn 

15 tim/v 

Ensam man 5,5 tim/v Sambo/gift man 5 tim/v Gift man 2 små barn 

7 tim/v 

Kommentarer: Deltagarna som själva kan vara gifta eller ensamstående gissar på olika 

tidsåtgång för båda könen. Alla gissningar pekar på att kvinnan gör mer än mannen. När Elin 

visar de statistiska uppgifterna så skrattar alla. 

På frågan om det är jämställt svarar gruppen unisont –Nej! 

Allt fler kvinnor arbetar utanför hemmet. 

En del män städar och ordnar med allt hemma andra aldrig. 

Vad är kvinno- respektive manssysslor i hemmet? 

Kvinnorna från Afghanistan och Syrien delar upp göromålen så här: 

Först ska man samarbeta. 

Män ”kan” göra: handla, skriva räkningar, hämta och lämna på dagis, stryka, dammsuga. 

Kvinnor ”kan” göra: laga mat, diska, ta hand om barnen, tvätta. 

De irakiska-eritrianska kvinnorna säger så här: 

Mannen vill gärna hjälpa sin fru för att han älskar henne men det ska de inte berätta för andra 

män. 

Män ”kan” göra: byta blöjor, lyfta tunga saker, diska, tvätta, ta ut sopor, städa. 

Kvinnor ”kan” göra: laga mat, diska, tvätta, ta ut sopor, städa. (Det är olika kvalitet på 

städningen beroende på vem som gör det)


Diarienummer 


”I Eritrea är det jämlikt att vara soldat i armén men det finns ingen jämlikhet i hemmet.” 

Sid 12 (22) 

De somaliska kvinnorna säger så här: 

Män ”kan” göra: tvätta, gå ut med barnen, handla, laga trasiga saker, fixa hemma. Inte byta 

blöjor. 

Kvinnor ”kan” göra: diska, laga mat. 

Vi gör lika seminarier för män 

Föreläsaren berättar att för ungdomar i Sverige i dag är hemarbete självklart mellan könen. 

Så var det inte i Sverige för 40 år sedan. 

100 år i Sverige- en tidsresa. 

1900-talet: Kvinna var hemma och mannen arbetade. 

1921 Kvinnlig rösträtt 

1947 Första kvinnliga ministern i Sverige i folkhushållning! 

1960 Jämställdhetslagen/lika lön för lika arbete 

1974 Föräldraförsäkringen kanske mest betydelse för jämställdheten 

Vilka är personerna bakom yrkena? Vad räknas som kvinnligt eller manligt? (Bilder till 

deltagarna) 

Manligt: att vara metallarbetare, gruvarbetare jobba på hotell men det kan också var 

kvinnligt. Modell- en man som är lite kvinnlig eller manlig flicka. 

Kvinnligt: Idrottskvinna på elitnivå, makeupartist, skådespelerska. 

Diskrimineringslagen och lika behandling. 

Om jämlikhet betyder att alla är lika mycket värda - Är det så? 

Etnicitet, religion, kön,ålder, funktionshinder och sexuell läggning är 

diskrimineringsgrunderna. 

Med könsaspekten så är jämställdhet mellan kvinna och man lika. 

Vi har många rättigheter i Sverige. Det innebär också många skyldigheter, exempel på det är 

att inte kränka andra människor. Diskussion med deltagarna om synpunkter och åsikter. 

Är Sverige ett jämställt land? 

Vi gör statistiska jämförelser och diskuterar: 

- arbetsfördelning i hushållsgöromål per vecka (städning, matlagning och tvätt) 

- antal timmar per person och vecka 

- attityder 

Ensam kvinna 8 tim/v Sambo/gift kvinna 9 tim/v Gift kvinna 2 små barn 

15 tim/v 

Ensam man 5,5 tim/v Sambo/gift man 5 tim/v Gift man 2 små barn 

7 tim/v 

Slutsats: De flesta som lever i familj håller med om att kvinnans arbetsbörda ökar i familjen. 

Här tycker man att rollerna för kvinnor och män är olika. Om kvinnan inte har jobb så sköter 

hon hemmet. 

Men om kvinnan också har arbete så har man inte ett tydligt svar. De ensamstående männen 

uttrycker att de är mer jämställda utan att riktigt kunna argumentera för det eftersom de inte 

lever ihop med en kvinna för tillfället. 

Vi pratar också om att man kan ha olika syn på ex. städning i hemmet vilket kan försvåra att 

man delar på arbetet. 

Någon upplever det som att mannen kommer sist i familjen, att fru och barn gäller före 

mannen.


Diarienummer 


Sid 13 (22) 

Kultur och tradition så har vi alltid gjort Eller? 

För 100 år sedan var kvinnan i huvudsak hemarbetande. Det genombrott som förändrade 

Sverige var lagen om föräldraförsäkring 1974 som möjliggjorde en utbyggnad av barnomsorg 

och att kvinnan kunde förvärvsarbeta eller studera. 

Manligt och kvinnligt 

Attitydövning: 

Deltagarna fick ett antal bilder på olika människor, kvinnor, män, äldre, yngre med smink, 

utan smink, olika färger på kläder mm. De fick svara på om de trodde att personen på 

bilderna kunde utöva ett visst yrke och vad som betraktades som manligt respektive kvinnligt. 

Manligt Kvinnligt 

Svetsare, byggare, bonde Hemmajobb, flygvärdinna, butiksjobb 

Lastbil, MC, sport Mode, kontor, dagis 

Mode, blått, skomakare Apotek, butik smink 

Dalarnas fördelning över kvinnor/män i arbetslivet 

Män är mest representerade inom: förare, fabrik och inköp/mäklaryrken 

Kvinnors representation är störst inom: kontor, lärare (upp till 15 år), städning och butik. 

Kommentar: Mäns löner ligger 10 % över kvinnolöner om man slår ihop alla yrken. Är Sverige 

ett jämställt land var frågan? 

Arbetsgruppen har också fortbildat sig i frågorna tillsammans med kommunens 

genuspedagog. Det finns noga dokumenterat i minnesanteckingar eftersom varje seminarium 

haft en frågeställning som vi arbetet med mot målgruppen till nästkommnade tillfälle. Vi har 

också utarbetat en summativ checklista för vårt arbetssätt för vad vi bör tänka på i det 

dagliga arbetet för att skapa jämlika villkor. 

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 

Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. 

Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. 

En utmaning är att jobba med tillgänglighet. Vi tog fasta på processtödet inledningsvis i 

projektet. Behoven hos våra deltagare ser delvis annorlunda ut. Mera på den kognitiva nivån. 

Hur gör man förmågebedömningar när det är språkförbistring? 

Vi har inte haft egna rehabmöjligheter då vi har en annan inriktning mot arbetsmarknaden. I 

enskata fall har vi fått utredning via AF rehab. 

Att tillgå har varit primärvård, psykiatri som för vilken annan svensk som helst. Behandlingen 

har inte skiljt sig åt heller. Sjukskrivning har varit altenativet. 

Vi hade en utbildningsdag i september 2009 för arbetsgivare och prakiksamordnare och 

arbetsgrupp det finns också minnesanteckningar på detta. 

Se nedan: 

Nära en miljon svenskar har en funktionsnedsättning. Hur blir tillgänglighet en del av 

arbetsmiljöarbetet? 

Vi vänder på perspektiven. Exempel från företag som sett möjligheter och ekonomiska vinster 

med att tänka nytt. Praktiska råd på hur vi kan arbeta och vad vi kan göra i vårt projekt.


Diarienummer 


Vi går igenom tillgänglighet ur olika aspekter. Hur skapar man exempelvis en tillgänglig 

verksamhet och tillgänglig information? Med kund, medarbetare och arbetsgivarperspektiv. 

Ord är viktiga. Vi reder ut begreppen, handikapp och funktionshinder vad gäller? Vem kan 

jobba hos oss? Om värderingar och omedvetna fördomar. Ni får delta i ett engagerande spel 

om värderingar. 

Vi belyser hur många som har en funktionsnedsättning. 

Sid 14 (22) 

Ni får tips på material och verktyg som ni kan använda i ert projekt och förslag på 

fördjupningsutbildningar. Utbildningen är interaktiv, gruppövningar varvas med föreläsningar 

och erfarenhetsutbyte. Vi sammanfattar dagen och planerar för återkommande 

utbildningstillfällen. 

Vi har i samverkan också jobbat med ett förslag till tillgänglighetsseminarium vintern 2011 

med Dalalyft och näringslivskontoret där vi bjöd in 200 företag. Det blev för få anmälda och 

seminariet fick ställas in. 

Näringslivskontoret i Falun inbjöd till seminarium i maj 2011 där vi och Dalalyftsprojektet 

deltog 

Om vi ska beskriva lägesbilden för deltagare i projektet så har få haft fysiska hinder. Däremot 

medicinska diagnoser som är kroniska och som kräver behandling och som innebär viss 

nedsättning i deltagarens förmåga. Vissa har också diffusa smärttillstånd som de angett som 

besvärande. Annat som vi vet är läs- och skrivsvårigheter och som visat sig efter ett tag. 

Regionala prioriteringar 

Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. 

Vi har som angavs i projektansökan följt Arbetsförmedlingens Arbetskrafts- och 

kompetensförsörjnings rapport 2008 rörande Dalarnas län rörande kompetensbrist. Citat "Fler 

behövs i meningsfullt arbete och människor från andra länder behöver skapa sin tillvaro i 

Dalrna. Arbetskraftens kompetens behöver anpassas till näringslivets och den offentliga 

sektorns behov och de jobb som erbjuds måste göras mera attraktiva. 

Teoretiska beräkningar av arbetskraftsbehovet i Dalarna visar på en komplicerad 

bristsituation. Lika många som tillträder arbeten som de som lämnar arbetsmarkanden.m 

Tillskottet måste sökas bland arbetssökande,långtidssjuksrivna, nyanlända invandrare och 

inflyttare. 

Detta föranledde flaskhalsproblem som då ansökan skrevs påverkade länets tillväxt starkt. 

Många yrkesområden kräver svenskt B-körkort. Saknar man det så hindras man att ta jobb 

inom bl a service, transport, vård och omsorgsyrken."" 

Vi kan konstatera att vi utbildat mot bristyrken på fordonssidan, inom industrin, vård och 

omsorg mm. En del har inte fått jobb i regionen men väl i andra delar av Sverige och Europa. 

Kontaktpersoner på Region Dalarna ansvarig för kompetensförsörjning har besökt oss för att 

få en inblick i vårt arbetet med nyanlända kvinnor. 

Handläggare deltog i slutseminariet för Insteget.


Diarienummer 


Sid 15 (22) 

Vi hade också planerat att låta kvarvarande deltagare fortsätta i Sigridprojektet och fasa ut 

från Insteget. Tyvärr stötte det på problem då deltagaran inte var inskrivan i AF:S system och 

därmed ej prioriterade. En effekt av att inte kunna föstå samhällets olika system för att vara 

tillgänglig. 

Även i jämställdhetsintegrering och i regionalt hänseende så har Dalarna en starkt 

könsuppdelad arbetsmarknad som skiljer sig från övriga landet. Måna kvinnor befinner sig i 

vård, omsorg och deltidsanställningar med en lönebildning som ligger långt under mannens 

inkomster. Det finns omsrivet i Dalarnas jämställdhetsstrategi. 

Vi har arbetat utifrån de diskussionsseminarier för kvinnor respektive män och påbörjat 

attitydarbetet om egen försörjning. Beskrivet under jämställdhetsintegrering. 

Vi har också i samverkna med Dalawux hållit gemensamma informationstillfällen ex. Dalalyft 

för tillgänglighet. 

Spridning och påverkansarbete 

Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. 

- Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? 

- Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? 

- Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör 

göra det? 

Arbetsförmedlingen lokalt i Falun och regionalt: Samverkan omkring aktivitet NYL-dagar för 

projektdeltagare 2009. Handläggare från AF. med i arbetsgruppen 2009-2010. Formella och 

informella möten med jämna mellanrum. Intresse från AF angående arbetssätt inför 

etableringen. 

Kopparstadens bostadsbolag samtlig personaldag: Projektet föreläste på ett seminarium med 

all anställd personal angående integrationens arbetssätt. 

Länsstyrelsen Dalarna: Inforamtion återkommande om projektet till integartionssmordnare. 

slutseminariet 30/9-11 hölls på länsstyrelsen 

LOTS-projektet Ockelbo. Har besökt oss 2009 

Ungdomsstyrelsen:Har återkommande ställt olika frågor av intresse för dem rörande 

praktikplatser, mallar mm 

Kommunstyrelsens arbetsutskott i Falun. 

Kontakter med Dalapressen, lokalpress, personaltidning Falu kommun med jämna mellanrum 

ESF-mässa i Karlstad 2009 

Kontakt via vår förvaltningschef med reporter på Dagens Nyheter Lasse Granestrand Skickat 

Power point på slutseminarium Drömmen om ett jobb. Intresse för körkortsutbildningen och 

dess resultat. 

Processtödsseminarierna: Med Angela Nilsson där projektledare träffats och delgett varandra 

information om olika arbetssätt i ESFprojekt. 

Skolinspektionen: Inspektion av vuxenutbildningen. Inspektionen intesserar sig för 

tillvägagångssättet mellan SFI, praktik och snabbt arbetsmarknadsinträde. Falun har en 

jämförbart bättre avbrottsstatistik än kommungruppen och landet nationellt 2010. Trots


avbrott från SFI för yrkessvenska och praktik i projektet. 

Extern utvärdering 

Diarienummer 


Sid 16 (22) 

Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket 

stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? 

Joachim Schäfer Nordeg AB har följt vårt arbete och bistått med strategiska analyser på 

resan. 

Dokumentation finns i halvtidsrapporteringen här i förkortad version på grund av utrymmet 

här i projektrummet. 

Utvärderingens syfte & metod 

De bedömningar som görs i denna rapport tar inte fasta på grad av måluppfyllelse utan om 

Insteget verkar vara på rätt väg. 

Presentationen struktureras under rubriker som går tillbaka på den kända och praktiskt 

användbara SWOT-modellen. 

Styrkor 

Projektets främsta styrka och förtjänst är att det utförs ett idogt och målmedvetet arbete av 

projektpersonal som representerar erfarenhet, situa-tionsanpassning och strategisk blick. 

En betydelsefull fördel är att flera av nyckelaktörerna inte behöver dela tid med andra projekt 

eller uppgifter, och att det äger rum dels en nära vardaglig samverkan mellan framför allt 

projektledare, praktiksamordnare och integrationshandläggare och dels veckovisa 

koordineringsmöten i arbetsgruppen. 

Arbetsgruppens veckomöten är den främsta, och tills trepartssamtal (se mer om detta nedan) 

kommer igång, också den enda verksamma integrativa mekanismen på organisationsnivå. 

Även om det framför allt är operativa frågor som diskuteras kan arbetssätt sägas vara 

huvudtema för mötena, och genomgångar av i varje ögonblick inskrivna deltagare vittnar om 

ett individ-centrerat syn- och arbetssätt. 

Svagheter 

Av direkta brister noteras endast en att trepartssamtal med klienten i centrum inte har 

etablerats och blivit rutin. Behovet har visat sig i en rad administrativa krockar, t.ex. att när 

en och samma person kan bli föremål för okoordinerade beslut eller erbjudanden inom 

Insteget respektive AF. 

Detta förklaras med att AIK och AF inte har tillgång till varandras handläg-garsystem men 

även att belastningen på AF har gjort det svårt att få tid till avstämningar. Deltagarna är inte 

helt medvetna om myndighetsgränserna och även om man inte bekymrar sig över detta kan 

det leda till både förvirring och att man försöker utnyttja luckor och svagheter i systemet. 

Detta accentueras när deltagarna, har det visat sig, ofta ändrar sig i fråga om vilka åtgärder 

man vill delta i. 

Bland deltagare har det funnits en tendens till att vilja lämna projektet och återgå till SFI. Ett 

skäl är att man kommit till insikt om att språkfärdigheterna inte räcker för praktik eller 

studier, men funktionärer har en känsla att SFI lockar genom en mindre tidsinsats. Problemet 

kan lösas på två sätt antingen genom att SFI bedrivs på samma villkor som deltagande i 

Insteget och eller genom att kombinera språkundervisningen med andra aktiviteter. 

Flera av uppgiftslämnarna menar att det framför allt är kvinnor som gärna stannar kvar inom 

SFI, något som i så fall utmanar projektets jämställdhetssträvanden. 

Utmaningar 

Några direkta hot mot projektets genomförande eller måluppfyllelse syns inte, och rubriken 

har därför ändrats till utmaningar för av sådana finns det några att redovisa. 

Huvudutmaningen ligger fortsatt i att tänka och agera långsiktigt. Ett exem-pel på vad det 

innebär har sin grund i att projektet och dess samverkande aktörer endast kan påverka 

utbudssidan. När det gäller efterfrågan på arbetskraft är den dämpad och dessutom avvecklas 

okvalificerade arbeten i snabb takt. Om lågkonjunkturen blir ihållande kan den 

omstrukturering som följer med denna påverka efterfrågan genom högre krav för anställning,


Diarienummer 


Sid 17 (22) 

samtidigt som ekonomin tvingar offentliga aktörer att hålla igen på serviceutbyggnad. Den 

stora utmaningen ligger därför i målet att öka passningen mellan arbetskraftsutbudets 

egenskaper och arbetsgivares behov. 

Utgångsläget för flertalet inom målgruppen är sådant att man tyvärr inte kan vänta sig annat 

än att det tar tid innan man kan erbjuda en person (som i extremfallet är analfabet på sitt 

modersmål och saknar utbildning) en praktikplats, för att inte tala om anställning. Ledtider på 

i genomsnitt åtta år vittnar om en påtaglig risk för ett permanent utanförskap som måste 

mot-verkas med råd och dåd bidra till att korta vägen till arbete och självförsörjning. 

Samtidigt har många deltagare svårt att ta till sig tanken att det kan krävas flera 

praktikperioder och flera års aktiviteter innan man kan bli självförsörjande. Projektet måste 

alltså lyckas med det pedagogiska konststycket att skapa rimliga förväntningar och samtidigt 

motivera till aktivitet. 

Givetvis utgör det en ständig utmaning att hålla hög kvalitet på handlägg-ningen, framför allt i 

utredning och upprättande av handlingsplaner. Utvärderingen har inte analyserat 

handlingsplanernas relevans men i ett projekt av Instegets karaktär är det nödvändigt att 

återkommande diskutera hur aktiv vägledning och handledning bör vara. Med tanke på hur 

ansvar och re-surser fördelas mellan samhällsaktörer är trepartssamtal (mellan klient, 

handläggare och AF) sannolikt en nödvändig förutsättning för att nå projektets mål. Vidare 

måste processen frammana eller ta vara på existerande initiativlust och motivation hos 

deltagarna. När man har hittat de kombinationer av åtgärder som bäst gagnar individen, 

gäller det i följande steg att be-hörig aktör fattar nödvändiga beslut och att utfallet av praktik 

eller studier följs upp. Ett annat inslag i denna utmaning utgår från att deltagarna ändrar sig 

så ofta att projektpersonalen kan ha svårt att hänga med och att motverka tendenser till 

taktiskt agerande t.ex. i fråga om den särskilt förmånliga åtgärden körkortsutbildning. 

Samt delar av slutrapporten här: ( Slutrapporten är mycket omfattande och kan inte kopieras 

in i sin helhet här pga utrymmesbrist men bifogas i pappersversion tillsammans med 

slutrapport och missiv) 

Erfarenheter för framtida bruk 

Även om ansvaret för etableringen har övergått till Arbetsförmedlingen kommer kommunen 

fortsättningsvis i hög grad ha ansvar för målgruppen, alltså för boende, skolgång, förskola o.s. 

v. Huvudanledningen är att statistiken tyvärr gör troligt att det inte är särskilt stor andel som 

kommer att ha trygg anställning vid etableringsperiodens slut. 

Detta innebär att det arbetssätt som utvecklats utifrån principerna arbetslinje och 

heltidsengagemang, och som visat sig fungera väl, har bevarandevär-de. Den fördjupade och 

individualiserade handläggning som erbjudits har allmänt sett stärkt deltagarnas motivation 

att via praktik och utbildning för-söka ta sig ut på arbetsmarknaden. Även om arbetssättet 

drar större kost-nader jämfört med hur man arbetade före Insteget, är det sannolikt att 

intäktssidan väger upp merkostnaden. 

Vad gäller samverkan förväntningarna grundar erfarenheterna från projektet tre viktiga 

slutsatser: 

1 Den organisation som har initiativet måste anstränga sig för att få alla tilltänkta 

samverkansparter att delta redan under planeringsfasen 

2) Var noga med att identifiera och beskriva de samverkansbrister som ingår i problembilden 

3) När förväntningarna på art och grad av samverkan har utkristalliserats bekräftas detta i 

samverkansavtal som tydliggör vad respektive part ska bidra med och fördelning av 

beslutskompetens.


Egenutvärdering 

Diarienummer 


Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för 

projektledningen och hela projektet? 

Sid 18 (22) 

SWOT analys har använts för att utveckla arbetssätt i arbetsgruppen. Utifrån analysen har vi 

identifierat hot, styrkor, svagheter och möjligheter. Vi har kunnat avgränsa problemområden 

och bearbeta svårigheter samt bibehålla våra styrkor, utveckla möjligheter vilka också blir 

våra framgångsfaktorer. 

Se nedan hur vi gjorde: 

2009-04-14. 

Efter Instegets första 3 månader(feb-april -09) gjorde projektgruppen en SWOT-analys. 

Hot 

Tryggheten i det traditionella systemet (komvux). 

Oenig omgivning. 

Negativt snack inom flyktinggruppen. 

Långsam rekrytering betyder bekymmer med projektekonomin. 

Sfi:s konkurrens med yrkessvenskan. 

Individens egen vilja (vill ej vara med – ”bekvämare” med traditionell sfi?) 

Svagheter 

SFI kan påverka deltagarna 

Sfi (sfi:s ställning är ej så stark att den utgör ett hot men kan däremot försvaga Instegets 

verksamhet) 

Personens språknivå 

Inte högt anseende hos de rekryterade deltagarna ( i alla fall inte lika ”högt” som hos oss som 

jobbar) 

För många som tycker! 

Otydligt för deltagarna. Vad får man? 

Möjligheter 

Nytt arbetssätt – som kan permanentas efter projektets slut. 

Tydligare målsättning. 

Körkort. 

Ett nytt sätt att introducera på. 

Bra resurser till arbete. 

Alla kan bidra med något. 

Regelbundna besök på Kulturarvet av Elisabeth och Amel (motivera, uppmuntra och förklara) 

Många resurser runt varje deltagare. 

Arbetsplatsförlagd utbildning. 

Styrkor 

Många som engagerar sig. 

Individens meritförteckning blir tydligare och bättre. 

Bra ledarskap. 

Arbetsglädje! 

Vi är många som engagerar oss. 

Reella jobbmöjligheter ökar. 

Drivkraften som genereras när någon får jobb.


Diarienummer 


Sid 19 (22) 

Sammanfattning av SWOT-analysen: 

Det tar sin tid att ändra fokus till jobblinjen inom Instegsprojektet, att inte bedömning av 

språkkunskaper är avgörande! 

Det kan kännas besvärande att rekrytera deltagare så tidigt från SFI till projektet. Deltagarna 

har svårt att lämna det traditionella systemet. 

Kraftsamlingen i projektet med resurserna är väldigt bra! 

Individen rustas för arbetsmarknaden! Nytt arbetssätt är i sikte! 

Vårt engagemang är mycket viktigt och drivkrafterna ökar när någon får jobb! 

Vi har återkommit till analysen ovan under åren för att vi över tid kan se hur vi kunnat gå 

vidare utifrån det som ansågs oöverstigligt i början. 

Så småningom gjordes en halvtidsutvärdering av Nordeg vår utvärderare Joachim Schäfer där 

vi tog bestämde att vi under hösten2010 ska ta en dag för "timeout" och sortrera ut 

framgånsfaktorer och definitioner som vi ska bära med oss för framtiden. Här görs också 

avstamp för ett etablerat arbetssätt och att övergången mellan integrationsenhetens eget 

arbete och projektet blir ett gemensamt arbetssätt. 

Framgångsfaktorer så här långt: 

Projektet förfogar över olika användbara verktyg i den egna förvaltningen (vux, 

integration och AME) 

Medel till busskort och körkortsutbildning 

Kommunal medfinansiering i form av introduktionsersättning och försörjningsstöd 

(hanterbart system) 

Styrfart, uppföljning och ledning i projektet 

Goda relationer till näringslivet (som ställer krav på oss och deltagarna) 

Forts.hösten 2010 

Utvärdering: 

Från halvtidsutvärderingen i maj beslutat för att göra en ”time-out –dag” 7/9 för att följa upp 

vissa kriterier som vi inte hunnit bearbeta. Våren var mycket hektisk eftersom vi gått över till 

ett heltidssystem för alla. 

Det tvingade fram utvecklingsarbete men också många frågetecken för arbetsgruppen. Idén 

till dagen kom i från vår utvärderare på Nordeg eftersom han följer projektet med intervjuer 

och analyser. Det vi ska jobba vidare med och förbättra från minnesanteckningarna är 

följande: 

STYRKOR 

Statistik 

Tidigare erfarenheter 

Kvinnorna syns och får möjligheter 

Körkort = jobb 

Självförsörjning 

STYRKOR – kommentarer: 

•Bra med specificerad statistik utifrån uppnådda resultat och jämställdhetsperspektiv så att 

man tydligare ser tendenser 

•Tack vare vår tidigare erfarenhet vet vi vad som fungerar bra 

•Delade meningar om kvinnorepresentationen. Ses också som svaghet och/eller utmaning. 

•De som tagit körkort har fått jobb. Arbetsgivarna anställer i högre grad när de informeras om 

att personen håller på att ta körkort. 

•Konsekvent tillämpning av arbetslinjen ger kortare väg till första praktikupplevelsen. Arbete 

fungerar ofta trots sänkta språkkrav.


MÖJLIGHETER 

Kännedom om målgrupp 

Nysatsning på arbetspraktik 

Generationsskiftet 

Samverkan 

Positiva förebilder 

Individualisering 

Diarienummer 


Sid 20 (22) 

MÖJLIGHETER - kommentarer: 

•Kännedom om målgruppen underlättar lyckad matchning till jobb. 

•En samordning av praktikplatser kopplade till studier är på gång i Falu kommun. 

•Generationsskiftet: Var finns företagarna? Kan Näringslivskontoret hjälpa till med kontakter? 

•Vuxenutbildningens orienteringskurs ”Prova- på- starta eget” börjar 18 oktober. 

•Soc, Af, Integrationsenheten och Sfi-utbildningen har fått bättre samverkan via projektet. 

•Praktiskt tips från Joachim Schäfer angående samverkan i projekt: Analysera först 

förutsättningar och gör sedan ett skriftligt samarbetsavtal vad var och en ska bidra med i 

projektet. 

•Bjud in personer som har lyckats få jobb och bli självförsörjande, t ex till 

samhällsinformationen och låt dem berätta hur de gjorde och hur de upplever skillnaden. 

•Bättre resultat har uppnåtts genom att i hög grad utgå från individens önskemål och 

möjligheter. Individens eget ansvar kommer då också mer i fokus 

Vi startar en aktivitet i september med språk och keramik för svaga illiterata kvinnor med 

mycket långt till arbetsmarkanden. Medel till detta finansieras av integrationsenheten Under 

hösten så kommer vi att titta mera på alfabetisering för denna målgrupp. De ska också gå ut i 

praktik. 

När Insteget avslutas så kommer integrationsenheten att fortsätta med samma arbetssätt 

som under projekttiden. 

Kommentarer och tips 

Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och 

varför? 

Viktigt att äga alla verktyg i ett stort projekt. 

Är det samverkan mellan olika aktörer räkna med att någon alltid ska stå för kostnaderna för 

att samverkan ska kunna genomföras. Beräkna över tid. 

Sammanhållen finansiering underlättar. 

Har man tillgång till medfinansieringen här i form av introduktionsersättning, försörjningsstöd 

så har man grundbulten för arbetet. 

Det lättaste är sedan att jobba med aktiviteter, utbildningar mm. 

Ha variation på aktiviteter. Hur ser lärandet ut när man inte kan tillgodogöra sig ett språk? 

Var kan man börja om en deltagare saknar metod för eget lärande? Praktiskt estetiskt


Diarienummer 


Sid 21 (22) 

kanske: Tälja- tala, lära-lera, den egna hälsan,folkbildningen och studieförbunden har fina 

möjligheter att upphandla. 

Vi har benämt vårt arbete med att rusta deltagare för arbetslivet i Sverige på olika sätt. Att 

bygga en referensram med erfarenheter och kontakter tidigt eller göra en ny meritportfölj om 

man så vill. 

Ha goda kontakter med olika leverantörer av aktiviteter , följ upp och dokumentera. 

Att motivera individen att gå framåt är synnerligen viktigt. Var tydlig. Presentera vägar som 

leder till progression och utveckling för den enskilde, uppmuntra och stötta. Berätta med tolk 

eller språkstöd hur individen kan nå delmål och slutligt mål. 

Om en planering inte fungerar, diskutera med deltagaren, prova något annat ändra riktning 

och handlingsplan. Kan behövas flera gånger. Låt inte tiden bara gå om deltagaren inte går 

framåt. Ändra förutsättningar och stå fast vid målet. Ligg steget före i planering. 

En stor fördel är att arbetsgruppen är övertygad från början om projektets betydelse till 

förändring. Intervjua arbetsgrupp om ideér, prova samtalsmetodik, gör studiebesök 

tillsammans, bjud in andra projekt. Ha höga förväntningar på arbetsgruppen. Utveckla 

arbetssättet för alla. Följ upp. 

Skaffa som projektledare starkt stöd från ledning och styrgrupp hela tiden. Det är lång 

projekttid i programområde 2 och det gäller att hålla styrfart! 

Om projektet är involverat mellan olika myndigheter, försök att hitta möjligheter så att 

fördelar nås hos alla. 

Ibland uppstår spänningar mellan aktörer och låsningar. Går det att komma vidare? Finns 

förbud? Stanna upp och titta på det som fungerat bra och är framgångsrikt. Gör förändringar i 

avtal om det behövs. Revidera och beskriv i lägesrapporter. 

Se till att deltagarna är uppdaterade i olika samhällssystem som ex. inskrivna på 

Arbetsförmedlingen om de ska vara aktuella för Instegsjobb eller nystartsjobb. Deltagarna har 

svårt själva att förstå ex. skriftlig information från Arbetsförmedlingen om de ska kvarstå som 

inskrivna passivt medan de gör annan aktivitet. ( Kanske försvinner med nya etableringen) 

Ha diskussioner angående samhällsteman ex. jämställdhetsfrågor/integrering, barnens 

rättmm. Ett mycket stort intresse hos våra deltagare både om framväxten av jämställdhet 

men också kulturella likheter och olikheter. 

Bjud in media, lokal press och andra till informations-spridningsträffar. 

Kontaktpersoner 

Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? 

Amel Mujic integrationschef amel.mujic@falun.se023/82879 

Frågor om integration, målgrupp,regelsystem, SFI, samhällsorientering, mångfald 

Elisabeth Lundgren projektledare e-post:elisabeth.lundgren@falun.se Tel: 023/82909 

Frågor om Instegsprojektet, samordning, styrning, ledning, ekonomi, 

jämställdhetsintegrering, tillgänglighet, uppföljning, dokumentation


Diarienummer 


John Nises utvecklingschef e-post:john.nises@falun.se 023/82344 

Frågor om idéer och tankegångar bakom projektet och projektansökan, ledning 

Annika Nyström förvaltningschef e-post:annika.nystrom@falun.se 023/82692 

Frågor av övergripande karaktär, omvärldsanalys, idéer bakom projektansökan, styrning 

Joachim Schäfer utvärderare e-post: joachim.schafer@nordeg.se 

Frågor om uppföljning och utvärdering, analys av forskiningskaraktär 

Torsten Moberg studievägledare e-post:torsten.moberg@falun.se Tel: 023/82346 

Frågor om studievägledning, utbildning anpassad för målgruppen, samordning med andra 

aktörer ( AF, soc) 

Sid 22 (22) 

Kerstin Wickander handläggare integration e-post:kerstin.wickander@falun.se Tel:023/82636 

Frågor om individuella handlingsplaner för målgruppen, uppföljning och revidering av 

handlingsplan för målgruppen 

Sonja Johanssson handläggare integration e-post:sonja.johansson@falun.se Tel: 023/ 82727 

Fråor om individuella handlingsplaner för målgruppen, uppföljning och revidering av 

hadnlingsplanen för målgruppen 

Britta Lennblad praktiksamordnare e-post:britta.lennblad@falun.se Tel: 023/82697 

Praktiksamordning, kontaktperson för arbetsgivare och rekrytering av praktikplatser till 

deltagare 

Ing-Marie Järnberg projektekonomi e-post: ing-marie.jarnberg@falun.se Tel:023/ 82906 

Projektekonomi 

Elisabet Johansson/Wixby projektadministratör åren 2009-2010 e-post:elisabet.wixby@falun. 

se Tel: 023/82814 

Protokoll/minnesanteckningar arbetsgruppsmöten, styrgruppsmöten,halvtids-slutseminarium 

och registering i studieadministrativt system

Slutrapport 2008-3060341.pdf - Svenska ESF-rådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?