Forskning vid Högskolan Dalarna
Share Embed Flag
Download ePaper

Forskning vid Högskolan Dalarna

Forskning vid Högskolan Dalarna Forskning vid Högskolan Dalarna

du.se
23.08.2013 Views

Forskning vid Högskolan Dalarna - en presentation av forskningsstrategin 2009-2011 och 161 pågående forskningsprojekt 1

<strong>Forskning</strong> <strong>vid</strong><br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

- en presentation av forskningsstrategin 2009-2011<br />

och 161 pågående forskningsprojekt<br />

1

Pr o d u k t i o n: Informationsavdelningen <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Texterna har skrivits av respektive forskare.<br />

Pr o j e k t l e d n i n g : Anna Hägglund<br />

gr a f i s k f o r m : Birgitta Svensson<br />

fo t o o m s l a g : Stock.xchng<br />

Tryck: Arkitektkopia Falun<br />

uP P l a g a: 1 000 ex<br />

Innehåll<br />

Förord ........................................................................5<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>s forskning<br />

Vår forskningsstrategi ............................................ 6<br />

<strong>Forskning</strong>sområden ............................................... 7<br />

Sök på forskare, forskningsprojekt och<br />

publikationer ........................................................ 7<br />

<strong>Forskning</strong>spresentation<br />

Energiomställning och samhällsprocesser ................. 8<br />

Hälsa, livskvalitet, välfärd .................................... 18<br />

Kunskapsintensiva material ................................... 46<br />

Lärande och socialiseringsprocesser ...................... 56<br />

Mikrodataanalys och e-infrastruktur ....................... 68<br />

Regionala förändringsprocesser ............................ 80<br />

Visuell kultur ....................................................... 88<br />

Världsarvets världar ............................................ 94<br />

Övrigt .............................................................. 100<br />

Register ...................................................................112<br />

2 3

Välkommen att ta del av vår<br />

forskning!<br />

<strong>Forskning</strong>en är nerven i <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>s verksamhet och är<br />

en grundläggande förutsättning för en kvalitativt god utbildning.<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>s forskning bidrar påtagligt till utvecklingen<br />

av <strong>Dalarna</strong> såväl som övriga landet och har också effekter utanför<br />

landets gränser.<br />

I ett samhälle där utvecklingen går allt snabbare är det viktigt med<br />

ny kunskap, både som fördjupning inom smala specifika områden<br />

men också som breda gränsöverskridande projekt. De frågor och<br />

problem som samhället ställs inför idag kräver nya infallsvinklar<br />

och nya angreppssätt. Det är inte givet att traditionella discipliner<br />

och ämnen ger de bästa förutsättningarna för dagens utmaningar.<br />

Framgångsrika forskningsprogram fordrar därför kunnande som<br />

sträcker sig över ett flertal ämnen, som i ett mångvetenskapligt perspektiv<br />

gör det möjligt att finna kreativa lösningar med nya frågor.<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong> har koncentrerat huvuddelen av sin forskning<br />

till sex forskningsområden. Därtill finns två etableringsområden.<br />

<strong>Forskning</strong>sområdena inkluderar forskare från flera olika discipliner<br />

inom <strong>Högskolan</strong>, men också forskare från andra lärosäten såväl i<br />

Sverige som utomlands. Samarbete bedrivs även i hög grad med<br />

näringsliv och offentliga institutioner.<br />

Katalogen innehåller en rik och varierande samling av forskningsprojekt<br />

som ger en bra bild av <strong>Högskolan</strong> och som vill inspirera till<br />

<strong>vid</strong>are samarbete.<br />

Välkommen att ta del av vår forskning!<br />

Docent Kerstin Öhrn<br />

Prorektor <strong>vid</strong> <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

e-post koh@du.se<br />

4 5

Vår forskningsstrategi<br />

<strong>Forskning</strong>sstrategin 2009-2011 innebär ett steg<br />

<strong>vid</strong>are i <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>s utveckling.<br />

Dagens forskningsstrategi har inriktningen att<br />

skapa breda tvärvetenskapliga miljöer inom ett<br />

begränsat antal områden. Detta skapar bättre<br />

förutsättningar för att uppnå nationellt och internationellt<br />

ledande ställning.<br />

I spetsen för vart och ett av de sex prioriterade<br />

områdena finns en forskningsledare som har en<br />

betydande frihet, men också ansvar för att den<br />

forskning som bedrivs är framgångsrik.<br />

Att doktorander och forskare meriterar sig, publicerar<br />

forskningsresultat och lyckas få extern<br />

finansiering är viktiga delar i hur framgången<br />

mäts. <strong>Forskning</strong>skatalogen som är en sammanställning<br />

av pågående forskning ska ses som en<br />

del i detta arbete.<br />

<strong>Forskning</strong>sområden<br />

De sex områden som valts ut som prioriterade<br />

områden är:<br />

o Energiomställning och samhällsprocesser<br />

o Hälsa, livskvalitet, välfärd<br />

o Kunskapsintensiva material<br />

o Lärande och socialiseringsprocesser<br />

o Mikrodataanalys och e-infrastruktur<br />

o Regionala förändringsprocesser<br />

Sammanställningen i katalogen av pågående<br />

projekten är gjord forskningsområde för forskningsområde.<br />

Varje avsnitt inleds med en kort<br />

beskrivning av vad som är forskningens inriktning<br />

och vilka ämnen som utgör själva kärnan i<br />

forskningsområdet.<br />

På motsvarande sätt presenteras de två etableringsområdena.<br />

o Visuell kultur<br />

o Världsarvets världar<br />

Etableringsområdena har pekats ut som områden<br />

som kan komma att växa fram och bli nya<br />

prioriterade områden, men som idag inte har<br />

samma stadga och omfattning som dessa.<br />

Därutöver finns ett antal projekt under rubriken<br />

Övrigt. Det är forskningsprojekt som i detta<br />

skede inte har identifierats tillhöra något av de<br />

ovan nämnda områdena. Detta kan komma att<br />

ändras över tiden och likaså kan av olika skäl nya<br />

projekt komma till eller pågående projekt avslutas<br />

tidigare än planerat. Sammanställningen är en<br />

ögonblicksbild fångad i mitten av oktober 2008,<br />

dvs. i forskningsstrategins inledande skede.<br />

Sök på forskare,<br />

forskningsprojekt och<br />

publikationer<br />

Sammanställningen av forskningsprojekt har<br />

hämtats direkt ur <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>s forskningsdatabas<br />

som har tagits i bruk under 2008<br />

och finns tillgänglig för alla och envar på <strong>Högskolan</strong>s<br />

hemsida. En sökväg bland flera är att<br />

söka på deltagande forskare. Alla forskare vars<br />

namn har registrerats som deltagare i ett forskningsprojekt<br />

kan sökas fram eller listas alfabetiskt.<br />

En annan möjlighet att söka information på<br />

<strong>Högskolan</strong>s hemsida är att söka på forskningsprojektets<br />

namn, ämne eller forskningsområde.<br />

Det finns både alfabetiska listor att klicka på och<br />

möjligheten att söka på fritext, men också mer<br />

avancerade sökalternativ. Ett mål har varit att en<br />

kort populärvetenskaplig text ska beskriva varje<br />

forskningsprojekt.<br />

För varje forskningsprojekt finns en lista över<br />

forskningsresultat i form av aktuella publikationer<br />

som tillhör projektet, om sådana har registrerats.<br />

Dessa uppgifter är hämtade direkt<br />

från Dalea, vilket är <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>s elektroniska<br />

arkiv för forskningspublikationer och<br />

studentuppsatser. Ett annat alternativ är att gå<br />

vägen via Dalea och söka på publikationer efter<br />

titel, ämne eller författare.<br />

Mer om forskningsstrategin,<br />

forskningsområden och<br />

sökalternativ finns på:<br />

www.du.se/forskning<br />

6 7

8<br />

EnErgiomställning och samhällsprocEssEr<br />

Energiomställning och<br />

samhällsprocesser<br />

<strong>Forskning</strong>en inom detta område är inriktad på energiförsörjning<br />

baserad på förnybara energikällor och<br />

miljöanpassade uppvärmningssystem. En specialitet<br />

är kombinationen solvärme och förnybar uppvärmningsteknik<br />

som har givit forskningen internationellt<br />

erkännande. I ökad utsträckning sker utveckling av<br />

ny energiteknik i samverkan med övriga världen, inte<br />

minst Kina. Kärnan i forskningen är energiteknik och<br />

samhällsvetenskap.<br />

Biosol-integrerade system för<br />

bio och solvärme<br />

projEktpEriod<br />

2007-07-01 - 2010-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Delprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Jan-Olof Dalenbäck,<br />

Chalmers tekniska högskola<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Chris Bales, e-post: cba@du.se<br />

Tomas Persson, e-post: tpe@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

Energimyndigheten<br />

BEskrivning<br />

Projektets övergripande mål är att kraftigt öka<br />

installationer av integrerade pellets och solvärmesystem<br />

på den svenska värmemarknaden.<br />

Genom att utveckla nya funktionsprovade paketlösningar<br />

med sol och pellets skall marknaden<br />

för sol och pellets stimuleras.<br />

Projektet finansieras av Energimyndigheten<br />

och deltagande företag och är ett samarbetsprojekt<br />

mellan Chalmers, SP, <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

och sol- och pelletbranschen. Projektet är planerat<br />

att pågå tom 31:a dec 2010. Drygt 20 svenska<br />

företag deltar i projektet.<br />

Inom projektet skall marknaden för kombinerade<br />

sol- och pelletsystem analyseras och lämpliga<br />

systemkoncept identifieras. Tillsammans<br />

med företagen skall system och testmetoder utvecklas.<br />

Erfarenheterna skall sammanställas i en<br />

handbok.<br />

EnErgiomställning och samhällsprocEssEr<br />

Energy intelligent Europe<br />

projekt comBisol<br />

projEktpEriod<br />

2007-12-01 - 2010-11-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Chris Bales, e-post: cba@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Frank Fiedler, e-post: ffi@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

Energimyndigheten<br />

EU - Intelligent Energy - Europe (IEE)<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Combisol är ett projekt inom Intelligent Energy<br />

Europe som fokuserar på solvärmekombisystem.<br />

Konsortiet består av 8 organisationer från fem<br />

länder: Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike<br />

(koordinator) och Österrike. <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

(SERC) är enda organisation från Sverige.<br />

Projektets mål är: lansering av ”best practice”<br />

för solvärmekombisystem för nya och befintliga<br />

byggnader; lansering av standardiserade systemlösningar;<br />

utveckling av metoder för framtagning<br />

av primärenergibesparing; och framtagning<br />

av utbildningsmaterial för installatörer.<br />

SERC kommer att arbeta främst med metoder<br />

för framtagning av primärenergibesparing, mätningar<br />

i fält och utbildningsmaterial och kurser.<br />

Fokus för SERC kommer att vara system med<br />

pellet- och solvärme. Från Sverige deltar SERC<br />

i nära samarbete med svenska solenergiföreningen.<br />

9

10<br />

EnErgiomställning och samhällsprocEssEr<br />

FEm- Förnyelsebar energi,<br />

energieffektivisering och miljö<br />

projEktpEriod<br />

2008-07-01 - 2011-06-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Mats Rönnelid, e-post: mrd@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

EU:s strukturfonder<br />

Region <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

FEM är ett interregprojekt tillsammans med<br />

aktörer från <strong>Dalarna</strong>, Värmland samt Akershus<br />

och Hedmarks Fylke i Norge. FEM ska stärka<br />

näringslivet och gränsregionens konkurrenskraft<br />

genom gränsöverskridande samarbete inom förnybar<br />

energi, energieffektivisering och miljö.<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>s roll i projektet är att stimulera<br />

till nya typer av forskningssamarbete<br />

mellan forskare och företag i gränsregionen,<br />

samt verka för utbildning för att öka intresset för<br />

de aktuella områdena samt stärka näringslivets<br />

konkurrenskraft. Arbetsuppgifterna i projektet<br />

kommer att kunna omdefinieras under arbetes<br />

gång, men exempel på verksamhet är att utnyttja<br />

forskarskolan i Garpenbergs erfarenheter så att<br />

verksamheten kan ökas mot hela gränsregionen,<br />

samt att tillsammans med företag i regionen<br />

medverka till utveckling av ny energiteknik, t ex<br />

solcellsteknik och vindkraftsteknik.<br />

I <strong>Dalarna</strong> samarbetar <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>,<br />

Stiftelsen Teknikdalen samt Gävle-Dala Energikontor<br />

inom FEM. Regional projektledare är<br />

Stiftelsen Teknikdalen med <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

som underkonsult.<br />

Förstudie småskalig<br />

pelletanvändning i chile<br />

projEktpEriod<br />

2008-09-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Förstudie<br />

projEktlEdarE<br />

Frank Fiedler, e-post: ffi@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

Energimyndigheten<br />

BEskrivning<br />

Energisituationen i Chile är idag sådan att man<br />

är starkt beroende av naturgas för uppvärmning<br />

och varmvattenberedning. Det finns idag<br />

ett ökat intresse för att konvertera värmesystem<br />

till solvärme och pelleteldning. I denna förstudie<br />

undersöks möjligheten till framtida samarbete<br />

mellan svenska och chilenska forskare och företag<br />

för att på sikt skapa utveckling av förnybara<br />

värmesystem i Chile samt därmed förutsättning<br />

för export av svensk solvärme och pelletteknik.<br />

grEEn - grenselost<br />

energisamarbeid<br />

proEktpEriod<br />

2008-06-01 - 2011-05-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Mats Rönnelid, e-post: mrd@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

EU:s strukturfonder<br />

BEskrivning<br />

Besöksnäringen i Inre Skandinavien är en av de<br />

viktigaste branscherna (vintersäsongen i synnerhet)<br />

i området. De senaste årens allt större<br />

uppmärksamhet kring den pågående klimatförändringen<br />

påverkar också såväl investerare som<br />

anläggningsägare. Den klimatförändring som<br />

förutspås är i sig ett allvarligt orosmoln för vintersportorter.<br />

Därför finns det självklart ett incitament<br />

för destinationerna att kunna visa att de<br />

gör sin insats för att hindra denna utveckling.<br />

Projektet med dess aktiviteter fokuserar på<br />

skidanläggningarna samt den omgivande bebyggelsen<br />

med boende och service vilket innebär<br />

ett geografiskt avgränsat område. Information,<br />

resultat, erfarenheter och inbjudningar kommer<br />

dock att spridas i hela Inre Skandinavien i första<br />

hand. Projektet kommer att genomföra studier<br />

av pilotkaraktär på olika objekt hos olika aktörer<br />

men resultaten av dessa kommer att vara tillgängliga<br />

för alla företag.<br />

Genomgående handlar projektets arbetspaket<br />

om att undersöka, visa upp och introducera teknik<br />

för energieffektivisering som finns tillgänglig<br />

samt att framhäva de incitament som finns<br />

EnErgiomställning och samhällsprocEssEr<br />

för att den ska komma till användning. Projektet<br />

ska också visa på möjligheter att införa nya gemensamma<br />

energisystem baserade på förnybar<br />

energi. Ett resultat av detta arbete kommer att<br />

utgöras av ett kunskapsunderlag där närvärme/<br />

fjärrvärme-lösningar med kombinerad produktion<br />

av både värme och el redovisas<br />

Projektet leds i <strong>Dalarna</strong> av Länsstyrelsen <strong>Dalarna</strong><br />

och <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong> fungerar som underkonsult.<br />

Högskolas del i projektet kommer<br />

att vara att vara med och utvärdera olika initiativ<br />

för att spara energi och öka användningen av<br />

förnybar energi, samt genom olika delstudier<br />

undersöka hur användningen av förnybar energi<br />

kan öka i befintlig bebyggelse samt i planerad<br />

och framtida nybyggnation.<br />

högeffektiva solfångare för<br />

svensk produktion<br />

projEktpEriod<br />

2005-03-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Johan Vestlund, <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

KK-stiftelsen<br />

BEskrivning<br />

Det finns en klar potential att förbättra de traditionella<br />

plana solfångarna jämfört med dagens.<br />

Ska svenska företag möta konkurrensen från nya<br />

solfångartillverkare i framtiden krävs dock att<br />

man är beredd att re<strong>vid</strong>era såväl konstruktion<br />

som produktionsmetod.<br />

11

12<br />

EnErgiomställning och samhällsprocEssEr<br />

Avhandlingsarbetet är ett industridoktorandprojekt<br />

som kommer att behandla framtidens<br />

solfångare och målet är att det efter avhandlingens<br />

färdigställande ska finnas tillräckligt med<br />

kunskap för att initiera en produktion av nyutvecklade<br />

solfångare i större skala. Tillverkning i<br />

mindre skala ska byggas upp under avhandlingstidens<br />

gång. Den bärande iden är utveckling av<br />

plana gasfyllda hermetiskt tillslutna solfångare;<br />

en idé som sedan några år grott <strong>vid</strong> Solentek.<br />

Denna produkt har klar potential att i jämförelse<br />

med dagens solfångare bli billigare (både som<br />

enskild produkt och installationskostnad), få<br />

högre värmeutbyte, bli mer lätthanterlig samt få<br />

längre livslängd. Arbetet innebär moment från<br />

flera discipliner:<br />

• Termodynamik - beräkning (med Matlab)<br />

och uppmätning av värmeförluster. Evaluering<br />

av olika möjliga gaser & solfångargeometrier.<br />

• Materialteknik - termisk expansion och materialpåfrestningar<br />

(med Finita Element metoden)<br />

• Solfångarfysik - Uppmätning av solfångaregenskaper<br />

i såväl laboratorieskala som i hela<br />

system.<br />

• Installationsteknik - design och evaluering av<br />

system, såväl med hjälp av datorsimuleringar<br />

(TRNSYS) som mätning och utvärdering av<br />

reella installationer.<br />

I projektets inledning ska dagens internationella<br />

solfångarutveckling kartläggas, såväl vad gäller<br />

produktionsmetoder som prestanda. I detta<br />

arbete ingår även en kartläggning av potentialen<br />

för att förbättra plana solfångare, t ex vad gäller<br />

materialåtgång och värmeförluster.<br />

kostnadssänkning av<br />

solcellmoduler genom<br />

användning av polymermaterial<br />

projEktpEriod<br />

2008-10-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Frank Fiedler, e-post: ffi@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan <strong>Högskolan</strong><br />

<strong>Dalarna</strong> och REC ScanModule AB i<br />

Glava. REC ScanModule tillverkar solcellsmoduler<br />

för nätanslutna solcellssystem. Projektet<br />

syftar att minska kostnader för solcellsmoduler<br />

och solcellsystem genom att ersätta glas och<br />

metall med polymermaterial. Polymermaterial<br />

är billigare och mycket lättare och skulle därför<br />

också minska kostnader for transport och montering<br />

av solcellssystem. Polymermaterial som<br />

finns idag på marknaden har liknade optiska<br />

egenskaper och långtidstabilitet som glas. Utmaning<br />

för projektet är att utveckla solcellspaneler<br />

med polymermaterial för glas och ram som uppfyller<br />

de krav enligt av IEC Norm speciellt för<br />

mekaniska belastningar. Ett flertal solcellspaneler<br />

med polymerinsats ska byggas inom projektet<br />

och testas på SERC och REC ScanModule AB.<br />

Resultat av projektet ska vara en solcellsmodul<br />

som är lika effektiv och långtidsstabil som dagens<br />

solcellspaneler men betydligt lättare och<br />

billigare att transportera och installera.<br />

nationella<br />

träbyggnadsstrategins<br />

fortbildningsprogram<br />

projEktpEriod<br />

2006-01-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Ingemar Nygren, e-post: iny@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Henrik Janols, e-post: hjl@du.se<br />

Jan-Erik Lagergren, e-post: jlg@du.se<br />

Mats Rönnelid, e-post: mrd@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

Byggteknik<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Näringsdepartementet<br />

BEskrivning<br />

Nationella träbyggnadsstrategin har tillsatts av<br />

regeringen med uppgift för att verka för ökad<br />

användning av bärande träkonstruktioner i flervåningshus,<br />

offentliga byggnader och byggnadsverk.<br />

Tillsamman med Luleå Tekniska Universitet,<br />

Växjö Universitet och SP Trätek verkar<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong> inom Nationella träbyggnadsstrategins<br />

fortbildningsprogram genom<br />

att dokumentera och analysera pågående större<br />

byggprojekt samt genom att ordna fortbildningsseminarier<br />

för verksamma inom bygg- och<br />

fastighetsbranschen.<br />

I <strong>Dalarna</strong> arbetar lärare och forskare <strong>vid</strong> ämnena<br />

Energi och miljöteknik och byggteknik<br />

genom att följa, dokumentera och analysera<br />

byggandet av femvåningshuset i kvarteret Hyttkammaren<br />

i Falun. Arbetet med detta bygge<br />

startade 2006 och huset blev inflyttningsklart i<br />

augusti 2008. Arbetet har dokumenterats i ett<br />

EnErgiomställning och samhällsprocEssEr<br />

antal delrapporter och kommer att sammanfattas<br />

i en kortare slutrapport från <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

i slutet av 2008, samt i en gemensam slutrapport<br />

från de fyra huvudaktörerna i projektet. Detta<br />

arbete redovisas också i olika seminarier som<br />

finns dokumenterade på www.du.se/trasem<br />

polysmart<br />

projEktpEriod<br />

2006-06-12 - 2010-06-11<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Chris Bales, e-post: cba@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Tomas Persson, e-post: tpe@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

Energimyndigheten<br />

EU:s 6:e ramprogram<br />

BEskrivning<br />

POLYSMART är ett stort EU projekt med<br />

budget på ~19 M€ och 33 deltagande företag<br />

och institut, där man ska utveckla och demonstrera<br />

småskalig trigenerering (system som kan<br />

producera värme, el och kyla). Projektet är uppbyggt<br />

i två led: horisontellt där man koordinerar<br />

arbetet, simulerar, jämför och informerar; och<br />

vertikalt där man utvecklar och demonstrerar<br />

system i 8 lag med var sin teknik. Det svenska<br />

laget bygger på företaget ClimateWells AB småskaliga<br />

värmedrivna kylmaskin med integrerad<br />

kyllagring. Den ska demonstreras dels i fjärrvärmenät<br />

dels direkt mot småskalig kraftvärme (i<br />

Spanien).<br />

13

14<br />

EnErgiomställning och samhällsprocEssEr<br />

solelbåten ”midnightsun”<br />

projEktpEriod<br />

2008-10-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Frank Fiedler, e-post: ffi@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Solelbåten ”Midnightsun”, som byggdes inför<br />

och deltog i Frisian Solar Challenge i Holland<br />

2008, byggdes även för att kunna användas för<br />

demonstration, utställning och utbildning inom<br />

solelteknik. Det framgångsrika deltagandet i<br />

tävlingen har redan skapat ett ökat intresse för<br />

solelbåtar som visade sig genom en aktiv mediabevakning<br />

och inbjudningar efter tävlingen till<br />

mässor och temadagar. Projektet ska möjliggöra<br />

deltagande i liknande evenemang för att sprida<br />

information och kunskap om solelbåtar och väcka<br />

intresse för solteknikområdet bland ungdomar<br />

och lärare på grund- och gymnasieskolor. Andra<br />

tyngdpunkter i projektet är att skapa förutsättningar<br />

för ett framgångsrikt deltagande i nästa<br />

solbåtstävling 2010 i Holland. Med hjälp av<br />

projektet vill vi knyta ytterligare Svenska företag<br />

och högskolor till projektet och <strong>vid</strong>areutveckla<br />

solbåten. Projektfinansiering ska användas för<br />

att samordna möten med intresserade aktörer<br />

och skapa en plattform för <strong>vid</strong>areutveckling och<br />

marknadsföring av solbåten i framtiden.<br />

solnEt<br />

projEktpEriod<br />

2006-06-01 - 2010-05-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Chris Bales, e-post: cba@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Janne Paavilainen, e-post: jip@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

Energimyndigheten<br />

EU:s Marie Curie Program<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Solnet är ett EU projekt i Marie Curie programmet.<br />

Det motsvarar en 4-årig europeisk<br />

forskarskola inom solvärme och -kyla. Syftet är<br />

att samordna utbildning av 10 doktorander <strong>vid</strong><br />

9 högskolor både i form av gemensamma doktorandkurser<br />

och i form av samordnade forskningsprojekt.<br />

Centrum för solenergiforskning<br />

SERC, <strong>vid</strong> <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>, ska delta i projektet.<br />

SERC ska ordna den första kursen om<br />

simuleringsvertktyg som ska lägga grunden till<br />

gemensamma beräkningsmetoder. SERCs doktorandprojekt<br />

fokuserar på kombinationen pellet-<br />

och solvärme i småhus där syftet är att studera<br />

hur pelletvärme på ett konkurrenskraftigt<br />

sätt kan bäst integreras i solvärmesystem med<br />

minimerad bränsleförbrukning och utsläpp.<br />

solvärmens genomslag på<br />

marknaden: En studie av<br />

samverkan i aktörskedjan<br />

slutkund - installatörsföretag -<br />

grossist - solvärmeföretag.<br />

projEktpEriod<br />

2005-10-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Annette Henning, e-post: ahe@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

FORMAS<br />

BEskrivning<br />

Marknadsintroduktionen av solvärmesystem<br />

hämmas idag inte i första hand av faktorer som<br />

alltför låg efterfrågan eller alltför högt pris, utan<br />

av att det saknas en fungerande samverkan<br />

mellan centrala aktörer. Detta är en avgörande<br />

problematik för solvärmeintroduktionen i Sverige<br />

som behöver studeras och åtgärdas. Målsättningen<br />

är mer specifikt att genom studier<br />

av aktörskedjan slutkund - installatörsföretag<br />

- grossist - solvärmeföretag skapa underlag för<br />

åtgärder som kan bidra till att dessa aktörers<br />

samverkan kring solvärmeförsäljningen avsevärt<br />

förbättras.<br />

EnErgiomställning och samhällsprocEssEr<br />

styckeved för småskalig eldning<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Jan-Erik Liss, e-post: jes@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Jan Erik Mattsson, Sveriges lantbruksuniversitet<br />

ämnE<br />

Träteknologi<br />

FinansiEring<br />

Energimyndigheten<br />

BEskrivning<br />

Projektet syftar till att utvärdera system för<br />

småskalig eldning av styckeved, ett trädbränsle<br />

med 50-150 mm bitstorlek, dvs mellan flis och<br />

spisved. Tidigare studier tyder på att styckeved<br />

skulle kunna kombinera flisens fördelar i<br />

tillverkning, hantering, inmatning och kostnad<br />

med spisvedens fördelar i lagring och torkning.<br />

En princip för att producera styckeved finns<br />

kommersiellt tillgänglig. Ett viktigt steg i projektet<br />

är att undersöka möjligheten för automatisk<br />

inmatning och eldning i panna eller förugn.<br />

Dessutom kommer hela systemet från skog till<br />

värme att utvärderas inom projektet.<br />

15

16<br />

EnErgiomställning och samhällsprocEssEr<br />

sWx-Energi, integrerade system<br />

för sol och biobränsle<br />

projEktpEriod<br />

2008-02-01 - 2011-01-31<br />

typ av projEkt<br />

Delprojekt (Huvudprojekt: SWX-Energi, Region<br />

Gävleborg)<br />

projEktlEdarE<br />

Tomas Persson, e-post: tpe@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Chris Bales, e-post: cba@du.se<br />

Kent Börjesson, e-post: kbo@du.se<br />

Annette Henning, e-post: ahe@du.se<br />

Janne Paavilainen, e-post: jip@du.se<br />

Karin Perman, e-post: kpm@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

Energimyndigheten<br />

EU:s strukturfonder<br />

Region <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Delprojektets övergripande målsättning är att<br />

uppnå en kraftigt ökad nyinstallation av kombinerade<br />

sol- och biobränslesystem framförallt i<br />

befintlig bebyggelse, men även i samband med<br />

nybyggnad. Projektet skall uppmuntra och stödja<br />

leverantörerna av sol- och biobränsle utrustning<br />

så att väl fungerande paketlösningar för sol och<br />

bioenergi utvecklas som är konkurrenskraftiga<br />

både i Sverige och i Europa. Flera husföretag<br />

skall förmås att erbjuda nybyggda småhus med<br />

sol- och biobränsle som valbart uppvärmningssystem.<br />

Installatörer och VVS-konsulter skall<br />

informeras om hur sol- och biobränslesystem<br />

bör utformas så att kombinationen blir välkänd<br />

i branschen<br />

Projektets syfte<br />

• Kunskapsöverföring mellan forskare, leverantörer<br />

och tillverkare av eldningsutrustning,<br />

solvärmeföretag, installatörer, husföretag, VVSkonsulter<br />

och energirådgivare.<br />

• Utveckling av paketlösningar för sol- och<br />

biobränslesystem med fokus på effektivitet, ekonomi,<br />

- miljö och användarperspektiv.<br />

• Utveckling av testmetoder för sol- och biobränslesystem.<br />

• Undersöka vilka faktorer som gör att värmesystem<br />

med till stor del icke-förnybara energikällor<br />

huvudsakligen installeras i nya småhus.<br />

Delprojektets övergripande målsättning är att<br />

bidra till en kraftigt ökad nyinstallation av kombinerade<br />

sol- och biobränslesystem framförallt i<br />

befintlig bebyggelse, men även i samband med<br />

nybyggnad. Delprojektet skall leda till att det<br />

finns ett flertal testade och väl fungerande system<br />

för sol och bioenergi på marknaden.<br />

två steg fram, ett steg tillbaka -<br />

strukturella hinder för boende<br />

att minska koldioxidutsläpp<br />

och energianvändning för<br />

uppvärmning<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Annette Henning, e-post: ahe@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Klaus Lorenz, e-post: klo@du.se<br />

Karin Perman, e-post: kpm@du.se<br />

Tomas Persson, e-post: tpe@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

Socialantropologi<br />

FinansiEring<br />

Energimyndigheten<br />

BEskrivning<br />

En mycket stor andel av de klimatförändrande<br />

utsläppen härrör från byggnader. Syftet är att<br />

undersöka vilka möjligheter hushållen egentligen<br />

har att själva bidra till att minska koldioxidutsläpp<br />

och energianvändning för uppvärmning.<br />

Män och kvinnor som bor i småhus eller är i färd<br />

med att köpa ett sådant är dels påverkade av den<br />

kunskap och information som är mest tillgänglig,<br />

dels kan deras nuvarande bostäder och värmesystem<br />

begränsa valmöjligheterna. Även om<br />

vissa klimatåtgärder <strong>vid</strong>tas, tar man också steg<br />

tillbaka när nya inköpsbeslut fattas om bostäder<br />

och värmesystem som kommer att begränsa hushållen<br />

under många kommande år. Socialantropologer,<br />

statsvetare och tekniska forskare studerar<br />

tillsammans denna problematik. Förslag till<br />

lösningar tas fram i samråd med husföretag.<br />

EnErgiomställning och samhällsprocEssEr<br />

Utvärdering av säsongslagring<br />

av solvärme för villa med cW10<br />

projEktpEriod<br />

2008-09-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Chris Bales, e-post: cba@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Kent Börjesson, e-post: kbo@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Energi och miljöteknik<br />

FinansiEring<br />

Energimyndigheten<br />

BEskrivning<br />

Projektet syftar till att utvärdera ett unikt värmesystem<br />

med värmedriven värmepump<br />

(ClimateWell 10, CW10) driven av solvärme<br />

med säsongsvärmelager och pelletpanna. Systemet<br />

har byggts av en entreprenör <strong>vid</strong> sin villa<br />

och bedöms kunna ha potential att bli lönsamt på<br />

sikt. Projektet ska löpa under 21 månader därav<br />

18 månader ska användas för att mäta systemet i<br />

drift.<br />

17

18<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

hälsa, livskvalitet, välfärd<br />

Den medicinska utvecklingen betyder att människor<br />

lever längre på grund av att alltfler sjukdomar<br />

kan behandlas. Detta betyder också att fler får hälsoproblem,<br />

kroniska sjukdomar och funktionshinder<br />

i olika kombinationer. Inom detta område studeras<br />

bl.a. förändringar i livssituationen hos personer med<br />

diabetes och behoven hos personer med psykiska<br />

funktionshinder. Kärnan är här <strong>Högskolan</strong>s vård- och<br />

socialvetenskapliga ämnen.<br />

”många bollar i luften” -<br />

personalens arbetsmiljö på<br />

akutmottagning<br />

projEktpEriod<br />

2007-06-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Katarina Göransson, Karolinska Institutet<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

Jan Florin, e-post: jfl@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Studien syftar till att besvara följande frågeställningar:<br />

1) Vilka aktiviteter pågår på akutmottagningen?<br />

2) Hur upplever vårdpersonalen sin<br />

arbetsmiljö? 3) Hur påverkar arbetsmiljön personalens<br />

kliniska beslutsprocesser?<br />

Studien har en kvalitativ design eftersom detta<br />

är ett outforskat fält inom svensk sjukvård. Ett<br />

strategiskt urval av 18 personer (3 undersköterskor,<br />

3 sjuksköterskor och 3 läkare), nio från två<br />

olika sjukhus, inkluderas utifrån att de har minst<br />

sex månaders yrkeserfarenhet på enheten. Deltagande<br />

observationer används för inventering av<br />

aktiviteter som pågår på enheten och semi-strukturerade<br />

intervjuer används för kartläggning av<br />

personalens upplevelser av sin arbetsmiljö.<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

akupunktur som smärtlindring<br />

<strong>vid</strong> förlossning -<br />

En randomiserad kontrollerad<br />

studie<br />

projEktpEriod<br />

2008-02-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Lena Mårtensson, <strong>Högskolan</strong> i Skövde<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Linda Vixner, e-post: lvi@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Erica Schytt, Karolinska Institutet<br />

Elisabet Stener- Victorin, Göteborgs universitet<br />

ämnE<br />

Medicinsk vetenskap<br />

FinansiEring<br />

CKF<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Landstinget <strong>Dalarna</strong><br />

Norra Älvsborgs Länssjukhus<br />

Skaraborgsinstitutet<br />

BEskrivning<br />

Akupunktur används i svensk förlossningsvård<br />

utan att det finns tillräcklig e<strong>vid</strong>ens för att behandlingsmetoden<br />

är effektiv. Det finns motstridiga<br />

och otydliga resultat som kan bero på att<br />

studierna är små och att få har redovisat någon<br />

powerberäkning för att säkerställa att grupperna<br />

har varit tillräckligt stora. Däremot väcker dessa<br />

studier viktiga frågor som behöver undersökas<br />

<strong>vid</strong>are, t ex om effekten av akupunktur kan optimeras<br />

genom att behandlingen startas i ett tidigare<br />

skede av förlossningen, genom att man ökar<br />

behandlingens intensitet eller om barnmorskornas<br />

kompetens i akupunkturbehandling höjs.<br />

Andra faktorer som behöver studeras <strong>vid</strong>are<br />

är samband mellan akupunktur och biologiska<br />

markörer, kostnader samt kvinnans upplevelse<br />

av behandlingen.<br />

19

20<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

Syftet med projektet är att utvärdera effekten<br />

av akupunktur på förlossningssmärta. Primära<br />

utfallsmått är upplevd smärta och användning<br />

av epiduralbedövning.<br />

En randomiserade kontrollerad studie kommer<br />

att genomföras på två förlossningsavdelningar<br />

Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och<br />

Falu lasarett. Kvinnorna lottas till någon av följande<br />

tre grupper: manuell akupunktur (MA),<br />

högfrekvent elektro-akupunktur (EA) eller<br />

standard behandling (SB).<br />

Kvinnorna i SB-gruppen kommer att i samråd<br />

med sin barnmorska ha tillgång till all annan tillgänglig<br />

farmakologisk och icke-farmakologisk<br />

smärtbehandling men ingen akupunktur.<br />

Smärta och avslappning kommer att mätas<br />

med VAS, PainMatcher® och Borg CR 100.<br />

Biologiska data inhämtas genom blodprover.<br />

Uppgifter om kvinnans bakgrund, upplevelse av<br />

behandlingen och förlossningsupplevelse samlas<br />

in med enkäter. Barnmorskan dokumenterar<br />

uppgifter gällande behandlingen, visst obstetriskt<br />

status, annan smärtlindring, biverkningar<br />

samt barnmorskans egen närvaro hos kvinnan.<br />

Resultaten från studien kommer att bidra med<br />

ökad kunskap om akupunkturbehandlingens effekter<br />

på förlossningssmärta. Studien kommer<br />

också att bidra med kunskap om smärtmätning<br />

under förlossning.<br />

arbetsrelaterad moralisk stress i<br />

psykiatrisk vård och omsorg<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2009-05-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Kim Lützén, e-post: klz@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Tammy Blom, e-post: tbo@du.se<br />

Johanna Gustafsson-Lundberg,<br />

e-post: jgu@du.se<br />

Michael Toivio, e-post: mto@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Detta projekt har sitt ursprung i tidigare forskning<br />

om moralisk lyhördhet i sjukvården och<br />

arbetsrelaterad moralisk stress. Ett viktigt fynd<br />

i relevant forskning visar att moralisk lyhördhet<br />

hos sjukvårdspersonal kan leda till moralisk<br />

stress när de upplever att de inte kan lösa moraliska<br />

problem. En faktor kan vara att det etiska<br />

”klimatet” i organisationen är ”kylig”. Syftet är<br />

att undersöka om det finns ett samband mellan<br />

vårdpersonalens upplevelser av moralisk stress,<br />

moralisk lyhördhet och det etiska klimatet. Projektet<br />

drivs som ett internationellt projekt med<br />

bland annat forskare från Australien. Metod:<br />

En pilotstudie i Australien och en i Sverige<br />

har genomförts för att testa tre mätinstrument;<br />

Hospital Ethical Climate, Moral Sensitivity och<br />

Work-related Moral Stress. En huvudstudie<br />

kommer att genomföras inom psykiatrisk verksamhet<br />

i ett län och eventuellt inom äldre vård i<br />

ett annat län. Deltagare i studien är vårdpersonal<br />

anställd av landsting och kommun. När data har<br />

analyserats kommer en intervention att planeras<br />

med en enhet som är villig att delta, eventuellt<br />

i form av ”etiksamtal”. Till sist, kommer interventionen<br />

att utvärderas. Projektet har betydelse<br />

för att kunna finna metoder som minskar vårdpersonalens<br />

moraliska stress och därmed bidra<br />

till en bättre psykisk hälsa samt kvalitetssäkra<br />

patientens vård. (Nästa steg är att undersöka<br />

om det finns något samband mellan personalens<br />

upplevelser av moralisk stress och patienters<br />

upplevelser av trygghet mm.)<br />

attityder till psykisk sjukdom:<br />

en svensk studie<br />

projEktpEriod<br />

2005-01-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Kim Lützén, e-post: klz@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Socialstyrelsen<br />

BEskrivning<br />

Ett flertal studier visar att negativa attityder samt<br />

okunskap skapar fördomar om psykisk sjukdom<br />

och försvårar integrering av människor med<br />

psykisk sjukdom. Media har också bidraget till<br />

att en felaktig bild ges av psykisk sjukdom och<br />

skapar rädsla. Det finns ett fåtal studier som har<br />

försökt att genom utbildning upplysa samhällets<br />

medborgare om psykisk sjukdom utan någon<br />

nämnvärt förbättring. En kvalitativ studie, däremot<br />

visar, att sjuksköterskor med specialistutbildning<br />

i psykiatrisk omvårdnad som bor eller<br />

har bott granne med personer som uppenbart visar<br />

att de har en psykisk sjukdom skulle föredra<br />

att inte ha dessa som granne.<br />

Syfte: att få kunskap om hur människor i Sverige<br />

ser på psykisk sjukdom och öppenhet för att<br />

personer med psykisk sjukdom bor i närsamhället.<br />

Metod: Ett kanadensiskt frågeformulär,<br />

Community Attitudes towards Mental Illness<br />

har översatts till svenska, testats i en pilotstudie<br />

och med SCB:s hjälp har skickats till 5 000 personer,<br />

slumpmässiga utvalda i sk ”mini-Sverige”<br />

undersökning. Svarsfrekvensen är 48%, vilket<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

inte är oväntat. Bortfall kan ha många förklaringar.<br />

Statistisk bearbetning pågår. Intressant<br />

är deltagarnas blandade kommentarer både om<br />

frågeformuläret och om personer med psykisk<br />

sjukdom.<br />

Betydelse: Analys kan visa viktiga faktorer<br />

som måste tas hänsyn till när interventioner eller<br />

andra åtgärder planeras.<br />

attityder till tandvård -<br />

utvärdering av ett frågeformulär<br />

projEktpEriod<br />

2004-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Kajsa H Abrahamsson, Göteborgs universitet<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Kerstin Öhrn, e-post: koh@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Magnus Hakeberg, Göteborgs universitet,<br />

<strong>Högskolan</strong> Jönköping<br />

Jane Stenman, Göteborgs universitet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Patienters attityder till vårdgivare är av betydelse<br />

för behandlingsresultatet. Det är särskilt viktigt<br />

beträffande sjukdomar där patienternas livsstil<br />

påverkar sjukdomsförlopp och behandling. Våra<br />

vanligaste tandsjukdomar karies och parodontit<br />

beror till stor del på patienters livsstil såsom<br />

munhygienvanor och kostvanor.<br />

Syftet med denna studie är att testa ett frågeformulär<br />

som mäter patienters attityder till tandläkare<br />

på en svensk befolkning samt att utveckla<br />

och testa samma frågeformulär beträffande attityder<br />

till tandhygienister.<br />

21

22<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

Frågeformuläret distribuerades till 710 vuxna<br />

indi<strong>vid</strong>er i <strong>Dalarna</strong> och Göteborg, 240 studenter,<br />

200 patienter i allmän tandvård, 170 patienter<br />

som remitterats till en specialistklinik<br />

för parodontologi samt 100 tandvårdsrädda<br />

patienter. Totalt bevarade 550 (77%) personer<br />

frågeformuläret. Resultatet visade att frågeformuläret<br />

fungerade bra på en svensk befolkning<br />

och att det tydligt kunde skilja ut patienter som<br />

var tandvårdsrädda. Patienter hade i allmänhet<br />

en mindre negativ attityd till tandhygienister än<br />

till tandläkare.<br />

Beteendemedicinska modeller<br />

för prediktion och förändring av<br />

patienters munhälsobeteende<br />

<strong>vid</strong> parodontal behandling<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Per Lindberg, Uppsala universitet<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Kerstin Öhrn, e-post: koh@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Birgitta Jönsson, Uppsala universitet<br />

Timothy Newton, King´s College, London<br />

Nils Oscarson, Socialstyrelsen<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Vetenskapsrådet<br />

BEskrivning<br />

Syftet med denna studie är att testa om en beteendemedicinsk<br />

undervisningsmodell underlättar<br />

för patienter med parodontit att förbättra<br />

sin munhygien och munhälsa. Dessutom ska vi<br />

undersöka faktorer av betydelse för att förutsäga<br />

munhygienvanor.<br />

Parodontit drabbar ca 40 % av den vuxna<br />

befolkningen varav 7-20 % har grav parodontit.<br />

Det är en inflammation i de vävnader som<br />

fäster tanden i käkbenet. Sjukdomen orsakas av<br />

bakteriebeläggningar på tänderna. Hur snabbt<br />

och hur allvarliga sjukdomens följdeffekter blir<br />

beror bl.a. av munhygien, immunförsvar, genetisk<br />

påverkan, rökning och stress. Symtom på<br />

sjukdomen är blödande tandkött och lösa tänder.<br />

Behandlingen inriktas på att avlägsna bakteriebeläggningar<br />

genom noggrann munhygien.<br />

Patientens medverkan är därför av avgörande<br />

betydelse. Därtill behöver tandsten avlägsnas<br />

och ibland även operation.<br />

Den modell som testas ger patienten större<br />

delaktighet i behandlingen. Det motiverande<br />

samtalet handlar om kunskap om sjukdomen<br />

och hur man uppnår en förbättrad munhälsa.<br />

Patienten kommer med stöd från tandhygienisten<br />

att själv formulera mål för egenvård. Träning<br />

av rengöringsteknik samt självregistrering av<br />

beteendet för att stärka indi<strong>vid</strong>ens förmåga till<br />

egenvård ingår.<br />

Studien ska pågå i två år, med kontroller efter<br />

3, 6 och 12 månader. Då undersöks förekomst<br />

av bakterier, blödande tandkött samt fördjupade<br />

tandköttsfickor. Dessutom ska munhygienvanor,<br />

patienternas upplevda livskvalitet, tilltro till egen<br />

förmåga, förändringsbenägenhet samt inställning<br />

till behandlande tandhygienist bedömas<br />

med hjälp av frågeformulär. Totalt kommer 110<br />

patienter att ingå i studien indelade i försöks-<br />

och kontrollgrupp. Det långsiktiga målet med<br />

studien är att förbättra metoderna för patienters<br />

medverkan till en god munhälsa. Men resultatet<br />

kommer också att ge ökad kunskap om vilka<br />

faktorer som påverkar patienters munhälsobeteende.<br />

Det traditionella medicinska synsättet blir<br />

därmed kompletterat med ett beteendevetenskapligt<br />

synsätt.<br />

cathepsin s och utveckling<br />

av hjärt-kärlsjukdomar och<br />

diabetes i befolkningen<br />

projEktpEriod<br />

2008-03-01 - 2009-07-01<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Johan Ärnlöv, Uppsala univeristet<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Elisabeth Jobs, e-post: ejo@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Medicinsk vetenskap<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Experimentella studier visar att cathepsiner<br />

verkar spela en viktig roll för utvecklingen av<br />

åderförkalkning genom att bryta ner blodkärlens<br />

stödjevävnad. Både patienter med diabetes<br />

och hjärt-kärlsjukdom har nyligen visat sig ha<br />

förhöjda nivåer av cathepsin S i blodet. Cathepsin<br />

S har föreslagits varit en lovande biomarkör<br />

för diabetes och skador på hjärt-kärlträdet men<br />

detta har inte tidigare studerats i befolkningen.<br />

Målsättning i denna studie är att undersöka<br />

sambandet mellan koncentrationen av cathepsin<br />

S i blodet och: 1) Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar,<br />

2) Rubbningar i kroppens ämnesomsättning<br />

som är kopplat till diabetes, 3) Tidiga skador<br />

på hjärta och blodkärl, och 4) Utvecklingen<br />

av hjärt-kärlsjukdomar i befolkningen.<br />

Vi avser undersöka dessa frågeställningar i<br />

ULSAM-studien, 1221 sjuttio-åriga män från<br />

Uppsala som har följts under upp till 15 år.<br />

Deltagarna är mycket väl karaktäriserade med<br />

avseende på traditionella riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom<br />

och diabetes men även andra faktorer<br />

som på senare tid har föreslagits vara in-<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

blandade i utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar.<br />

Deltagarna har genomgått en utförlig ultraljudsundersökning<br />

av hjärtats funktion och geometri.<br />

Förekomst av åderförkalkning i halsblodkärlen<br />

har också undersökts med ultraljud. Ett stort<br />

antal hjärt-kärlsjukdomar har inträffat under<br />

uppföljningen (akut hjärtinfarkt (n=214), stroke<br />

(n=197), hjärtsvikt (n=127)) vilket ger god<br />

statistisk styrka för att analysera sambandet mellan<br />

cathepsin S och risken för att utveckla hjärtkärlsjukdomar.<br />

Detta doktorandprojekt kan ge ny kunskap om<br />

kopplingen mellan cathepsin S och utvecklingen<br />

av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Resultaten<br />

kan i förlängningen leda till förbättrade möjligheter<br />

att förebygga, diagnostisera och behandla<br />

dessa allvarliga sjukdomar.<br />

community care inom<br />

äldreomsorg i sverige:<br />

Exempel från två<br />

glesbygdskommuner i dalarna<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-17 -<br />

typ av projEkt<br />

Förstudie<br />

projEktlEdarE<br />

Marika Marusarz, e-post: mmr@du.se<br />

Päivi Turunen, e-post: ptu@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

Socialt arbete<br />

FinansiEring<br />

-<br />

23

24<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

BEskrivning<br />

Det övergripande syftet med studien är att diskutera<br />

vad begreppet lokal omsorg (community<br />

care) av äldre innebär i en nordisk kontext och<br />

vad det tar för uttryck i två svenska glesbygdskommuner.<br />

Problematiseringen utgår från bristen<br />

på såväl teoretiska som empiriska studier med<br />

fokus på lokal omsorg i Sverige. Pilotstudien har<br />

genomförts i två glesbygdskommuner i <strong>Dalarna</strong>.<br />

Studien har utgått från fyra frågeställningar.<br />

1. Hur har Community Care/lokal omsorg diskuterats<br />

internationellt och i Sverige?<br />

2. Vilka typer av organisering av lokal omsorg<br />

förekommer inom äldreomsorgen?<br />

3. Vilka arbetssätt förekommer och hur praktiseras<br />

dessa på lokalsamhällesnivå?<br />

4. Hur kan lokal omsorg som begrepp och<br />

praktik ge verktyg för att utveckla den äldre omsorgen<br />

i framtiden?<br />

Metoden är kvalitativ med en explorativ ansats.<br />

Ett urval av anglosaxisk och svensk litteratur<br />

samt forskning inom området har granskats.<br />

Kartläggningen har gjorts med hjälp av sonderande<br />

telefonintervjuer, enkäter och fokusintervjuer.<br />

datoriserat beslutsstöd för<br />

förebyggande av undernäring i<br />

äldrevård<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Karin Hedström, Örebro universitet<br />

Fredrik Karlsson, Örebro universitet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Syftet med projektet är att identifiera hur kliniskt<br />

beslutsfattande rörande nutrition i vården<br />

av äldre kan förbättras genom datoriserat beslutsstöd.<br />

Syftet nås genom att:<br />

• identifiera kliniska beslutsprocesser rörande<br />

ätande och nutrition,<br />

• utveckling och införande av datoriserat beslutsstöd<br />

för att förebygga undernäring,<br />

• utvärdering av effekterna av datoriserat beslutsstöd<br />

på vårdpersonalens praxis och lärande<br />

i organisationen.<br />

”Think aloud” intervjuer baserade på patientfall<br />

och journalgranskning används för att identifiera<br />

beslut som gäller ätande och nutrition. Urvalet<br />

utgörs av all vårdpersonal <strong>vid</strong> äldrevårdsenheter<br />

i två kommuner. Baserat på fynden från<br />

den initiala inventeringen utvecklas och införs<br />

ett beslutsstöd i samarbete mellan forskargruppen<br />

och vårdpersonalen, baserat på forskningskunskap<br />

och kliniska riktlinjer för behandling av<br />

näringsproblem inom äldrevård. Beslutsstödet<br />

utvärderas med en kvasi-experimentell design,<br />

med Think aloud-metod baserat på patientfall,<br />

intervjuer med vårdpersonal, journalgranskning<br />

och observationer.<br />

delirium - validering av<br />

nEEchams prediktiva förmåga<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Delprojekt (Huvudprojekt: Delirium i samband<br />

med höftfraktur)<br />

projEktlEdarE<br />

Gill Sörensen Duppils, e-post: gsd@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Instrumentet NEECHAM testas för att bestämma<br />

dess prediktiva förmåga att förutsäga<br />

delirium.<br />

designa hållbara vårdmiljöer<br />

för framtiden<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Marie Elf, e-post: mel@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Kerstin Öhrn, e-post: koh@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Inga Malmqvist, Chalmers tekniska högskola<br />

Lena von Koch, Karolinska Institutet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa<br />

FinansiEring<br />

FORMAS<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Det finns ett behov av att utveckla byggplaneringsprocessen<br />

inom hälso- och sjukvårdsbyggandet<br />

främst genom att förbättra identifieringen<br />

av vårdens behov som utgångspunkt för design<br />

beslut. I denna studie kommer vi att använda<br />

oss av modellering och simulering med hjälp av<br />

Systemdynamik och Gruppmodellering i byggplaneringsprocessen<br />

av nya vårdmiljöer.<br />

Syftet med studien är att<br />

- utveckla byggplaneringsprocessen från tidiga<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

skeden fram till konstruktion genom att öka<br />

kunskapen om vårdens kärnprocesser,<br />

- skapa en transparent beslutsprocess som stöder<br />

policy beskrivningar i byggprogrammen.<br />

Fyra byggprojekt kommer att identifieras och<br />

följas från tidiga faser fram till konstruktion.<br />

I workshops kommer vi att gruppmodellera<br />

med hjälp av Systemdynamik. Användbarheten<br />

och effektiviteten av att använda metoden<br />

kommer att utvärderas genom enkätstudier,<br />

intervjuer, <strong>vid</strong>eoinspelningar samt analys av resulterade<br />

byggprogram. Utfallsmått är lärandet<br />

om vårdprocesser, kommunikation, samarbete,<br />

användbarheten av metoden samt användandet<br />

av e<strong>vid</strong>enser i byggprocessen. Projektet är tvärvetenskapligt<br />

(vårdvetenskap, arkitektur, systemdynamik)<br />

och organiseras som ett samarbete<br />

mellan ett flertal lärosäten (Chalmers tekniska<br />

högskola, <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>, Karolinska institutet,<br />

Lunds universitet).<br />

Effekter av datoriserat<br />

beslutsstöd på klinisk praxis<br />

och patientresultat i prevention<br />

och behandling av trycksår och<br />

undernäring på sjukhem<br />

projEktpEriod<br />

2006-09-01 - 2010-08-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Mariann Fossum, <strong>Högskolan</strong> i Agder<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> i Agder<br />

25

26<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

BEskrivning<br />

Det övergripande syftet med projektet är att öka<br />

kunskapen om hur datoriserade riktlinjer kan<br />

påverka vårdpersonalens arbete och patienternas<br />

hälsotillstånd vad gäller trycksår och undernäring<br />

i sjukhemsvård. Specifika syften är 1) att<br />

undersöka effekter på förekomst av trycksår<br />

och undernäring på sjukhem efter införande av<br />

datoriserat beslutsstöd och 2) att undersöka effekter<br />

på sjukhemspersonalens arbete relaterat<br />

till trycksår och undernäring efter införande av<br />

datoriserat beslutsstöd.<br />

Egenvård, hälsa och<br />

självanklagelse hos personer<br />

med diabetesrelaterad blindhet<br />

projEktpEriod<br />

2007-09-30 - 2008-11-01<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Janeth Leksell, e-post: jle@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Syftet är att mäta självskattad hälsa och beskriva<br />

hur vardagen hanteras och upplevs av personer<br />

med diabetes och deras anhöriga och i vilka situationer<br />

stöd önskas från sjukvården samt att<br />

beskriva hur man resonerar om begreppet självanklagelse.<br />

En etnografisk studie om svensk<br />

psykiatrisk intensivvård<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2011-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Martin Salzmann-Erikson, e-post: mse@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Henrik Eriksson, Mälardalens högskola<br />

Ann-Britt Ivarsson, Örebro universitet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

I Sverige finns 14 psykiatriska intensivvårdsavdelningar<br />

(PIVA). Enheterna ingår som en del<br />

av slutenvården på respektive psykiatriska klinik<br />

eller motsvarande men samtidigt saknas riktlinjer<br />

beträffande vårdens innehåll. Eftersom flera<br />

svenska psykiatriska kliniker idag väljer att erbjuda<br />

psykiatrisk intensivvård samt att nya PIVA<br />

planeras är det mycket angeläget att denna vårdform<br />

blir föremål för vetenskaplig granskning<br />

beträffande sitt innehåll. Detta forskningsprojekt<br />

avser att studera den svenska psykiatriska intensivvården<br />

utifrån ett flerdimensionellt perspektiv<br />

där både vårdarnas och patienternas röster lyfts<br />

fram. Den första delstudien innehåller en översiktig<br />

beskrivning av vad som karaktäriserar en<br />

PIVA samt vårdarnas uppfattning om patienternas<br />

behov av vård utifrån sina erfarenheter. I<br />

denna studie visade sig att en PIVA karaktäriseras<br />

av dramatiska inläggningar, protester och<br />

vägran till vård, eskalerande beteenden och tillfällig<br />

vård. I analysen identifierades också fyra<br />

vårdaktiviteter, begränsa, skydda, stödja samt att<br />

utnyttja den befintliga och strukturerade miljön.<br />

Nästkommande delstudie kommer att använda<br />

en etnografisk metod för att undersöka hur bedömningar,<br />

interaktioner och interventioner<br />

gestaltar sig på några PIVA i Sverige. Denna<br />

datainsamling avser att förläggas <strong>vid</strong> tre olika<br />

PIVA-enheter i landet för att få en rik mångfald<br />

på data. I beskrivningen av den Svenska psykiatriska<br />

intensivvården är det oundvikligt att<br />

bortse från patienternas röster varför ytterligare<br />

två delstudier ska genomföras. I dessa delstudier<br />

kommer fokus att ligga på patienternas berättelser<br />

hur det har varit att blivit vårdad på PIVA<br />

och vad de upplevt som återhämtning under<br />

vårdtiden. Dessa fyra delstudier avser att på ett<br />

nytt sätt klargöra och beskriva den Svenska psykiatriska<br />

intensivvården.<br />

En utvärdering av insatser,<br />

behandling och utfall <strong>vid</strong><br />

hjärtstopp på och utanför<br />

sjukhus ett nationellt samhälls-<br />

och sjukhusperspektiv<br />

projEktpEriod<br />

2007-08-20 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Johan Herlitz, Göteborgs universitet<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Anneli Strömsöe, e-post: ase@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Medicinsk vetenskap<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Laerdal<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

BEskrivning<br />

Av cirka 15 000 personer som dör på grund av<br />

hjärtsjukdom i Sverige varje år avlider cirka en<br />

tredjedel på sjukhus, vilket innebär att de befinner<br />

sig inom räckhåll för den traditionella<br />

akutsjukvården. Sedan början av 1980-talet har<br />

ett intensivt utvecklingsarbete pågått för att förbättra<br />

omhändertagandet av patienter som drabbats<br />

av hjärtstopp både på och utanför sjukhus.<br />

Behandlingen av hjärtstopp på sjukhus i Sverige<br />

har missgynnsamt hanterats och därmed kommit<br />

på efterkälken. Av naturliga skäl förekommer<br />

hjärtstoppssituationer i en lägre frekvens på<br />

vanliga vårdavdelningar eftersom de mer medicinskt<br />

krävande patienterna oftast befinner sig på<br />

hjärtintensiven/intensivvården och därmed ofta<br />

löper större risk att drabbas av hjärtstopp utifrån<br />

sitt sjukdomstillstånd. Om adekvat utrustning<br />

och personal finns på plats kan förmodligen mer<br />

än 50 % räddas till livet. Redan efter fem minuter<br />

börjar kroppen få obotliga skador av den<br />

syrebrist som blir följden av ett hjärtstopp. Problemet<br />

är oftast större när hjärtstopp inträffar på<br />

vanliga vårdavdelningar där ingen direkt övervakning<br />

i form av medicinsk utrustning finns.<br />

För att bygga upp en slags förberedelsegrad i<br />

samhället och för att kunna bemöta ett eventuellt<br />

hjärtstopp på ett tillfredsställande sätt har en<br />

nationell organisation byggts upp med sikte på<br />

att massutbilda människor i samhället i HLR.<br />

Denna organisation bygger på en så kallad kaskadprincip<br />

vilket resulterat i att mer än två miljoner<br />

människor är utbildade i HLR i Sverige.<br />

Projektets huvudsakliga syfte kommer därmed<br />

att vara att undersöka effekter som utbildning i<br />

HLR lett till, antal utbildade livräddare och antal<br />

livräddade samt att se vad som kan vara av<br />

betydelse för att kunna överleva ett hjärtstopp.<br />

För att få en ökad kunskap kommer en tillbakablick<br />

att göras på utbildade personer i HLR och<br />

undersöka olika faktorer som kan vara av betydelse<br />

för ökad överlevnad efter hjärtstopp.<br />

27

28<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

Energiförbrukning - analys<br />

av tester och mätmetoder för<br />

idrottare<br />

projEktpEriod<br />

2006-10-31 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Helena Bellardini, e-post: hbe@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Medicinsk vetenskap<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

För att kunna hävda sig i den allt hårdare konkurrensen<br />

måste dagens idrottare träna på det<br />

mest effektiva och optimala sättet. Den som vill<br />

nå framgång har inte råd med att lägga ner energi<br />

och tid på träning som inte ger det önskade<br />

resultatet. Optimering av träningsprocessen förutsätter<br />

att man vet (och inte tror) hur kroppens<br />

olika organsystem reagerar på träningsstimuli.<br />

Detta kräver i sin tur att man har tillgång till<br />

verktygsarsenal för att kunna mäta och utvärdera<br />

träningens inverkan på kroppen och prestationsförmågan.<br />

Denna verktygsarsenal utgörs av<br />

diverse tester och mätmetoder.<br />

För att optimera träningsprocesserna och undvika<br />

att kroppen försätts i ett katabolt tillstånd,<br />

som kan resultera i nedbrytning av nödvändig<br />

muskelmassa, är det av stor vikt att veta om<br />

energiintaget motsvarar energiförbrukningen.<br />

Därtill är det inom många idrottsgrenar nödvändigt<br />

att ha kontroll över och att kunna påverka<br />

kroppsvikten för att optimera prestationsförmågan.<br />

Därför är det förvånande att beskrivningar<br />

av mätning av energiförbrukning finns i så ringa<br />

omfattning eller inte alls i litteratur som behandlar<br />

tester för idrottare. Däremot så finns metoder<br />

väl beskrivna inom forskning då de är viktiga<br />

redskap för att svara på frågeställningar inom<br />

området.<br />

Beskrivning av mätmetoder för att analysera<br />

energiförbrukning saknas i den limiterade litteratur<br />

som behandlar testmetodik för idrottstillämpning<br />

och finns endast i ringa omfattning i<br />

litteratur för hälsofrämjande arbete. Det finns<br />

därför ett behov av litteratur där tester och mätmetoder<br />

finns strukturerade, systematiserade<br />

och analyserade. Ett sådant material ska vara informativt<br />

och överskådligt för de läsare som vill<br />

använda metoderna som redskap för prestationsutveckling<br />

inom idrott (idrottsaktiva, tränare, lärare<br />

etcetera).<br />

<strong>Forskning</strong>sanvändning<br />

och påverkande faktorer i<br />

sjuksköterskeutbildningen<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Lars Wallin, e-post: lwa@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

Jan Florin, e-post: jfl@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Petter Gustavsson, Karolinska Institutet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Projektet syftar till att studera betydelsen av olika<br />

faktorer under studietiden för forskningsanvändning<br />

i yrkesverksamhet som sjuksköterska.<br />

I en nationell populationsbaserad longitudinell<br />

survey riktad till studerande i sjuksköterskeutbildning<br />

i Sverige har bland annat data om<br />

studenternas studieteknik, motivation, engagemang<br />

i studierna och kritiskt tänkande insamlats.<br />

Data om lärosätet, som t ex pedagogiska<br />

metoder och utbildningens innehåll finns även<br />

insamlade. Dessa faktorer kommer med avancerade<br />

regressionsmodeller att utvärderas i relation<br />

till data om forskningsanvändning efter avslutad<br />

utbildning.<br />

Förekomst och lokalisation av<br />

vascular endothelial growth<br />

factor (vEgF) hos patienter med<br />

restless legs syndrom (rls) och<br />

obstruktiv sömnapne syndrome<br />

(osas)<br />

projEktpEriod<br />

2007-03-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Delprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Britta Wåhlin-Larsson, e-post: bwl@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Fawzi Kadi, Örebro universitet<br />

Karin Piehl Aulin, Örebro universitet<br />

Jan Ulfberg, Avesta Sömnlaboratorium<br />

ämnE<br />

Medicinsk vetenskap<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Tidigare studier visar att det finns förändringar i<br />

muskulaturen hos patienter med RLS och OSAS.<br />

Dessa förändringar ses också hos personer som<br />

av olika anledningar utsätts för en hypoxi i skelett<br />

muskulaturen. Syftet med denna studie är att<br />

titta efter ytterligare tecken på att förändringarna<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

i muskulaturen kan bero på hypoxi. Vascular endothelial<br />

growth factor (VEGF) är en känd tillväxtfaktor<br />

som i cellen induceras av hypoxi och<br />

som då genererar angiogenes.<br />

Metod: att immunhistokemiskt analysera förekomsten<br />

och lokaliseringen av VEGF i skelett<br />

muskulaturen och dess kapillärnät.<br />

Resultat: VEFG förekommer i skelett muskelns<br />

kapillärnätet hos båda patientgrupperna<br />

och även hos friska kontroller. Det förekommer i<br />

högre grad hos patientgrupperna.<br />

Konklusion: fynden talar för att det förekommer<br />

hypoxi i muskulaturen hos patienter med<br />

RLS och OSAS eftersom VEGF är lokaliserat<br />

i muskelns kapillärnät.<br />

god vård inom äldreomsorg<br />

projEktpEriod<br />

2007-04-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Olle Söderhamn, <strong>Högskolan</strong> Väst<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Ingrid From, e-post: ifr@du.se<br />

Janeth Leksell, e-post: jle@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

Nordiska ministerrådet<br />

BEskrivning<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong> medverkar i en samnordisk<br />

studie delfinansierad av Nordiska ministerrådet<br />

med fokus på god vård inom äldreomsorg. Deltagande<br />

lärosäten är specialistutbildningar för<br />

sjuksköterskor inom vård av äldre i Köpenhamn,<br />

Agder, Åbo, Bodö och Falun.<br />

Studiens övergripande mål är att yrkesverksamma<br />

sjuksköterskor i Norden berättar om en<br />

29

30<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

situation som de varit med om på sjukhemmet<br />

där de upplevde att den äldre indi<strong>vid</strong>en fick god<br />

vård.<br />

Projektet har ett praktiknära studieobjekt med<br />

sjuksköterskans definitioner om vad som är god<br />

vård i relation till den äldre människan. Studien<br />

omfattar två kvalitativa intervjuer per lärosäte,<br />

transkribering och gemensam tolkning av givet<br />

resultat.<br />

Den teoretiska utgångspunkten härstammar<br />

från teoribildningen kring omvårdnad, vårdvetenskap,<br />

äldreomsorg och kvalitativa forskningsintervjuer.<br />

Projektet kommer <strong>vid</strong> slutrapportering att beskriva<br />

fyra nordiska länders syn på god vård av<br />

äldre på sjukhem.<br />

hur kvinnor och män med<br />

lungcancer upplever sin<br />

sjukdom och vård - ett<br />

genusperspektiv<br />

projEktpEriod<br />

2004-11-25 - 2009-01-25<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Malin Lövgren, e-post: mlv@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Karolinska<br />

Institutet<br />

BEskrivning<br />

Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet<br />

är att: 1)undersöka genusrelaterade<br />

skillnader och likheter i symtomupplevelse hos<br />

kvinnor och män med lungcancer från första<br />

rapporterade symtom till symtom i den palliativa<br />

fasen; 2)undersöka hur symtom och sociodemografiska<br />

faktorer är relaterade till fördröjningar i<br />

vårdkedjan; och, 3)att utforska hur kvinnor och<br />

män med inoperabel LC upplever sin vård ur ett<br />

genusperspektiv.<br />

hälsorelaterad livskvalitet<br />

hos personer med psykiska<br />

funktionshinder<br />

projEktpEriod<br />

2008-09-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Janeth Leksell, e-post: jle@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Lars Jerdén, CKF<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Målsättningen med detta projekt är att testa en<br />

metod som kan användas för att förbättra hälsa<br />

och livskvalitet hos en liten grupp män och kvinnor<br />

med psykiska funktionshinder (personer<br />

som pga svår psykisk sjukdom behöver långvarig<br />

behandling och stöd) som bor i samhället. De<br />

specifika syftena är att: a) Beskriva självupplevd<br />

hälsa och välbefinnande och b). Genom en dialog<br />

med deltaganden i projektet komma överens<br />

om en hälsoplan samt hur denna ska realiseras<br />

och följas upp.<br />

<strong>Forskning</strong> visar att dödligheten orsakad av<br />

framför allt hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer<br />

är högre bland psykiatriskt sjuka patienter<br />

jämfört med övrig population och andra patient-<br />

grupper. Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar<br />

kan sannolikt bero på en ohälsosam livsföring.<br />

Det är också känt att biverkningar av olika antipsykotiska<br />

mediciner kan bidra till en viktökning<br />

med risk för diabetes.<br />

Hälsorisker hos personer med svåra psykiska<br />

sjukdomar är något som vårdpersonal inom psykiatrin<br />

observerar dagligen; att dessa personer är<br />

ofta överviktiga, har dåliga kostvanor, röker och<br />

har lite fysisk aktivitet. Rökning bidrar också till<br />

dålig munhälsa med ökad risk för inflammation<br />

i tandköttet och tandlossning. En känsla av livsleda,<br />

meningslöshet och avsaknad av en framtidstro<br />

hos dessa personer kan också vara viktiga<br />

faktorer som hindrar dessa personer att ta hand<br />

om sin egen hälsa. Ett allmänt tillstånd av ohälsa<br />

kan vara orsak till att dessa personer har svårt att<br />

känna sig som en del av samhället.<br />

integrerad lokal äldreomsorg:<br />

En interaktiv studie bland äldre<br />

äldre i tre kommuner i sverige<br />

projEktpEriod<br />

2007-09-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Marika Marusarz, e-post: mmr@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Päivi Turunen, e-post: ptu@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

BEskrivning<br />

Demografiska prognoser visar att andelen äldre<br />

ökar dramatiskt nationellt och lokalt under de<br />

närmaste 30 åren. Denna ökning kombinerad<br />

med rådande resurs- och tidsbrist kommer att<br />

ställa nya krav på kommuner, organisationer och<br />

enskilda för att kunna erbjuda vård habilitering<br />

och omsorg åt det ökande antalet äldre äldre<br />

(80+). Samhällsforskningen har visat att vård-,<br />

habiliterings- och omsorgsinsatserna inte är optimalt<br />

integrerade mellan skilda samhällssektorer<br />

samt serviceproducenter och -givare.<br />

Det övergripande målet är att interaktivt utveckla<br />

såväl den praktiska som den teoretiska<br />

grunden för fortsatt metodutveckling av integrerade<br />

insatser till äldre äldre. I fokus står vad som<br />

främjar och hindrar en integration av lokal vård,<br />

habilitering och omsorg.<br />

Projektet ska bedrivas i tre olika typer av kommuner<br />

i <strong>Dalarna</strong>: en centralort, en tätort och en<br />

glesbygdskommun. Projektet har ett praktiknära<br />

studieobjekt med lokala försök och projekt med<br />

integrerad vård, habilitering och omsorg på lokalsamhällesnivå.<br />

Mer specifikt har projektet<br />

fokus på de äldre äldre och deras könsspecifika<br />

upplevelser av integrerad vård, habilitering och<br />

omsorg.<br />

Projektet är ett tvärvetenskapligt och -professionellt<br />

forskningsprojekt där olika intressenter<br />

involveras i kunskapsutvecklingen. Den teoretiska<br />

utgångspunkten härstammar från teoribildningen<br />

kring äldreomsorg, lokal omsorg<br />

samt integrerad omvårdnad, habilitering och<br />

omsorg.<br />

Studien omfattar en begreppsstudie, en syntes<br />

av forskningsresultat, en kartläggning av aktuella<br />

exempel på integrerad vård, habilitering och<br />

omsorg samt en intervjustudie med äldre äldre<br />

om deras könsspecifika upplevelser av den integrerade<br />

omsorgen. Studien kommer att mynna i<br />

en jämförelse av vad som hindrar och främjar integrationen.<br />

Studieresultaten kommer att kunna<br />

användas i forskning, utbildning och praktisk<br />

verksamhet med kvalitetsförbättrande insatser<br />

för de äldre äldre.<br />

31

32<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

interaktion mellan patient<br />

och sjuksköterska på kolsjuksköterskemottagning<br />

i<br />

primärvård<br />

projEktpEriod<br />

2006-09-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Eva Österlund Efraimsson, e-post: eoe@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Bjöörn Fossum, Sophiahemmets sjuksköterskehögskola<br />

Birgitta Klang, Karolinska Institutet<br />

Kjell Larsson, Karolinska Institutet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

CKF<br />

Hjärt-lungsjukas riksförbund<br />

Magnus Bergvalls stiftelse<br />

BEskrivning<br />

Projektet syftar till att studera interaktionens betydelse<br />

för hur patientens egenvårdresurser och<br />

lärande kan stödjas på sjuksköterskemottagning<br />

för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom<br />

(KOL) i primärvård samt att beskriva och<br />

analysera patientens självskattade livskvalitet,<br />

patientens och sjuksköterskans nöjdhet med besöket<br />

samt relatera detta till KOL-sjukdomens<br />

svårighetsgrad, rökstatus, kön, ålder, civilstånd,<br />

utbildningsbakgrund och sjuksköterskans utbildning.<br />

Studien är en deskriptiv observationsstudie<br />

och enkätstudie av patienter med KOL och<br />

sjuksköterskor i samband med besök på KOLsjuksköterskemottagningar<br />

i primärvården. För<br />

analys av hur interaktionen ser ut mellan patient<br />

och sjuksköterska kommer det första besöket<br />

(nybesök) och det andra återbesöket (besök tre)<br />

att <strong>vid</strong>eoinspelas. En kamera installeras på stativ<br />

i besöksrummet. Inspelning sker av hela besöket<br />

som kan omfatta 60 minuter.<br />

Videoinspelningarna analyseras med Pendeltons<br />

konsultationskarta. Före besöket ombeds<br />

patienterna besvara två enkäter: St George´s<br />

Respiratory Questionnaire (SGRQ) och Kvalitet<br />

ur Patientens Perspektiv” (KUPP). KOLsjuksköterskans<br />

bedömning av besöket görs<br />

med hjälp av en 10 cm lång visuell analog skala<br />

(VAS).<br />

kollektivhus i tredje åldern<br />

projEktpEriod<br />

2008-05-07 -<br />

typ av projEkt<br />

Förstudie<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Marika Marusarz, e-post: mmr@du.se<br />

Päivi Turunen, e-post: ptu@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Socialt arbete<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Syftet med studien är att undersöka nya typer<br />

boendeformer som har startats av boende i tredje<br />

åldern. Den form av boende som fokuseras i<br />

studien är ett kollektivhus i en mindre kommun.<br />

Huset har också betecknats som ett gemenskapsboende.<br />

Denna typ av boende har startats<br />

av samhällsentreprenörer i tredje åldern och bedrivs<br />

i kooperativ form. Studien innehåller tre<br />

delar: en kort beskrivning av kollektivhusens<br />

historia och dess uttrycksformer, en redogörelse<br />

för de motiv som initiativtagarna har för att starta<br />

ett gemenskapsboende samt en redogörelse<br />

för en intervjustudie av hur en grupp människor<br />

i tredje åldern boende i kollektivhus upplever att<br />

bo och leva där.<br />

Studien består av en litteratur- och en intervjustudie.<br />

Litteraturstudien koncentreras på<br />

begreppen kollektivhus och tredje åldern. Intervjustudien<br />

grundar sig på initiativtagarnas motiv<br />

samt några boendes upplevelser av boendet och<br />

åldrandet i ett kollektivhus. En bakomliggande<br />

orsak med studien är att undersöka hur intervjupersonerna<br />

anser sig vara inspirerade och<br />

påverkade av en ny typ av boende i relation till<br />

deras ålder.<br />

Urvalet i undersökningen är människor i tredje<br />

åldern boende i ett kollektivhus i en medelstor<br />

svensk stad. För att få svar på frågeställningarna<br />

används en kvalitativ metod med litteraturstudier<br />

och narrativ ansats.<br />

multiplex detektion av patogena<br />

agens<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2008-03-01<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Magnus Jobs, e-post: mjb@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Medicinsk vetenskap<br />

FinansiEring<br />

Avtal om läkares forskning (ALF)<br />

FORMAS<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

BEskrivning<br />

System för att avslöja förekomst av många olika<br />

sjukdomsframkallande mikroorganismer i ett<br />

och samma test, så kallad multiplex detektion,<br />

har länge varit ett önskvärt mål inom laboratoriediagnostiken.<br />

Nukleinsyra (RNA och DNA)<br />

baserade metoder har potential för multiplex<br />

detektion och stora ansträngingar har tidigare<br />

gjorts att designa multiplexa PCR protokoll<br />

(PCR används för att kopiera bestämda DNA<br />

sekvenser hos den organism man är intresserad<br />

av). Sådana protokoll har haft viss framgång och<br />

väl fungerande PCR:er med samtidig detektion<br />

av upp till fyra olika organismer finns beskrivna<br />

och används. Det har dock visat sig att multiplex<br />

PCR med fler än fyra agens som mål är svåroptimerade<br />

och i praktiken inte användbara. Därför<br />

har på senare tid nukleinsyrabaserade prob metoder<br />

utvecklats där målsekvenser inte avslöjas<br />

med PCR utan med direkt hybridisering (en<br />

känd DNA sekvens används för att testa om<br />

ett patientprov innehåller DNA som passar mot<br />

den kända sekvensen).<br />

I detta projekt används så kallade hänglåsprober<br />

för att samtidigt avslöja närvaron av en<br />

stor mängd olika organismer i ett prov. Hänglåsprober<br />

är långa syntetiska DNA-sekvenser<br />

(ologonukleotider) som konstruerats så att när<br />

de hybridiserar till sin målsekvens formas en sluten<br />

DNA-cirkel. Den slutna DNA-cirkeln kan<br />

sedan kopieras med ett generellt PCR primerpar<br />

och PCR produkten detekteras. Det generella<br />

PCR primerparet gör att den vanliga problematiken<br />

med multiplex PCR undviks och förutsättningar<br />

för kraftig multiplexning uppnås.<br />

33

34<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

multisjuka äldre personer med<br />

diabetes<br />

projEktpEriod<br />

2008-08-08 - 2011-12-15<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Janeth Leksell, e-post: jle@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Marie Olsen, e-post: moe@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Det finns få studier och riktlinjer som kan användas<br />

för att garantera att vården är e<strong>vid</strong>ensbaserad<br />

för multisjuka äldre med diabetes. Detta<br />

indikerar en kunskapsbrist hos personal inom<br />

äldreomsorgen exempelvis visar Socialstyrelsen<br />

(2000) i en nationell kartläggning att personer<br />

i särskilt boende hade betydligt sämre kontroll<br />

av sin sjukdom än de som bodde hemma. Dessutom<br />

saknas miljöer som befrämjar utbildning,<br />

implementering av forskningsresultat och <strong>vid</strong>areutveckling<br />

för personal.<br />

Syftet med föreliggande projekt är därför att<br />

skapa förutsättningar för utveckling av utbildningssjukhem<br />

som utgår från e<strong>vid</strong>ensbaserad<br />

vård som leder till patientsäkerhet och bättre<br />

vård för multisjuka äldre med diabetes. Projektet<br />

innefattas av fyra delstudier.<br />

Kartläggning av vårdproblem hos äldre personer<br />

med diabetes.<br />

Förutsättningar för utveckling av utbildningssjukhem.<br />

Beskrivning av hur närstående till den äldre<br />

multisjuka personen med diabetes uppfattar och<br />

känner delaktighet i den vård som erbjuds.<br />

Hälsoekonomisk studie av gruppen äldre personer<br />

med diabetes.<br />

nedsatt njurfunktion,<br />

insulinresistens, oxidativ stress<br />

och utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2011-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Elisabet Nerpin, e-post: ene@du.se<br />

Johan Ärnlöv, e-post: jan@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Medicinsk vetenskap<br />

FinansiEring<br />

Erik, Karin och Gösta Selanders fond<br />

Hjärt-Lungfonden<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Loo och Hans Ostermans fond<br />

Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne<br />

Uppsala universitet<br />

Vetenskapsrådet<br />

BEskrivning<br />

Bakgrund : Njursjuka patienter har ökad risk<br />

för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Insulinresistens<br />

och oxidativ stress har föreslagits spela<br />

en nyckelroll i uppkomsten av såväl njur- som<br />

hjärt-kärlsjukdomar. Samspelet mellan insulinresistens,<br />

oxidativ stress, nedsatt njurfunktion<br />

och utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar är<br />

sparsamt studerat i befolkningen.<br />

Målsättning: Att undersöka om: 1) nedsatt<br />

njurfunktion är kopplat till insulinresistens och<br />

oxidativ stress; 2) inducerad insulinresistens<br />

och oxidativ stress är kopplat till en parallell försämring<br />

av njurfunktionen; 3) njurfunktion är<br />

kopplat till blodkärlsfunktion; 4) insulinresistens<br />

och oxidativ stress kan förklara sambandet<br />

mellan nedsatt njurfunktion och utvecklingen av<br />

hjärt-kärlsjukdomar.<br />

Studiematerial: ULSAM-studien och PIVUSstudien<br />

-två stora befolkningsbaserade studier<br />

av äldre män och kvinnor från Uppsala. Deltagarna<br />

är väl karaktäriserade med avseende på<br />

hjärt-kärlriskfaktorer, hjärtats och blodkärlens<br />

funktion, samt insulinresistens och oxidativ<br />

stress. Ett stort antal hjärt-kärlsjukdomar har<br />

inträffat under uppföljningen vilket ger god statistisk<br />

styrka för att analysera sambandet mellan<br />

njurfunktion och risken för att utveckla hjärtkärlsjukdomar.<br />

SLANK-studien -en interventionsstudie där<br />

60 överviktiga män behandlades med fettsyran<br />

t10c12-CLA eller placebo. Behandling med<br />

t10c12-CLA visade sig ge både oxidativ stress<br />

och insulinresistens vilket gör det här till en unik<br />

studie för att studera uppkomsten av dessa patologiska<br />

processer.<br />

Betydelse : Hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar<br />

orsakar stort lidande för indi<strong>vid</strong>en och<br />

stora kostnader för samhället. Detta projekt<br />

kan ge ny betydelsefull kunskap om kopplingen<br />

mellan tidiga njurskador och utvecklingen<br />

av hjärt-kärlsjukdomar vilket i förlängningen<br />

skulle kunna leda till förbättrade möjligheter<br />

att förebygga, diagnostisera och behandla dessa<br />

folksjukdomar.<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

närståendes upplevelser<br />

av alienation i relation till<br />

delaktighet i vård av personer<br />

med psykiska funktionshinder<br />

projEktpEriod<br />

2006-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Kim Lützén, e-post: klz@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Mats Ewertzon, e-post: mew@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Birgitta Andershed, Örebro universitet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Projektet ingår i Mats Ewertzons avhandlingsarbete<br />

och består av fyra delstudier. I delstudie<br />

1 och 2 skapades och testades ett mätinstrument<br />

för att undersöka eventuellt samband mellan<br />

närståendes upplevelser av bemötande av personal<br />

inom den psykiatriska verksamheten och<br />

upplevelser av utanförskap (alienation).<br />

35

36<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

oral cryoterapi för patienter<br />

som behandlas med cytostatika<br />

projEktpEriod<br />

2002-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Gunnar Birgegård, Uppsala universitet<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Kerstin Öhrn, e-post: koh@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Anncarin Svanberg, Uppsala universitet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Uppsala läns landsting<br />

Uppsala universitet<br />

BEskrivning<br />

Cytostatika påverkar munslemhinnans celler<br />

och ger upphov till mucosit (inflammation i<br />

munslemhinnan), en besvärande komplikation<br />

<strong>vid</strong> cancer behandling. Patienterna får sår och<br />

svåra smärtor från munhålan vilket kan leda<br />

till att morfindropp sätts in. Morfin har många<br />

biverkningar, t.ex. illamående, förstoppning,<br />

urinretention, matleda och hallucinationer. Mucosit<br />

kan leda till att patienten får svårt att äta<br />

och måste tillföras näring genom dropp. Biverkningarna<br />

av mucosit och dess behandling kan<br />

innebära att patienten blir inneliggande under<br />

längre tid än nödvändigt. Det orsakar dessutom<br />

patienten mycket lidande och samband mellan<br />

munproblem och hälsorelaterad livskvalitet har<br />

påvisats.<br />

Flera olika medel och metoder har prövats för<br />

att förebygga och behandla mucosit. Inget medel<br />

har dock visat sig vara så effektivt att det kan<br />

rekommenderas som standard. Studier har visat<br />

att oral cryoterapi d.v.s. kylning av munslemhinnan<br />

har en viss effekt på graden av mucosit <strong>vid</strong><br />

mindre omfattande cytostatika behandling.<br />

Syftet med studien var att utvärdera om oral<br />

cryoterapi under cytostatikabehandling kan fördröja<br />

eller lindra utvecklingen av mucosit hos<br />

patienter som får superintensiv cytostatikabehandling<br />

i samband med benmärgstransplantation.<br />

Samtliga patienter över 18 år som benmärgstransplanterades<br />

på avd 50 C Akademiska sjukhuset,<br />

Uppsala tillfrågades om deltagande och<br />

fördelades till försöks- respektive kontrollgrupp.<br />

Av 80 tillfrågade patienter deltog 78. Typ av cancersjukdom,<br />

behandling och kön var lika fördelat<br />

i grupperna.<br />

Data insamlades om antal dagar med morfindropp,<br />

dos av morfin, smärtlindring, antal dagar<br />

med dropp, antal vårddagar, samt olika blodvärden,<br />

förekomst av mucosit, smärta i munnen,<br />

patienternas upplevelser av munproblem samt<br />

hälsorelaterad livskvalitet.<br />

patientens delaktighet i kliniska<br />

beslut<br />

projEktpEriod<br />

2007-02-16 -<br />

typ av projEkt<br />

Delprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Jan Florin, e-post: jfl@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Patientens preferenser för att vara delaktig i<br />

planering av omvårdnad och deras erfarenheter<br />

i vilken mån det förekom har inhämtats via en<br />

enkät. Sammanlagt 428 patienter har besvarat en<br />

enkät. Data har tidigare resulterat i en artikel,<br />

och materialet fortsätter nu att analyseras som<br />

underlag till ytterligare två artiklar.<br />

patienterfarenheter,<br />

bedömning, dokumentation<br />

och informationsöverföring i<br />

vårdkedjan för strokepatienter<br />

med ätsvårigheter<br />

projEktpEriod<br />

2002-01-01 - 2010-01-01<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Eva Carlsson, Örebro universitet<br />

Margareta Ehnfors, Örebro universitet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Studien syftar till att beskriva dels hur några<br />

personer upplever att drabbas av ätsvårigheter i<br />

samband med strokesjukdom, dels hur strokepatienters<br />

ätsvårigheter och omvårdnadsbehov<br />

relaterade till dessa, identifieras av vårdpersonal<br />

och beskrivs i patientjournalen. Dessutom<br />

studeras vilken skriftlig information rörande<br />

ätsvårigheterna som förs <strong>vid</strong>are i vårdkedjan till<br />

kommunal vård, och hur relevant den kommunala<br />

vårdpersonalen bedömer denna information<br />

vara för fortsatt vård. Ytterligare en aspekt av fenomenet<br />

ätsvårigheter efter stroke som studeras<br />

i projektet är tänkbara metoder för intervju av<br />

personer med ätsvårigheter och därtill relaterade<br />

kommunikationssvårigheter.<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

patienters och anhörigas<br />

delaktighet i beslut i samband<br />

med samordnad vårdplanering<br />

och överföring från sjukhus till<br />

kommunal vård och omsorg<br />

projEktpEriod<br />

2007-06-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Berith Hedberg, Hälsohögskolan i Jönköping<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

Jan Florin, e-post: jfl@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Eva Efraimsson, Borås högskola<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Syftet med den här studien är att undersöka om<br />

involvering av funktionshindrade personer och<br />

deras närstående i vård- och omsorgsplanering<br />

ökar genom förbättrad kommunikativ kompetens<br />

hos personalen och genom att patienten ges<br />

möjlighet att reflektera över sina önskemål om<br />

delaktighet i vård- och omsorgsbeslut och behov<br />

inför hemgång. Studien har en kvasi-experimentell<br />

design där interventionen har fokus på kommunikativ<br />

kompetens och patientförberedelse<br />

inför vård- och omsorgsplanering. Interventionen<br />

riktas både till vård- och omsorgspersonal<br />

och personer äldre än 65 år med funktionshinder<br />

som bedömts ha fortsatt behov av vård- och omsorgsinsatser<br />

för att kunna klara av sin vardag<br />

efter utskrivning från sjukhus. I de sex delstudierna<br />

ingår att utveckla, validitets- och pilottesta<br />

instrument som kan användas för att bedöma<br />

effekter av interventionen, att genomföra<br />

37

38<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

före- och efteranalyser utifrån datamaterial som<br />

genererats från <strong>vid</strong>eoinspelade vård- och omsorgsplaneringar,<br />

enkäter besvarade av vård- och<br />

omsorgspersonal och personer med olika slag av<br />

funktionshinder samt patientjournaler.<br />

patientsäkerhet<br />

projEktpEriod<br />

2008-08-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Christina Lindholm, <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Gill Sörensen Duppils, e-post: gsd@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Sveriges kommuner & Landsting (SKL) har<br />

inlett en nationell satsning för att öka patientsäkerheten<br />

i landet. <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong> kommer<br />

i samarbete med Landstinget i <strong>Dalarna</strong> och ev.<br />

dess kommuner att genomföra projekt inom ramen<br />

för patientsäkerhet där studenter involveras.<br />

Preliminärt ingår en hygienstudie (start hösten<br />

2008) och en studie om prevention av trycksår<br />

(start våren 2009).<br />

projekt 65- Från<br />

missbruksbehandling till<br />

rehabilitering<br />

projEktpEriod<br />

2008-08-20 - 2009-05-29<br />

typ av projEkt<br />

Förstudie<br />

projEktlEdarE<br />

Jofen Kihlström, e-post: jki@du.se<br />

Kim Lützén, e-post: klz@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Mats Ewertzon, e-post: mew@du.se<br />

Eva Hämberg, e-post: ehr@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Social omsorg<br />

Sociologi<br />

Vårdvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Länsstyrelsen i <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Projektet syftar till att synliggöra styrkor och<br />

svagheter i samverkan mellan de två huvudmännen<br />

kommunen och landstinget i och med att<br />

klienter skrivs ut från abstinensbehandling.<br />

sjuksköterskors<br />

forskningsanvändning<br />

och dess samband med<br />

utbildnings-, indi<strong>vid</strong>- och<br />

arbetsorganisatoriska faktorer<br />

projEktpEriod<br />

2006-08-25 - 2010-08-24<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Henrietta Forsman, e-post: hfo@du.se<br />

Lars Wallin, e-post: lwa@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Petter Gustavsson, Karolinska Institutet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Karolinska<br />

Institutet<br />

BEskrivning<br />

Projektets övergripande syfte är att få bättre<br />

förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors<br />

forskningsanvändning och vilka faktorer som<br />

kan påverka deras forskningsanvändning. De<br />

specifika frågeställningarna är: 1) att kartlägga<br />

sjuksköterskors forskningsanvändning och identifiera<br />

grupper av sjuksköterskor med likartad<br />

forskningsanvändningsprofil, 2) att identifiera<br />

prediktorer för sjuksköterskors forskningsanvändning,<br />

och 3) att undersöka hur sjuksköterskors<br />

forskningsanvändning utvecklas över tid.<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

sjuksköterskors kunskapskällor<br />

och forskningsanvändning<br />

- effekter av införande av<br />

datoriserat beslutsstöd<br />

projEktpEriod<br />

2008-08-25 - 2012-08-24<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Lars Wallin, e-post: lwa@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Britt-Marie Ygge, Karolinska Institutet<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Karolinska<br />

Institutet<br />

BEskrivning<br />

Studien syftar till öka kunskapen om vilka kunskapskällor<br />

sjuksköterskor använder i det kliniska<br />

arbetet och hur deras kliniska beslut kan<br />

stödjas till att bli mer e<strong>vid</strong>ensbaserade. De specifika<br />

syftena är 1) att kartlägga sjuksköterskors<br />

kunskapskällor och forskningsanvändning i det<br />

kliniska arbetet inom barnsjukvård, 2) att utvärdera<br />

effekter av att införa e<strong>vid</strong>ensbaserade kliniska<br />

riktlinjer för intravenös terapi med hjälp av<br />

datoriserat beslutsstöd, och 3) att studera införandet<br />

av datoriserat beslutsstöd och betydelsen<br />

av kontextuella faktorer i införandeprocessen.<br />

39

40<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

strukturerad patientutbildning<br />

för personer med diabetes<br />

projEktpEriod<br />

2008-02-01 - 2008-05-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Karin Wikblad, Uppsala universitet<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Janeth Leksell, e-post: jle@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Unn-Britt Johansson, Sofiahemmets sjuksköterskeskola<br />

Sophie Söderholm Werkö, Statens Beredning<br />

för Medicinsk utvärdering<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering<br />

(SBU)<br />

BEskrivning<br />

En systematisk litteraturstudie och metaanalys<br />

avseende om patientutbildning leder till bättre<br />

metabol kontroll och bättre livskvalitet hos personer<br />

med Diabetes Mellitus typ 1 och typ 2.<br />

Projekt i samarbete med SBU-Statens beredning<br />

för medicinsk utvärdering.<br />

tandhygienister<br />

forskningsanvändning<br />

projEktpEriod<br />

2002-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Kerstin Öhrn, e-post: koh@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Christina Olsson, e-post: col@du.se<br />

Lars Wallin, e-post: lwa@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Susanne Sunell, Vancouver Community College,<br />

Canada<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

The Canadian Dental Hygienist Association<br />

BEskrivning<br />

E<strong>vid</strong>ensbaserad vård har blivit allt viktigare som<br />

ett sätt att förbättra och kvalitetssäkra vården.<br />

I den legitimation som utfärdas för hälso- och<br />

sjukvårdspersonal ingår att arbeta enligt vetenskap<br />

och beprövad erfarenhet. Det förutsätter<br />

att vårdgivaren i stor utsträckning följer aktuell<br />

forskning.<br />

Syftet med detta projekt är att undersöka i<br />

vilket utsträckning tandhygienister använder<br />

forskning i sin kliniska vardag.<br />

En enkätundersökning har gjorts på ett urval<br />

av tandhygienister i Sverige och Kanada. Dessutom<br />

pågår en årlig enkätundersökning av tandhygienister<br />

ett år efter examen <strong>vid</strong> <strong>Högskolan</strong><br />

<strong>Dalarna</strong>.<br />

Den svenska studien visade att tandhygienister<br />

med längre utbildning har en mer positiv attityd<br />

till forskning, använder mer forskningsresultat i<br />

sin kliniska verksamhet och söker ny forskning<br />

samt tycker sig ha stöd och tillgänglighet till<br />

forskning i större utsträckning än de med kortare<br />

grundutbildning.<br />

tillförlitlighet och kvalitet i<br />

dokumentation av trycksår<br />

efter införande av elektronisk<br />

patientjournal<br />

projEktpEriod<br />

2002-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Lena Gunningberg, Uppsala universitet<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Syftet med projektet är att jämföra tillförlitlighet,<br />

kvalitet och fullständighet i dokumentationen av<br />

trycksår före och efter införande av elektroniska<br />

patientjournaler med mallar utvecklade ur forskningsbaserad<br />

kunskap om trycksårsbedömning<br />

och behandling.<br />

Alla inneliggande patienter på kirurgiska,<br />

medicinska och geriatriska sjukhusavdelningar<br />

inspekterades av par av specialtränade sjuksköterskor<br />

vad gällde förekomst och behandling av<br />

trycksår utifrån EPUAPs (European Pressure<br />

Ulcer Advisory Panel) protokoll. Datainsamling<br />

genomfördes under en dag 2002 (n=357) och<br />

upprepades fyra år senare 2006 (n=343). Patienternas<br />

journaler granskades retrospektivt för<br />

förekomst av dokumentation av trycksår.<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

Upplevelser och innebörd av<br />

hälsa och sexualitet hos män<br />

och kvinnors som lever med<br />

hiv/aids i tanzania<br />

projEktpEriod<br />

2002-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Gunnel Balaile, e-post: gba@du.se<br />

Bengt Höjer, e-post: bhr@du.se<br />

Anna-Berit Ransjö-Ar<strong>vid</strong>sson, e-post: ara@<br />

du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Den globala epidemin HIV/AIDS är nu inne<br />

på sitt 3:e decennium och ingen avmattning kan<br />

direkt skönjas i all statistik som kommer från<br />

myndigheter och internationella organisationer.<br />

Under året 2006 tillkom nästan 5 miljoner nysmittade<br />

och totalt i världen är det ca 40 miljoner<br />

människor som bär på viruset HIV. Värst drabbat<br />

är Afrika söder om Sahara där är också fler<br />

kvinnor smittade än män. Tidigare hälsokampanjer<br />

har riktat sig till kvinnor, det var de som<br />

skulle informeras om hur man skyddar sig mot<br />

HIV. Kvinnor saknade möjligheter till detta då<br />

de själva inte bestämmer om mannen <strong>vid</strong> samlag<br />

ska använda kondom samt när och hur samlag<br />

skall ske. Den största risken för en kvinna att<br />

smittas av HIV kommer från hennes stadigvarande<br />

partner. I många länder lever sedvänjor<br />

kvar där män är polygama, har fler hustrur eller<br />

41

42<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

nyttjar bruket av älskarinnor. Mansrollen kan<br />

innebära att som ”man” ska man strunta i sin<br />

hälsa och inte känna efter hur man mår.<br />

Syftet med denna studie var att beskriva män<br />

och kvinnors tankar och reflektioner om sina<br />

sexuella erfarenheter utifrån deras egna berättelser.<br />

Studien har genomförts med en kvalitativ design<br />

i form av en fenomenologisk - hermeneutisk<br />

ansats. Tio män och tio kvinnor mellan 15 och<br />

45 år valdes, selektivt med hjälp från patientföreningar<br />

för HIV infekterade personer i Dar<br />

es Salaam, Tanzania. En ostrukturerad öppen<br />

intervju med varje person genomfördes enskilt<br />

och med största diskretion.<br />

För både män och kvinnor hade innebörden<br />

av hälsa och sexualitet förändrats efter vetskap<br />

om att de bar på HIV. Männen hade accepterat<br />

att leva med en försämrad hälsa och behandlade<br />

symtom på sjukdom tidigt. Hälsan hade förlorat<br />

betydelse för kvinnorna då det inte var längre var<br />

möjligt att bevara eller förebygga den på grund<br />

av bristande resurser. Männen såg sexualiteten<br />

fortfarande som viktig och kämpade för ett normalt<br />

sexliv. Kvinnorna hade accepterat ett liv där<br />

sex inte längre existerade.<br />

Utveckling av analysmetod för<br />

att mäta acivicin<br />

projEktpEriod<br />

2007-11-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Yngve Bergqvist, e-post: ybq@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Susanne Römsing, e-post: srm@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Kemi<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse<br />

BEskrivning<br />

Afrikansk sömnsjuka (trypanosomas) är en<br />

sjukdom orsakad av protozoer Trypanoso´ma<br />

(T. bru´cei gambie´nse och T. bru´cei<br />

rhodesie´nse), encelliga organismer som överförs<br />

av tsetseflugor till människan från andra<br />

människor eller från djur. Sjukdomen är endemisk<br />

i nästan alla länder i Afrika söder om Sahara<br />

utom Sydafrika. Från en inflammationshärd<br />

kring ett bett orsakad av flugan sprids protozoer<br />

i hela kroppen, vilket resulterar i feber, trötthet,<br />

avmagring, blodbrist och lymfkörtelförstoring.<br />

Efter sex månader eller mer, sent stadie, kan<br />

symtom från centrala nervsystemet uppträda,<br />

främst med personlighetsförändring, förvirring<br />

och sjuklig sömnrytm vilket resulterar i sömn<br />

framför allt dagtid. Obehandlad sjukdom har<br />

oftast dödlig utgång.<br />

Utveckling av analysmetod<br />

för simultan kvantifiering av<br />

tre antiretrovirala läkemedel i<br />

torkade blodfläckar<br />

projEktpEriod<br />

2007-05-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Yngve Bergqvist, e-post: ybq@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Mikaela Malm, e-post: mml@du.se<br />

Susanne Römsing, e-post: srm@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Kemi<br />

FinansiEring<br />

CKF<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Kunskap om läkemedelskoncentrationer kan<br />

vara av värde för patienter, speciellt i vissa grupper<br />

såsom för gra<strong>vid</strong>a kvinnor och barn. Om<br />

otillräcklig läkemedelskoncentration bestäms<br />

kan det återspegla en otillräcklig dos för patienten.<br />

Det kan också vara på grund av utebliven<br />

följsamhet med behandling. Flera andra skäl<br />

finns utöver dessa. Koncentrationsbestämning<br />

av antiretrovirala läkemedel kan också vara till<br />

hjälp att hindra resistensutveckling.<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

Utveckling av en screening<br />

metod med kromatografisk<br />

metodik för antimalaria<br />

läkemedel<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Yngve Bergqvist, e-post: ybq@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Daniel Blessborn, e-post: dbl@du.se<br />

Susanne Römsing, e-post: srm@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Kemi<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

WHO<br />

BEskrivning<br />

Vi har fått i uppdrag av en forskargrupp i Laos<br />

att ta fram en screening metod för att identifiera<br />

ett flertal vanligt förekommande läkemedel<br />

som finns på marknaden. Tanken är att kunna<br />

ta stickprov i ett flertal olika områden för att se<br />

vilka läkemedel som används av befolkningen.<br />

Uppgift: Vad Laos gruppen vill är att kunna<br />

ta kapillärprover (100µl) på provtagningspapper.<br />

De vi ska kunna mäta är: Chloroquine samt<br />

dess metabolit, Quinine, Pyrimethamine, Sulfadoxin,<br />

Mefloquine och dess metabolit, samt Lumefantrine<br />

ifrån ett och samma kapillärprov.<br />

43

44<br />

hälsa, livskvalitEt och välFärd<br />

Utveckling av kritiskt tänkande<br />

och forskningsanvändning i<br />

sjuksköterskeutbildning<br />

projEktpEriod<br />

2007-06-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Anna Ehrenberg, e-post: aeh@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Jan Florin, e-post: jfl@du.se<br />

Lars Wallin, e-post: lwa@du.se<br />

Kerstin Öhrn, e-post: koh@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Syftet med projektet är att undersöka studenters<br />

kritiska tänkande och forskningsanvändning<br />

i grundutbildning till sjuksköterska och ett år<br />

efter examen i yrkesverksamhet som sjuksköterska.<br />

En longitudinell kvasi-experimentell design<br />

används med kohorter av sjuksköterskestudenter<br />

som följs med upprepade mätningar under<br />

utbildningen och efter examen i yrkesverksamhet<br />

som sjuksköterska. En utbildningsintervention<br />

i e<strong>vid</strong>ensbaserad omvårdnad genomförs i<br />

första och femte utbildningsterminen i den ena<br />

kohorten och i den fjärde terminen i den andra<br />

kohorten.<br />

äldre med långvarigt<br />

funktionshinder och<br />

psykossjukdom<br />

projEktpEriod<br />

2008-02-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Marika Marusarz, e-post: mmr@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Anette Erdner, Ersta Sköndal högskola<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Psykisk ohälsa är ett bortglömt problem i äldreomsorgen.<br />

Enligt tidigare studier (Brunt,<br />

Hansson 2002) har människor med långvariga<br />

psykiska funktionshinder en tendens att aldrig<br />

komma <strong>vid</strong>are i sina tidigare upplevda erfarenheter.<br />

Deras existentiella upplevelser upprepar<br />

sig ofta i deras historieberättande (Erdner 2006).<br />

Målgruppen talar sällan om framtiden men desto<br />

mer om det som varit. Det förefaller som om<br />

de ouppklarade och obearbetade känslorna tar<br />

all energi. (Bengtssons 2001). Psykiatrireformen<br />

från 1995 vänder sig till populationen mellan<br />

18-65 års ålder. Målet med reformen var att<br />

normalisera och integrera människor med fysiska<br />

funktionshinder i samhället. Efter 65 års ålder<br />

övergår socialtjänstens ansvar till hemtjänstpersonal<br />

utan psykiatrisk kompetens. Tillika gäller<br />

sjukvårdens insatser där distriktssköterskan tar<br />

över vården som de psykiatriska öppenvårdsteamen<br />

stått för tidigare(Bengtsson-Tops,1999;<br />

Midelboe et. al. 2001). Långvarigt funktionshinder<br />

med psykossjukdom ålder 67-77 är en<br />

bortglömd och åsidosatt grupp inom vård och<br />

omsorg. Målgruppen har ett tunt nätverk med<br />

få närstående och många professionella vård-<br />

och omsorgs givare (Brunt, Hansson red 2005).<br />

Efter 65 års byts de flesta professionella vård-<br />

och omsorgsgivarna ut mot andra befattningshavare.<br />

Indi<strong>vid</strong>ens existentiella situation är obetydligt<br />

studerad i detta sammanhang. Målet är att<br />

skaffa kunskap om människor med existentiella<br />

frågor som åldras och byter nätverk. Frågeställningar:<br />

Hur beskriver de sitt åldrande? Vilken<br />

hållning och tankat har de till sitt nuvarande och<br />

kommande liv? Vilka insatser fick målgruppen<br />

förr och vilka insatser ges nu? Vilka lagar och<br />

förordningar reglerar insatsernas art, och vad<br />

säger det? Vilken organisation finns i en storstad<br />

och en medelstor stad? Metod: Kvalitativ forskningsmetod<br />

inspirerad av terapeutiskt samtal.<br />

översättning och testning av ett<br />

frågeformulär som mäter grad<br />

av ”patient power”<br />

projEktpEriod<br />

2007-08-30 - 2008-12-15<br />

typ av projEkt<br />

Förstudie<br />

projEktlEdarE<br />

Janeth Leksell, e-post: jle@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Syfte: Studiens specifika målsättning är att översätta<br />

det amerikanska frågeformuläret PKPC<br />

(Power as Knowing Participation in Change)<br />

(Caroselli & Barrett 1999) till svenska språket<br />

samt att i görligaste mån anpassa det till svenska<br />

förhållanden. Frågeformuläret skall därefter testas<br />

för graden av validitet och reliabilitet. Som<br />

grund för utarbetande av det svenska frågeformuläret<br />

används den amerikanska versionen av<br />

PKPC (Barrett, 1990). Frågeformuläret utgår<br />

från följande subskalor: Medvetenhet (Awareness),<br />

Förmåga att välja (Choices), Förmåga<br />

att genomföra det som planerats (Freedom to<br />

act intentionally) och Förändringsbenägenhet<br />

(Creating change).

46<br />

kUnskapsintEnsiva matErial<br />

kunskapsintensiva material<br />

Detta är idag <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>s starkaste forskningsmiljö.<br />

Inom detta forskningsområde är själva<br />

kärnan materialvetenskap. Det handlar om bearbetningsteknik,<br />

ytteknik och metallurgisk teknik som<br />

kommer till användning inom industrin. Idag är det<br />

en stor utmaning för industrin att utveckla produkter<br />

som kombinerar låg vikt med hög hållfasthet och<br />

som framställs på ett sätt som är optimalt ur energisynpunkt.<br />

31052 loWWEar-Wp1<br />

varmvalsning<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2011-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Delprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Jonas Lagergren, Jernkontoret<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Mohammed Tahir, e-post: mta@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Joakim Ebervik, Outokumpu Stainless<br />

Ossi Kangas, Rautaruukki Oyj<br />

Kenneth Norberg, Sandvik Materials Technology<br />

Jimmy Pettersson, SSAB Oxelösund AB<br />

Björn Sjögren, Mefos, Borlänge<br />

José Tinoco, Åkers Sweden AB<br />

Per Wikström, SSAB Tunnplåt AB<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Energimyndigheten<br />

BEskrivning<br />

Gemensam stålforskning inom Jernkontorets<br />

teknikområden TO 31 Band och plåt.<br />

För att minska och styra valsslitaget så krävs<br />

sann kunskap kring den komplexa tribologi som<br />

sker fördolt i metall-metall kontakten mellan<br />

valsar och band. För att våra valsverk ska få försteg<br />

och finnas med i den absoluta framkanten i<br />

valsteknikutveckling krävs detta spetskunnande.<br />

Mätbart i form av sänkt valsslitage, ”upgraded”<br />

bandyta, högre utbyte och bättre bandprofil/<br />

planhet. När exakt ska ett valsbyte planeras, går<br />

det att fortsätta att valsa? Hur stor är den verkliga<br />

friktionen när man använder olika valstyper<br />

och valsar olika band av olika hårdhet? Val av<br />

valssmörjolja? För att svar på bl. a. detta är den<br />

enda vägen och det vetenskapligt mest avancerade<br />

att direktmäta i kontaktytan; det verkliga<br />

kUnskapsintEnsiva matErial<br />

valsslitaget, valsprofiler, temperaturer på vals<br />

och band, friktionen och valstrycket.<br />

analys av varmbearbetning,<br />

industriella applikationer<br />

av modellering av<br />

mikrostrukturutveckling och<br />

mekaniska egenskaper<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2010-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Göran Engberg, e-post: gen@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Linda Lissel, e-post: lls@du.se<br />

Hamzah Ssemakula, e-post: hss@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Bertil Ahlblom, SSAB Oxelösund<br />

Jan-Olov Andersson, Outokumpu Stainless<br />

Ulrika Borggren, SSAB Tunnplåt<br />

Jesper Ederth, Sandvik Materials Technology<br />

Tony Ewert, Sandvik Materials Technology<br />

Magnus Gladh, SSAB Tunnplåt<br />

Tadeusz Siwecki, KIMAB<br />

Anders Thuvander, Uddeholm Tooling<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

KIMAB<br />

KK-stiftelsen<br />

Outokumpu Stainless AB<br />

Sandvik Materials Technology<br />

SSAB Oxelösund AB<br />

SSAB Tunnplåt AB<br />

Uddeholm Tooling<br />

BEskrivning<br />

Fysikaliskt baserade modeller för mikrostrukturutveckling<br />

och mekaniska egenskaper <strong>vid</strong><br />

47

48<br />

kUnskapsintEnsiva matErial<br />

varmbearbetning skall appliceras på olika processer<br />

hos stålindustrin i syfte att dels förklara<br />

och bästa fall lösa processproblem och dels att<br />

via beräkningar finna processvägar för optimal<br />

mikrostruktur och egenskaper. I samtliga fall<br />

sker verifiering av beräkningarna mot processdata<br />

och erhållna mikrostrukturer.<br />

Fem olika industriella varmbearbetningsprocesser<br />

skall studeras,<br />

• Orsaker till instabila valsningsförhållanden<br />

och eventuell urspårning (SSAB Tunnplåt)<br />

• Inverkan av olika varmvalsningsförfaranden<br />

på utskiljning i 13% kromstål (SMT)<br />

• Återhämtning och rekristallisation <strong>vid</strong> varmvalsning<br />

av ett austenitiskt rostfritt stål (Outokumpu<br />

Stainless)<br />

• Inverkan av variationer i kemisk sammansättning<br />

<strong>vid</strong> valsning av tunn plåt (SSAB Oxelösund)<br />

• Mikrostrukturutveckling <strong>vid</strong> smidning av<br />

5% kromstål (Uddeholm Tooling)<br />

anisotropa egenskaper<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Göran Engberg, e-post: gen@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Mikael Olsson, e-post: mol@du.se<br />

Hamzah Ssemakula, e-post: hss@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Outokumpu Stainless AB<br />

SSAB Tunnplåt AB<br />

Triple Steelix<br />

BEskrivning<br />

I projektet skall olika formningsmetoder för stål<br />

studeras avseende den inverkan de ger på egenskaperna<br />

i olika riktningar av materialet. Två typer<br />

av moderna, höghållfasta stål ingår i studien,<br />

ett tvåfasstål från SSAB Tunnplåt och ett metastabilt<br />

rostfritt stål från Outokumpu Stainless.<br />

Formverktyg med anti-galling<br />

ytor<br />

projEktpEriod<br />

2008-09-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Mikael Olsson, e-post: mol@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

SSAB Tunnplåt AB<br />

Stiftelsen för strategisk forskning<br />

Uddeholm Tooling<br />

BEskrivning<br />

Projektet är ett samarbete mellan <strong>Högskolan</strong><br />

<strong>Dalarna</strong>, SSAB Tunnplåt AB och Uddeholm<br />

Tooling AB. Projektet är helfinansierat av Stiftelsen<br />

för Strategisk <strong>Forskning</strong>.<br />

Huvudmålen med det föreslagna projektet är<br />

att:<br />

i) påtagligt öka förståelsen för de friktions-<br />

och nötningsmekanismer som orsakar problem<br />

i form av galling i samband med formning av<br />

metall, speciellt höghållfast stål, och hur man<br />

kan kontrollera dessa mekanismer i olika formningsoperationer.<br />

ii) stärka den framtida samverkan mellan <strong>Högskolan</strong><br />

<strong>Dalarna</strong> och stålindustrin genom ett ökat<br />

samarbete inom forskning och utveckling.<br />

Projektplan:<br />

i) Friktions- och nötningsegenskaperna hos ett<br />

antal verktygsstål, såväl traditionella kvaliteter<br />

som nyutvecklade kvävelegerade pulvermetallurgiska<br />

kvaliteter utvecklade av Uddeholm Tooling<br />

AB, PVD beläggningar samt smörjmedel<br />

kommer att utvärderas i samband med formning<br />

av avancerade höghållfasta stål.<br />

ii) Noggrann karakterisering av triboytorna<br />

kommer att genomföras mha avancerade mikroskopi-<br />

och ytanalystekniker (SEM, AES, ToF-<br />

SIMS, etc.) för att få en fördjupad kunskap om<br />

de rådande friktions- och nötningsmekanismerna.<br />

Förväntade resultat omfattar:<br />

i) ökade kunskaper rörande de mekanismer<br />

som kontrollerar initiering av galling i samband<br />

med formning av metall möjliggör utvecklingen<br />

av nästa generations formverktyg, PVD-beläggningar<br />

och smörjmedel eller kombinationer av<br />

dessa.<br />

ii) utveckling av modeller med fokus på de<br />

förhållanden som möjliggör formning av avancerade<br />

höghållfasta stål utan större problem.<br />

iii) stärkta forskningsmiljöer <strong>vid</strong> <strong>Högskolan</strong><br />

<strong>Dalarna</strong> och de medverkande företagen.<br />

kUnskapsintEnsiva matErial<br />

grey Box modellering för<br />

reglering och optimering av en<br />

metallurgisk process<br />

projEktpEriod<br />

2006-01-01 - 2009-06-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Björn Sohlberg, e-post: bso@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Pär Samuelsson, e-post: psa@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Elektroteknik<br />

FinansiEring<br />

KK-stiftelsen<br />

BEskrivning<br />

Detta är ett projekt inom tillämpad reglerteknik<br />

för processindustrin och syftar till att studera<br />

framtagning av matematiska modeller av s.k.<br />

distribuerade system. Projektet handlar om att<br />

med matematiska modeller beskriva temperaturen<br />

hos en process för framställning av stål.<br />

För konstruktion av matematiska modeller<br />

kommer vi att använda metoden för grey box<br />

modellering. Anledningen är att detta projekt<br />

ger goda möjligheter att studera denna metod<br />

<strong>vid</strong> situationer när det finns partiell kunskap om<br />

processen, vilken delvis är osäker, samt att det<br />

inte är möjligt att utforma speciella experiment<br />

för att få mätdata utan man är tvungen att förlita<br />

sig till de mätdata som man kan få från drift av<br />

processen.<br />

Modellen kommer att användas för simulering<br />

av produktionen av stål vilket kommer att vara<br />

till hjälp för processoperatören att analysera konsekvenser<br />

av olika produktionssituationer.<br />

49

50<br />

kUnskapsintEnsiva matErial<br />

industriorienterad forskarskola i<br />

materialvetenskap, Brinellvinn<br />

projEktpEriod<br />

2007-12-01 - 2009-11-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Rolf Sandström, KTH<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Göran Engberg, e-post: gen@du.se<br />

Mirjana Filipovic, e-post: mfi@du.se<br />

Ylva Granbom, e-post: yvg@du.se<br />

Sofia Hansson, e-post: shs@du.se<br />

Michael Lindgren, e-post: mld@du.se<br />

Linda Lissel, e-post: lls@du.se<br />

Tatu Räsänen, e-post: tra@du.se<br />

Joakim Storck, e-post: jst@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Maria Engholm, Triple Steelix<br />

John Ågren, KTH<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Jernkontoret<br />

VINNOVA<br />

BEskrivning<br />

Genom samverkan mellan Vinnexcentret<br />

HERO-M, Brinellcentrets forskarskola, den<br />

bearbetningstekniska forskarskolan samt ett<br />

elektronmikroskopicentrum kommer en ny gemensam<br />

forskarskola att byggas upp och tillgodose<br />

involverade centra med ett brett kursutbud.<br />

Bildandet av konstellationen innebär en utökad<br />

samverkan med tillverkningsindustrin och att<br />

ett utbud av synnerligen kvalificerade doktorer<br />

och licentiater kan erbjudas, vilket är ett överlevnadsvillkor<br />

för den starkt nischade svenska<br />

tillverkningsindustrin. Genom samverkan med<br />

innovationscentret, Triple-Steelix, kan även<br />

SME försörjas med viktig kompetens.<br />

masterprogram i formnings och<br />

ytteknik<br />

projEktpEriod<br />

2008-05-01 - 2010-04-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Göran Engberg, e-post: gen@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Voicu Brabie, e-post: vbr@du.se<br />

Per Carlsson, e-post: pca@du.se<br />

Lars Karlsson, e-post: lmk@du.se<br />

Mikael Olsson, e-post: mol@du.se<br />

Hamzah Ssemakula, e-post: hss@du.se<br />

Mohammed Tahir, e-post: mta@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Lars-Erik Lindgren, Luleå tekniska universitet<br />

Björn Sjögren, MEFOS<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Jernkontoret<br />

KK-stiftelsen<br />

Ortic<br />

Outokumpu Stainless AB<br />

Rostfria nätverket<br />

SSAB Tunnplåt AB<br />

Triple Steelix<br />

Tunnplåtsgruppen<br />

Volvo Car corp.<br />

BEskrivning<br />

Utveckling av masterprogram och dito kurser i<br />

samverkan med plåtanvändande industri.<br />

mikrostrukturutveckling i<br />

avancerade höghållfasta stål<br />

projEktpEriod<br />

2004-07-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Ylva Granbom, e-post: yvg@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Göran Engberg, e-post: gen@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

John Ågren, KTH<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Jernkontoret<br />

KK-stiftelsen<br />

SSAB Tunnplåt AB<br />

BEskrivning<br />

Doktorandprojekt i syfte att förstå mikrostrukturutvecklingen<br />

i avancerade höghållfasta stål<br />

under kallvalsning och glödgning. Målet med<br />

forskningen är bättre mekaniska egenskaper.<br />

modellbaserad processanalys<br />

och utveckling<br />

projEktpEriod<br />

2008-03-01 - 2010-02-28<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Göran Engberg, e-post: gen@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Hamzah Ssemakula, e-post: hss@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Clifford Danielsson, Ovako<br />

Mirjana Filipovich, Fagersta Stainless<br />

Mats Karlberg, MEFOS<br />

Stanislav Riljak, Sandvik Materials Technology<br />

Stefan Sundin, Erasteel Kloster<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Erasteel Kloster<br />

Fagersta Stainless<br />

Jernkontoret<br />

Ovako Bar AB<br />

Sandvik Materials Technology<br />

VINNOVA<br />

kUnskapsintEnsiva matErial<br />

BEskrivning<br />

En stor samling fysikaliskt baserade modeller<br />

för ståls strukturutveckling under varm och<br />

kallbearbetning har samlats i en ”verktygslåda”,<br />

programmerad i Matlab, där de kan kombineras<br />

med modeller för band och plåtvalsning. I<br />

det här projektet skall de ut<strong>vid</strong>gas till att även<br />

gälla profilvalsning. Beräkningarna skall sedan<br />

jämföras med industriella försök. En del av modellerna<br />

skall även inkluderas i ett finit element<br />

program vilket möjliggör verifiering av den<br />

förenklade profilvalsningsmodell som skapas i<br />

verktygslådan.<br />

modellering av<br />

mikrostrukturutvecklingen<br />

hos mikrolegerade stål under<br />

varmdeformation<br />

projEktpEriod<br />

2003-04-01 - 2009-02-28<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Linda Lissel, e-post: lls@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Göran Engberg, e-post: gen@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

51

52<br />

kUnskapsintEnsiva matErial<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Jernkontoret<br />

KK-stiftelsen<br />

SSAB Tunnplåt AB<br />

BEskrivning<br />

Under varmvalsning av tunnplåt deformeras<br />

stora tjocka stålämnen till tunna långa band<br />

under upprepade deformationer. Vid varmvalsningen<br />

påverkas stålets mikrostruktur (inre<br />

uppbyggnad). Hur mikrostrukturen utvecklas<br />

under varmvalsningen påverkar i allra högsta<br />

grad egenskaperna hos den färdiga produkten.<br />

På SSAB tunnplåt i Borlänge valsas bland annat<br />

stål som legerats med en liten mängd specifika<br />

legeringselement, så kallade mikrolegerade<br />

stål. Dessa stål kräver att processen styrs så att<br />

legeringselementen utnyttjas optimalt för att<br />

i slutändan få en produkt med önskade egenskaper.<br />

I detta doktorandprojekt utvecklas fysikaliska<br />

modeller som i detalj beskriver stålets<br />

mikrostrukturutveckling <strong>vid</strong> varmdeformation.<br />

Modellerna kan sedan användas för att optimera<br />

varmvalsningsprocessen.<br />

operativa strategier för<br />

förbättrad produktivitet <strong>vid</strong><br />

tillverkning av rostfria band<br />

projEktpEriod<br />

2004-01-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Joakim Storck, e-post: jst@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Jernkontoret<br />

KK-stiftelsen<br />

Outokumpu Stainless AB<br />

BEskrivning<br />

Detta projekt utgår från hypotesen att önskan att<br />

uppnå maximal (suboptimal) utnyttjandegrad i<br />

alla processteg är en av de främsta orsakerna till<br />

resursslöseri i ståltillverkning. Om detta är riktigt<br />

kommer en andra hypotes som konsekvens<br />

bli att investeringar i ställtidsreduktion och andra<br />

åtgärder för att förbättra processernas flexibilitet<br />

borde vara högsta prioritet för stålföretagen.<br />

En tredje hypotes är att förbättringar av processernas<br />

flexibilitet möjliggör minskning av<br />

buffernivåerna mellan processteg. Detta innebär<br />

bland annat kortare ledtider i produktionen.<br />

Processflexibillitet kan i den aktuella kontexten<br />

tolkas som förmågan, <strong>vid</strong> varje given tidpunkt,<br />

• att framställa en viss stålsort i stålverket,<br />

• att gjuta en viss stålsort och geometri i stränggjutningsmaskinen,<br />

samt<br />

• att varmvalsa ett ämne av en viss stålsort, bredd<br />

och tjocklek till en önskad måltjocklek.<br />

Argumentationen ser ut som följer. Produktionsplaneringen<br />

har som uppgift att maximera<br />

resursutnyttjandet genom att sekventiera produktionen<br />

så att den passar de begränsningar<br />

som finns i varje processteg. Varje process har<br />

några begränsningar som är föremål för optimering.<br />

I ett integrerat stålverk delar alla produkter<br />

samma processväg, och planeringen avser främst<br />

den ordning som produkterna produceras. Denna<br />

(suboptimala) ordningsföljd skiljer sig i regel<br />

mellan de olika processtegen. Planeringspunkter<br />

införs därför mellan processtegen, med buffring<br />

och köbildning som konsekvens. Genom att i<br />

stället eliminera begränsningarna skulle mängden<br />

produktionsplanering, liksom den buffring<br />

som uppstår, kunna minskas.<br />

De undersökningar som utförs inom projektet<br />

utnyttjar i huvudsak kostnadsmodeller som an-<br />

vänds för att testa hypoteserna. Kontexten utgörs<br />

av kopplingen mellan smältverk, stränggjutning<br />

och varmbandverk i ett integrerat stålverk. De<br />

modeller som utvecklas bygger framför allt på<br />

System Dynamics-modellering, men även till<br />

viss del på händelsestyrd simulering.<br />

simulering av extrusion av<br />

rostfria rör<br />

projEktpEriod<br />

2003-04-07 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Sofia Hansson, e-post: shs@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Jernkontoret<br />

KK-stiftelsen<br />

Sandvik Materials Technology<br />

BEskrivning<br />

Sandvik Materials Technology (SMT) är en<br />

världsledande producent av sömlösa, rostfria<br />

rör. Rören tillverkas genom extrusion och det är<br />

viktigt att ha djup kunskap om vad som händer i<br />

denna process för att kunna optimera kvaliteten<br />

på det extruderade materialet. Detta doktorandprojekt<br />

har som syfte att ta fram FE-modeller<br />

som kan användas som ett hjälpmedel <strong>vid</strong> processutveckling.<br />

Genom att använda simuleringar<br />

kan man undvika dyra, tidskrävande och farliga<br />

fullskaleförsök i produktionspressarna. Av speciellt<br />

intresse är problematiken med excentricitet<br />

och vilka parametrar som påverkar detta.<br />

kUnskapsintEnsiva matErial<br />

studier angående<br />

bildningsmekanismer för<br />

igensättningar i gjutrör<br />

projEktpEriod<br />

2007-10-01 - 2010-10-01<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Voicu Brabie, e-post: vbr@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Ismail Kasimagwa, e-post: iks@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

KK-stiftelsen<br />

Outokumpu Stainless AB<br />

Ovako Bar AB<br />

BEskrivning<br />

Igensättningar definieras som avsättningar av<br />

fasta icke metalliska inneslutningar på gjutrörsväggen<br />

som förhindrar flödet av stål genom<br />

gjutröret och minskar möjligheterna till sekventiellgjutning.<br />

Dessutom kan igensättningen<br />

spolas bort och orsaka kvalitetsfel under stränggjutningsprocessen.<br />

Igensättningen kan ske genom 4 olika mekanismer:<br />

• Reaktion mellan stål och infodringsmaterial<br />

• Syrediffusion genom keramiska materialet<br />

• Endogena inneslutningar som fastnar på gjutröret<br />

• Temperaturfall i gjutrör som leder till oxidutskiljning<br />

53

54<br />

kUnskapsintEnsiva matErial<br />

studier angående slaggens<br />

inverkan på korrosionen av<br />

olika infodringsmaterial under<br />

stålraffinering<br />

projEktpEriod<br />

2006-05-15 - 2009-05-15<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Voicu Brabie, e-post: vbr@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Ismail Kasimagwa, e-post: iks@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Höganäs AB<br />

KK-stiftelsen<br />

Ovako Steel AB i Hofors<br />

BEskrivning<br />

Inlösningen av fasta oxider i smält slagg är relaterad<br />

till skänklivslängd, slaggbildning och absorption<br />

av ickemetalliska inneslutningar i smält<br />

fluss <strong>vid</strong> stränggjutning. Därför är kartläggning<br />

av inlösningsbeteendet av fasta oxider i smält<br />

slagg ett viktigt problem <strong>vid</strong> raffinerings och<br />

gjutprocesserna. På senare år har användandet<br />

av material tillverkade av mer än en infodringskomponent<br />

tenderat att öka för att förbättra hållbarheten<br />

på teglet. Med avsikt på att klargöra<br />

inlösningsbeteendet av sådant kompositmaterial<br />

är det nödvändigt att förstå inlösningsmekanismerna<br />

och kinetiken av varje komponent<br />

tribologiska egenskaper hos<br />

nya verktygsmaterial<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Mikael Olsson, e-post: mol@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Uddeholm Tooling<br />

BEskrivning<br />

Utvecklingen av nya konstruktionsmaterial,<br />

såsom exempelvis ultrahöghållfasta stål och metallmatrixkompositer,<br />

kräver allt bättre verktygsmaterial<br />

och då kanske speciellt verktygsmaterial<br />

med förbättrade tribologisk prestanda.<br />

Föreliggande projekt har som mål att karakterisera<br />

de tribologiska egenskaperna hos nya<br />

verktygsmaterial avsedda för olika applikationer<br />

(plåtformning, pulverpressning, etc) och öka<br />

förståelsen för sambandet mikrostruktur/sammansättning<br />

- resulterande egenskaper.<br />

Projektet sker i samarbete med Uddeholm Tooling<br />

AB.<br />

tribologiska mekanismer<br />

mellan formningsverktyg<br />

och plåt i samband med<br />

plåtformning<br />

projEktpEriod<br />

2008-04-01 - 2008-09-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Mikael Olsson, e-post: mol@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

SSAB Tunnplåt AB<br />

Triple Steelix<br />

Uddeholm Tooling<br />

BEskrivning<br />

Formning av höghållfast stålplåt innebär ökade<br />

påkänningar på formverktyget och en risk för<br />

kraftig nötning och okontrollerade friktionsförhållanden.<br />

Det aktuella projektet har som mål<br />

att utvärdera de triblogiska mekanismer som är<br />

verksamma i kontakten formverktyg / höghållfast<br />

stålplåt och utifrån detta kunna ge rekommendationer<br />

rörande val av verktygsmaterial,<br />

beläggningsmaterial och smörjmedel. Projektet<br />

baseras på laboratorieprovning och efterföljande<br />

studier av nötta ytor mha svepelektronmikroskopi,<br />

röntgenanalys, etc.<br />

kUnskapsintEnsiva matErial<br />

verktygslåda för<br />

fasomvandlingar för simulering<br />

av industriella processer som<br />

varmvalsning och glödgning<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Göran Engberg, e-post: gen@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Lars Karlsson, e-post: lmk@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Jernkontoret<br />

BEskrivning<br />

Sedan 2002 har modellering och simulering av<br />

bland annat mikrostrukturutveckling och mekaniska<br />

egenskaper pågått i ett antal olika projekt.<br />

Projektet är känt under namnet ”MIKRAB:s<br />

verktygslåda”. Målet med föreliggande projekt<br />

är att få rimligt generella och funktionella fasomvandlingsmodeller<br />

inkorporerade i nämnda<br />

verktygslåda. Detta för att kunna ge en i stort<br />

sett fullständig beskrivning av samtliga mikrostrukturella<br />

fenomen som uppträder <strong>vid</strong> processer<br />

som varmvalsning och glödgning inom<br />

stålindustrin.<br />

55

56<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

lärande och<br />

socialiseringsprocesser<br />

Inom detta område är lärande och socialiseringsprocesser<br />

ett gemensamt tema. Ett delområde har att<br />

göra med Internet och nya kommunikationstekniker.<br />

<strong>Högskolan</strong> har idag själv en framskjuten position<br />

inom webbaserad språkundervisning. Det andra<br />

delområdet omfattar mångfald och kulturmöten och<br />

i anslutning till detta hur identitet och värderingar<br />

skapas. Kärnan är <strong>Högskolan</strong>s humanistiska ämnen<br />

med språkämnena i centrum.<br />

”diskurser om svenska och<br />

svenskhet inom svenska för<br />

invandrare (sfi)”<br />

projEktpEriod<br />

2007-08-13 - 2012-06-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Jenny Rosén, e-post: jro@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Svenska som andraspråk<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Inriktningen på mitt avhandlingsarbete är kultur<br />

och kommunikation inom undervisning i Svenska<br />

för invandrare (Sfi). Syftet med min studie är<br />

att studera hur lärare inom den sociala praktiken,<br />

sfi rekonstruerar, förhandlar om och iscensätter<br />

svenskhet(er). Då språk inte kan skiljas från<br />

kultur och kultur inte heller från språk, även om<br />

det inte råder ett linjärt förhållande mellan dessa,<br />

är syftet för min studie att studera de diskurser<br />

om svenskhet som är aktiva inom sfi praktiken.<br />

Jag tolkar inte svenskhet som någonting som<br />

man har eller är utan som något man gör, en<br />

performativ handling. Precis som forskare valt<br />

att fokusera på språkande istället för språk är det<br />

”kulturhandlandet” och inte kultur i sig som jag<br />

vill belysa i min forskning. Jag är framförallt intresserad<br />

av hur kultur konstitueras, förhandlas<br />

och iscensätts i interaktionen mellan lärare och<br />

elever. Min studie har en etnografisk ansats och<br />

jag har under vt 2008 inlett mitt fältarbete.<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

creativity and innovation:<br />

poetry and literacy in the<br />

classroom<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-31 - 2010-07-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Irene Gilsenan Nordin, e-post: ign@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Åsa Wedin, e-post: awe@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Engelska<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

This project explores the role of poetry in education,<br />

with special emphasis on the didactic and<br />

mnemonic potential of verse, making a comparative<br />

study between pedagogical practices in<br />

Ireland and Sweden. In light of critical theories<br />

of literacy, where focus is given to cultural and<br />

ideological assumptions that underwrite texts,<br />

the project will study the teaching of poetry in<br />

relation to issues such as gender, national and<br />

cultural identity and ethnicity.<br />

57

58<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

cross-cultural Encounters:<br />

an irish dimension<br />

projEktpEriod<br />

2007-11-24 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Irene Gilsenan Nordin, e-post: ign@du.se<br />

Carmen Zamorano Llena, e-post: cza@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Charles Armstrong, University of Bergen<br />

Brynhildur Boyce, University of Iceland<br />

Hedda Friberg-Harnesk, Mittuniversitet<br />

Billy Gray, Luleå tekniska högskola<br />

Anne Khario, National University of Ireland,<br />

Galway<br />

Ruben Moi, University of Tromso<br />

Britta Olinder, University of Göteborg<br />

Anders Olsson, Mittuniversitet<br />

Åke Persson, <strong>Högskolan</strong> Väst, Trollhättan<br />

Gerald Porter, University of Vaasa<br />

Paul Ronald, University of Göteborg<br />

Martin Shaw, Mittuniversitet<br />

Joakim Wrethed, University of Stockholm<br />

Lene Yding Pedersen, University of Aalborg,<br />

Denmark<br />

ämnE<br />

Engelska<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

This is the current work-in-progress project<br />

of the NISN (Nordic Irish Studies Network)<br />

research group. The theme, ”Cross-Cultural<br />

Encounters,” focuses on interculturality, transculturality,<br />

or transnationality in an Irish context.<br />

My contribution examines the theme of landscape<br />

and the boundaries between man and nature<br />

in the poetry of the Irish poet Seamus Heaney<br />

and the Swedish poet Tomas Tranströmer.<br />

det amerikanska subjektets<br />

rekonstruktion: en studie<br />

av prisbelönad amerikansk<br />

skönlitterär prosa från<br />

1990-talet<br />

projEktpEriod<br />

2002-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Mats Tegmark, e-post: mte@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Engelska<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Detta projekts huvudsyfte är att undersöka vilken<br />

typ av subjekt och identitet som skapas i<br />

prisbelönad amerikansk skönlitterär prosa från<br />

1990-talet. Vad kännetecknar dessa av det litterära<br />

etablissemanget hyllade prosaverk? Vilka<br />

bilder av det samtida amerikanska samhället<br />

och dess medborgare förmedlas i dessa texter?<br />

Vad innebär det att vara amerikan i slutet av det<br />

förra seklet? Den föreslagna studien söker svar<br />

på dessa frågor genom att analysera ett fyrtiotal<br />

av de mest prisade prosaverken under 90-talet<br />

utifrån samtida litteraturvetenskapliga teoribildningar<br />

med fokus på de sociala, kulturella och<br />

ideologiska strukturer som styr indi<strong>vid</strong>ens identitets-<br />

och subjektivitetsskapande. I synnerhet<br />

studeras hur dessa högt värderade verk bidrar till<br />

att återskapa en bild av nationell självförståelse,<br />

mycket tack vare det litterära prisets kulturella<br />

genomslagskraft. På så vis kan projektet bidra<br />

till en djupare och mer nyanserad kunskap om,<br />

och förståelse av, amerikaners syn på sig själva,<br />

sitt land och sin identitet än den ofta förenklade<br />

version som förmedlas via media och populärkultur.<br />

det muntliga havet<br />

projEktpEriod<br />

2006-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Delprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Tommy Danielsson, e-post: tdi@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Litteraturvetenskap<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Det muntliga havet utgör sista delen av en trilogi<br />

om muntlighetens roll i de isländska sagorna.<br />

I den första delen, om Hrafnkels saga,<br />

riktades intresset mot en ofta diskuterad kort<br />

islänningasaga. I den andra, Sagorna om Norges<br />

kungar, presenterades ett scenario för de<br />

norska kungasagornas utveckling. I Det muntliga<br />

havet är den stora frågan om man genom<br />

att studera de bevarade texternas ”medvetna”<br />

yta kan avslöja aspekter av deras muntliga ”undermedvetna”.<br />

Syftet är att med metoder från<br />

modern kognitiv litteraturteori försöka komma<br />

åt de diskursvärldar som den eventuella muntliga<br />

berättarinteraktionen försiggick i, det vill<br />

säga den föreställningsbakgrund som gjorde sagorna<br />

värda att berätta. Huvudfokus ligger <strong>vid</strong><br />

känsloladdningen i skeendenas sociala dynamik<br />

och i receptionsdynamiken, och särskilt viktiga<br />

blir de ambivalenser, obalanser och spänningar<br />

som skulle kunna signalera ’anxieties’ i diskurs-<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

världarna. Havsmetaforen som introducerades i<br />

del två betonar det undflyende och dynamiska<br />

i traditionsförloppet, och långt borta är naturligtvis<br />

den fasta traderingens princip. I en första<br />

avdelning - som beskrivning och tillämpning av<br />

metoden - detaljanalyseras Fóstbrœðra saga, och<br />

i en andra avdelning görs en betraktelse över<br />

gruppen islänningasagor som helhet. Uppenbart<br />

är att vi inte längre kan ignorera traditionen, och<br />

betydelsen av min undersökning ligger i beskeden<br />

om hur texterna kan avlockas information<br />

om den bakomliggande muntligheten.<br />

Elektronisk kommunikation och<br />

”the need for speed”<br />

projEktpEriod<br />

2008-08-01 - 2009-07-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Una Cunningham, e-post: uca@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Kristy Beers Fägersten, e-post: kbf@du.se<br />

Elin Holmsten, e-post: ehm@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Engelska<br />

FinansiEring<br />

Conny Ericsson Försäljning AB<br />

Electronic Arts - Northern Europe Division<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

KK-stiftelsen<br />

Tension Graphics<br />

BEskrivning<br />

Det alltmer globaliserade samhället har inneburit<br />

att företag och andra aktörer har förändrat<br />

sina strategier för kommunikation. Teknologiska<br />

innovationer har bidragit till denna förändring,<br />

och idag är elektroniska sätt att kommunicera,<br />

såsom e-post, <strong>vid</strong>eokonferenser, och chatt, eta-<br />

59

60<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

blerade verktyg i bland annat utbildningsväsendet<br />

och näringslivet. Dessa elektroniska verktyg<br />

har dessutom bidragit till att etablera engelska<br />

som ett utbrett globalt ”lingua franca”, dvs. ett<br />

språk som förenar människor med olika modersmål.<br />

Att använda lingua franca medför vissa<br />

språkliga begränsningar, och användningen av<br />

elektroniska medier medför också begränsningar<br />

för kommunikation. Det är dessa begränsningars<br />

betydelse för utvecklandet av kommunikativa<br />

strategier som detta projekt undersöker. Tre<br />

typer av elektroniskt medierad kommunikation<br />

undersöks. I ett samarbete med mellan Tension<br />

Graphics, Electronic Arts - Northern Europe<br />

Division, Conny Ericsson Försäljning, och<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>, studeras elektronisk kommunikation<br />

i data-/<strong>vid</strong>eospel, försäljning och<br />

utbildning. Projektets huvudsakliga syfte är att<br />

undersöka hur språkliga och situationsberoende<br />

begränsningar i elektronisk kommunikation<br />

övervinns genom olika strategier för effektiv<br />

kommunikation. Dessa strategier kommer att<br />

sättas i ett socialt och kulturellt sammanhang.<br />

Särskilt studeras vad som händer med språket<br />

när ett högt tempo krävs, såsom i bilspelet Need<br />

for Speed, eller i en försäljningssituation där<br />

kunden snabbt behöver övertygas. I projektet<br />

kombineras kvalitativ och kvantitativ analys av<br />

data som baseras på texter från data- och <strong>vid</strong>eospel,<br />

inspelade försäljningsdialoger online, och<br />

webb-baserad undervisning.<br />

Elevskap och elevskapande: om<br />

formandet av elever i skolans<br />

diskursiva praktik<br />

projEktpEriod<br />

2002-02-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Catharina Andersson, e-post: can@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Lottie Lofors-Nyblom, e-post: llo@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Pedagogiskt arbete<br />

Pedagogik<br />

FinansiEring<br />

Falu Kommun<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete,<br />

Umeå universitet<br />

Skolverket<br />

BEskrivning<br />

Den här avhandlingen handlar om skolflickors<br />

och skolpojkars berättelser om sitt elevskap och<br />

om några av de förutsättningar, villkor och strategier<br />

som omgärdar och ingår i elevskapandet.<br />

Den övergripande utgångspunkten för avhandlingsskrivandet<br />

har varit att när barn konstruerar<br />

sig själv och av sin omvärld konstrueras till<br />

elever, görs det dels mot bakgrund av rådande<br />

samhälleliga föreställningar om vilka kvalitéer<br />

och kompetenser subjektet bör förses med för att<br />

vara en bra och nyttig samhällsmedborgare, dels<br />

i förhållande till de diskurser som är i omlopp<br />

bland barnen själva. Mitt tänkande kring skola<br />

och elever har oftast utgått från ett lärarprofessionellt<br />

tänkande, för att sedan fördjupas med<br />

hjälp av andra författares teoretiska och metodiska<br />

resonemang.<br />

Empirin i avhandlingen utgörs av en serie samtal<br />

med sex elevgrupper i grundskolans årskurs<br />

2. Samtalen behandlar rätt och fel, framgång och<br />

misslyckande i skolan sett med elevers ögon. I<br />

analysen av gruppsamtalen fokuseras dels vad<br />

barnens väljer att berätta om när det gäller elevskapet,<br />

dels den process i form av subjektskapande<br />

och positionering - här kallat elevskapandet<br />

- som pågår mellan indi<strong>vid</strong>erna i den aktuella<br />

samtalssituationen.<br />

Ett av undersökningens huvudresultat är barnen<br />

räknar sig själva som misslyckade om de inte<br />

har kamrater att vara med. En lyckad elev är en<br />

som har bra relationer med andra elever men<br />

som också kan och vet olika saker. Att kunna något<br />

är inte liktydigt med att vara duktig i matte,<br />

läsning och skrivning. Det kan också vara att<br />

kunna reglerna i handboll, att veta mycket om<br />

tv-spel eller hur man gör tatueringar. Ett annat<br />

huvudresultat är att barn i stor utsträckning<br />

har samma språkliga strategier som vuxna när<br />

de positionerar sig i en grupp med andra barn.<br />

Detta positionerande pågår i alla situationer under<br />

skoldagen och barnen söker kontinuerligt<br />

hitta sina olika optimala positioner som elev beroende<br />

på sysselsättning och vilka de för tillfället<br />

samspelar med.<br />

Engelskt uttal<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Una Cunningham, e-post: uca@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Ewa Waniek-Klimczak, University of Lodz,<br />

Polen<br />

ämnE<br />

Engelska<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Detta är ett försök att beskriva engelskt uttal fonetiskt.<br />

Uttalet hos talare med svenska, polska,<br />

spanska, kinesiska och vietnamesiska som första<br />

språk beskrivs och jämförs.<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

hur modersmålet påverkar<br />

vietnamesiska studenters<br />

engelska<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2010-07-01<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Jonathan White, e-post: jwh@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Engelska<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

I projektet kommer jag att analysera chatloggar<br />

från seminarier och förseminarier med de<br />

Vietnamesiska studenter som läser på Magisterprogrammet<br />

i Engelskspråkvetenskap. Min<br />

hypotes är att de fel de gör i engelskan beror på<br />

det vietnamesiska språket. Jag fokuserar först<br />

och främst på grammatiska fel och sedan under<br />

projektets gång tar jag upp pragmatiska fel (när<br />

engelskan används fel i olika situationer).<br />

kognition, emotion och<br />

”conceptual Blending”<br />

projEktpEriod<br />

2008-07-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Tommy Danielsson, e-post: tdi@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Iris Ridder, e-post: iri@du.se<br />

61

62<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Litteraturvetenskap<br />

Pedagogiskt arbete<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Teorin om Conceptual Blending (CIT) är till<br />

sin karaktär en kognitiv, tvärvetenskaplig ansats<br />

med nära koppling till litteraturvetenskap och<br />

lingvistik. Den hör till den tredje fasen av Cognitive<br />

Science, där idéer om ”embodiment” - det<br />

vill säga om enheten av medvetande och kropp<br />

i kontakten med världen - ersatt tidigare fokuseringar<br />

på hjärnan som informationsbehandlare<br />

och som komplext nätverk. Verkligheten konstrueras<br />

genom en redan förhandenvarande evolutionsbaserad<br />

process, som inte är helt förutbestämd,<br />

utan som under vuxenblivandet försiggår<br />

i ”embodied” kontakt med omgivningen. CIT<br />

utgår från den konceptuella metaforteorin och<br />

utgör en förklaringsmodell för den medvetna<br />

och omedvetna kognitionen och följaktligen för<br />

det mänskliga språket och för mänsklig kreativitet<br />

över huvud taget. Kognition och emotion<br />

kan emellertid omöjligt skiljas åt, och de mentala<br />

blendvärldarna är inte bara neutrala tankekombinationer<br />

på en konkret, mänsklig nivå, utan<br />

man måste räkna med att deras verkan till stor<br />

del beror av de känsloreaktioner de ger upphov<br />

till. En möjlighet att komma <strong>vid</strong>are erbjuds av<br />

Antonio Damasios idéer om ”somatiska markörer”<br />

och om den viktiga distinktionen mellan<br />

omedveten och medveten känsla - ”emotion” och<br />

”feeling”.<br />

En huvuduppgift för forskningsprojektet<br />

blir att utreda de pedagogiska konsekvenserna<br />

av teorin. På vilka sätt kan de nya idéerna om<br />

perception, kognition och emotion bidra till<br />

en fördjupad syn på lärandet, och vad i det redan<br />

utprövade är värt att bevara eller lyfta upp<br />

ur glömskan? Det som framför allt behövs är<br />

empiri, och ambitionen är därför att lägga den<br />

första grunden till ett centrum på högskolan för<br />

empiriskt-didaktiska textstudier med fokus på<br />

känsloupplevelsens betydelse för receptionens<br />

estetiska och etiska dimensioner. Även mer allmändidaktiska<br />

frågeställningar om de emotionella<br />

inlärningsförutsättningarna, och specifika<br />

tillämpningar i samarbete med andra discipliner<br />

är tänkbara och önskvärda.<br />

litterära vändpunkter: romanen<br />

i öst- och centraleuropa efter<br />

kommunismens fall<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2010-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Julie Hansen, e-post: jhn@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Engelska<br />

Litteraturvetenskap<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Berlinmurens fall och de öst- och centraleuropeiska<br />

kommuniststaternas kollaps 1989 medförde<br />

dramatiska sociala, politiska och kulturella<br />

förändringar i dessa länder. I den litterära sfären<br />

upphävdes censuren och gamla tabun upplöstes,<br />

tillgängligheten på västlig litteratur förbättrades,<br />

och marknadskrafterna kom att förändra förutsättningarna<br />

för bokutgivningen. Det är nu,<br />

med ett avstånd på tjugo år, som vi kan börja<br />

undersöka den litteratur som skapades under de<br />

första åren efter kommunismens fall.<br />

Syftet med denna studie är att utforska hur livet<br />

i det totalitära samhället gestaltas i postkommunistiska<br />

verk. Minne och glömska är ett vanligt<br />

förekommande tema i prosa av öst- och centraleuropeiska<br />

författare som skildrar denna period.<br />

En del författare skildrar kommunisttiden med<br />

humor, medan andra målar upp en dyster värld.<br />

I ett flertal verk är berättaren antingen ett barn<br />

med ett naivt perspektiv, eller en vuxen som tittar<br />

tillbaka på sin barndom. Många av dessa texter<br />

för på olika sätt diskussioner om minnets mekanismer<br />

och opålitlighet; de fokuserar således<br />

minnesprocessen såväl som själva minnena av en<br />

förfluten tid. Det är därför intressant att analysera<br />

hur minnen av historiska händelser och omständigheter<br />

skildras i postkommunistiska verk,<br />

samt att undersöka vad dessa skildringar säger<br />

om indi<strong>vid</strong>ens förhållande till det förflutna.<br />

Även receptionen av romanerna i de respektive<br />

länderna är av intresse för att kunna fastställa<br />

huru<strong>vid</strong>a skönlitterära verk kan ha bidragit till<br />

den allmänna diskursen om uppgörelsen med<br />

den kommunistiska perioden.<br />

lärarutbildning på distans - En<br />

studieform för att överbrygga<br />

hinder i tid och rum<br />

projEktpEriod<br />

2007-08-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Förstudie<br />

projEktlEdarE<br />

Catharina Andersson, e-post: can@du.se<br />

Mats Lundgren, e-post: mlu@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Pedagogiskt arbete<br />

Pedagogik<br />

FinansiEring<br />

-<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

BEskrivning<br />

Lärarutbildning på distans är en relativt ny företeelse<br />

och något som bara för några år sedan<br />

sågs som en omöjlighet. I dag sker en allt större<br />

andel av lärarutbildning i denna form och som<br />

ett resultat av detta uppstår frågor om vilka för-<br />

och nackdelar som arbetssättet medför. Med<br />

utgångspunkt i detta syftar den här undersökningen<br />

till att beskriva och tolka hur lärarstuderande<br />

som nu är verksamma i förskolan och<br />

skolan uppfattade att den distanslärarutbildning<br />

som de deltog i lyckades med att förbereda dem<br />

för en framtida yrkesutövning. Undersökningen<br />

fokuserar följande teman:<br />

- utbildningens innehåll<br />

- använda undervisningsformer<br />

- relationen till lärare och studiekamrater<br />

- utbildningen och dess sociala aspekter<br />

- distansutbildningens pedagogiska möjligheter<br />

och begränsningar<br />

- den verksamhetsförlagda delen av utbildningen<br />

Undersökningen genomförs som en fallstudie<br />

och omfattar samtliga lärarstuderande som hade<br />

avslutat sin utbildning <strong>vid</strong> utgången av 2006 <strong>vid</strong><br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>. Data samlades in via en enkät<br />

till de studerande, liksom genom intervjuer<br />

med ett urval av dessa samt intervjuer med berörda<br />

lärarutbildare. De preliminära resultaten<br />

pekar på att utbildningen i första hand lockade<br />

medelålders kvinnor med sådana familje- och<br />

bostadsförhållanden att de inte skulle ha kunnat<br />

delta i utbildningen om den inte hade bedrivits<br />

via distans. De studerande var huvudsakligen i<br />

flertalet avseenden nöjda med det sätt som utbildningen<br />

genomförts, liksom hur kommunikationen<br />

via de hjälpmedel som användes fungerade.<br />

Många av deltagarna framhöll också att<br />

de ansåg att de som distansstuderade måste ha<br />

stark motivation för sina studier och stark självdisciplin<br />

att för att klara studierna.<br />

63

64<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

mål eller medel. En<br />

ämnesdidaktisk och<br />

läroplansteoretisk studie<br />

av fyra gymnasielärares<br />

svenskundervisning<br />

projEktpEriod<br />

2003-11-01 - 2008-11-01<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Edmund Knutas, e-post: ekn@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Pedagogiskt arbete<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete,<br />

Umeå universitet<br />

BEskrivning<br />

I föreliggande studie undersöks, ur ett ämnesdidaktiskt<br />

perspektiv, hur svenskämnet uppfattas,<br />

beskrivs och gestaltas av fyra verksamma<br />

gymnasielärare. På ett övergripande plan syftar<br />

studien till att försöka, beskriva, analysera och<br />

förstå svenskämnets roll och funktion i gymnasieskolan<br />

och samhället efter gymnasiereformen<br />

1994. Mera konkret syftar studien till att beskriva,<br />

analysera och förstå de olika mål, innehåll<br />

och gestaltningar ämnet kommit att ges hos fyra<br />

gymnasielärare under läsåret 2004/2005. Relationen<br />

mellan lärarnas svenskundervisning och<br />

de olika faktorer som påverkar, begränsar och<br />

möjliggör undervisningen är i detta sammanhang<br />

av särskilt intresse. Vidare syftar studien<br />

till att, ur ett läroplansteoretiskt perspektiv, diskutera<br />

de sociala och politiska konsekvenserna<br />

av de valda svenskämnesperspektiven eller mer<br />

precist - vilka föreställningar om samhället och<br />

den gode samhällsmedborgaren implicerar de<br />

valda svenskämnesperspektiven?<br />

poetry and nature: landscape<br />

of the land and the landscape<br />

of the mind<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-31 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Irene Gilsenan Nordin, e-post: ign@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Engelska<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

This project takes an eco-critical approach and<br />

explores the idea of poetry as taking the ”mysterious<br />

measure” of the relationship between man<br />

and the world around him, in the work of a number<br />

of contemporary Irish poets. For each of the<br />

poets chosen in the study, the marking out of the<br />

landscape has a very special significance, closely<br />

associated with the act of writing itself. In this<br />

way various ”markings” in the physical landscape<br />

are echoed in the landscape of the mind of<br />

the poet, causing a profound sense of interaction<br />

between mindscape and landscape.<br />

på spaning efter det<br />

kunskapsrelaterade språket<br />

projEktpEriod<br />

2005-01-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Åsa Wedin, e-post: awe@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Svenska som andraspråk<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Syftet med denna studie är att synliggöra flerspråkiga<br />

elevers utveckling av språk och kunskap<br />

i den svenska ungdomsskolan. Särskilt intresse<br />

kommer att ägnas åt vad det innebär för flerspråkiga<br />

elever att lära sig svenska som andraspråk<br />

samtidigt som de lär sig ämneskunskaper<br />

på detta språk. För att göra språkets roll synlig<br />

för lärare behövs mer kunskap om det språkspecifika<br />

i deras ämnen, om ämnesspecifika genrer<br />

samt om språkets roll som medel för lärande.<br />

Denna studie kommer att bygga på ett pågående<br />

projekt där sökande forskare studerar<br />

språk och lärande i två elevgrupper. Projektet,<br />

som är planerat för fyra år har ett longitudinellt<br />

och etnografiskt perspektiv. I projektet följs två<br />

elevgrupper under tre år, den ena från år ett till<br />

år tre och den andra från år fyra till år sex. Denna<br />

studie kommer att kunna synliggöra elevers<br />

och lärares uppfattningar om språk och kunskap<br />

samt om hur dessa utvecklas.<br />

Mot bakgrund av att den svenska ungdomsskolan<br />

idag inte lyckas uppfylla målet med likvärdig<br />

utbildning för alla, speciellt när det gäller<br />

elever med utländsk bakgrund, är det väsentligt<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

att ny kunskap skapas om dessa elevers utveckling<br />

av språk och kunskap i skolan. Studien<br />

kommer att generera ny kunskap med hög utbildningsvetenskaplig<br />

relevans. Genom ett fokus<br />

på klassrummet och genom ett intresse för och<br />

respekt för lärare och elever, kan studien underlätta<br />

en dialog mellan aktörer, forskare och beslutsfattare.<br />

redefinitions of irish identity<br />

in the twenty-First century: a<br />

postnationalist approach<br />

projEktpEriod<br />

2007-03-01 - 2008-10-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Irene Gilsenan Nordin, e-post: ign@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Carmen Zamorano Ilena, e-post: cza@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Engelska<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

The aim of this book project is to present a multifaceted<br />

view of contemporary redefinitions of<br />

Irish identity in the current postnationalist context.<br />

In the last few years, the issue of postnationalism<br />

has encouraged an intense debate as<br />

reflected in the publication of numerous specialised<br />

books and articles in various fields of<br />

study, including politics, history, philosophy, and<br />

anthropology. However, the work produced in<br />

the field of Irish literary criticism has been much<br />

sparser. This collection of works, consisting of<br />

seventeen articles from a collection of international<br />

scholars, aims to fill this gap and pro<strong>vid</strong>e a<br />

65

66<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

new insight into the debate on postnationalism<br />

in Ireland from the perspective of narrative writing.<br />

skolutveckling som<br />

frirumserövrande<br />

projEktpEriod<br />

2003-09-01 - 2011-06-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Gunnar Berg, e-post: gbe@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Gudrun Holmdahl, e-post: ghl@du.se<br />

Katharina Jacobsson, e-post: kjb@du.se<br />

Christer Wede, e-post: cwe@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Roger Sträng, <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

ämnE<br />

Pedagogik<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Myndigheten för skolutveckling<br />

De tre i projektet ingående kommunerna<br />

BEskrivning<br />

Projektet med den rubricerade titeln bygger på<br />

ett samarbete mellan skolor i tre kommuner och<br />

forskare/forskarstuderande som sträcker sig över<br />

fem år. Den första fasen har bestått av ett analysarbete,<br />

där en på den aktuella skolan utsedd<br />

utvecklingsgrupp analyserar förutsättningar för<br />

och innehållet i ett kommande utvecklingsarbete.<br />

Under den andra fasen genomförs resultatet<br />

av analysarbetet som en integrerad del i den aktuella<br />

skolans vardagsarbete. I praktiken startar<br />

dock utvecklingsarbetet redan under analysfasen<br />

i och med de processer som detta arbete initierar.<br />

<strong>Högskolan</strong>s roll i projektet har handlat om att<br />

stödja utvecklingsarbetet i form av omfattande<br />

handledarinsatser som emellertid successivt fasats<br />

ut för att tas över av skolan själv. Vidare har<br />

två deltidsdoktorander - skilda från och oberoende<br />

av handledarna - följt och delavrapporterat<br />

utvecklingsarbetets processer. Slutrapporter i<br />

form av doktorsavhandlingar i pedagogik väntas<br />

under 2011.<br />

lärandE och socialisEringsprocEssEr<br />

67

68<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

mikrodatanalys och<br />

e-infrastruktur<br />

Att använda sig av stora informationsmängder som är<br />

lagrade i databaser och skapa ”länkar” mellan olika<br />

informationssystem har blivit allt viktigare för både<br />

samhälle och näringsliv. <strong>Forskning</strong>en inom detta område<br />

omfattar metoder och tekniker för att samla in,<br />

analysera, strukturera och använda data kopplade<br />

till samhällets informationsinfrastruktur. Här bygger<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong> upp en integrerad miljö med forskare<br />

från bl.a. datateknik, informatik och statistik.<br />

automatisk inspektion av<br />

järnvägsslipers<br />

projEktpEriod<br />

2005-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Siril Yella, e-post: sye@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Datateknik<br />

FinansiEring<br />

KK-stiftelsen.<br />

BEskrivning<br />

Syftet med detta forskningsprojekt är att kartlägga<br />

nuvarande manuella metoder för inspektion<br />

av järnvägsslipers och att föreslå automatiska<br />

metoder för denna uppgift. Manuell inspektion<br />

går till så att operatören som ansvarar för<br />

övervakning av spåren undersöker varje sliper<br />

visuellt för att se om den har sprickor. Vid behov<br />

kan en närmare undersökning ske på plats,<br />

exempelvis genom att man med en yxa slår mot<br />

träbalken och bedömer tillståndet i träbalken<br />

genom att lyssna till det ljud som uppstår. En<br />

träbalk i gott skick producerar ett klart och tydligt<br />

ljud, medan rutten eller dålig balk ger ifrån<br />

sig ett dovt ljud. I tveksamma fall kompletterar<br />

man ljudinformationen med den information ett<br />

tränat öga kan se för att uppnå en entydig klassificering.<br />

I projektet studeras datorstödda metoder för<br />

klassificering av slipers utifrån bild- och ljudinformation.<br />

Flera icke-förstörande testmetoder<br />

undersöks, t ex akustik analys, bildanalys, ultraljud<br />

för att avslöja viktig information om slipern.<br />

För den <strong>vid</strong>are automatiseringen använder man<br />

metoder som går under beteckningen artificiell<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

intelligens, t ex mönsterigenkänning, oskarp logik<br />

och expertsystem. Dessutom används signalbehandling<br />

för att förbearbeta den ursprungliga<br />

ljud- och bildinformationen.<br />

Bossanova<br />

projEktpEriod<br />

2008-10-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Anna Öhrvall Rönnbäck, Linköpings universitet<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Owen Eriksson, e-post: oer@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Informatik<br />

FinansiEring<br />

Linköpings universitet<br />

BEskrivning<br />

Syftet med FoU-projektet är praktiskt att utveckla<br />

stöd för användning av öppen programvara<br />

i svensk offentlig sektor och teoretiskt att<br />

undersöka affärsmodeller för öppen programvara<br />

i offentlig sektor ur både kund- och leverantörsperspektiv.<br />

Projektet ska bidra till en förbättrad marknadssituation<br />

och affärsmöjligheter för leverantörer,<br />

ökad konkurrens och en ökad beställarkompetens<br />

inom öppen programvaruområdet<br />

69

70<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

detektering och igenkänning av<br />

vägskyltar<br />

projEktpEriod<br />

2005-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Hasan Fleyeh, e-post: hfl@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Datateknik<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Syftet med detta forskningsprojekt är att förbättra<br />

körbeteende hos fordonsförare och att minska<br />

risken för olyckor i trafiken. I projektet utvecklas<br />

datorstödda metoder för att automatiskt registrera<br />

och känna igen vägskyltar.<br />

Viktiga frågor i sammanhanget är hur man<br />

hanterar utomhusbilder och hur man med olika<br />

tekniker kan dela upp bilder i segment utifrån<br />

färg- och formanalys. Olika algoritmer för bildsegmentering<br />

har utvecklats, vilket ger möjligheter<br />

att behandla bildinformationen i en databas.<br />

Formen hos objekten i bilden analyseras med en<br />

teknik som bygger på oskarp logik, vilket är en<br />

typ av logik som används i expertsystem där resultatet<br />

av en operation är grader av en egenskap<br />

och inte absoluta mängder.<br />

Själva klassificeringen av vägskylten görs med<br />

en matematisk metod som tar som indata den<br />

yttre formen hos vägskylten och skyltens bildtecken<br />

(piktogram).<br />

e-infrastruktur för riskbaserad<br />

tillsyn<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2011-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Owen Eriksson, e-post: oer@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Eva Karlsson, Järnvägsstyrelsen<br />

ämnE<br />

Informatik<br />

FinansiEring<br />

Järnvägsstyrelsen<br />

BEskrivning<br />

Järnvägsstyrelsens bärande idé är riskbaserad<br />

tillsyn. För att identifiera risker på järnvägsmarknaden<br />

behövs en tillsynsaktivitet som omfattar<br />

samtliga verksamhetsutövare. Syftet är att<br />

identifiera brister i säkerhetsarbetet hos en enskild<br />

verksamhetsutövare eller att flera verksamhetsutövare<br />

har bristande underhållsrutiner för<br />

fordon. Eva Karlsson arbetar i sitt doktorandprojekt<br />

med utveckling av en e-infrastruktur för<br />

riskbaserad tillsyn och principer för hur en sådan<br />

e-infrastruktur bör vara utformad.<br />

its-forskarskola -<br />

e-infrastruktur för modern<br />

trafikledning<br />

projEktpEriod<br />

2008-03-01 - 2010-09-01<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Owen Eriksson, e-post: oer@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Taline Jadaan, e-post: taj@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Dick Stenmark, IT-universitetet Göteborg<br />

ämnE<br />

Informatik<br />

FinansiEring<br />

ITS-Sweden<br />

BEskrivning<br />

Forskarskolan är ett nationellt samarbete mellan<br />

Linköpings universitet (LiU), Blekinge<br />

Tekniska Högskola (BTH), Chalmers tekniska<br />

högskola, <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong> (HDa), Kungliga<br />

Tekniska <strong>Högskolan</strong> (KTH) och Lunds Universitet<br />

(LU), ITS-Sweden samt ett antal intressenter/problemägare.<br />

Vid HDa har Taline Jadaan<br />

anställts som doktorand inom forskarskolan.<br />

Jadaan skall i sitt doktorandprojekt undersöka<br />

utvecklingen av en e-infrastruktur för trafikstyrning.<br />

I Sverige pågår för närvarande ett antal<br />

projekt som är av stort intresse för uppbyggnaden<br />

av en ny e-infrastruktur inom järnvägsområdet.<br />

Dessa projekt gör att man kan fånga statusen på<br />

den aktivitet och trafik som pågår på järnvägsnätet<br />

på ett helt nytt sätt. Trafikledningssystemen<br />

kan förbättras genom att man exakt vet tågsammansättning<br />

samt fordonens position och hastighet<br />

vilket gör att trafikledningen kan bygga på<br />

en förbättrad aktuell realtidsinformation. Syftet<br />

är att studera vad som krävs för att bygga upp en<br />

e-infrastruktur utifrån dessa förutsättningar.<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

kreditriskmodellering<br />

projEktpEriod<br />

2000-07-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Alam Moudud, e-post: maa@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Kenneth Carling, e-post: kca@du.se<br />

Lars Rönnegård, e-post: lrn@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Statistik<br />

FinansiEring<br />

Riksbankens FOA<br />

BEskrivning<br />

Ett stort problem med dagens kreditrisk-modeller<br />

är att de fokuserar enbart på tillståndet hos<br />

det enskilda företaget, och negligerar tillståndet<br />

hos företagets leverantörer och kunder. Teoretiska<br />

studier har påpekat att det är rimligt att<br />

betrakta företagen som ömsesidigt eller indirekt<br />

beroende och att detta beroende borde införlivas<br />

i kreditriskmodellerna. Att detta inte enbart<br />

är en teoretisk och akademisk fråga framgår av<br />

en studie (Carling, Rönnegård och Roszbach,<br />

2004) där vi visade att om beroendet beaktades<br />

så fördubblades den skattade kreditrisken för de<br />

två studerade svenska storbankerna.<br />

När det står klart att beroendet mellan företag<br />

måste kunna utformas, så uppstår frågan: Hur?<br />

Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka<br />

möjligheten att använda SNI industrin klassificering<br />

(se www.scb.se för mer information) för<br />

att ge en struktur för beroendet mellan företagen<br />

och därmed utveckla en bättre kreditrisk modell.<br />

Detta forskningsprojekt syftar också till att kontrollera<br />

om beroendet struktur kan uppskattas<br />

genom några välkända mått såsom till exempel<br />

SCB:s input-output-matriser. Ovanstående<br />

71

72<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

målen ska uppfyllas genom utveckling av nya<br />

beräkningsmodeller som gör det möjligt för att<br />

skatta den familj av avancerade statistiska modeller<br />

som behövs för modellering av ömsesidigt<br />

beroende.<br />

modell för lärandemål -<br />

e-infrastruktur för uppföljning<br />

projEktpEriod<br />

2007-10-01 - 2009-09-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Karin Axelsson, Linköpings universitet<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Göran Hultgren, e-post: ghu@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Anders Hjalmarsson, <strong>Högskolan</strong> i Borås<br />

ämnE<br />

Informatik<br />

FinansiEring<br />

NSHU- Myndigheten för nätverk och samarbete<br />

inom högre utbildning<br />

BEskrivning<br />

Lärandemål fokuseras och behovet av att utveckla<br />

ansatser för att bedöma indi<strong>vid</strong>uella studentprestationer<br />

relativt målen. I samband med<br />

detta studeras vilka IT-stöd (e-infrastruktur)<br />

som finns för att följa upp indi<strong>vid</strong>uella studentprestationer<br />

i samband med indi<strong>vid</strong>uellt lärande<br />

i samband med nätverkskurser (e-kurser). Projektet<br />

genomförs inom informatikämnet och i<br />

samarbete med <strong>Högskolan</strong> i Borås, Jönköpings<br />

Internationella Handelshögskola och Linköpings<br />

universitet), men har bäring för flertalet<br />

andra ämnesområden.<br />

movistar, Beslutsstödsystem<br />

för parkinsonbehandling<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Mark Dougherty, e-post: mdo@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Samira Ghiamati Yazdi, e-post: sgy@du.se<br />

Jerker Westin, e-post: jwe@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Peter Funk, Mälardalens högskola<br />

Torgny Groth, Uppsala universitet<br />

Dag Nyholm, Uppsala universitet<br />

ämnE<br />

Datateknik<br />

FinansiEring<br />

KK-stiftelsen<br />

Mälardalens högskola<br />

Nordforce Technology AB<br />

Solvay Pharmaceuticals GmbH<br />

Uppsala universitet<br />

BEskrivning<br />

Det är svårt att följa upp och bedöma effekten av<br />

behandlingen av patienter med varierande motorikstörningar,<br />

som t ex <strong>vid</strong> avancerad Parkinson.<br />

Upprepade mätningar är nödvändiga för att avgöra<br />

hur stor del av tiden som patienten befinner<br />

sig i olika motoriska tillstånd. Därför utvecklas<br />

i detta forskningsprojekt ett testbatteri på en<br />

handdator med inbyggd mobilkommunikation.<br />

Testet består både av frågor till patienten och<br />

motoriktester direkt på handdatorns pekskärm.<br />

Patientdata skickas till en centraldator och behandlas<br />

med statistiska metoder och metoder<br />

från artificiell intelligens.<br />

Sammanställningar över hur patienterna mår<br />

och hur de doserar sin medicin, varningar och<br />

råd presenteras via ett webbgränssnitt för läkaren<br />

som med stöd av detta kan bedöma den fortsatta<br />

behandlingen av patienten.<br />

nonlinear cointegration i<br />

nonlinear vector autoregressive<br />

modeller: teori och<br />

tillämpningar<br />

projEktpEriod<br />

2006-01-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Changli He, e-post: chh@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Statistik<br />

FinansiEring<br />

Stiftelsen för Riksbankens Jubileumsfond<br />

BEskrivning<br />

I detta projekt avser vi att undersöka system av<br />

ekonomiska variabler och förekomsten av ickelinjär<br />

samvariation mellan dessa variabler och<br />

gemensamma asymmetriska justeringsmekanismer<br />

mot långsiktiga jämnviktsnivåer. Denna<br />

analys förverkligas genom introduktion av ny<br />

teori för så kallad ickelinjär kointegration i ickelinjära<br />

system. Efter det att teorin är förankrad<br />

kommer de teoretiska resultaten att appliceras<br />

på ekonomiska data. Eftersom vår teori är helt<br />

ny kommer vi att kunna bidraga med nya instrument<br />

för att finna gemensamma ickelinjära<br />

egenskaper och justeringsmekanismer hos ekonomiska<br />

storheter. Informationen om eventuella<br />

ickelinjära egenskaper och samvariationer är av<br />

yttersta intresse för olika policy beslut, och naturligtvis<br />

också för bekräftandet (avvisandet)<br />

av rådande teorier. Existens av ickelinjär kointegration<br />

ger också möjligheten till förbättrade<br />

prognoser för de ekonomiska storheterna. Vi<br />

bedömer därför att användningsområdet för<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

vår teori är mycket stort. Projektet kommer att<br />

genomföras under en treårsperiod och består<br />

av två faser: (1) Att utveckla teorin för ickelinjär<br />

kointegration genom följande moment: (a)<br />

modellspecificering och definitioner; (b) test för<br />

ickelinjär kointegration i ickelinjära system; (c)<br />

estimation av modell och ickelinjära egenskaper/<br />

kointegrationer; (d) utvärdering av modell och<br />

validering av modellantaganden. (2) Att tillämpa<br />

teorin under fas (1) på ekonomiska data för t.ex.<br />

OECD länderna.<br />

olika metoder för<br />

dammbindning av grusvägar<br />

projEktpEriod<br />

2004-10-01 - 2009-12-15<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Rolf Magnusson, e-post: rmg@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Karin Edvardsson, e-post: kos@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Göran Gabrielsson, Vägverket<br />

Ulf Isacsson, KTH<br />

Jaro Potucek, Vägverket<br />

ämnE<br />

Vägteknik<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Vägverket<br />

BEskrivning<br />

Olika metoder används idag för dammbindning<br />

av grusvägar. Kunskapen är klart otillräcklig vad<br />

gäller vilka dammbindningsmaterial som lämpar<br />

sig för olika grusmaterial och i fråga om metodernas<br />

livslängd och kostnader samt miljöeffekter.<br />

Syftet med projektet är dels att utvärdera<br />

egenskaperna hos material till grusslitlager och<br />

vilka dammbindningsmetoder som lämpar sig<br />

för olika material, dels att utveckla och utvärde-<br />

73

74<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

ra laboratoriemetoder för analys av material till<br />

grusslitlager. De metoder som kommer att användas<br />

är kunskapssammanställning, laboratorie-<br />

och fältförsök samt analys av livslängdskostnaden.<br />

Förväntade resultat är bättre metoder att<br />

analysera material till grusvägar och ett underlag<br />

för nya tekniska beskrivningar för förstärkning<br />

och underhåll av grusvägar. Projektet förväntas<br />

ge minskade livscykelkostnader för grusvägarna<br />

och bidra till en bättre miljö genom minskad<br />

dammbindning och mindre utsläpp av kemikalier<br />

i naturen.<br />

samhällsbetalda transporter<br />

inom vo-verksamhet<br />

projEktpEriod<br />

2006-04-03 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Owen Eriksson, e-post: oer@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Anna-Lena Elmqvist, Transportforskningsgruppen<br />

i Borlänge AB<br />

Lars Johansson, Entrom AB<br />

Johan Kostela, <strong>Dalarna</strong>s <strong>Forskning</strong>sråd<br />

Pernilla Ohlin, <strong>Dalarna</strong>s <strong>Forskning</strong>sråd<br />

Yvonne Wärnfeldt, Transportforskningsgruppen<br />

i Borlänge AB<br />

Bo Östlund, Transportforskningsgruppen i<br />

Borlänge AB<br />

ämnE<br />

Informatik<br />

FinansiEring<br />

Landstinget <strong>Dalarna</strong><br />

VINNOVA<br />

BEskrivning<br />

Projektet är inriktat mot att studera möjligheterna<br />

till en bättre samordning och effektivisering<br />

av samhällsbetalda transporter inom vård- och<br />

omsorgsverksamhet (VO-verksamhet). I projektet<br />

ingår att undersöka hur VO-verksamheten<br />

idag hanterar sina transporter, vilka beslut som<br />

orsakar en ökad efterfrågan på samhällsbetalda<br />

transporter, samt hur detta påverkar samhällsekonomi<br />

och transportpolitiska mål. Syftet är också<br />

att studera hur verksamhetsplanering bedrivs,<br />

samt hur transporterna hanteras i samband med<br />

verksamhetsplaneringen. Projektet syftar också<br />

till att studera den samverkan som sker mellan<br />

VO-verksamhet och transportverksamhet för att<br />

möjliggöra en bättre samordning av de samhällsbetalda<br />

transporterna inom VO-verksamhet. En<br />

viktig del i att studera planeringsverksamheten<br />

är att studera hur IT-systemen används både<br />

för att fånga information om transporterna men<br />

även i samband med verksamhetsplaneringen.<br />

sammanfattningsmått - analys,<br />

konstruktion och tillämpning<br />

projEktpEriod<br />

2006-05-30 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Johan Bring, <strong>Högskolan</strong> i Gävle<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Richard Stridbeck, e-post: rst@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Jan Odelstad, <strong>Högskolan</strong> i Gävle<br />

ämnE<br />

Statistik<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Då sammanfattningsmått ofta används som<br />

underlag för stora beslut, är det mycket viktigt<br />

att det finns tillförlitlig metodik för hur det<br />

konstrueras och tolkas. Syftet är att utveckla en<br />

bra metodik för att kunna analysera och konstruera<br />

intressanta sammanfattningsmått. Det<br />

finns många situationer där olika former av sammanfattningsmått<br />

används för prioriteringar och<br />

viktiga beslut. När det till exempel är patienters<br />

livskvalitet mäter man ofta dessa med hjälp av<br />

frågeformulär. Sammanfattningsmåtten som<br />

blir resultatet kan användas till rangordning av<br />

patienter med avseende på livskvalitet och därmed<br />

prioriteringar för olika behandlingar. Ett<br />

annat exempel är arbetsvärdering, som enligt<br />

jämställdhetslagstiftningen ställer ett antal krav<br />

och där svårigheter vägs samman till en slutgiltig<br />

bedömning.<br />

Ett vanligt förfarande <strong>vid</strong> arbetsvärderingar är<br />

att varje arbete värderas med avseende på olika<br />

faktorer som poängsätts. Poängen summeras för<br />

att ge en sammanfattande värdering av arbetet.<br />

För att lära sig något om teorin bakom sådana<br />

exempel kan det vara lämpligt att först titta på<br />

mer ”konkreta”, men kanske för samhället inte<br />

lika relevanta tillämpningar. Ett intressant exempel<br />

på detta är friidrottens tiokamp, där prestationer<br />

i varje gren poängsätts och summeras<br />

till en totalpoäng. Prestationer i olika grenar poängsätts<br />

så att likvärdiga prestationer ger samma<br />

poäng. Ett svårt problem är vad som menas med<br />

”likvärdiga”. Är det lika bra att hoppa 8 meter<br />

i längdhopp som att springa 100 meter på 10.2<br />

sekunder? En möjlighet att svara på denna fråga<br />

är att ur historiska data se hur svårt det varit att<br />

uppnå olika resultat. Problemet med dessa historiska<br />

data är att de bara täcker världseliten. Av<br />

naturliga skäl finns det inga officiella listor som<br />

sträcker sig ner till prestationer motsvarande<br />

motionärens, eller ens de bästa i Sverige i vissa<br />

grenar. En frågeställning är då om och hur man<br />

kan använda teorin för extremvärden för att analysera<br />

tiokampsdata.<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

sommarjobbsexperimentet<br />

projEktpEriod<br />

2003-07-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Kenneth Carling, e-post: kca@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Alam Moudud, e-post: maa@du.se<br />

Ola Nääs, e-post: ona@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Statistik<br />

FinansiEring<br />

IFAU (Institutet för Arbetsmarknadspolitisk<br />

utvärdering)<br />

BEskrivning<br />

Det viktigaste syftet med detta projekt är att<br />

bestämma betydelsen av en tidig introduktion<br />

på arbetsmarknaden medelst sommarjobb. Tidigare<br />

forskning har pekat på att de svenska<br />

institutionella förhållandena gör steget från<br />

utbildning till arbetsmarknaden särskilt svår<br />

för svenska ungdomar. Ett förhållande som är<br />

förenligt med annan forskning som visar att<br />

de mest effektiva arbetsmarknadsåtgärderna är<br />

sådana som innehåller en hög grad av arbetsgivarkontakter.<br />

Svenska kommuner satsar ganska<br />

hårt på att kunna erbjuda sina ungdomar sommarjobb,<br />

men effekten av denna kommunala<br />

åtgärd är okänd. Tack vare ett unikt experiment<br />

i Falu kommun kan projektet producera valida<br />

svar på denna och andra frågor som är centrala<br />

för arbetsmarknadsekonomisk forskning.<br />

75

76<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

statistisk modellering är<br />

grunden till en ökad förståelse<br />

inom genetik!<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2011-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Lars Rönnegård, e-post: lrn@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Statistik<br />

FinansiEring<br />

FORMAS<br />

BEskrivning<br />

De flesta egenskaper hos både djur och människor<br />

styrs av många gener och olika miljöfaktorer.<br />

Med hjälp av genetiska markörer kan korsningar<br />

mellan husdjursraser och vilda raser av samma<br />

art ge mycket information om vilka gener<br />

som påverkar den studerade egenskapen mha<br />

QTL analys. Detta kräver dock väl utarbetade<br />

statistiska metoder. Hittills har grovt förenklade<br />

modeller använts där man antar att de olika raserna<br />

är helt inavlade. Jag kommer att utveckla<br />

ny metodik för att bättre analysera dessa försök,<br />

vilket kommer att ge en ökad förståelse för hur<br />

gener styr kroppsvikt, metabolism och beteende<br />

hos djur. Detta kommer att ge en ökad kunskap<br />

inom genetik och husdjursförädling, och på lång<br />

sikt kan vi förvänta oss nya möjligheter att utveckla<br />

mediciner.<br />

Min avsikt är att bygga upp en grupp av forskare<br />

inriktad mot statistisk metodutveckling<br />

inom tillämpad forskning av genetik, ekologi<br />

och ekonomi. Inom de första två åren kommer<br />

användarvänliga datorprogram att utvecklas<br />

för tillämpning inom QTL studier. Metoderna<br />

kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter<br />

inom genetik och statistik, och resultaten från<br />

tillämpningar förväntas kunna vara publicerbara<br />

i de främst rankade vetenskapliga tidskrifterna<br />

i genetik. De statistiska metoderna kommer att<br />

kommuniceras till användare <strong>vid</strong> både mindre<br />

seminarier och internationella konferenser.<br />

tjälrestriktioner - hantering och<br />

uppföljning<br />

projEktpEriod<br />

2007-07-01 - 2012-06-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Rolf Magnusson, e-post: rmg@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Owen Eriksson, e-post: oer@du.se<br />

Rikard Lindgren, e-post: rli@du.se<br />

Catherine Selvén, e-post: cat@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Jaro Potucek, Vägverket<br />

ämnE<br />

Vägteknik<br />

Informatik<br />

Byggteknik<br />

FinansiEring<br />

Borlänge Kommun<br />

Vägverket<br />

BEskrivning<br />

Projektet går bl a ut på att effektivisera hanteringen<br />

och uppföljningen av tjälrestriktioner.<br />

Lågtrafikerade vägar är normalt inte konstruerade<br />

efter någon standard, vilket gör, att de har<br />

en mycket varierande uppbyggnad och därmed<br />

också stor variation i bärförmåga. Tunga fordon<br />

kan orsaka omfattande skador på dessa vägar<br />

i tider då vägen har dålig bärförmåga. För att<br />

undvika detta stängs stora delar av detta vägnät<br />

av under tjällossningen. Det är viktigt, att dessa<br />

avstängningstider begränsas i den utsträckning<br />

det går. Syftet med detta projekt är, att utveckla<br />

ett system för bedömning av bärförmågan hos<br />

lågtrafikerade vägar och dennas variation i tid<br />

och i vägens längsriktning. Syftet är också, att<br />

skapa ett system för att samla in och distribuera<br />

sådan information till olika väganvändare.<br />

Systemet omfattar instrument för mätning och<br />

metoder för insamling, analys och distribution<br />

av data rörande bärförmågan. System finns idag<br />

utvecklat för att samla in och lagra data. Dessa<br />

befintliga system bör, med vissa kompletteringar,<br />

också kunna användas även för information<br />

om bärförmågan. Information om temperatur,<br />

nederbörd, fuktförhållanden, grundvattennivå,<br />

bärkapacitet, vägstruktur, frostförhållanden etc<br />

kommer att samlas in och analyseras i en central<br />

databas. Sådan information kan erhållas från<br />

VViS, SMHI, SGU samt FWD-mätningar<br />

kompletterade med okulära observationer samt<br />

information om konstruktionen. Statistiska och<br />

empiriska metoder kan användas tillsammans<br />

med information om konstruktionen och väderprognoser<br />

för att prognostisera bärkapaciteten<br />

och dess variationer. Näringslivets transporter<br />

har stor betydelse för den regionala utvecklingen,<br />

framförallt i glesbygd. Idag räknar man med<br />

att förseningar till följd av dålig bärighet kostar<br />

skogsnäringen ungefär 800 mkr per år. En<br />

försiktig uppskattning är, att ett fullt utvecklat<br />

system enligt detta projektförslag skulle kunna<br />

innebära en besparing på 10% av denna kostnad.<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

trafikantinformation i realtid<br />

- nuläge, tekniktrender,<br />

innovationer och<br />

införandeprocess<br />

projEktpEriod<br />

2008-10-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Stig Franzén, Chalmers tekniska Högskola<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Owen Eriksson, e-post: oer@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Informatik<br />

FinansiEring<br />

Vägverket<br />

BEskrivning<br />

Projektet skall leda fram till en nulägesrapport<br />

och en teknisk framsyn inom området Trafikantinformation<br />

i realtid. Avsikten är att - i ett internationellt<br />

perspektiv - kartlägga ”state-of-theart”<br />

vad gäller systemlösningar och funktioner.<br />

Nya innovativa systemkoncept och tekniktrender,<br />

som sammantaget kan få ett genomslag i<br />

produkter och tjänster och som beräknas nå<br />

”marknaden” inom 5-10 år, skall behandlas.<br />

Insatsen skall också omfatta en analys av vilka<br />

affärsmodeller och samverkansformer (nya eller<br />

gamla) som aktörerna inom fältet kan tänkas<br />

pröva. Faktorer som är mest kritiska (både begränsande<br />

och drivande) för att en ny tjänst/produkt<br />

skall accepteras och adopteras av de flesta<br />

typer av användare skall identifieras.<br />

77

78<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

vertikal standardisering och<br />

värdeskapande processer<br />

projEktpEriod<br />

2007-02-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Rikard Lindgren, e-post: rli@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Owen Eriksson, e-post: oer@du.se<br />

Amra Halilovic, e-post: amra@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Informatik<br />

FinansiEring<br />

Viktoriainstitutet<br />

BEskrivning<br />

Projektet syftar till att öka förståelsen kring<br />

hur vertikala standards inom IT-området kan<br />

bidra till värdeskapande processer och innovation<br />

inom och emellan värdekedjor. Projektets<br />

specifika målsättning är att utveckla kunskap<br />

och strukturer som understödjer införande och<br />

användning av vertikala standards inom den<br />

svenska transportbranschen.<br />

visualiserad logistiksimulering<br />

projEktpEriod<br />

2008-05-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Mats Wilstrand, Salixphere<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Kenneth Carling, e-post: kca@du.se<br />

Mark Dougherty, e-post: mdo@du.se<br />

Owen Eriksson, e-post: oer@du.se<br />

Pascal Rebreyend, e-post: prb@du.se<br />

Siril Yella, e-post: sye@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Datateknik<br />

Informatik<br />

Statistik<br />

Vägteknik<br />

Kulturgeografi<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Incubator<br />

Innowent<br />

BEskrivning<br />

Projektet springer ur företaget Salix Maskiners<br />

behov att kommunicera hur deras maskiner kan<br />

effektivisera potentiella kunders transportarbete.<br />

Projektledare Mats Wilstrand har utvecklat en<br />

programvara som möjliggör en snabb (ett par<br />

minuter) beskrivning av kundens transportarbete<br />

på en karta. Programmet visar därefter, ungefär<br />

som i ett dataspel, hur transporter sker så att till<br />

exempel väntetider och flaskhalsar visualiseras.<br />

Programmet är en prototyp och projektet syftar<br />

till att utveckla prototypen. Utvecklingen sker<br />

tillsammans med <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong>s personal<br />

med intresse för programmering, sannolikhetsteori,<br />

planering, verksamhetsanalys, geografiska<br />

informationssystem och optimering och simulering.<br />

Projektet ger också uppslag till ämne för<br />

magisteruppsatser.<br />

vägprojektering för minskade<br />

drift- och underhållskostnader<br />

projEktpEriod<br />

2004-12-15 - 2009-12-15<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Rolf Magnusson, e-post: rmg@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Owen Eriksson, e-post: oer@du.se<br />

Karim Hawzheen, e-post: hah@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Ulf Isacsson, KTH<br />

Jan Moberg, Vägverket<br />

ämnE<br />

Vägteknik<br />

Byggteknik<br />

Informatik<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Nordiska Vägtekniska Förbundet<br />

Vägverket<br />

BEskrivning<br />

Detta projekt syftar till att identifiera möjligheter<br />

att reducera drift- och underhållskostnaderna<br />

genom lämplig utformning av vägar av olika typ.<br />

Ett antal drift- och underhållsåtgärder kommer<br />

att studeras i fält för att få grepp på verkliga<br />

drift- och underhållskostnader. En analys av orsaker,<br />

åtgärdsfrekvens, arbetsomfattning, olika<br />

utföranden, kostnader, resultat och livslängd<br />

kommer att göras för några typvägar i olika delar<br />

av landet. En modell för projektering i investeringsskedet<br />

med särskilt perspektiv på drift och<br />

underhållskostnader som en del i anläggningens<br />

life cycle costs kommer att ställas upp och utvärderas.<br />

Projektet avser också att ge vägledning<br />

för val av lämpliga underhållsåtgärder, där nuvarande<br />

utformning försvårar möjligheterna att<br />

utföra drift- och underhållsåtgärder.<br />

mikrodataanalys och E-inFrastrUktUr<br />

79

80<br />

rEgionala FörändringsprocEssEr<br />

regionala<br />

förändringsprocesser<br />

<strong>Forskning</strong>en inom detta område syftar till att fördjupa<br />

kunskaperna om processer som påverkar regional<br />

utveckling, särskilt utvecklingen inom lands- och<br />

glesbygd. Här ingår frågor om hur förändringar sker<br />

i befolkningsstruktur, arbetsmarknad, transporter,<br />

kulturlandskap och kulturarv, men också om platsers<br />

och regioners attraktionskraft. Kärnan i forskningen<br />

är kulturgeografi, geografi, företagsekonomi och nationalekonomi<br />

attraktiv flerpartsamverkan för<br />

affärsutveckling<br />

projEktpEriod<br />

2008-04-01 - 2008-10-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Ing-Marie Andersson, e-post: ima@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Björn Andersson, e-post: bar@du.se<br />

Gunnar Rosén, e-post: grs@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Industriell ekonomi och arbetsvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Triple Steelix<br />

BEskrivning<br />

Projektet ska resultera i en modell som beskriver<br />

ett effektivt arbetssätt för hur en gruppering av<br />

små företag och ett storföretag kan samverka i<br />

ett leveransprojekt. En sådan samverkan ställer<br />

stora krav på effektiv kommunikation mellan leverantörsföretagen<br />

sinsemellan men också mot<br />

kunden - storföretaget. Genom att med vetenskaplig<br />

metodik följa en sådan samverkan under<br />

ett verkligt leveransprojekt skall förutsättningar<br />

för effektivisering klarläggas.<br />

Under leveransprojektets genomförande kommer<br />

ett flertal medverkande personer att intervjuas,<br />

etablerade arbetsmodeller identifieras och<br />

vunna erfarenheter analyseras och utvärderas.<br />

Med resultaten som grund kommer insatser för<br />

att effektivisera samverkan att föreslås.<br />

Projektet kommer att resultera i ökad kompetens<br />

hos ingående parter, ökade möjligheter för<br />

fler företag att ingå i en framtida samverkan,<br />

attraktivare arbetsmarknad i regionen för nuvarande<br />

och nya medarbetare samt underlag för<br />

att utveckla behovsanpassad kursverksamhet <strong>vid</strong><br />

högskolan. På längre sikt kan resultatet från pro-<br />

rEgionala FörändringsprocEssEr<br />

jektet komma att innebära stärkta möjligheter på<br />

den nationella och internationella marknaden.<br />

Projektet är ett delprojekt inom innovationssystemet<br />

Triple Steelix.<br />

Erfarenheterna kommer att spridas i första<br />

hand inom stålindustrin i Bergslagen i form av<br />

såväl skriftliga rapporter som muntligt i olika<br />

former.<br />

attraktiv konkurrenskraft<br />

projEktpEriod<br />

2008-04-01 - 2010-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Ing-Marie Andersson, e-post: ima@du.se<br />

Hans Lundkvist, e-post: hlu@du.se<br />

Bengt Pontén, e-post: bpo@du.se<br />

Gunnar Rosén, e-post: grs@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Björn Andersson, e-post: bar@du.se<br />

Ann Hedlund, e-post: ahd@du.se<br />

Bengt Lindström, e-post: bli@du.se<br />

Marie Moström Åberg, e-post: mmt@du.se<br />

Lena Wilhelmson, e-post: lwi@du.se<br />

Mattias Åteg, e-post: mei@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Industriell ekonomi och arbetsvetenskap<br />

FinansiEring<br />

EU:s strukturfonder<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Region <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

En förutsättning för tillväxt, effektiv verksamhet<br />

och full utväxling på investeringar är att företagen<br />

har tillgång till kompetent arbetskraft. Under<br />

senare år har rapporter och signaler kommit<br />

om arbetskraftsbrist, bl.a. på grund av stora pensionsavgångar.<br />

Fram Regionen drabbas först,<br />

81

82<br />

rEgionala FörändringsprocEssEr<br />

av detta framtida problem för hela Sverige och<br />

Europa. För att behålla, engagera och attrahera<br />

rätt kompetens behövs utvecklingsinsatser och<br />

kunskap som ger en Attraktiv Konkurrenskraft.<br />

Genom att medvetet arbeta för att utveckla ett<br />

attraktivt arbete på arbetsstället, ökar möjligheten<br />

att attrahera kompetent personal. En utveckling<br />

som gör att man kan behålla, engagera och<br />

utveckla nuvarande personal och skapar en mer<br />

långsiktigt lönsam verksamhet. Drivande i samverkan<br />

är ett interaktivt förhållningssätt, med<br />

respekt för allas kunskap och erfarenhet och med<br />

såväl varje medverkandes, som regionens nytta<br />

i fokus.<br />

Syfte/Mål:<br />

1. Konkurrenskraft i små och medelstora företag<br />

- Företagen ska öka sin konkurrenskraft och<br />

säkra sin kompetensförsörjning genom metoder/<br />

processer för att behålla, engagera och attrahera<br />

de kompetenta medarbetare som krävs för fortsatt<br />

utveckling och tillväxt.<br />

2. Nya produkter och processer för stödjande<br />

tjänsteföretag - Företag och aktörer som arbetar<br />

med att stödja verksamhetsutveckling ska<br />

öka sin tillväxt och konkurrenskraft genom nya<br />

produkter och medverka i processer som stödjer<br />

utvecklingen av Attraktivt Arbete.<br />

3. Nationellt kompetenscentrum för Attraktivt<br />

Arbete - För att skapa kontinuitet i utvecklingen<br />

ska innovationssystemet kring Attraktivt Arbete<br />

utvecklas till ett nationellt kompetenscentrum<br />

med internationell samverkan kring forskning<br />

och utveckling.<br />

Projektet genomförs i nära samverkan mellan<br />

regionens små och medelstora tillverknings- och<br />

tjänsteföretag, företag som arbetar med att stödja<br />

verksamhetsutveckling, en forskargrupp, samt<br />

stödjande aktörer och andra projekt.<br />

hållbar naturturism i skogsland<br />

- via mikrobetalningslösningar<br />

projEktpEriod<br />

2005-01-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Tobias Heldt, e-post: the@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Nationalekonomi<br />

FinansiEring<br />

FORMAS<br />

BEskrivning<br />

Huvudfrågan för detta projekt gäller möjligheten<br />

att erhålla naturresurshyra från mark som<br />

producerar natur och rekreationstjänster. Problemet<br />

med att prissätta och ta betalt för naturnyttjande<br />

är nyckeln för att utveckla en hållbar<br />

naturturism och samtidigt möjliggöra mångbruk<br />

av skogsland med ett minimum av konflikter.<br />

Syftet med detta projekt är att analysera vilken<br />

typ av betalningslösningar som skulle kunna<br />

användas för att samla in brukaravgifter för turist-<br />

och rekreationstjänster under fritt tillträde<br />

till mark. Givet vår allemansrätt vill vi speciellt<br />

undersöka vad som får människor att vilja donera<br />

eller frivilligt bidra till rekreationstjänster.<br />

För underlätta möjligheten att donera och samtidigt<br />

skapa ett kostnadsminimerade sätt att samla<br />

in dessa på så kommer projektet att fokusera på<br />

användandet av mikrobetalningslösningar, vilka<br />

baseras på GPS-teknik och mobiltelefoni.<br />

Två fallstudier kommer att genomföras, en för<br />

snöskoter och en för längdskidåkning. Metodmässigt<br />

kommer ekonomiska experiment användas<br />

för att i fält testa hypoteser om att människor<br />

samarbetar för att lösa sociala dilemman genom<br />

att betinga sitt samarbete på att andra gör likadant.<br />

Vi vill även testa om införandet av mikrobetalningslösningar<br />

kommer att öka samarbetsvilligheten<br />

samt hur denna skiljer sig mellan ett<br />

obligatoriskt avgiftssystem och ett frivilligt system.<br />

Projektets resultat kommer att vara till nytta<br />

för att lösa problem där mark även används för<br />

ridning, kanotning eller MTB.<br />

kulturturism och malmbrytning<br />

sida <strong>vid</strong> sida? gruvans<br />

produktionssystem i den<br />

regionala utvecklingen<br />

projEktpEriod<br />

2008-02-01 - 2011-02-01<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Albina Pashkevich, e-post: alp@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Susanna Heldt Cassel, e-post: shc@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Kulturgeografi<br />

FinansiEring<br />

Vetenskapsrådet<br />

BEskrivning<br />

Malmbrytning och kulturturism påverkar den<br />

lokala och regionala utvecklingen på olika sätt.<br />

Det är forskningsprojektets utgångspunkt. Syftet<br />

med projektet är att undersöka vilka konsekvenser<br />

dessa två så kallade produktionssystem,<br />

kulturturismen och gruvbrytningen, får i Falun<br />

och Kiruna när det gäller hur gruvorna värderas,<br />

hur den ekonomiska aktiviteten ser ut och<br />

hur genusrelationer formas av detta. År 2001<br />

utnämndes gruvan i Falun och dess industriella<br />

landskap till världsarv. Samtidigt som planerna<br />

för utveckling av området kring Falu gruva som<br />

rEgionala FörändringsprocEssEr<br />

kulturhistoriskt besöksmål intensifieras, söker<br />

utländska företag koncessionsrätt inom världsarvets<br />

område. Representanter för världsarvets<br />

kulturinstitutioner försvarar gruvan mot gruvdrift<br />

och pekar på att den är skyddad från den<br />

sortens exploatering. Här tycks anpassningen till<br />

det postindustriella samhällets värden ha tagit<br />

överhanden och styr nu utvecklingen av gruvan<br />

och dess landskap. Gruvan i Kiruna har fått sin<br />

status och betydelse genom att producera malm<br />

för en världsmarknad, på samma sätt som gruvan<br />

i Falun under tidigare århundraden. Gruvan<br />

i Kiruna representerar en verksamhet inom den<br />

traditionella tunga industrin, där exportinkomster,<br />

manligt dominerade arbetstillfällen och<br />

starka företag har ett stort värde.<br />

<strong>Forskning</strong>sprojektet bidrar med en analys av<br />

hur övergången från ett produktionssystem baserat<br />

på malmbrytning till ett produktionssystem<br />

baserat på upplevelser och kulturturism kan ta<br />

sig uttryck. Vår studie handlar också om hur de<br />

olika produktionssystemen antingen står emot<br />

varandra eller är förenliga i ett och samma lokala<br />

sammanhang. Verksamheterna <strong>vid</strong> gruvorna är i<br />

båda fallen intimt beroende av en internationell<br />

marknad. Resultaten bidrar till den teoretiska<br />

diskussionen om betydelsen av lokala och regionala<br />

- det vill säga platsbundna - resurser och till<br />

kunskap om dynamiken i regional utveckling.<br />

83

84<br />

rEgionala FörändringsprocEssEr<br />

när jobbet försvinner -<br />

socialförsäkringar och rörlighet<br />

på rumsliga arbetsmarknader<br />

bland äldre<br />

projEktpEriod<br />

2006-06-30 - 2009-06-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Gunnar Isacsson, e-post: gis@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Anders Karlström, KTH<br />

Mårten Palme, Stockholms universitet<br />

ämnE<br />

Nationalekonomi<br />

FinansiEring<br />

VINNOVA<br />

BEskrivning<br />

Syfte och Mål<br />

I. Hur sammanhänger förhållandena på den<br />

geografiska arbetsmarknaden med utnyttjandet<br />

av socialförsäkringssystemen när man (särskilt<br />

äldre) blir av med jobbet? II. Hur kan man<br />

härleda kritiska pendlingsisokroner - ´längsta<br />

accepterade pendlingsavstånd´? Tidigare forskning<br />

har påvisat vissa regionala skillnader vad<br />

gäller ´acceptabelt pendlingsavstånd´. Syftet är<br />

att studera hur dessa kan förklara geografiska<br />

skillnader i utträde respektive kvarstannande i<br />

arbetskraften <strong>vid</strong> nedläggelser av arbetsställen.<br />

Resultat och förväntade effekter<br />

Resultatet från detta projekt kommer att svara<br />

på frågor såsom Hur skulle arbetskraftsdeltagandet<br />

bland äldre förändras med en ökad regional<br />

tillgänglighet till arbetsställen? Var skulle<br />

en sådan förändring vara störst? Vilken roll spelar<br />

ekonomiska incitament och ersättningsnivåer<br />

i sjukförsäkringssystemen för olika socioeko-<br />

nomiska och geografiska grupper? Detta ger<br />

möjlighet att studera policyåtgärder såsom dels<br />

förändringar i socialförsäkringssystemen, dels<br />

infrastrukturåtgärder.<br />

Upplägg och genomförande<br />

I det här projektet avser vi att utnyttja registerdata<br />

över Sveriges befolkning 1991-2002 för<br />

att studera den regionala arbetsmarknadens betydelse<br />

för utträde/kvarstannande i arbetskraften<br />

samt utnyttjande av socialförsäkringssystemen.<br />

Den teoretiska och empiriska modellen är en<br />

sökmodell med en geografisk (rumslig) dimension.<br />

Den föreslagna metodiken, med en estimerad<br />

fullt strukturerad modell, är av avgörande<br />

betydelse för att man skall kunna studera kontrafaktiska<br />

policyåtgärder.<br />

pimEx för effektivt<br />

arbetsmiljöarbete i<br />

aluminiumindustrin<br />

projEktpEriod<br />

2007-07-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Ing-Marie Andersson, e-post: ima@du.se<br />

Gunnar Rosén, e-post: grs@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Ann Hedlund, e-post: ahd@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Industriell ekonomi och arbetsvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Aluminiumindustrins miljösekretariat<br />

BEskrivning<br />

Primär produktion av aluminium medför ett<br />

antal olika arbetsmiljörisker. Gaser, damm och<br />

rök ökar risken för astma. Buller, vibrationer<br />

och värmestrålning är andra riskfaktorer. För<br />

att på ett effektivt sätt kunna minska persona-<br />

lens exponering för dessa riskfaktorer har Aluminiumindustrins<br />

miljösekretariat beslutat att<br />

PIMEX-metoden skall anpassas och utvecklas<br />

för de speciella behov som finns i branschen.<br />

Alla nordiska aluminiumindustrier kommer att<br />

medverka och erbjudas stöd för implementering<br />

av metoden. PIMEX ger möjligheter att på ett<br />

effektivt sätt minska aktuella risker.<br />

regionförstoring och<br />

regionförminskning. indi<strong>vid</strong>ers<br />

räckhåll, platsbundenhet,<br />

rörlighet och kön<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Susanna Heldt Cassel, e-post: shc@du.se<br />

Johan Håkansson, e-post: jhk@du.se<br />

Gunnar Isacsson, e-post: gis@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Kulturgeografi<br />

Nationalekonomi<br />

FinansiEring<br />

VINNOVA<br />

BEskrivning<br />

I detta projekt problematiserar vi begreppet regionförstoring.<br />

Syftet med projektet är att undersöka<br />

drivkrafterna till regionförstoring och/<br />

eller regionförminskning på indi<strong>vid</strong>nivå samt<br />

med utgångspunkt i enskilda indi<strong>vid</strong>ers räckhåll.<br />

Vi vill fördjupa kunskapen om varför människor<br />

pendlar respektive inte pendlar utifrån ett<br />

indi<strong>vid</strong>perspektiv där köns/genusperspektivet<br />

ges stor betydelse. Vi söker orsakerna både i in-<br />

rEgionala FörändringsprocEssEr<br />

di<strong>vid</strong>specifika demografiska, socioekonomiska<br />

och geografiska variabler samt i enskilda indi<strong>vid</strong>ers<br />

platsspecifika sammanhang.<br />

Projektet kommer att bidra med ny kunskap om<br />

indi<strong>vid</strong>specifika orsaker till geografisk rörlighet<br />

respektive inlåsning/orörlighet på arbetsmarknaden<br />

och dess koppling till aggregerade mönster<br />

över hur arbetsmarknadsregioner förstoras eller<br />

minskar. Resultaten från forskningsprojektet<br />

kommer att lyfta kunskapsfronten när det gäller<br />

förståelsen av begreppet regionförstoring och<br />

vad regionförstoring orsakas av och innebär.<br />

I denna studie kommer både kvantitativa och<br />

kvalitativa metoder att användas. De olika metodinslagen<br />

i projektet kommer att kombineras<br />

och resultaten från den kvantitativt inriktade<br />

delen inklusive de geografiska visualiseringarna<br />

kommer att sammankopplas med resultaten från<br />

den kvalitativa intervjustudien i den slutliga analysen.<br />

Genom att sammanföra resultat från kvantitativ<br />

bearbetning av statistik och visualisering i<br />

kartform baserad på indi<strong>vid</strong>data med djupintervjuer<br />

kan en helhetsförståelse och djupgående<br />

kunskap uppnås om regionförstorings- och regionförminskningsprocesser.<br />

sponsring som<br />

resursanskaffning<br />

projEktpEriod<br />

2007-09-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Jörgen Elbe, e-post: jel@du.se<br />

Joacim Larsson, e-post: jlr@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Företagsekonomi<br />

85

86<br />

rEgionala FörändringsprocEssEr<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Framväxten av den kommersiella sponsringen<br />

är främst en företeelse som härstammar från de<br />

senaste årtiondena. I dag har sponsring utvecklats<br />

till en av de snabbast växande formerna av<br />

marknadskommunikation för att nå olika målgrupper<br />

på marknaden. Sponsring är ett begrepp<br />

för ett ekonomiskt utbyte mellan två parter,<br />

vilket bygger på den grundläggande tanken<br />

att en av parterna (till exempel ett företag) ger<br />

resurser (pengar eller varor och/eller tjänster)<br />

i utbyte mot att erhålla rätten att associera sig<br />

med den sponsrade parten. En intressant fråga<br />

är hur den sponsrade parten kan anskaffa sina<br />

resurser, det vill säga där motprestationen är ett<br />

associationsvärde och inte pengar eller en produkt.<br />

En fråga som kortfattat kan beskrivas som<br />

att köpa resurser för sponsring. Hur erhåller en<br />

aktör resurser till ett evenemang, en anläggning,<br />

ett idrottslag, etc. utan att använda pengar som<br />

betalningsmedel? Frågan handlar om hur den<br />

egna organisationen kan finna värden som är<br />

attraktiva för motparter och hur relationer med<br />

dessa kan utvecklas för att säkra tillgång till nödvändiga<br />

resurser. Sponsring som resursanskaffning<br />

kan då ses som utbytesprocesser mellan<br />

parterna, där den ena parten (en idrottsförening<br />

eller liknande) kan utnyttja syftet med den egna<br />

verksamheten för att på så sätt attrahera andra<br />

aktörer att inleda utbytesprocesser.<br />

Studien fokuserar på Vasaloppet och syftar till<br />

att öka kunskapen om utvecklingen av större evenemang<br />

och framför allt anskaffningen av olika<br />

former av resurser till denna typ av evenemang.<br />

Projektet utgör underlag för en doktorsavhandling<br />

i företagsekonomi <strong>vid</strong> Handelshögskolan i<br />

Stockholm.<br />

strategier för preventivt<br />

arbetsmiljöarbete med pimEx<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2009-06-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Ing-Marie Andersson, e-post: ima@du.se<br />

Gunnar Rosén, e-post: grs@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Industriell ekonomi och arbetsvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Zentrum für Innovation und Technologie,<br />

Wien<br />

BEskrivning<br />

PIMEX-metoden innebär att arbetsmiljöfaktorer<br />

mäts i samband med att aktuell arbetsplats<br />

<strong>vid</strong>eofilmas. Metoden, som visat sig vara mycket<br />

användbart i det preventiva arbetsmiljöarbetet<br />

har utvecklats i Sverige men används numer i ett<br />

antal länder. Metoden har egenskaper som kan<br />

bidra till att öka berörda personers motivation<br />

för och engagemang i arbetsmiljöarbetet, kallat<br />

Moveit-egenskaper. I projektet skall ett antal<br />

workshops arrangeras i olika länder med syftet<br />

att ställa samman hur och med vilka strategier<br />

PIMEX använts samt erfarenheterna från detta.<br />

Vidare skall metodens Moveit-egenskaper analyseras<br />

och mätas i fältstudier.<br />

strategi för hur en<br />

industribransch kan tillämpa<br />

<strong>vid</strong>eo Exposure monitoring för<br />

att minska toppexponering<br />

projEktpEriod<br />

2008-06-17 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Ann Hedlund, e-post: ahd@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Ing-Marie Andersson, e-post: ima@du.se<br />

Gunnar Rosén, e-post: grs@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Industriell ekonomi och arbetsvetenskap<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Arbetstagare utsätts i sitt arbete av olika arbetsmiljöfaktorer.<br />

Huru<strong>vid</strong>a exponeringar är hälsovådliga<br />

eller ej beror på vilken arbetsmiljöfaktor<br />

det är, hur länge arbetstagaren utsätts och vilka<br />

nivåer som är aktuella. För vissa arbetsmiljöfaktorer,<br />

t ex buller, är det betydelsefullt att minska<br />

på såväl den totala exponeringsdosen, som att få<br />

bort toppexponeringar. Att identifiera och minska<br />

toppexponeringar är, förutom att få bort den<br />

skadliga toppexponeringen, ett effektivt sätt att<br />

minska den totala exponeringen. Inom aluminiumindustrin<br />

har problemen med exponeringar<br />

uppmärksammats och den nordiska branschen<br />

har valt att agera gemensamt för att förbättra<br />

arbetsmiljön.<br />

Syftet med projektet är att beskriva en strategi<br />

för hur tillämpning av Video Exposure Monitoring<br />

kan användas för att minska toppexponeringar.<br />

Projektet genomförs på företag inom den<br />

nordiska aluminiumindustrin med stöd av dess<br />

branschorganisation.<br />

rEgionala FörändringsprocEssEr<br />

tillämpad genusforskning<br />

inom starka forsknings- och<br />

innovationsmiljöer<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Förstudie<br />

projEktlEdarE<br />

Ing-Marie Andersson, e-post: ima@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Hans Lundkvist, e-post: hlu@du.se<br />

Marie Moström Åberg, e-post: mmt@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Industriell ekonomi och arbetsvetenskap<br />

Pedagogik<br />

FinansiEring<br />

VINNOVA<br />

BEskrivning<br />

Projektet ska i en förstudie ta fram underlag som<br />

resulterar i en ansökan till Vinnova. Det yttersta<br />

syftet med Vinnovautlysningen är att bidra till<br />

att förbättra Sveriges konkurrensförmåga och<br />

hållbar tillväxt genom att utveckla och förstärka<br />

genus- och jämställdhetsperspektivet i forsknings-<br />

och innovationsmiljöer inom områden<br />

med relevans för VINNOVAs verksamhetsområde.<br />

Det ska ske genom ett förändringsarbete<br />

där inriktningen på arbetet bestäms av de behov<br />

av förändring som kan identifieras inom de deltagande<br />

FoI-miljöerna. De resultat som kan förväntas<br />

av projekten är förändrat handlande och<br />

nya interna processer i miljöerna, som på sikt<br />

stärker konkurrenskraften för miljön.<br />

87

88<br />

visUEll kUltUr<br />

visuell kultur<br />

Samtidens kultur är en visuell kultur. Bilder, visuella<br />

symboler och visuellt informationsmaterial möter oss<br />

överallt. Utseende och framtoning är också viktiga<br />

för det sociala samspelet på flera sätt. Dessa fenomen<br />

studeras med många olika metoder, t ex statistiska<br />

undersökningar av bildbruk, ingående studier av<br />

bildproduktion eller med konstnärliga experiment.<br />

Bilder som delade objekt i social<br />

interaktion<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Arni Sverrisson, e-post: arsv@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Bildproduktion<br />

FinansiEring<br />

Vetenskapsrådet<br />

BEskrivning<br />

Projektet studerar teorier som ser bilder som<br />

en speciell form av artefakter, som lätt hamnar<br />

i fokus för människors sociala interaktion eller<br />

används på annat sätt för sociala syften. Ett exempel<br />

är när människor samlas kring familjens<br />

bildsamlingar (fotoalbum) eller skickar bilder<br />

till varandra över nätet. Projektet studerar också<br />

teorier kring kommersiell bildanvändning som<br />

använder sig av samma grundläggande mekanismer,<br />

och skapar bilder som människor relaterar<br />

interaktivt till, t ex i dataspel eller på olika<br />

kommersiella webbplatser. Projektet studerar<br />

inte teorier kring konstbilder eller traditionella<br />

media. Projektet studerar både bildernas materiella<br />

form och deras symboliska innebörd och då<br />

särskilt teorier som försöker på ett eller annat sätt<br />

inkludera båda dessa aspekter och relatera dem<br />

till problematiker kring synlighet och osynliggörande,<br />

blickens roll i den sociala interaktionen<br />

och liknande frågeställningar. Denna typ av teorier<br />

kallas här sociomateriella, dvs de intresserar<br />

sig för det socialas materiella substratum, både<br />

den natur vi lever i och de ting som vi producerar<br />

och utbyter för olika syften, samt till slut,<br />

konsumerar och/eller slänger.<br />

visUEll kUltUr<br />

klippunkter, klippare och visuell<br />

perception<br />

projEktpEriod<br />

2008-11-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Förstudie<br />

projEktlEdarE<br />

Thorbjörn Swenberg, e-post: tsw@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Bildproduktion<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

Mälardalens högskola<br />

BEskrivning<br />

Kreativa branschers produktionsprocesser har<br />

gäckat i och med svårigheten att vetenskapligt<br />

fånga och förklara de kreativa momenten.<br />

En av dessa branscher är filmproduktion, och<br />

ett av dessa moment klippningen av de rörliga<br />

bilderna. Filmklipparen ömsom ”vet” ömsom<br />

”känner” hur ett klipp bör utformas. Men vad<br />

ligger till grund för besluten? Och hur förhåller<br />

sig dessa beslut till hur publiken rent visuellt<br />

perceptuellt avläser bilderna? Syftet med denna<br />

förstudie är att hitta en utgångspunkt till att ge<br />

svar på dessa frågor.<br />

Projektet kommer delas upp i två faser, där den<br />

första handlar om att följa en filmklippares arbete<br />

med en filmtrailer (ca. 1 min lång) och observera<br />

och intervjua klipparen angående de beslut<br />

som tas under arbetets gång. Detta ska relateras<br />

till filmklippningens konventioner. Den andra<br />

fasen går ut på att i laboratorium för visuell perception<br />

observera hur försökspersoner med sina<br />

ögon läser av bilderna och hur de reagerar <strong>vid</strong><br />

bildklippen. Data från de båda faserna ska sedan<br />

jämföras med varandra för att se om detta kan<br />

89

90<br />

visUEll kUltUr<br />

vara en framkomlig väg för att i ett större projekt<br />

mera ingående kunna studera filmklippningens<br />

kreativa process.<br />

konsthögskolor som<br />

kunskapsförmedlare. En studie<br />

av olika synsätt på den högre<br />

bildkonstnärliga utbildningen i<br />

sverige under 1900-talet<br />

projEktpEriod<br />

2000-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Maria Görts, e-post: mgo@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Bildproduktion<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

De kurser och den handledning som en konsthögskola<br />

erbjuder vilar på antaganden om vad<br />

konstnärlig kunskap är. I diskussionerna om den<br />

högre bildkonstnärliga utbildningen i Sverige<br />

under 1900-talet kan man urskilja flera olika synsätt<br />

på vad ett sådant konstkunnande skall vara,<br />

och hur det skall förmedlas. Syftet med denna<br />

studie är att ge en kartläggning och belysning av<br />

dessa skiftande förhållningssätt. Den skall också<br />

granska hur staten genom utbildningspolitiska<br />

åtgärder påverkat utformningen av undervisningen.<br />

En sådan undersökning är motiverad,<br />

inte bara därför att den fyller en lucka i kunskapen<br />

om den högre bildkonstnärliga utbildningen<br />

i modern tid, utan också för att den belyser en<br />

elitutbildning som av samhället betraktas som<br />

särskilt betydelsefull. Den erbjuder också de<br />

studerade konsthögskolorna ett övergripande<br />

historiskt/samhälleligt perspektiv på den egna<br />

och systerinstitutionernas verksamhet.<br />

Projektet skall genomföras med hjälp av tre<br />

undersökningar:<br />

1) En studie av målen för och verksamheten<br />

inom den bildkonstnärliga utbildningen <strong>vid</strong> de<br />

fem svenska konsthögskolorna under 1990-talet.<br />

2) En studie av utbildningspolitiska strategier<br />

för den högre konstnärliga utbildningen från<br />

högskolereformen 1977 fram till idag.<br />

3) En historisk studie av utbildningens mål<br />

och inriktning <strong>vid</strong> Kungliga konsthögskolan i<br />

Stockholm under 1900-talet<br />

kunskapens<br />

framträdandeformer. Ett projekt<br />

om kunskapsutveckling och<br />

en högskolepedagogik med<br />

dubbelt perspektiv: teori och<br />

gestaltning<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2010-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Anette Göthlund, Konstfack<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Helena Danielsson, e-post: hdn@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Ana Graviz, Södertörn högskola<br />

Birgitta Odelfors, Örebro universitet<br />

Bo Reimer, Malmö Högskola<br />

ämnE<br />

Bild<br />

FinansiEring<br />

Vetenskapsrådet<br />

BEskrivning<br />

Målsättningen är att <strong>vid</strong>areutveckla en pedagogik<br />

med dubbelt perspektiv där olika former av<br />

kunskap används i lärande och examensarbeten<br />

inom högskolan. Tanken om ett dubbelt perspektiv<br />

handlar om hur man utifrån olika mål kan<br />

kombinera teori med gestaltning på akademisk<br />

nivå, utan att ställa skrift eller andra kunskapsformer<br />

emot varandra. Två delstudier avser att<br />

studera praktiker <strong>vid</strong> Konstfacks lärarutbildning<br />

och medie- och kommunikationsvetenskap <strong>vid</strong><br />

Malmö Högskola som idag genomför examensarbeten<br />

med ”dubbelt perspektiv”, dvs. där såväl<br />

vetenskaplig uppsats som gestaltning ingår.<br />

Projektets tredje delstudie utförs <strong>vid</strong> lärarutbildningarna<br />

<strong>vid</strong> <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong> och Örebro<br />

universitet samt i interkulturell pedagogik <strong>vid</strong><br />

Södertörns högskola.<br />

Projektets huvudsyfte är att studera hur olika<br />

kunskaper framträder såväl i lärprocesserna,<br />

som i det färdiga examensarbetet; det handlar<br />

om representationsformer och presentationsformer.<br />

Det saknas forskning inom det område som<br />

projektet avser att undersöka. Samtidigt visar<br />

sig ett ökande behov på många lärosäten av att<br />

pröva kombinerade verktyg för examensarbeten.<br />

I detta projekt sammanförs vetenskapsområden<br />

som visuell kultur, genus-, medie- och kommunikationsvetenskap,<br />

interkulturella studier,<br />

medie- och bildpedagogik. Inom vart och ett av<br />

dessa områden finns redan en del forskning om<br />

nya kunskaps- och kommunikationsformer. Däremot<br />

saknas betydande forskning som undersöker<br />

olika skärningspunkter mellan teoretiska<br />

praktiker och gestaltningspraktiker. Därför är<br />

ett mål även att inventera och utveckla kriterier<br />

för bedömning av examensarbeten med dubbelt<br />

perspektiv.<br />

visUEll kUltUr<br />

samer och svenskar.<br />

gränsgångare i 1900-talets<br />

början<br />

projEktpEriod<br />

2008-09-01 - 2011-11-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Ninni Jonsson Wallin, e-post: njw@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Totte Mattsson, e-post: som@du.se<br />

Arni Sverrisson, e-post: arsv@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Bildproduktion<br />

FinansiEring<br />

Vetenskapsrådet<br />

BEskrivning<br />

Utifrån ett källmaterial bestående av stillbilder<br />

och filmade bilder tagna på 1900-talets början<br />

intervjuas nu levande personer, samer och<br />

svenskar, som lever nära samekulturen, kring<br />

bilderna. Privata dagböcker och andra lämningar<br />

kommer att användas och den forskning som<br />

utförts av forskare inom området. Det efterlämnade<br />

bildmaterialet kommer att vara centrum för<br />

studien och dess huvudprodukt kommer att vara<br />

en filmdokumentär som presenterar projektets<br />

resultat. Filmen kommer att struktureras kring<br />

etablerade berättelser som handlar om välkända<br />

fenomen: Svenskar och Samer, klass och etnicitet,<br />

transportrevolutionen, järnvägen, elektriciteten,<br />

telefonen. Bilderna kommer att väljas ut och<br />

visas lika mycket utifrån sitt estetiska som sitt<br />

dokumenterande värde. De tillgängliga bilderna<br />

håller en hög konstnärlig nivå och är av god teknisk<br />

kvalitet. Stillbilderna är tagna på glasplåtar<br />

och de rörliga bilderna är 35 mm film. Filmen<br />

beräknas till 60 minuter.<br />

91

92<br />

visUEll kUltUr<br />

samtidens nordiska bildvärld:<br />

visuell analys som vetenskaplig<br />

metod<br />

projEktpEriod<br />

2006-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Arni Sverrisson, e-post: arsv@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Bildproduktion<br />

FinansiEring<br />

Nordiska ministerrådet<br />

BEskrivning<br />

Nätverkets syfte är att etablera en nordisk plattform<br />

för en visuell samhällsvetenskap, dvs studier<br />

som använder bildmaterial för att studera<br />

olika fenomen i samhället. Detta fält är väletablerat<br />

internationellt (Visual Studies, Visual Culture)<br />

men eftersatt i Norden. I nuläget saknas<br />

dessutom en nordisk samlingspunkt för detta<br />

område. Området är brett då alla samhällsfenomen<br />

lämpar sig i princip för en i någon mening<br />

visuell analys. I nuläget är dock vissa områden<br />

bättre förankrade i Norden än andra och nätverkets<br />

nuvarande inriktning kan sammanfattas i<br />

fyra teman:<br />

- Studier av professionell bildpraktik, digital<br />

bild, bildjournalistik, dokumentärfilm, mm.,<br />

- Studier av vardagsbilder, amatörfotografi och<br />

folklig bildkultur, bl. a. på nätet<br />

- Studier av visualisering som en kunskapsform<br />

inom naturvetenskap och teknologi,<br />

- Metodologisk utveckling kring bilder som<br />

data (foto, <strong>vid</strong>eo, film och grafik).<br />

visuella innovationer och<br />

teknologisk förändring:<br />

kulturella resurser<br />

i utvecklingen av<br />

användargränssnitt<br />

projEktpEriod<br />

2005-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Arni Sverrisson, e-post: arsv@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Bildproduktion<br />

FinansiEring<br />

Vetenskapsrådet<br />

BEskrivning<br />

Projektet undersöker samspelet mellan tekniska<br />

färdigheter och kulturell, speciellt visuell, kompetens<br />

i utvecklingen av datorapplikationer som<br />

är beroende av visuellt slagfärdiga interaktiva<br />

användargränssnitt, exempelvis dataspel eller<br />

virtuella mötesplatser på nätet. De som utvecklar<br />

dessa gränssnitt intervjuas om sitt arbete<br />

och själva gränssnittens utformning analyseras.<br />

Projektet belyser vilka kulturella resurser, t. ex.<br />

tolkningsramar och förebilder, utvecklarna tar<br />

i anspråk, var de hittar dem och hur de tolkar<br />

dem. Det studeras <strong>vid</strong>are hur sociala nätverk<br />

skapas kring utvecklingen av visuella gränssnitt,<br />

samt vilken bild av användarna styr utvecklingsprocessen,<br />

och hur denna eventuellt förändras<br />

under resans gång. Slutligen analyseras förhållandet<br />

mellan kreativt utvecklingsarbete och de<br />

ekonomiska förutsättningarna i branschen. En<br />

fråga som särskilt beaktas är i vilken mån strävan<br />

mot visuell realism präglar utvecklingsarbe-<br />

tet och i vilken mån realistisk social interaktion<br />

mellan användarna eller mellan användare och<br />

programvara kan åstadkommas. Det studeras<br />

också särskilt i vilken mån programutvecklare<br />

fogar ihop på nya sätt olika delar av den visuella<br />

traditionen för att på så vis skapa utrymme för<br />

nyskapelser.<br />

visUEll kUltUr<br />

93

94<br />

världsarvEts världar<br />

världsarvets världar<br />

Inom miljön för Världsarvets världar ryms forskning<br />

kring världsarvsbegreppet som sådant, liksom undersökningar<br />

av enskilda världsarv, exempelvis Världsarvet<br />

Falun. Vissa delprojekt fokuserar på världsarvsmiljöernas<br />

historia, andra på framtida implementeringar<br />

och utvecklingsmöjligheter.<br />

Bilden av bergsmannen<br />

projEktpEriod<br />

2008-03-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Inga Lena Ångström-Grandien, e-post: ilg@<br />

du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Konstvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Stiftelsen för Riksbankens Jubileumsfond<br />

BEskrivning<br />

Projektet Bilden av bergsmannen fokuserar på<br />

porträtt av bergsmän från Falun och trakten<br />

kring Stora Kopparberget i <strong>Dalarna</strong> från stormaktstiden,<br />

en period som fram till gruvraset<br />

1687 var en blomstringstid för Falun. Det finns<br />

cirka tio målade porträtt i Stora Kopparbergs<br />

samling i Falun och ungefär lika många i <strong>Dalarna</strong>s<br />

kyrkor och herrgårdar. En inventering,<br />

bland annat med hjälp av dagspressen, kan ge ytterligare<br />

några. Det rör sig således om en ganska<br />

liten studie, men eftersom den är en av de första<br />

i Sverige som behandlar en särskild yrkesgrupp,<br />

kan den ge intressanta resultat också i ett <strong>vid</strong>are,<br />

internationellt sammanhang. Vidare ska ljuset<br />

sättas på den porträttsamling av kungliga som<br />

bergsmännen lät ställa samman i Falun. Under<br />

1600-talet var det fortfarande i stort sett bara<br />

de kungliga, högadeln och prästerskapet som<br />

lät avbilda sig, vilket gör bergsmansporträtten<br />

särskilt fascinerande. När de diskuterats i äldre<br />

forskning har det främst varit med tanke på vilka<br />

de föreställer och vem som målat dem. Genom<br />

att studera dem i ljuset av modern teoribildning<br />

kan ny och intressant kunskap om bergsmännen<br />

världsarvEts världar<br />

nås och projektet kan bidra till ett fördjupat perspektiv<br />

på stormaktstiden. Kanske kan vi också<br />

få veta något om hur bergsmännen såg på sig<br />

själva och sin plats i samhället.<br />

Falun ovan från Falun<br />

under - den tidigaste kultur-<br />

och miljöhistorien i Faluns<br />

omgivningar<br />

projEktpEriod<br />

2005-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Magnus Hellqvist, e-post: mhq@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Naturgeografi<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

I det långsiktiga projektet ska utvecklingen i och<br />

runt Falun stad studeras med olika metoder från<br />

förhistorisk tid och framåt. Ett mål med projektet<br />

är att se förändringar i områdets utveckling<br />

med ett annorlunda synsätt - genom miljöpåverkan.<br />

Ökad aktivitet i området ger en ökad påverkan<br />

och belastning på miljön. Dessutom sker en<br />

övergång från en mer ”naturlig” och agrar miljö<br />

in i en mer urban stadsmiljö allt eftersom platsen<br />

växer.<br />

Det behövs fler provtagningar och undersökningar<br />

för sedimentanalys, kemisk analys, makrofossil<br />

analys (se ex. Hellqvist & Lemdahl,<br />

1990), pollenanalys m.fl. Det finns viss kunskap<br />

av olika typer av undersökningar av sediment sedan<br />

tidigare, exempelvis från sjön Tisken (Qvar-<br />

95

96<br />

världsarvEts världar<br />

fort, 1980) och torvmarken <strong>vid</strong> ”Stora stöten”<br />

(Eriksson & Qvarfort, 1992). Det har under de<br />

senaste 50 åren visserligen genomförts ett stort<br />

antal små och stora utgrävningar. Likväl behövs<br />

det utökade undersökningar av kulturhistoriska<br />

avsättningar (kultursediement) och lämningar.<br />

Det är värt att notera, att inom ramen för detta<br />

projekt har det redan tagits prover i samband<br />

med arkeologiska utgrävningar 2006 <strong>vid</strong> Falu<br />

gruva.<br />

Ett annat arbete som redan påbörjats är en generell<br />

inventering av de arkeologiska rapporter<br />

som utgetts under åren 1956-2005 (<strong>Dalarna</strong>s<br />

museum, 1956-2005) vilka utnyttjas för att sammanställa<br />

en mer samlad kunskapsbild vilken<br />

idag är splittrad och omöjlig att överblicka. Ett<br />

viktigt arbete initialt blir således att sammanställa<br />

de undersökningar som hittills genomförts<br />

och sammanställa detta till en gemensam bild<br />

både tidsmässigt och geografiskt.<br />

Fet-mats<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2008-04-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Bo G Jansson, e-post: bgj@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Litteraturvetenskap<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Fet-Mats är den kände gruvdräng som omkom<br />

- sannolikt 1677 eller 1676 eller möjligen<br />

1670 - <strong>vid</strong> en rasolycka i det så kallade Mårdskinnsfallet<br />

i Falu koppargruva och vars kropp<br />

upptäcktes sensationellt välbevarad mer än fyra<br />

årtionden senare den 2 december 1719.<br />

På grund av just den märkligt konserverade<br />

kroppen, men också av andra viktiga skäl som<br />

diskuteras i projektet, blev Fet-Mats efter hand<br />

en internationellt känd person. Det har om Fet-<br />

Mats till och med sagts, att han under 1800-talet<br />

var Sveriges utomlands allra mest kända indi<strong>vid</strong>.<br />

Hans historia har ända fram till idag, om och<br />

om igen, inspirerat diktare och dramatiker, både<br />

i Sverige och andra länder, främst i Tyskland, till<br />

skapandet av lyrik, epik, dramatik och musikdramatik.<br />

Syftet med projektet är att på ett mera fullständigt<br />

sätt än vad som tidigare gjorts beskriva<br />

Fet-Mats-berättelsen och dess vandringar i skiftande<br />

varianter i flera länder från 1700-talet till<br />

2000-talets början. Jag sätter här<strong>vid</strong> in denna berättelse<br />

i sitt kulturhistoriska sammanhang från<br />

romantikens epok till postmodernismen idag.<br />

gruvsamhället i Falun - en<br />

utmaning för enhetsstatens<br />

officiella teologi? nytt<br />

perspektiv på relationen mellan<br />

ortodoxi och pietism<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2010-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Urban Claesson, e-post: ucl@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Religionsvetenskap<br />

Historia<br />

FinansiEring<br />

Stiftelsen för Riksbankens Jubileumsfond<br />

BEskrivning<br />

Projektet går ut på att analysera den tidiga pietismens<br />

framväxt i Sverige på ett nytt sätt. Ofta<br />

brukar pietismen tolkas som uttryck för hur<br />

medvetet troende indi<strong>vid</strong>er skapade egna gemenskapsbildningar<br />

gentemot en syndig värld.<br />

I projektet analyseras hur tidig svensk pietism<br />

istället kunde fungera som ett offentligt teologiskt<br />

alternativ till den absoluta statens lutherska<br />

ortodoxi efter enväldets införande år 1680. Den<br />

lutherska ortodoxin samspelade med den absoluta<br />

statens försök att fostra till kollektiv tillhörighet<br />

med hushållet som minsta integrerande enhet.<br />

Socialt avskräckande skamstraff lanserades<br />

under epoken. Det är dock rimligt att anta att<br />

denna integration inte fungerade till fullo i alla<br />

trakter. Områden i krig kunde utgöra sådana exempel.<br />

Här kunde istället indi<strong>vid</strong>en träda fram i<br />

sin ensamhet. Svenska krigsfångar tog också ofta<br />

till sig den indi<strong>vid</strong>ualistiska pietismen. Projektidén<br />

går ut på att även orter med protoindustriell<br />

malmbrytning och stora skaror av arbetande kan<br />

representera områden där hushållsgemenskapen<br />

inte förmådde integrera till fullo. Studien<br />

avgränsas till Stora Kopparberget <strong>vid</strong> Falun. Faluns<br />

kyrkoherde Olof Ekman (1639-1713) har<br />

betecknats som en av pionjärerna för pietismen<br />

i Sverige. Genom att fokusera på lokala utmaningar<br />

för kyrkan och Ekmans program för att<br />

bygga makt på indi<strong>vid</strong>er kommer pietismen att<br />

kunna tolkas som ett offentligt alternativ till den<br />

lutherska ortodoxin.<br />

världsarvEts världar<br />

kunskap och literarisering.<br />

vad läste bergsmännen under<br />

1600-talet i Falun och dalarna?<br />

projEktpEriod<br />

2006-10-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Iris Ridder, e-post: iri@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Litteraturvetenskap<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Syftet med delprojektet är att undersöka utvecklingen<br />

av literariseringen i Sverige under<br />

1600-talet med exempel på bergsmännens läsning<br />

i Falun och <strong>Dalarna</strong>. Till skillnad från den<br />

internationala litteraturforskningen är undersökningar<br />

som sysslar med den ”tidiga nutid” (frühe<br />

Neuzeit) och med läsarintressen på 1600-talet<br />

tämligen eftersatta i Sverige. Inom ramen för<br />

projektet skall därför bergsmännens bokbestånd<br />

inventeras och deras läsintresse analyseras. Med<br />

hjälp av denna exemplariska undersökning kan<br />

sedan utredas på vilket sätt dessa texter bidragit<br />

till utvecklingen av underhållningsgenrernas<br />

och den svenska romanens uppkomst.<br />

97

98<br />

världsarvEts världar<br />

vems världsarv? visuell<br />

kulturarvsförmedling och<br />

föreställning om lokal identitet<br />

projEktpEriod<br />

2007-07-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Cecilia Mörner, e-post: cmo@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Medie- och kommunikationsvetenskap<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Dagens forskning pekar ut en stark koppling<br />

mellan lokal identitet och kulturarvsförmedling<br />

via film och andra visuella medier. Frågan är<br />

emellertid om det existerar något sådant som en<br />

lokal identitet som inbegriper alla inom ett visst<br />

geografiskt område. Syftet med detta projekt är<br />

att utmana denna föreställning. Istället för att<br />

som brukligt utgå från det lokala som en motsats<br />

till det nationella eller globala, vill jag pröva att<br />

betrakta det som ett ”ideal” som endast motsvaras<br />

av en begränsad del av människorna på en<br />

viss ort. Därigenom hoppas jag synliggöra mer<br />

exakt vem som tilltalas och drar nytta av - respektive<br />

vem som inte gör det - en viss förmedling<br />

av ett visst kulturarv i en viss tid, nämligen<br />

dagens visuella förmedling av världsarvet Falun<br />

och Kopparbergslagen. Kan det vara så att föreställningarna<br />

om staden och dess befolkning är<br />

begränsad i fråga om exempelvis genus och (etniskt)<br />

ursprung? Projektet kommer att genomsyras<br />

av Michel Foucaults konstruktivistiska<br />

perspektiv och syn på subjektet som något som<br />

produceras inom givna diskurser. Till detta läggs<br />

Barbara Kirshenblatt-Gimbletts teori om att visualisering<br />

är ett villkor för kulturarvs tillblivelse<br />

och upprätthållande och Peter Hamiltons teori<br />

om dominanta representationsparadigm. De<br />

metoder som används är diskursanalys och deltagande<br />

observation. Materialet består av filmer,<br />

filmvisningar och en utställning.<br />

världsarvets paradoxer<br />

- människors<br />

föreställningsvärldar i skuggan<br />

av globala ambitioner<br />

projEktpEriod<br />

2006-10-02 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Peter Bretschneider, e-post: pbt@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Tove Holmqvist, e-post: tho@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Ann-Kristin Ekman, SLU<br />

ämnE<br />

Socialantropologi<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Utnämnandet av världsarv är en ganska ny företeelse<br />

som röner mer och mer uppmärksamhet.<br />

Unescos världsarvskonvention daterar sig<br />

till 1972 och ambitionen är att peka ut de ”arv”,<br />

platser, byggnader, områden, hela städer och företeelser,<br />

både från natur- och kultursynpunkt,<br />

som är viktiga för mänskligheten att bevara för<br />

all framtid. Det globala utnämnandet av specifika<br />

platser som ”värd att bevara för hela mänskligheten”<br />

är i sin grund ett kulturellt ställningstagande<br />

som har visat sig ha stora ekonomiska och<br />

politiska följdverkningar på lokalnivå.<br />

<strong>Forskning</strong>sprojektet ämnar belysa lokala perceptioner<br />

av ”världsarv” och deras betydelser<br />

för lokala politiska och ekonomiska processer i<br />

relation till den globaliserade idén om världsarv<br />

som Unesco står för.<br />

världsarvEts världar<br />

99

100<br />

övrigt<br />

övrigt<br />

alternativa former för chefskap<br />

projEktpEriod<br />

2007-10-01 - 2008-04-30<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Lena Wilhelmson, e-post: lwi@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Tomas Backström, Mälardalens högskola<br />

Otto Granberg, Stockholms universitet<br />

ämnE<br />

Pedagogik<br />

FinansiEring<br />

VINNOVA<br />

BEskrivning<br />

Ansökan gäller en kunskapsöversikt över alternativa<br />

former av chefskap i svenskt arbetsliv. Avsikten<br />

med kunskapsöversikten är att genom att<br />

kartlägga och redogöra för befintlig kunskap om<br />

alternativa former av chefskap identifiera behov<br />

av framtida forskning.<br />

Resultatet presenteras i en rapport om kunskapsläget<br />

avseende alternativa former för chefskap,<br />

främst med svensk anknytning, men även<br />

med viss utblick över europeiska och amerikanska<br />

förhållanden. Rapporten ska utgöra underlag<br />

för en utlysning inom området ´Arbetsplatsen<br />

som innovationssystem´.<br />

attraktivt arbete inom<br />

äldreomsorgen<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Bengt Pontén, e-post: bpo@du.se<br />

Mattias Åteg, e-post: mei@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Industriell ekonomi och arbetsvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Äldre Forum<br />

övrigt<br />

BEskrivning<br />

Tema Arbetsliv <strong>vid</strong> <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong> samverkar<br />

med <strong>Dalarna</strong>s <strong>Forskning</strong>sråd och Äldre<br />

Forum i ett forsknings- och utvecklingsprojekt<br />

kring attraktivt arbete inom äldreomsorgen.<br />

Projektet har sin bakgrund i dels en studie som<br />

Tema Arbetsliv gjort (Attraktivt arbete. Från anställdas<br />

uttalanden till skapandet av en modell,<br />

Arbetsliv i omvandling 2004:1), dels en studie<br />

som Äldre Forum genomfört (Det går väl an<br />

ett tag: om unga människors syn på arbete inom<br />

äldreomsorgen, DFR-rapport 2005:1).<br />

Enkäter kommer att lämnas ut till ett urval av<br />

tills<strong>vid</strong>areanställda undersköterskor och vårdbiträden<br />

inom äldreomsorgen i samtliga dalakommuner.<br />

Vi vill ta reda på hur de uppfattar arbetet<br />

inom äldreomsorgen. I enkäten får respondenterna<br />

besvara frågor om deras syn på vad som<br />

utgör ett attraktivt arbete i allmänhet och hur de<br />

ser på äldreomsorgen som arbetsplats. Frågorna<br />

berör allt från organisatoriska frågor till psykosocial<br />

miljö och fysisk arbetsmiljö.<br />

101

102<br />

övrigt<br />

När enkäterna har sammanställts kommer de<br />

kommuner som så önskar att få möjlighet att påbörja<br />

processer för att utveckla arbetets attraktivitet<br />

för de anställda. Metoden kallas Attraktivt<br />

arbete och har utvecklats av Tema Arbetsliv och<br />

har genomförts på olika arbetsplatser med varierande<br />

inriktningar.<br />

delat ledarskap - om utveckling<br />

av chefs- och medarbetarskap,<br />

steg 2<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Lena Wilhelmson, e-post: lwi@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Pedagogik<br />

FinansiEring<br />

VINNOVA<br />

BEskrivning<br />

Projektets första steg syftade till att generera<br />

kunskaper om och undanröja hinder för delat<br />

ledarskap genom att dels studera dess förekomst<br />

och utbredning, dels undersöka dess olika former<br />

och konsekvenser för chefer själva, medarbetare<br />

och andra aktörer. Detta handlar både<br />

om att kritiskt granska och fördjupa kunskapen<br />

om fenomenet delat ledarskap/samverkan i ledningsfunktionen,<br />

och om att i viss utsträckning<br />

stödja försöksverksamhet, utifrån den kunskap<br />

vi som forskare redan har samt skaffar oss under<br />

projektets gång.<br />

Syftet med denna fortsättning av projektet,<br />

med Pedagogiska institutionen <strong>vid</strong> Stockholms<br />

universitet som ny huvudman, är att forskar-<br />

gruppen ska kunna avsluta projektet på det sätt<br />

som var tänkt, trots nedläggningen av Arbetslivsinstitutet.<br />

Det arbete som återstår består av<br />

dataanalys, avrapportering och publicering.<br />

Genom att nyttiggöra insamlade data kommer<br />

fenomenet delat ledarskap att ytterligare analyseras<br />

och belysas ur delvis nya perspektiv. Därmed<br />

kommer projektet att även framgent kunna<br />

fungera som ett nav när det gäller att sprida kunskap<br />

om delat ledarskap.<br />

En ny teknik i Europa för<br />

kostnadseffektiv och miljövänlig<br />

produktion av förodlat<br />

skogsodlingsmaterial<br />

projEktpEriod<br />

2006-10-08 - 2009-04-08<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Claes Hellqvist, e-post: che@du.se<br />

Anders Mattsson, e-post: amn@du.se<br />

Marianne Vemhäll, e-post: mve@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Träteknologi<br />

FinansiEring<br />

EU:s 6:e ramprogram<br />

BEskrivning<br />

I flertalet länder i Europa finns en klart uttalad<br />

ambition att bibehålla eller utöka skogsarealen<br />

som en viktig del i ansträngningarna att påverka<br />

de negativa effekterna av den globala uppvärmningen.<br />

Angivet projekt är ett EU projekt inom 6:e<br />

ramprogrammet där syftet är att utveckla en<br />

ny, kostnadseffektiv och miljövänlig teknik för<br />

produktion av skogsplantor. Tekniken bygger<br />

på att förodla plantor under kort tid <strong>vid</strong> hög odlingstäthet<br />

i en ny och miljövänlig odlingsenhet<br />

som inte är påverkad av utomhusklimatet. Efter<br />

odling sker en automatisk omplantering av de<br />

förodlade plantorna till valfri slutbehållare där<br />

samtliga behållare blir fyllda med plantor till<br />

100%.<br />

Tekniken innebär förutom minskad miljöbelastning<br />

jämfört med konventionell odling även<br />

stora kostnadsbesparingar. Detta gäller speciellt<br />

<strong>vid</strong> användande av fröpartier med låg grobarhet<br />

där konventionell sådd direkt i slutbehållare<br />

skulle ge ett lågt plantutbyte jämfört med den<br />

nya teknik som utvecklas i projektet.<br />

Projektet innefattar en utvärdering av de biologiska<br />

förutsättningarna för den nya tekniken,<br />

konstruktionen av den nya odlingsenheten samt<br />

en biologisk och teknisk validering av det kompletta<br />

odlingssystemet innefattande även lagring<br />

och omplantering av förodlade skogsplantor.<br />

Förutom <strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong> deltar i projektet<br />

Toscanauniversitetet i Italien samt Lantbruksuniversitetet<br />

i Grekland. Dessutom innefattar<br />

projektet även 3 företag som odlar skogsplantor<br />

i Sverige, Italien respektive Grekland<br />

Fältarbete och fiktion: litteratur<br />

och etnografi i franskspråkig<br />

prosa från karibien<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 - 2010-01-01<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Christina Kullberg, e-post: clk@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Franska<br />

Litteraturvetenskap<br />

övrigt<br />

FinansiEring<br />

Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk<br />

<strong>Forskning</strong><br />

BEskrivning<br />

Eftersom etnografi bland annat handlar om att<br />

undersöka och definiera kultur är det inte förvånande<br />

att denna icke-litterära disciplin spelade<br />

en avgörande roll <strong>vid</strong> uppkomsten av modern<br />

franskspråkig karibisk litteratur. När slavättlingarna<br />

tog över kolonialmaktens språk och<br />

med pennan som vapen hävdade sin rätt, vände<br />

de sig bland annat till etnografin för att beskriva<br />

den egna världen och formulera en identitet.<br />

Flera forskare har uppmärksammat surrealismens<br />

inflytande på karibisk litteratur och<br />

därmed berört etnografins roll (Clifford 1988,<br />

Richardson 1996, Britton, 2002, Ramsey, 2002,<br />

Dash 2003). Analyserna begränsas dock oftast<br />

till 30- och 40-talen medan frågan om vilken<br />

riktning det etnografiska spåret tar under den<br />

senare hälften av 1900-talet lämnas därhän.<br />

Detta trots att etnografin fortsätter att vara närvarande<br />

i samtida författarskap. Jag vill därför<br />

undersöka sättet på vilket etnografin påverkar<br />

den franskspråkiga karibiska prosans utveckling<br />

såväl tematiskt som berättartekniskt<br />

Syftet med mitt projekt är att kartlägga och<br />

undersöka etnografins funktion i martinikansk<br />

prosa med fokus på 1950 och framåt. Efter att<br />

ha analyserat etnografins roll under 30- och<br />

40-talen kommer studien att vara koncentrerad<br />

på fyra författare: Edouard Glissant, Patrick<br />

Chamoiseau, Ina Césaire och Richard Price. De<br />

här författarnas texter kommer att analyseras i<br />

skenet av hypotesen att etnografin får en ny roll<br />

inom litteraturen efter 50-talet då Martinique<br />

moderniseras och prosan börjar konkurrera med<br />

poesin som främsta litterära form på de franska<br />

Antillerna.<br />

103

104<br />

övrigt<br />

inverkan av mellanparkylning<br />

<strong>vid</strong> valsning av stång<br />

projEktpEriod<br />

2004-01-01 - 2009-03-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Tatu Räsänen, e-post: tra@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Materialvetenskap<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

KK-stiftelsen<br />

Ovako Bar AB<br />

BEskrivning<br />

I det här projektet studeras valsningsförloppet<br />

för rund stång med FEM för att identifiera de<br />

kritiska förhållandena samt inverkan på mikrostrukturutvecklingen<br />

för att kunna utnyttja mellanparkylning<br />

optimalt och förbättra mekaniska<br />

egenskaperna på slutprodukten. Simuleringar<br />

verifieras med experiment i både laboratorie-<br />

och full skala.<br />

miljö- och kulturhistoriska<br />

studier av den vikingatida och<br />

medeltida utvecklingen på<br />

biskopssätet hólar, norra island<br />

projEktpEriod<br />

2002-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Ragnheidur Traustadottir, Projekt Hólarannsoknin<br />

(och Hólar universitet)<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Magnus Hellqvist, e-post: mhq@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Naturgeografi<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

<strong>Forskning</strong>sprojektet på biskopssätet Hólar<br />

(Hólarannsóknin) är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt<br />

inom arkeologi, ortnamnsforskning,<br />

historia och naturgeografi, som bedrivs<br />

på det forna biskopssätet Hólar i Hjaltadalur i<br />

Skagafjördur på norra Island. I anslutning till<br />

undersökningarna <strong>vid</strong> huvudgården Hólar tillkommer<br />

andra platser som hör till den historiska<br />

utvecklingen i Hjaltadalur, t.ex. på landnamsgården<br />

Hof strax SO om Hólar och hamnen och<br />

handelsplatsen Kolkuós som ligger <strong>vid</strong> havet NV<br />

om Hólar i viken Skagafjördur. Projektet leds av<br />

Ragnheidur Traustadottir och samlar forskare<br />

från olika discipliner i hela Norden. Är det största<br />

arkeologiska projektet som hittills genomförts<br />

i Island. Hemsida: http://holar.is/~fornleifar/<br />

index.htm .<br />

miljöhistoriska studier av<br />

förhistoriska bosättningar i<br />

mälardalsregionen<br />

projEktpEriod<br />

2005-09-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Delprojekt (Huvudprojekt: Arkeologiska utgrävningar<br />

i Mälardalenregionen)<br />

projEktlEdarE<br />

Magnus Hellqvist, e-post: mhq@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Naturgeografi<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Miljöhistoriska undersökningar och geologisk<br />

detaljkartläggning (Landskapsanalys) i samband<br />

med arkeologiska utgrävningar på flera<br />

platser i Mälardalsregionen, främst Uppsala,<br />

Västmanlands och Örebros län. De platser som<br />

är aktuella i i dagsläget är i Uppland: Skuttunge,<br />

Nibble (Enköping), Årsta (Uppsala); Västmanland:<br />

Västra Skälby (Västerås); Örebro: Sanna,<br />

Vintrosa.<br />

miljöhistoriska undersökningar<br />

av vikingatida och medeltida<br />

boplatser i island<br />

projEktpEriod<br />

2000-11-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Magnus Hellqvist, e-post: mhq@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Naturgeografi<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Miljöhistoriska analyser och studier av vikingatida<br />

och medeltida boplatser i Island. Det rör sig<br />

om ett antal boplatser spridda över norra, västra<br />

och södra delen av Island.<br />

miniplantor - ett nytt<br />

skogsföryngringssystem<br />

projEktpEriod<br />

2006-04-01 - 2010-02-28<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Anders Lindström, e-post: ali@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Claes Hellqvist, e-post: che@du.se<br />

Eva Stattin, e-post: esa@du.se<br />

Marianne Vemhäll, e-post: mve@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Jörgen Hajek, Skogforsk<br />

Lars-Göran Sundblad, Skogforsk<br />

ämnE<br />

Träteknologi<br />

FinansiEring<br />

EU:s strukturfonder<br />

FORMAS<br />

övrigt<br />

BEskrivning<br />

Miniplantan odlas under kort tid i plantskolan<br />

och planteras ut då den endast är 5 - 6 cm lång<br />

och 10 - 12 veckor gammal. Den korta odlingen<br />

i plantskolan av miniplantan och det faktum att<br />

den i mindre utsträckning drabbas av snytbaggeangrepp<br />

i fält jämfört med konventionella plantsystem<br />

gör att det finns ett stort utrymme för<br />

sänkta odlings- distributions- och hanteringskostnader.<br />

Dessutom kan miniplantan medföra<br />

mindre miljöbelastning genom minskat behov<br />

av gödsel, pesticider och insekticider. Dessutom<br />

kan miniplantan reducera behovet av radikal<br />

markberedning. Med detta projekt vill vi öka<br />

kunskaperna om miniplantors möjligheter och<br />

begränsningar för att kunna utveckla metoden<br />

till en robust och praktiskt fungerande skogsföryngringsmetod.<br />

Projektet har två huvudmål:<br />

1) att identifiera lämpliga odlings- och lagringsrutiner<br />

för miniplantan samt<br />

105

106<br />

övrigt<br />

2) att definiera lämpliga kombinationer av ståndortsegenskaper<br />

och markberedningsmetoder för<br />

miniplantor.<br />

miniplantor - ny möjlighet för<br />

integrerad snytbaggekontroll<br />

projEktpEriod<br />

2006-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Anders Lindström, e-post: ali@du.se<br />

Bo Långström, SLU<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Claes Hellqvist, e-post: che@du.se<br />

Eva Stattin, e-post: esa@du.se<br />

Marianne Vemhäll, e-post: mve@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Anna-Karin Borg-Karlsson, KTH<br />

Helena Bylund, SLU<br />

ämnE<br />

Träteknologi<br />

FinansiEring<br />

EU:s strukturfonder<br />

BEskrivning<br />

I Sverige planteras årligen ca 350 miljoner plantor.<br />

Ett av våra största skogsföryngringsproblem<br />

är snytbaggen en liten insekt av släktet vivlar<br />

som angriper nyplanterade plantor. Eftersom<br />

det finns ett stort intresse att minska kemisk behandling<br />

av plantor är det viktigt att finna andra<br />

vägar som gör plantering ekonomiskt försvarbart.<br />

Försök har visat att plantering av mycket<br />

små plantor - endast 8 -12 veckor gamla - drabbas<br />

av snytbaggeskador i mindre omfattning än<br />

konventionella plantor. Orsaken till detta är idag<br />

okänd, men preliminära resultat pekar bl a på att<br />

den lilla plantan avger andra dofter än den konventionella<br />

äldre plantan. Projektet har som mål<br />

att studera 1) Orsaker till de begränsade snyt-<br />

baggeangreppen på miniplantor samt <strong>vid</strong> vilket<br />

utvecklingsstadium en planta blir begärlig för<br />

snytbaggen samt<br />

2) hur man kan anpassa planteringstidpunkten<br />

av miniplantor till årsmässiga variationer i snytbaggeförekomst<br />

på hygget.<br />

motivation för arbetsmiljöarbete<br />

projEktpEriod<br />

2007-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Ing-Marie Andersson, e-post: ima@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Ann Hedlund, e-post: ahd@du.se<br />

Gunnar Rosén, e-post: grs@du.se<br />

Mattias Åteg, e-post: mei@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Industriell ekonomi och arbetsvetenskap<br />

FinansiEring<br />

Arbetslivsinstitutet<br />

BEskrivning<br />

Målet med projektet är att med utgångspunkt i<br />

tidigare forskning kring motivation, arbetsmiljöarbete<br />

och säkerhetsklimat utforma och testa<br />

ett frågeformulär för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete.<br />

Formuläret ska därefter testas<br />

för validitet, intern konsistens och reliabilitet.<br />

Faktoranalys ska göras för att utforska faktorstrukturen<br />

i frågeformuläret. Resultaten av studien<br />

kommer att användas i framtida forskning<br />

om motivation för arbetsmiljöarbete, till att utvärdera<br />

motivationsmässiga effekter av metoder<br />

inom arbetsmiljö, samt att förbättra strategier för<br />

ökad motivation.<br />

placeringen av resultatsatser<br />

projEktpEriod<br />

2000-07-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Jonathan White, e-post: jwh@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Engelska<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

I detta projekt, vilket bygger på min doktorsavhandling,<br />

studerar jag de syntaktiska egenskaperna<br />

hos resultatsatser. Var de placeras i meningens<br />

struktur beror på deras relation till andra<br />

ord i meningen, dvs till vad som orsakar det som<br />

beskrivs i bisatsen. Resultatet kan orsakas av i<br />

vilken grad någonting stämmer (dvs, hur lång<br />

John är) eller av någon händelse (dvs att John<br />

har sagt något). Någonting viktig är att valet av<br />

gradordet (so, too, enough på engelska) påverkar<br />

också placeringen. <strong>Forskning</strong> inom projektet<br />

jag håller på med nu handlar om en speciell<br />

egenskap av resultatsatser, att de kan flyttas till<br />

andra platser i meningen. Men placeringen av<br />

sådana bisatser beror på de faktorer jag nämnde<br />

här ovan. Jag kommer också att utforska resultatsatser<br />

inom andra språk än engelska.<br />

övrigt<br />

produkt- och<br />

leverantörsutveckling inom<br />

detaljhandeln - En studie<br />

om detaljhandelsföretags<br />

utvecklingssamarbete med sina<br />

leverantörer<br />

projEktpEriod<br />

2005-09-14 - 2008-12-20<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

-<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Lena Bjerhammar, e-post: lbj@du.se<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Företagsekonomi<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Studien beskriver detaljhandelsföretags samarbete<br />

med leverantörerna under utvecklingen av<br />

nya egna märkesvaror, EMV. Även detaljhandelsföretagens<br />

arbete med leverantörsutveckling<br />

behandlas.<br />

regisserad kompetensutveckling<br />

projEktpEriod<br />

2007-11-01 - 2011-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Tomas Backström, Mälardalens högskola<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

Marie Moström Åberg, e-post: mmt@du.se<br />

Lena Wilhelmson, e-post: lwi@du.se<br />

Mattias Åteg, e-post: mei@du.se<br />

107

108<br />

övrigt<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Kerstin Isaksson, Mälardalens högskola<br />

Loe Önnered, Mälardalens högskola<br />

ämnE<br />

Industriell ekonomi och arbetsvetenskap<br />

Pedagogik<br />

FinansiEring<br />

VINNOVA<br />

BEskrivning<br />

Studien avser att belysa hur chefer som ansvarar<br />

för den operativa verksamheten kan stödjas<br />

i sin uppgift att leda självstyrande medarbetare<br />

och grupper för att på ett aktivt sätt förbättra<br />

gruppens kompetens. Projektet är designat som<br />

en kvasi-experimentell studie där bedömning av<br />

medarbetares interaktionsförmåga görs före och<br />

efter en intervention där deras chefer deltar i ett<br />

lärande nätverk. Den centrala frågan är hur chefer<br />

avsiktligt kan skapa förutsättningar för och<br />

påverka interaktion och relationer som möjliggör<br />

självorganisering och framväxt av kollektiv<br />

kompetens.<br />

Det övergripande praktiska syftet är att utveckla<br />

fungerande sätt för företag att förbättra<br />

medarbetarnas kommunikationsmönster för att<br />

därigenom höja arbetsgruppers kompetens. Det<br />

övergripande teoretiska syftet är att bättre förstå<br />

samband mellan interaktion, relationer och<br />

kompetens inom sociala system.<br />

relationers och nätverks<br />

betydelse för chefskap och<br />

hållbarhet i arbetslivet<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2009-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Lena Wilhelmson, e-post: lwi@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

Tomas Backström, Mälardalens högskola<br />

ämnE<br />

Pedagogik<br />

FinansiEring<br />

VINNOVA<br />

BEskrivning<br />

Relationer mellan människor och mellan delar<br />

av verksamheter har betydelse för verksamheters<br />

hållbarhet och kvalitet. Lärprocesser och kompetens<br />

betonas i dagens arbetsliv som avgörande<br />

för organisationers framgång och effektivitet<br />

på såväl kort som lång sikt. Syftet är att belysa<br />

några frågeställningar rörande sociala relationers<br />

betydelse på arbetsplatsnivå: kompetenta<br />

relationer mellan chef och medarbetare samt<br />

sociala nätverk och hållbarhet. Projektet bygger<br />

på en kombination av teorier om lärande, sociala<br />

nätverk och komplexa adaptiva system. Redan<br />

insamlade data kommer att användas från två<br />

studier av organisering av arbetsvardagen. Intervjuer<br />

och enkätsvar finns representerade i<br />

materialet. Genom samarbete kompletteras ett<br />

redan pågående projekt (FAS dnr 2005-1005)<br />

om sociala relationers karaktär, organisatoriska<br />

förutsättningar och betydelser för indi<strong>vid</strong>en i<br />

dagens arbetsliv. Föreliggande projekt kompletterar<br />

det pågående med kompetens- och hållbarhetsaspekter.<br />

Integreringen resulterar i en bred<br />

teoretisk, begreppslig och empirisk belysning av<br />

sociala relationer i arbetslivet, som avses publiceras<br />

i en lärobok.<br />

självbilder i Erik Beckmans<br />

författarskap<br />

projEktpEriod<br />

2008-02-27 - 2010-06-21<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Sven Hansell, e-post: she@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Litteraturvetenskap<br />

FinansiEring<br />

-<br />

BEskrivning<br />

Erik Beckman har sitt ursprung i den lilla värmländska<br />

orten Rämmen. Centralt i författarskapet<br />

är motsatsförhållandet mellan stad och land,<br />

centrum och periferi, provins och centralort. I<br />

bok efter bok ställer Beckman orter och länder<br />

mot varandra: det är Lindesberg och Marrakech,<br />

Köping och Budapest, Prästmon och<br />

Berlin. Beckman påvisar hur platsen och språket<br />

skapar förutsättningarna för människans verklighetsuppfattning.<br />

I romanen ”Kameler dricker<br />

vatten” undersöker Beckman globaliseringens<br />

effekter på en liten ort i Sverige - Lindesberg.<br />

Jag beskriver i min text ”Bergslagsaraberna i<br />

Lindesberg” i händelser i livet hur ett multinationellt<br />

företags etablering på orten möter motstånd<br />

och alternativa handlingsstrategier. I sin<br />

roman ”Jag känner igen mig” går Erik Beckman<br />

<strong>vid</strong>are och undersöker möjligheterna för att skriva<br />

så sant som möjligt om honom själv. Romanen<br />

är en slags ”självbiografi” och är ett radikalt<br />

experiment att komma så nära författarkänslan<br />

som möjligt. Men det är ett romanprojekt med<br />

förhinder. Språkets förmåga att beteckna speglar<br />

inte alltid det som författaren vill. Mitt projekt<br />

undersöker de personliga och estetiska möjligheterna<br />

för att så sant som möjligt skapa litteratur<br />

om det egna jaget.<br />

specialpedagogers yrkesroll<br />

i förskola och skola - att<br />

uppmärksamma deliberativa<br />

samtal?<br />

projEktpEriod<br />

2004-04-01 - 2008-12-31<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

övrigt<br />

projEktlEdarE<br />

Désirée, von Ahlefeld Nisser, e-post: dva@<br />

du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Pedagogik<br />

FinansiEring<br />

Stockholms universitet<br />

BEskrivning<br />

Syftet är att beskriva villkor för möjligheten att<br />

genomföra deliberativa samtal mellan specialpedagog,<br />

föräldrar, barn, ungdomar och vuxna<br />

samt kollegor inom förskola och skola. Syftet är<br />

också att undersöka om gemensamma ”samtal<br />

om samtal”, som har genomförts i nätverksträffar,<br />

har synliggjort någon kunskapsprocess hos<br />

specialpedagoger (som deltagit i träffarna).<br />

Forskaren har analyserat hur 15 specialpedagoger,<br />

som samtalat om samtal och som har försökt<br />

att utmana ”för-givet-tagna” handlingar och<br />

strukturer, skulle kunna utveckla den deliberativa<br />

ansatsen i ett specialpedagogiskt sammanhang.<br />

Därmed har hon också intresserat sig för<br />

om det deliberativa samtalet som förhållningssätt<br />

skulle kunna bidra till att förtydliga specialpedagogens<br />

yrkesroll i förskola och skola.<br />

svensk export och den<br />

sydafrikanska marknaden<br />

1895-1925<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 - 2008-08-30<br />

typ av projEkt<br />

Förstudie<br />

109

110<br />

övrigt<br />

projEktlEdarE<br />

Christina Romlid, e-post: cro@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Historia<br />

FinansiEring<br />

Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk<br />

<strong>Forskning</strong><br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

I samband med att den internationella konkurrensen<br />

hårdnade under slutet av 1800-talet blev<br />

den exportfrämjande verksamheten allt viktigare.<br />

Exportföreningar började uppstå runtom<br />

i Europa. I Sverige bildades Sveriges Allmänna<br />

Exportförening (SAE) av svenska exportintressen<br />

1887. Denna förening inriktade sig redan<br />

från sin start på informations- och upplysningsverksamhet.<br />

Den medverkade även till att handels-<br />

och exportstipendiater sändes ut till ”främmande”,<br />

framförallt transoceana länder varifrån<br />

de sedan rapporterade om förhållandena. Rapporter<br />

från dessa, såväl som annan information<br />

av vikt för exportindustrin, publicerade föreningen<br />

i sin tidskrift Svensk Export, som utkom<br />

1895-1995.<br />

Hur introducerade då SAE de nya, fjärran<br />

marknaderna till svenskt näringsliv? Vilka problem<br />

och möjligheter förelåg, enligt de rapporter<br />

som publicerades i föreningens tidskrift,<br />

för svensk exportindustri till dessa länder? Hur<br />

överensstämde dessa med de verkliga förhållandena?<br />

Och hur ansåg man att svensk industri<br />

borde agera för att komma in på de nya marknaderna?<br />

För att besvara de ovan nämnda frågorna kommer<br />

studien att fokusera på den sydafrikanska<br />

marknaden som, enligt tillgänglig exportstatistik,<br />

var en av Sveriges största utomeuropeiska<br />

marknader under en stor del av 1900-talet. Syf-<br />

tet med denna studie är således att undersöka<br />

hur den sydafrikanska marknaden presenterades<br />

i SAE:s tidskrift Svensk Export under perioden<br />

1895-1925.<br />

svenska varor och koloniala<br />

marknader. En studie om<br />

rapporteringen från de<br />

afrikanska kolonierna i<br />

tidskriften ”svensk export”<br />

1895-1965<br />

projEktpEriod<br />

2008-01-01 -<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Christina Romlid, e-post: cro@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Historia<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Vilken roll spelade Sverige och svenskarna i de<br />

afrikanska kolonierna? Och vad rapporterade<br />

svenskar bosatta i kolonierna hem? Detta vet vi<br />

lite om. Svensk forskning på området har inte<br />

varit lika dynamisk som i länder som brottats<br />

med politisk och kulturell avkolonisering. Brist<br />

på källmaterial kan också spela in. Det finns<br />

dock ett unikt material i vilket vi kan läsa om<br />

situationen i ett stort antal kolonier sedd utifrån<br />

ett svenskt perspektiv. I tidskriften ”Svensk export”,<br />

som gavs ut av Sveriges Allmänna Exportförening<br />

1885-1995, går det att läsa om<br />

marknader runtom i världen och därmed även<br />

om vad som försiggick i de olika kolonierna.<br />

Detta projekt syftar till att öka kunskapen om<br />

vilken roll som svenskt näringsliv spelat i kolonierna<br />

genom att undersöka rapporteringen från<br />

de afrikanska marknaderna i tidskriften ”Svensk<br />

export” under åren 1895-1965. Rapporterna undersöks<br />

utifrån följande huvudfrågeställningar:<br />

Vilka marknadsbedömningar, och vilken syn på<br />

kolonialismen, är det som framträder? Vilka förhållningssätt<br />

till kolonierna och kolonialismen är<br />

det som framkommer? På ett samhälleligt plan<br />

är det av vikt att undersöka Sveriges roll i den<br />

koloniala historien. Ett osynliggörande av det<br />

förflutna kan förhindra framväxten av mer jämlika<br />

relationer gentemot de före detta koloniserade<br />

länderna. När detta projekt är färdigställt kan<br />

det också användas som en ram <strong>vid</strong> historiska<br />

undersökningar av olika svenska företag som var<br />

verksamma i de afrikanska kolonierna.<br />

Ungdomars föreställningar om<br />

musik som karriärväg<br />

projEktpEriod<br />

2005-08-22 - 2011-06-20<br />

typ av projEkt<br />

Huvudprojekt<br />

projEktlEdarE<br />

Sören Johansson, e-post: sjh@du.se<br />

projEktdEltagarE högskolan dalarna<br />

-<br />

ExtErna projEktdEltagarE<br />

-<br />

ämnE<br />

Ljudproduktion<br />

FinansiEring<br />

<strong>Högskolan</strong> <strong>Dalarna</strong><br />

BEskrivning<br />

Ungdomars stora intresse för utbildningsvägar<br />

inom musik och media har lett till en expansion<br />

av utbildningar och utbildningsanordnare i Sverige<br />

trots att arbetsmarknadsstatistik pekar på<br />

små möjligheter till ekonomisk försörjning inom<br />

området.<br />

övrigt<br />

Syftet med studien är att kartlägga ungdomars<br />

föreställningar om en möjlig musikkarriär, musikalisk<br />

kunskapsutveckling och utbildningsalternativ<br />

i relation till en föränderlig musik- och<br />

mediebransch. Fokus riktas mot gymnasieelever<br />

på estetiska program med inriktning musik. Studiens<br />

teoretiska perspektiv har utgångspunkten i<br />

Bruners kulturpsykologiska ansats. Enligt denna<br />

förser en kultur sina medlemmar med modeller<br />

för identitet och handlingsmönster genom berättelser.<br />

Undersökningen består av två delstudier i två<br />

steg. En delstudie består av etnografiska fältstudier<br />

<strong>vid</strong> några musikestetiska gymnasieprogram<br />

i <strong>Dalarna</strong> och Värmland där ungdomar intervjuas<br />

och observeras. Djupintervjuer genomförs<br />

sedan med några strategiskt utvalda ungdomar.<br />

Den andra delstudien består av en analys av<br />

musik- och mediebranschens förändring som<br />

genomförs med litteraturundersökning och intervjuer<br />

med strategiskt utvalda branschföreträdare.<br />

111

112<br />

rEgistEr<br />

register - forskare och projektdeltagare från högskolan dalarna<br />

a<br />

Andersson Björn<br />

........................................ 81<br />

Andersson Catharina<br />

.................................. 60, 63<br />

Andersson Ing-Marie<br />

.............. 81, 84, 86, 87, 106<br />

B<br />

Balaile Gunnel ..<br />

........................................ 41<br />

Bales Chris ..<br />

.................. 9, 13, 14, 16, 17<br />

Beers Fägersten Kristy<br />

........................................ 59<br />

Bellardini Helena ..<br />

........................................ 28<br />

Berg Gunnar<br />

........................................ 66<br />

Bergqvist Yngve ..<br />

.................................. 42, 43<br />

Bjerhammar Lena<br />

...................................... 107<br />

Blessborn Daniel ...<br />

........................................ 43<br />

Blom Tammy ....<br />

........................................ 20<br />

Brabie Voicu .......................<br />

............................ 50, 53, 54<br />

Bretschneider Peter ..............<br />

........................................ 98<br />

Börjesson Kent ..<br />

.................................. 16, 17<br />

c<br />

Carling Kenneth ..................<br />

............................ 71, 75, 78<br />

Carlsson Per .......................<br />

........................................ 50<br />

Claesson Urban ..................<br />

........................................ 96<br />

Cunningham Una ...............<br />

.................................. 59, 61<br />

d<br />

Danielsson Helena ..............<br />

........................................ 90<br />

Danielsson Tommy ..............<br />

.................................. 59, 61<br />

Dougherty Mark ...................<br />

.................................. 72, 78<br />

E<br />

Edvardsson Karin ................<br />

........................................ 73<br />

Ehrenberg Anna .................<br />

......... 19, 24, 25, 28, 32, 37,<br />

............................ 39, 41, 44<br />

Elbe Jörgen ........................<br />

........................................ 85<br />

Elf Marie ............................<br />

........................................ 25<br />

Engberg Göran ..................<br />

................ 47, 48, 50, 51, 55<br />

Eriksson Owen ....................<br />

......... 69, 70, 71, 74, 76, 77,<br />

.................................. 78, 79<br />

Ewertzon Mats ....................<br />

.................................. 35, 38<br />

F<br />

Fiedler Frank ......................<br />

........................ 9, 10, 12, 14<br />

Filipovic Mirjana .................<br />

........................................ 50<br />

Fleyeh Hasan ......................<br />

........................................ 70<br />

Florin Jan ...........................<br />

................ 19, 28, 36, 37, 44<br />

Forsman Henrietta ..............<br />

........................................ 39<br />

From Ingrid ........................<br />

........................................ 29<br />

g<br />

Ghiamati Yazdi Samira ......<br />

........................................ 72<br />

Gilsenan Nordin Irene .......<br />

...................... 57, 58, 64, 65<br />

Granbom Ylva ....................<br />

.................................. 50, 51<br />

Gustafsson-Lundberg ...........<br />

Johanna .............................<br />

........................................ 20<br />

Görts Maria ........................<br />

........................................ 90<br />

h<br />

Halilovic Amra ....................<br />

........................................ 78<br />

Hämberg Eva .....................<br />

........................................ 38<br />

Hansell Sven .......................<br />

...................................... 108<br />

Hansen Julie .......................<br />

........................................ 62<br />

Hansson Sofia ....................<br />

.................................. 50, 53<br />

Hawzheen Karim ................<br />

........................................ 79<br />

He Changli .........................<br />

........................................ 73<br />

Hedlund Ann ......................<br />

.................... 81, 84, 87, 106<br />

Heldt Tobias .......................<br />

........................................ 82<br />

Heldt Cassel Susanna ........<br />

.................................. 83, 85<br />

Hellqvist Claes ....................<br />

...................... 102, 105, 106<br />

Hellqvist Magnus ................<br />

........................ 95, 104, 105<br />

Henning Annette .................<br />

............................ 15, 16, 17<br />

Holmdahl Gudrun ..............<br />

........................................ 66<br />

Holmqvist Tove ...................<br />

........................................ 98<br />

Holmsten Elin .....................<br />

........................................ 59<br />

Hultgren Göran ..................<br />

........................................ 72<br />

Håkansson Johan ...............<br />

........................................ 85<br />

Höjer Bengt ........................<br />

........................................ 41<br />

i<br />

Isacsson Gunnar .................<br />

.................................. 84, 85<br />

j<br />

Jacobsson Katharina ...........<br />

........................................ 66<br />

Jadaan Taline .......................<br />

........................................ 71<br />

Janols Henrik ......................<br />

........................................ 13<br />

Jansson Bo G ....................<br />

........................................ 96<br />

Jobs Elisabeth .....................<br />

........................................ 23<br />

rEgistEr<br />

Jobs Magnus ......................<br />

........................................ 33<br />

Johansson Sören .................<br />

...................................... 111<br />

Jonsson Wallin Ninni ..........<br />

........................................ 91<br />

k<br />

Karlsson Lars ......................<br />

.................................. 50, 55<br />

Kasimagwa Ismail ...............<br />

.................................. 53, 54<br />

Kihlström Jofen ...................<br />

........................................ 38<br />

Knutas Edmund ..................<br />

........................................ 64<br />

Kullberg Christina ...............<br />

...................................... 103<br />

l<br />

Lagergren Jan-Erik ..............<br />

........................................ 13<br />

Larsson Joacim ...................<br />

........................................ 85<br />

Leksell Janeth .....................<br />

.......... 26, 29, 30, 34, 40, 45<br />

Lindgren Michael ................<br />

........................................ 50<br />

Lindgren Rikard ..................<br />

.................................. 76, 78<br />

113

114<br />

rEgistEr<br />

Lindholm Christina ..............<br />

........................................ 38<br />

Lindström Anders ................<br />

.............................. 105, 106<br />

Lindström Bengt ..................<br />

........................................ 81<br />

Liss Jan-Erik ........................<br />

........................................ 15<br />

Lissel Linda .........................<br />

............................ 47, 50, 51<br />

Lofors-Nyblom Lottie .............<br />

........................................ 60<br />

Lorenz Klaus .......................<br />

........................................ 17<br />

Lundgren Mats .....................<br />

........................................ 63<br />

Lundkvist Hans ...................<br />

.................................. 81, 87<br />

Lützén Kim .........................<br />

...................... 20, 21, 35, 38<br />

Lövgren Malin ....................<br />

........................................ 30<br />

m<br />

Magnusson Rolf ..................<br />

............................ 73, 76, 79<br />

Malm Mikaela ....................<br />

........................................ 43<br />

Marusarz Marika ................<br />

...................... 23, 31, 32, 44<br />

Mattsson Anders .................<br />

...................................... 102<br />

Mattsson Totte .....................<br />

........................................ 91<br />

Moström Åberg Marie ........<br />

.......................... 81, 87, 107<br />

Moudud Alam ....................<br />

.................................. 71, 75<br />

Mörner Cecilia ....................<br />

........................................ 98<br />

n<br />

Nerpin Elisabet ...................<br />

........................................ 34<br />

Nygren Ingemar .................<br />

........................................ 13<br />

Nääs Ola ...........................<br />

........................................ 75<br />

o<br />

Olsen Marie .......................<br />

........................................ 34<br />

Olsson Christina .................<br />

........................................ 40<br />

Olsson Mikael ....................<br />

...................... 48, 50, 54, 55<br />

p<br />

Paavilainen Janne ...............<br />

.................................. 14, 16<br />

Pashkevich Albina ...............<br />

........................................ 83<br />

Perman Karin ......................<br />

.................................. 16, 17<br />

Persson Tomas ....................<br />

........................ 9, 13, 16, 17<br />

Pontén Bengt ......................<br />

................................ 81, 101<br />

r<br />

Ransjö-Ar<strong>vid</strong>sson<br />

Anna-Berit ..........................<br />

........................................ 41<br />

Rebreyend Pascal ................<br />

........................................ 78<br />

Ridder Iris ...........................<br />

.................................. 61, 97<br />

Romlid Christina .................<br />

...................................... 110<br />

Rosén Gunnar ....................<br />

.............. 81, 84, 86, 87, 106<br />

Rosén Jenny .......................<br />

........................................ 57<br />

Räsänen Tatu ......................<br />

................................ 50, 104<br />

Römsing Susanne ...............<br />

.................................. 42, 43<br />

Rönnegård Lars ..................<br />

.................................. 71, 76<br />

Rönnelid Mats .....................<br />

............................ 10, 11, 13<br />

s<br />

Salzmann-Erikson Martin .....<br />

........................................ 26<br />

Samuelsson Pär ..................<br />

........................................ 49<br />

Selvén Catherine .................<br />

........................................ 76<br />

Sohlberg Björn ....................<br />

........................................ 49<br />

Ssemakula Hamzah ............<br />

...................... 47, 48, 50, 51<br />

Stattin Eva ..........................<br />

.............................. 105, 106<br />

Storck Joakim .....................<br />

.................................. 50, 52<br />

Stridbeck, Richard ...............<br />

........................................ 74<br />

Strömsöe Anneli ..................<br />

........................................ 27<br />

Sverrisson Arni ....................<br />

.................................. 91, 92<br />

Swenberg Thorbjörn ............<br />

........................................ 89<br />

Sörensen Duppils Gill .........<br />

.................................. 24, 38<br />

t<br />

Tahir Mohammed ...............<br />

.................................. 47, 50<br />

Tegmark Mats .....................<br />

........................................ 58<br />

Toivio Michael .....................<br />

........................................ 20<br />

Turunen Päivi ......................<br />

............................ 23, 31, 32<br />

v<br />

Vemhäll Marianne ..............<br />

...................... 102, 105, 106<br />

Vestlund Johan ...................<br />

........................................ 11<br />

Vixner Linda .......................<br />

........................................ 19<br />

Von Ahlefeld Nisser<br />

Désirée, ...........................<br />

...................................... 109<br />

W<br />

Wallin Lars .........................<br />

...................... 28, 39, 40, 44<br />

Wede Christer .....................<br />

........................................ 66<br />

Wedin Åsa ..........................<br />

.................................. 57, 65<br />

Westin Jerker ......................<br />

........................................ 72<br />

White Jonathan ..................<br />

................................ 61, 107<br />

Wilhelmson Lena ................<br />

................ 81, 102, 107, 108<br />

rEgistEr<br />

Wåhlin-Larsson Britta ..........<br />

........................................ 29<br />

y<br />

Yella Siril ............................<br />

.................................. 69, 78<br />

Z<br />

Zamorano Llena Carmen ......<br />

.................................. 58, 65<br />

Å<br />

Ångström-Grandien .............<br />

Inga Lena ...................... 95<br />

Åteg Mattias .......................<br />

................ 81, 101, 106, 107<br />

ä<br />

Ärnlöv Johan ......................<br />

........................................ 34<br />

ö<br />

Öhrn Kerstin .......................<br />

.......... 21, 22, 25, 36, 40, 44<br />

Österlund Efraimsson Eva ...<br />

........................................ 32<br />

115

www.du.se/forskning

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!