ME16 - Projektplan (enkel) - Högskolan Dalarna

Projektplan 

Dok.beteckning 

Ljudets kommunikativa potential 

Utgåva 1.0 

i nätbaserat lärande Sida: 1 (12) 

Johnny WIngstedt 


Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande 

Filnamn 1.0 Projektplan Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande www.tieto.se/pps 

Mall från Tieto PPS (ME16, 3.0.2)




Utgåva 1.0 



Innehåll 

1 Mål ...................................................................................................................................... 3 

1.1 Bakgrund och projektidé .............................................................................................. 3 

1.2 Projektmål ................................................................................................................... 3 

2 Plan ..................................................................................................................................... 4 

2.1 Beslutspunkter, milstolpar ........................................................................................... 4 

2.2 Projektkalkyl ................................................................................................................ 4 

3 Organisation ...................................................................................................................... 5 

4 Arbetsformer ...................................................................................................................... 5 

5 Bilagor och referenser ....................................................................................................... 5 

Bilaga 1: Projektbeskrivning ...................................................................................................... 6 

Utgåvehistorik för dokumentet 

Utgåva Datum Kommentar 

P1.0-1 121214 Underlag för godkännande, BP3 

P1.0-2 130304 Justeringar/kommentarer av programledare 

1.0 130308 Slutgiltig version 

Basfakta 

Godkännande 

Beställare/Projektägare: 

Elin Holmsten 






Utgåva 1.0 



1 Mål 

1.1 Bakgrund och projektidé 

Projektet är en pilotstudie som ska undersöka hur narrativa principer för audiovisuell kommunikation 

kan användas för att stärka och utveckla digitala närmiljöer, framförallt i samband med 

distanslärande. Fokus kommer primärt att läggas på aspekter av ljudets (och då framförallt röstens) 

användning, både vad gäller tekniska förutsättningar och kommunikativa funktioner. I detta kommer 

även ljudets intermodala relationer till visuella aspekter att inkluderas. 

Studiens övergripande frågeställning är: Hur kan kunskaper om ljudets kommunikativa berättande 

funktioner och potential, i samverkan med bild, användas för att utveckla (design av) audiovisuella 

lärandemiljöer online och på distans? 

Utgångspunkten är att studera hur tekniska och narrativa principer relaterade till ljud, så som de t.ex. 

tillämpas i film och datorspel, kan användas för att utveckla den interpersonella dimensionen av 

nätbaserad kommunikation och lärande. Detta ska göras genom att utgå ifrån några befintliga 

nätbaserade lärmiljöer vid HDa. Med hjälp av enkätstudier och intervjuer av studenter och lärare ska 

den audiovisuella upplevelsen undersökas, med fokus på både ljudets tekniska och narrativa 

funktioner. Avsikten är att också engagera studenter i ljud- och musikproduktion, inom ramen för 

kurser i projektarbete, för att genomföra ett eller flera experiment där olika aspekter av ljudkvalitet 

manipuleras. 

Som primär utkomst av pilotstudien planeras ett par artiklar för vetenskapliga tidskrifter, samt en eller 

två konferenspresentationer. Målsättningen är att sedan bygga vidare på denna studie med fortsatt 

forskning, finansierad med externa medel. 

En mer detaljerad beskrivning av projektet finns i bifogade bilagor. 

1.2 Projektmål 

Tidpunkt: Januari 2014 

Resultat: Projektet drivs som ett utvecklingsprojekt inom NGL med pedagogisk inriktning (i linje 

med Mål B, enl. programmets beskrivna effektmål). Projektet fokuserar på att 

identifiera och beskriva faktorer i den audiovisuella lärandemiljön som kan stärka 

förutsättningar för ett fördjupat och engagerat lärande. 

Bidrar till tydlig identitet som ledande i NGL (enl. Mål C). Projektet har potential att 

bidra till att visa upp Högskolan Dalarnas NGL-relaterade forskning, bl.a. genom 

medverkan på konferenser och i vetenskapliga tidskrifter. Målsättning är också vidare, 

externfinansierad, forskning utifrån detta projekt. 

Ytterligare en målsättning är att bidra till en stabil och erkänd forskningsmiljö inom NGL 

(enl. Mål F). Projektet vill bli en del av forskningsmiljön inom NGL vid HDa. Samverkar 

gärna med andra forskare med relaterad inriktning. Publicering av artiklar m.m. 

På längre sikt ska projektet bidra till högre kvalitet på utbildning vid Högskolan Dalarna 

(enl. Mål A). Projektets resultat kan belysa, och implementeras i, Högskolan Dalarnas 

egna distanskurser. 

Kostnad: SEK 330 000 






Utgåva 1.0 



2 Plan 

2.1 Beslutspunkter 1 , milstolpar 2 

Följande beslutspunkter (BP) och milstolpar (MS) är definierade: 

Datum BP 3 MS Beskrivning 

2012-12-18 BP3-4 4 Projektplan fastställs av projektägaren, dvs. akademiledningen 

2013-04-01 MS2 Inledande planering och förberedelser klara (inl. teoriunderlag, 

skiss intervjuer, personliga kontakter tagna, tekniska 

förutsättningar undersökta). 

April 2013 BP5 5 Projektägare beslutar om fortsättning eller förändring utifrån 

inlämnad statusrapport (och beslut om att gå in med ansökan 

om ytterligare medel) 

2013-06-07 MS3 Tester, intervjuer och enkäter genomförda, huvudsakligen med 

ämnena Japanska och Ljud- och musikproduktion. 

Sept. 2013 BP5 Projektägare beslutar om fortsättning eller förändring utifrån 

inlämnad statusrapport (och beslut om att gå in med ansökan 

om ytterligare medel) 

2013-11-04 MS4 Bearbetning av empiri, analys, ev. någon kompletterande 

insamling av empiri genomfört. 

Dec. 2013 BP7 6 Slutrapport lämnas och till projektägaren som fattar beslut om 

hur resultatet av projektet på bästa sätt förvaltas 

2013-12-20 MS5 Slutrapport klar. Presentation vid högre seminarium genomfört. 

Artiklar (en eller två) skrivna och inskickade till lämplig 

internationell vetenskaplig tidskrift. Beslut om projektets 

eventuella fortsättning, och om ev. extern ansökan taget. 

2.2 Projektkalkyl 

Kalkylpost Timmar 

Kostnad 

Projektledning och genomförande 510 330 000 

Summa: 330 000 

1 Förutbestämt tillfälle när styrgruppen sammanträder och fattar beslut om fortsatt verksamhet. 

2 Valt tillstånd/läge i produktionsmodellen för mätning av resultat 

3 http://ppsonline.du.se/disp/sv/standard/standard/ah76/id.htm?embed=true 

4 BP3-4 Beslut om att det finns tillräckligt bra underlag för att ta fram det överenskomna resultatet. Avser 

överenskommelse om godkännande av förberedelser och starta genomförandet. Alternativt fortsätt/gör om 

arbetet eller avbryt projektet. Beslutsunderlag är projektplan (enkel) inklusive beskrivning av resultatet 

5 BP5 Beslut om att fortsätta eller förändra projektåtagandet 

6 BP7 Godkännande av överlämning av ansvaret för resultatet. 






Utgåva 1.0 



3 Organisation 

Roll Namn Tel/E-postadress 

Styrgrupp Akademin Språk och mediers ledningsgrupp Ulf Magnusson 

070-3788236/uma@du.se 

Projektledning Johnny Wingstedt 070-590 84 68 

4 Arbetsformer 

5 Bilagor och referenser 

Bilagor 

jwi@du.se 

Bilaga Dokumentnamn Utgåva, datum 

1 Projektbeskrivning 2012-05-29 

2 Komplettering 2012-09-21 






Utgåva 1.0 



Bilaga 1: Projektbeskrivning 

6 Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande 

Ansökan om projekt, NGL. Johnny Wingstedt 

På senare tid har utvecklingen av, och intresset för, distanslärande intensifierats i rasande tempo. Vårens konferens 

Next Generation Learning Conference 2012 vid Högskolan Dalarna visade många spännande exempel på den 

utveckling som sker både nationellt och internationellt. En framväxande diskussion i den pågående utvecklingen är 

vad man vinner respektive förlorar med denna form för lärande, jämfört med högskolans traditionella klassrums- 

och seminarieform där det personliga mötet är av central vikt. 

På ledarplats i DN den 7 maj 2012, sammanfattar och diskuterar författaren, journalisten och kolumnisten David 

Brooks, i artikeln En tsunami av kunskap, den senaste tidens explosionsartade ökning av online-kurser. Han tar i 

detta sammanhang upp de vanligaste invändningarna mot ”online-lärande”. Eftersom hans sammanfattning 

summerar de väsentligaste frågorna i förevarande projektansökan, tar jag den som utgångspunkt för mitt fortsatta 

resonemang. Följande citat är alla hämtade ur Brooks artikel. 

En grundläggande fråga som Brooks tar upp är vad som går förlorat i avsaknaden av det personliga mötet: ”Kommer 

onlineutbildningen att försvaga det starkt personpräglade närsamhälle som den traditionella akademiska miljön 

skapar?/…/Hur mycket kommunikation går förlorad – gester, stämningar, ögonkontakt – när man inte sitter där i ett 

rum med en engagerad lärare och intresserade kamrater?”. 

En annan fråga berör möjliga konsekvenser av att vissa ämnen, som språk och ekonomi, har visat sig mer lämpade 

för distansundervisning än andra: ”Kommer yrkesutbildning i företagsekonomi att få företräde och ämnen som är 

svårare att ta in online, som filosofi, att komma på undantag?”. 

Från studentens lärandeperspektiv framträder en rad frågor, som berör hur reflektion och kunskapsdjup påverkas av 

en lärmiljö som medieras via datorskärmar: ”Kommer snabbläsning på skärmen att ersätta fördjupad läsning?” Till 

detta kommer frågan om koncentration och motivation: ”Vad händer med studenter som inte är tillräckligt 

motiverade för att sitta klistrade vid sin laptop timme efter timme?”. En följdfråga utifrån ovanstående är den om 

bedömning och kunskapskrav: ”Blir kunskapskraven lika höga?”. 

I sin artikel fokuserar Brooks på fenomenet att amerikanska elituniversitet som Harvard, MIT och Stanford de 

senaste månaderna har satsat stora resurser på att erbjuda webbaserade kurser gratis. Han reflekterar över vilka 

konsekvenser detta får för övriga institutioner och lärare: ”Om några stjärnprofessorer kan föreläsa för miljoner, vad 

händer då med resten av lärarkåren?” 

Frågorna berör olika dimensioner som kommunikation, lärandeprocesser, bedömning och maktförhållanden. Ur 

ovanstående frågeställningar föds nya frågor, som utgör fundamentet för denna projektansökan. Några av de 

centrala frågorna är: Hur kan digitala audiovisuella miljöer stärkas för att främja det personliga mötet online? Hur 

kan digitala lärandemiljöer utformas för att i högre grad skapa förutsättningar för koncentration, motivation och 

fördjupat lärande? Hur kan det skapas bättre förutsättningar för ämnen som är underrepresenterade i digitala 

lärmiljöer? Hur kan miljöer för distanslärande utvecklas till attraktiva alternativ i konkurrensen med prestigefyllda 

elituniversitet? 

Ovanstående frågor och resonemang utgör utgångspunkten för denna ansökan om projektmedel för att genomföra 

en pilotstudie med fokus på hur narrativa principer för audiovisuell kommunikation kan användas för att stärka och 

utveckla digitala lärmiljöer, framförallt i samband med distanslärande. Primärt kommer fokus att läggas på aspekter 

av ljudets användning, både vad gäller tekniska förutsättningar och kommunikativa funktioner. I detta kommer också 






Utgåva 1.0 



ljudets intermodala relationer till visuella aspekter att inkluderas. Syftet är att identifiera och beskriva faktorer i 

audiovisuella läromiljöer som kan stärka förutsättningarna för engagerat och fördjupat lärande. 

Studien kan ses som en naturlig fortsättning på projekt som jag tidigare genomfört, framförallt i samband med min 

doktorsavhandling (Wingstedt, 2005, 2008), där kunskapsaspekter kopplade till musikaliska berättarfunktioner i film 

och datorspel har studerats. Detta område speglar också min professionella bakgrund som kompositör och 

ljuddesigner för berättande media, som film, teater och interaktiva miljöer – och mångårig verksamhet som lektor 

vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm där jag framförallt undervisat i ämnen relaterade till musik och ljud för film, 

datorspel och reklam. 

Den planerade studiens övergripande frågeställning är: Hur kan kunskaper om ljudets kommunikativa berättande 

funktioner och potential i samverkan med bild användas för att utveckla (design av) audiovisuella lärandemiljöer 

online och på distans? 

Studiens bakgrund, teoretiska ram och genomförande beskrivs i följande avsnitt. 

7 Bakgrund 

Centrala aktiviteter i våra dagliga liv, inom såväl arbete och skola som fritid, är audiovisuellt medierade. Information 

vi tidigare huvudsakligen hämtat från den skrivna texten i böcker och papperstidningar, ersätts i stigande grad av 

multimodala upplevelser via skärm och högtalare, i ett samspel mellan grafik, rörlig bild, skrift, tal, ljudeffekter, 

signaler, musik m.m. Vi tar del av nyheter, underhållning, reklam och information genom nätbaserade och 

interaktiva medier. Vi umgås och kommunicerar med vänner, kollegor och myndigheter med hjälp av olika digitala 

plattformar. Amatörer, såväl som professionella, producerar själva bilder, film och ljudinspelningar, och förmedlar 

dessa via olika nätbaserade forum. 

Dessa aktiviteter använder sig av olika principer för berättande och kommunikation som bygger på traditioner och 

konventioner med djupa historiska rötter, som kontinuerligt formas och omformas allteftersom kulturer och medier 

förändras och förnyas. Idag har vi alla vuxit upp med radio, film och television som viktiga kulturella inslag, baserade 

på ljud och bild. Genom att använda medierna lär vi oss de narrativa betydelspotentialer som det multimodala 

samspelet erbjuder (Kress 2010, Jewitt 2006). Wingstedt (2005, 2008) samt Wingstedt, Brändström och Berg (2008) 

har i en studie visat hur barns och ungdomars kunskaper om musikaliska berättarfunktioner i narrativa medier står i 

direkt relation till deras erfarenheter av att se film och spela datorspel. 

På senare år har en ökande grad av interaktivitet blivit en del av de digitala medierna, i Internetbaserade 

applikationer, i datorspel, mobiltelefoner osv. Gee (2007) har beskrivit principer för lärande som av nödvändighet 

behöver vara en del av datorspel, för att användaren ska kunna förstå hur att spela det – vilket är en förutsättning 

för att tillverkaren ska kunna sälja produkten och därmed gå med vinst: 

You cannot play a game if you cannot learn it. If no one plays a game, it does not sell, 

and the company that makes it goes broke. Of course, designers could make the games 

shorter and simpler. That’s often what schools do with their curriculums. But gamers 

won’t accept short or easy games. So game designers keep making long and 

challenging games and still manage to get them learned. How? (Gee, 2007, s. 3-4). 

En poäng hos Gee är att det är själva designen – den audiovisuella strukturen och miljön, samt multimodala 

narrativa principer – som gör lärandet möjligt, snarare än uttryckliga skrivna eller muntliga instruktioner. 






Utgåva 1.0 



I vårt samspel med audiovisuella och interaktiva medier är aspekter på lärande en ofrånkomlighet. Och i lika hög 

grad gäller det omvända: I digitala audiovisuella lärmiljöer är graden av användning av kulturellt etablerade principer 

för multimodalt berättande, kommunikation och interaktion en avgörande faktor för hur lärande äger rum. 

8 Studiens teoretiska utgångspunkter och genomförande 

Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotik och multimodalitet enligt Hodge & Kress (1988), van 

Leeuwen (2005), Kress (2010), Jewitt (2009) m.fl. Kortfattat beskrivet bygger dessa teoribildningar på uppfattningen 

att människor kommunicerar inte bara genom det talade eller skrivna språket, utan också via en rad 

kommunikationsmedel (eng: modes) som exempelvis gester, kroppsspråk, bild, ljud, musik osv. En grundläggande 

tanke är att vi visserligen kan skapa mening ur gestaltningar och tolkningar som görs utifrån enskilda ”modes”, men 

att mänsklig kommunikation i grunden sker via kombinationer av flera olika gestaltningsformer i samspel. Olika 

modes har också olika förutsättningar, både materiellt och kulturellt, att gestalta mening. Centralt är även hur vi 

skapar mening i relation till olika kontexter och utifrån vårt eget intresse. 

Inom ramen för dessa teoribildningar används ofta lingvisten Michael Hallidays (1978) tre övergripande 

kommunikativa metafunktioner som modell för att beskriva olika dimensioner av mening. Denna modell utgår ifrån 

antagandet att all ”full” kommunikation skapar mening genom att: 

• Representera innehåll, tillstånd och händelser i världen (Ideationell metafunktion). 

• Gestalta mening om de sociala relationer som uppstår mellan deltagarna i den kommunikativa handlingen 

(Interpersonell metafunktion). 

• Gestaltas som en koherent ”text” (i vid mening) både internt och i relation till dess yttre sammanhang 

(Textuell metafunktion). 

Kortfattat kan man säga att de tre metafunktionerna berör kommunikationens innehåll, interaktion respektive 

struktur. Den textuella metafunktionen beskrivs också som möjliggörande, som en förutsättning för att 

kommunikation av innehåll och interaktion ska kunna ske. Dessa metafunktioner har inom sociosemiotisk 

multimodal teori utvecklats till att innefatta alla typer av kommunikationsmedel. 

Brooks (2012) konstaterar att ”onlineundervisning ger framförallt hjälp med att ta in information”. Med andra ord: 

Online-lärande har, i dagsläget, sin huvudsakliga styrka i den ideationella dimensionen av kommunikation. De 

kritiska frågor som ställdes inledningsvis, bl.a. om hur mycket av kommunikationen som går förlorad i avsaknaden av 

det personliga mötet, handlar däremot framförallt om kommunikationens interpersonella dimension. Alltså det som 

får oss att känna, handla eller reagera – eller som positionerar oss i relation till varandra. Här innefattas också 

aspekter relaterade till attityder, bedömningar och ideologier. 

Studien kommer att fokusera på hur tekniska och narrativa principer relaterade till ljud kan användas för att utveckla 

den interpersonella dimensionen av lärandet, så som den ter sig i nätbaserade lärandemiljöer. Syftet är att på så sätt 

adressera och undersöka de huvudfrågor som ställdes inledningsvis. Detta görs utifrån narrativa principer och 

teorier om hur ljud används i berättande sammanhang (Wingstedt et al., 2010). Van Leeuwen (1999) beskriver hur 

ljud skiljer sig från bild genom att innesluta lyssnaren i den auditiva upplevelsen. Ljudet är på så sätt mer 

”inkluderande” än bild (som man måste vända sig mot för att uppfatta) och flera lyssnare tillsammans kan inneslutas 

i gemensamma ”akustiska rum” som bidrar till en interpersonell upplevelse av samhörighet. Ljud i film och spel 

används ofta som centralt verktyg för att skapa inlevelse, intresse och identifikation – alltså interpersonella aspekter 

av grundläggande vikt i en lärandeprocess. 

Pilotstudien föreslås sträcka sig över två terminer, i en omfattning av 30% av en heltidstjänst. Den forskningstid jag 

nu har i tjänsten (20%, 2012) är dock redan inplanerad för andra aktiviteter, bl.a. konferensbidrag och arbete med 

artiklar avsedda för vetenskapliga tidskrifter. 






Utgåva 1.0 



Utgångspunkten blir studier av några befintliga nätbaserade lärandemiljöer vid HDa. Dessa inkluderar 

distansprogrammet Musik- och ljuddesign, som ges av ämnet Ljud- och musikproduktion i samarbete med 

Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet, men målsättningen är att även innefatta andra ämnen. Med hjälp av 

enkätstudier och intervjuer av studenter och lärare ska den audiovisuella upplevelsen, med fokus på ljudets tekniska 

och narrativa funktioner, undersökas. Avsikten är att också engagera några studenter i ljud- och musikproduktion 

inom ramen för kurser i projektarbete (som LP2002) för att genomföra ett eller flera s.k. kvasiexperiment (Cook & 

Campbell, 1979) där olika aspekter av ljudkvalitet manipuleras – som frekvensomfång, dynamik, fördröjning 

(latency), mikrofonplacering m.m. – för att undersöka konsekvenser av den didaktiska upplevelsen för både lärare 

och studenter. 

Som primär utkomst av pilotstudien planeras ett par artiklar för vetenskapliga tidskrifter samt en eller två 

konferenspresentationer. Målsättningen är att sedan bygga vidare på denna studie med fortsatt forskning, 

finansierad med externa medel. Avsikten är att pilotstudien ska ligga till grund för en extern ansökan i samverkan 

med forskare vid andra lärosäten. I dagsläget har diskussioner om samarbete inletts med fil. dr Ronny Lindeborg, vid 

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, samt fil. dr Ragnhild Jurström Sandberg vid Karlstads Universitet. Fokus i den 

kommande externa ansökan kommer att ligga på hur lärandesituationer baserade på audiovisuell kommunikation 

kan designas för att stödja den didaktiska processens interpersonella dimensioner. Såväl pilotstudien som den 

kommande större studien är också avsedda att bidra till kommande docentmeritering. 

Under det kommande läsåret kommer kontakter att tas även med forskare vid andra institutioner, där intresse finns 

för detta forskningsområde, för att undersöka möjligheterna till vidgat samarbete. Flera sådana kontakter finns 

redan, bl.a. en grupp forskare vid avdelningen ICT and Designs for Learning LAB vid Aalborg Universitet i Danmark, 

vars forskning om ljudkvalitet i musiklärande via videokonferenssystem (Ørngreen, Levinsen, Buhl et al., 2012) 

presenterades vid konferensen Designs for Learning i Köpenhamn tidigare i våras. En annan kontakt är 

Utbildningsradion (UR), som i sin webbaserade satsning Didaktikens verktyg 7 har inlett diskussioner om ett möjligt 

samarbete med ämnet Ljud- och musikproduktion vid HDa. 

Allteftersom det eskalerande mediesamhället tar en allt större plats i våra dagliga liv, blir det allt viktigare att söka 

mer kunskap om multimodala principer för representation och kommunikation. Det är min förhoppning att 

styrgruppen för Next Generation Learning ska finna denna ansökan intressant. 

Falun, 29 maj 2012 

Johnny Wingstedt 

Högskolelektor, Ljud- och musikproduktion 

Akademin Språk och Medier, Högskolan Dalarna 

E-post: jwi@du.se 

Mobil: 070-590 84 68 

9 Referenser 

Brooks, David (2012, 7 maj). ”En tsunami av kunskap” (översättare Margareta Eklöf). Dagens Nyheter. Copyright, 

New York Times 2012. 

Cook, T.D. & Campbell, D.T. (1979). Quasi-Experimentation: Design & Analysis Issues for Field Settings. Boston: 

Houghton Mifflin. 

7 http://www.ur.se/didaktikensverktyg 






Utgåva 1.0 



Gee, James P. (2007). What Video Games Have to Teach Us about Learning and Literacy (revised and updated ed.). 

New York: Palgrave Macmillan. 

Halliday, Michael A. K. (1978). Language as Social Semiotic: The Social Interpretation of Language and Meaning. 

London: Edward Arnold. 

Hodge, Robert & Kress, Gunther (1988). Social Semiotics. Cambridge, UK: Polity Press. 

Jewitt, Carey (2006). Technology, Literacy, Learning: A Multimodal Approach. London: Routledge. 

Jewitt, C. (2009) (red.). The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. London: Routledge. 

Kress, Gunther (2010). Multimodality. Oxon: Routledge. 

Utbildningsradion. Didaktikens verktyg. Hämtat 28 maj 2012 från http://www.ur.se/didaktikensverktyg/ 

Van Leeuwen, Theo (1999). Speech, Sound and Music. London: Macmillan. 

Van Leeuwen, T. (2005). Introducing Social Semiotics. London: Routledge. 

Wingstedt, Johnny (2005). Narrative Music: Towards an Understanding of Musical Narrative Functions in Multimedia 

(Licentiatuppsats). Luleå, Sweden: Luleå University of Technology, School of Music. (Tillgänglig 

vid http://epubl.ltu.se/1402-1757/2005/59/) 

Wingstedt, J. (2008). Making Music Mean: On Functions of, and Knowledge about, Narrative Music in Multimedia 

(Doktorsavhandling). Luleå University of Technology, Dept. of music and media. (Tillgänglig 

vid http://epubl.ltu.se/1402-1544/2008/43/) 

Wingstedt, J., Brändström, Sture & Berg, Jan (2008). Young Adolescents’ Usage of Narrative Functions of Media 

Music by Manipulation of Musical Expression. Psychology of Music, Vol. 36 (No. 2), pp. 193-214. 

Wingstedt, J., Brändström, S. & Berg, J. (2010). Narrative Music, Visuals and Meaning in Film. Visual Communication, 

Vol. 9 (No. 2): pp. 193-210. 

Ørngreen, Rikke; Levinsen, Karin; Buhl, Mie et al. (2012). Videoconferencing in Music Education at the Conservatory 

Level. Presentation gjord vid The Third Designs for Learning Conference, Köpenhamn, 25-27 april. 






Utgåva 1.0 



10 Bilaga 2: Komplettering 

11 Komplettering och förtydligande till ansökan om medel 

för projektet Ljudets kommunikativa potential i 

nätbaserat lärande 


Efter förfrågan från styrgruppen för Next Generation Learning vill jag gärna göra följande förtydligande 

angående min ansökan om medel för projektet Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande. 

Projektet kan sägas ha ”allmänpedagogisk” karaktär, inom sfären audiovisuellt medierade lärmiljöer. 

Målsättningen är att studien ska generera kunskap av värde oavsett den pedagogiska situationens 

ämnesområde. Därför är ambitionen att genomföra studien inom flera olika ämneskategorier, i detta skede 

huvudsakligen inom områden som erbjuds av Högskolan Dalarna – förutom musik- och ljuddesign även 

exempelvis språk, pedagogik eller vård. På så sätt kan erfarenheter göras utifrån de specifika 

förutsättningar som är förbundna med de olika ämnena. Samtidigt kan ny kunskap om audiovisuella 

kommunikativa möjligheter lättare återföras till de berörda områdena. Studien kommer också att undersöka 

de olika typer av lärupplevelser, som utgörs av såväl nätbaserade föreläsningar (i realtid och inspelade), 

gruppseminarier, enskilda möten och andra audiovisuellt medierade lärsituationer. 

I de flesta sådana situationer blir den mänskliga rösten det centrala ljudelementet. Här finns många 

tekniker och principer att utforska där inspiration och kunskap kan hämtas från berättande multimodala 

medier som film och teve – där just rösten brukar användas som bärande narrativt medel. Med detta avses 

då inte i första hand det talade språkets semantiskt baserade betydelseskapande, utan snarare hur rösten 

rent ljudmässigt placeras, fraseras och projiceras i samspel med bild och andra ljudelement. De 

ovannämnda ämneskategorierna och lärsituationerna har det gemensamt att rösten vanligen blir av central 

vikt i ljudbilden, men skulle kanske vinna på att framhäva delvis olika kommunikativa aspekter beroende på 

situation. I exempelvis språkundervisning kan man tänka sig att den lexikala förståelsen är av särskilt stor 

vikt. Förutom tydlig artikulation kan här undersökas hur denna dimension kan förstärkas genom ljudmässig 

gestaltning av begrepp som social distans (resp. närhet), grad av narrativ framskjutenhet (salience), 

lyssnarperspektiv eller interfoliering (interleaving). I andra sammanhang kan andra begrepp vara relevanta 

att undersöka, som exempelvis sanningsanspråk (modalitet), vägledande funktioner i samspel med bild och 

skriven text, avgränsning (framing), audiovisuell samtidighet (synchresis) eller hantering av dialog i 

samspel med flera interlokutörer. Listan kan göras lång, och det blir som sagt också angeläget att studera 

andra aspekter av den totala ljudupplevelsen samt samspel med visuella uttryck. 

Viktigt blir även att de kunskaper som utvecklas om hur audiovisuella narrativa tekniker kan användas för 

att forma lärupplevelser också förs vidare både inom forskarsamhället och i praktisk pedagogisk 






Utgåva 1.0 



verksamhet. De artiklar och konferenspresentationer som planeras kommer därför företrädesvis att vara på 

engelska, och presenteras i internationella tidskrifter och konferenser. Avsikten är att etablera (och 

förstärka befintliga) kontakter på internationell nivå med forskare och nätverk verksamma inom liknande 

intresseområden. 

Sammantaget är alltså strävan att bidra till de effektmål som beskrivs av NGL, däribland att bidra till en 

”stabil och erkänd forskningsmiljö inom NGL”, en ”högre kvalitet på utbildning vid Högskolan Dalarna” samt 

en ”tydlig identitet som ledande i NGL”. 

Falun, 21 september 2012 


Högskolelektor, Ljud- och musikproduktion 

Akademin Språk och medier, Högskolan Dalarna 

E-post: jwi@du.se 

Mobil: 070-590 84 68

ME16 - Projektplan (enkel) - Högskolan Dalarna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?