fulltext - Högskolan Dalarna

Klimatsmart 

villavärme? 

Solvärme, 

nya byggregler 

och möjligheten att förändra 

En tvärvetenskaplig studie från Centrum för solenergiforskning SERC 

ANNETTE HENNING, RED

Klimatsmart villavärme? 

Solvärme, nya byggregler 


Redigerad av 

Annette Henning 

Skriftserien Flexibla värmesystem, del 4 

Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna

Klimatsmart 

villavärme? 

Solvärme, 

nya byggregler 


© 2010 Författarna och SERC 

Formgivning: Mollybob.se 

Tryck: Sahlanders Grafiska, Falun 2010 

ISSN 1653-6908 

Tidigare utgivet i skriftserien FLEXIBLA VÄRMESYSTEM 

1: Lorenz, K. och Henning, A. (2005, 2006).Välja värmesystem 

för villan. Enkla tips som sparar miljön och ger valfrihet 

inför framtida förändringar. 

2: Lorenz, K. och Henning, A. (2006). Installera värmesystem. 

Faktablad för installatörer. 

3: Henning, A. (2007). Värmesystem i vardagen. Några småhusägares 

erfarenhet av att byta värmesystem. mollybob.se

Förord 

Den här antologin är ett samarbete mellan fem energiforskare vid SERC (Solar Energy 

Research Center), Högskolan Dalarna: Annette Henning, Karin Perman, Johan Heier, 

Klaus Lorenz och Tomas Persson. Forskarna representerar två samhällsvetenskapliga 

discipliner, socialantropologi och statsvetenskap, samt olika inriktningar inom energiteknisk 

forskning. Artiklarna är framtagna som ett led i arbetet med forskningsprojektet “Två steg 

fram, ett steg tillbaka. Strukturella hinder för boende att minska koldioxidutsläpp och energi- 

användning för uppvärmning”. Projektet finansieras av Energimyndigheten och ingår i 

Energimyndighetens forskningsprogram Allmänna energisystemstudier (AES). Vi vill 

tacka samtliga hustillverkare som ställt upp för intervjuer. Ett särskilt tack riktar vi till våra 

två främsta samarbetspartners S:t Anna Hus och Fiskarhedenvillan. 

Boken är nr 4 i skriftserien Flexibla värmesystem, som har getts ut i SERCs regi sedan 2005. 

Ett sammanhållande tema i denna serie har varit att ta fram kunskap och information om 

energi- och resurssnåla värmesystem som har låg klimatpåverkan och dessutom förmåga 

att kunna anpassas efter människors föränderliga och varierande önskemål och behov. De 

tidigare delarna i serien har varit populärvetenskapligt hållna och riktade mot specifika 

målgrupper (hushåll, installatörer, respektive tillverkare och rådgivare). Denna gång är målgruppen 

inte lika tydligt formulerad och texten inte lika populärt hållen. Vi har försökt 

lägga oss någonstans mellan det populärvetenskapliga och det “tyngre” inomveten- 

skapliga. På så sätt hoppas vi kunna nå läsare både bland forskare från skilda discipliner, 

vid statliga myndigheter, inom hus- och byggbranschen och bland allmänhet och diverse 

energiprofessioner. 

Inom ramen för SERCs forskningstema Energiomställning och samhällsprocesser drivs 

samhällsvetenskapliga, mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga forskningsprojekt med 

anknytning till den svenska energiomställningen. Tvärvetenskap är alltid ett lika spännande 

åtagande. Vi har i det här forskningsprojektet och i arbetet med den här skriften varit noga 

med att behålla det unika sätt som forskare från olika discipliner har att närma sig en viss 

frågeställning, samtidigt som vi med hjälp av ett nära samarbete kunnat dra nytta av varandras 

arbetssätt och perspektiv på de företeelser och skeenden vi studerat. Vi tror och 

hoppas att vi därmed kunnat uppnå någonting mer och utöver det som var och en av oss 

skulle ha kunnat åstadkomma på egen hand. 


Falun 24 januari 2010

Författarna 

Johan Heier är doktorand i energiteknik vid SERC, Högskolan 

Dalarna, samt KTH. Syftet med det nystartade doktorandprojektet 

är att kartlägga möjligheterna för termisk energilagring 

i det svenska byggbeståndet. Han har även medverkat i 

forskningsprojekt relaterade till kombinerade pellet- och 

solvärmesystem. 

Annette Henning är docent i socialantropologi vid SERC, 

Högskolan Dalarna. Hennes forskning har huvudsakligen 

ägnats åt besluts- och förändringsprocesser relaterade till 

energieffektivisering och energiomställning, samt kulturspecifika 

innebörder av energitekniska system, framförallt 

solvärme i byggd miljö. 

Klaus Lorenz är licenciat i energiteknik och jobbar deltid 

som forskningsingenjör vid SERC, Högskolan Dalarna. Hans 

huvudsakliga arbetsområde är utveckling av solvärmesystem 

med ackumulatortanken i fokus. Han har nära anknytning till 

företagsvärlden. 

Karin Perman är filosofie doktor i statsvetenskap vid SERC, 

Högskolan Dalarna. Permans huvudsakliga forskningsinriktning 

är policystudier av energianvändning. Hon fokuserar på hur 

olika energianvändare tolkar politiska beslut om energianvändning 

och energiomställning samt agerar utifrån dessa. Perman studerar 

energieffektivisering i småhus och flerfamiljshus. 

Tomas Persson är teknologie doktor i energiteknik och forskare 

vid SERC, Högskolan Dalarna. Hans huvudsakliga arbetsområde 

är systemteknik för kombinerade sol- och pelletvärmesystem, 

och han studerar hur systemen kan effektiviseras med högre 

verkningsgrad och minskade emissioner.

Innehåll 


1. En bok om förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 


2. Vem fattar beslut om värmesystemen 

i monteringsfärdiga småhus? 

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

Beslutet om husleverantör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

Husköparnas valmöjligheter - exempel 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Husköparnas valmöjligheter - exempel 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Att bygga sin dröm - om beslut som drunknar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Säljarens roll som diplomat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Vad kommer kunderna vilja ha? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Slutsatser: Cirkeln sluts . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

Klaus Lorenz 

3. Möten med husföretag 

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

Exempel 1: Från elvärme till flexibelt värmesystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 

Exempel 2: Solvärme som huvudenergikälla i nybyggda hus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

Klaus Lorenz 

4. Solvärme i nybyggda hus 

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 

Priskänsligheten i elvärmda hus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 

Nya byggregler förändrar uppvärmningssyste . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 

Solvärmen minskar energiåtgången . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 

Validering av beräkningsmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 

Solvärmeandel vid nybyggnation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 

Optimerat system ger 50% solvärmeandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 

Karin Perman 

5. Byggregler och småhustillverkare i Dalarna 

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 

Energipolitiska styrmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 

forts. nästa sida

Byggregler och energihushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 

Hustillverkares energieffektiviseringsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 

Boverkets byggregler; problem och möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 

BBR och husföretag i Dalarna, påverkan och påföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 

Tomas Persson och Johan Heier 

6. Energiteknisk utvärdering av nybyggda småhus 

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 

Boverkets energikrav fr o m 1 jan 2010 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 

Simuleringsförutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 

Studerade systemkoncept . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 

Boverkets kravnivåer för det studerade huset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 

Kravnivåer för passivhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 

Simulerad energibalans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 

Schablonberäkning av värmesystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 

Räcker det tillåtna effektbehovet enligt de nya byggreglerna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 

Beräkningsresultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 

Diskussion och slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 


7. Ekonomisk utvärdering av olika uppvärmningsalternativ 

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 

Sammanfattande resultat från en litteraturstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 

Beräkningsförutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 

Ekonomiska beräkningsresultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 

Ekonomisk parameterstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 

Diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 


8. Tar vi två steg fram och ett steg tillbaka? 

En diskussion om förändring 

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 

Individers hantering av materiella begränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 

Förändring som små små justeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 

Samarbetets förändringspotential . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 

Epilog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 


9. Sammanfattning och slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 

Fotnoter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127

1. En BoK oM föränDring 

1. En bok om förändring 


Detta är en bok om förändring. Den handlar om vad som kan hindra förändring och 

vad som gör denna möjlig. Det är samtidigt en väldigt jordnära bok om hur människor 

som köper och säljer monteringsfärdiga småhus uppfattar sina möjligheter att agera. Ur 

olika vetenskapliga perspektiv intresserar vi oss speciellt för hur dessa hanterar regeringens 

beslut att justera sina styrmedel och vilket utrymme de egentligen har att välja solvärme 

eller annan förnybar energi. Vi som genomfört studien är Johan Heier, doktorand i energiteknik, 

Annette Henning, docent i socialantropologi, Klaus Lorenz, fil lic i energiteknik, 

Karin Perman, fil dr i statsvetenskap, samt Tomas Persson, tekn dr i energiteknik. Samtliga 

forskare är verksamma vid Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna. 

När denna samlingsvolym färdigställs i januari 2010 har nya statliga byggregler just trätt 

i kraft. Den tvärvetenskapliga forskning som presenteras här påbörjades 2007. Under 

perioden 2007 - 2009 blev de tillverkare av monteringsfärdiga småhus som vi studerat och 

samarbetat med alltmer engagerade i de kommande förändringarna av Boverkets byggregler 

(BBR). Detta har medfört att också vår forskning har kommit att kretsa betydligt 

mer kring effekter och förväntade effekter av de nya byggreglerna än vi hade planerat från 

början. Detta genomsyrar samtliga kapitel i denna volym, men är mest explicit i Permans 

kapitel fem, samt Perssons och Heiers kapitel sex och sju. 

Det övergripande syftet med forskningen var att studera “strukturella hinder för boende 

att minska koldioxidutsläpp och energianvändning för uppvärmning”. Detta är också underrubriken 

till det projekt som forskningen är en del av: “Två steg fram, ett steg tillbaka”. 

Den här lite udda huvudrubriken anspelar på just hinder och möjligheter. Den syftar framförallt 

på att det idag sker mycket positivt när det gäller att få bostäder mer energisnåla, 

men att det samtidigt är ett stort problem att vi i Sverige fortsätter att bygga småhus utan 

pannrum och med värmesystem som bygger enbart på elenergi. Vi menar att dessa faktorer 

begränsar möjligheterna för de boende och håller tillbaka utvecklingen mot energi- och 

resurssnåla bostäder med låg klimatpåverkan. 

Studiens bakgrund och inriktning 

Klimatförändringar med dess katastrofala följder, det radioaktiva avfallets mångtusenåriga 

riskhantering och nödvändigheten av en ansvarsfull resurshantering är en bakgrund till 

studien och det stora sammanhang som studien bör sättas in i. När makthavare världen 

över idag äntligen gör allvarliga försök att bromsa den globala uppvärmningen lyfts ofta 

energiförsörjningen och byggnadssektorn upp som ett par av de viktigaste områden som

10 AnnETTE HEnning 

behöver ses över. I FNs Climate Change Science Compendium, som ställdes samman 

inför klimatkonferensen i Köpenhamn i december 2009, skriver man till exempel att “The 

necessary management practices to respond to climate change include a switch to environmentally 

sound energy sources” (UNEP 2009:53). Den svenska regeringen har ställt upp 

förhållandevis radikala mål. Mängden energi för uppvärmningsändamål ska minskas med 

20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050. Fossila bränslen ska vara helt avvecklade 

år 2020 och förnybar energi ska öka kontinuerligt (Energimyndigheten 2003). Även inom 

EU är energikraven på byggnader på väg att skärpas kraftigt (Fasth 2009). 

Byggnadernas klimatskal och de boendes hantering av olika energitjänster bör alltid komma 

i första hand vid energieffektiviseringsåtgärder i bostadshus. Detta är nog de flesta 

energiforskare idag överens om. Därefter kommer möjligheterna att spara energi också 

i tillförselledet. I den här skriften intresserar vi oss ändå huvudsakligen för bostädernas 

värmesystem och tillförseln av energi. Det ska dock visa sig att den problematik vi tar upp 

här hänger samman, både med byggnadens utformning och med småhusägarnas möjligheter 

att skaffa sig resurssnål och energieffektiv uppvärmning. 

En av våra utgångspunkter i det här forskningssamarbetet har varit en gemensam upp- 

fattning om att energisparåtgärder på tillförselsidan även borde inkludera en ansvarsfull 

resurshantering. Bioenergi är till exempel en värdefull förnybar energikälla som går att 

utnyttja på allt energieffektivare sätt. Samtidigt förväntas jordens samlade bioresurser 

räcka till allt fler användningsområden. Kombinerade sol- och biovärmesystem är ett av de 

sätt man kan använda för att avlasta utnyttjandet av bioresurser och hantera uttaget med 

varsamhet. Likaså är elenergi en högvärdig energiform som inte skulle behöva ödslas 

på enbart värme mer än som reserv och komplettering. Mängden el för uppvärmnings- 

ändamål reduceras idag ofta med hjälp av värmepumpar. Men samtidigt tycks det saknas en 

medvetenhet bland allmänheten om att värmepumpar faktiskt drivs med hjälp av elenergi 

och att det åtgår mer primärenergi för att producera el än för att producera värme direkt 

(Se begreppet “energisortering” i Henning 2007:40). 

En ytterligare utgångspunkt är tanken att de bostäder och uppvärmningssystem som skapas 

idag borde utformas så att de lämnar så stort utrymme som möjligt för senare förändringar. 

Hus har i allmänhet en mycket lång livslängd. De står där de står medan människor flyttar 

ut och nya flyttar in. Och de står kvar när trender på energisidan förändras. Också uppvärmningssystem 

står kvar där man installerat dem trots att husets invånare bytts ut eller 

villkoren för ett och samma hushåll förändrats. Även om dagens boende inte intresserar sig 

nämnvärt för energisparåtgärder, så ska möjligheterna alltså ändå finnas där för morgon- 

dagens invånare. Det är med denna utgångspunkt i bakhuvudet som forskarna i energiteknik 

gick in i ett närmare samarbete med två tillverkare av monteringsfärdiga hus. Lorenz 

kapitel tre och Hennings kapitel åtta tar upp detta mer explicit. I kapitel åtta diskuteras 

också i mera allmänna termer förhållandet mellan människors fria vilja och tänjbara begränsningar 

av denna fria vilja.

Det tvärvetenskapliga samarbetet 

1. En BoK oM föränDring 11 

Samhällsvetare med energirelaterad forskning har blivit ganska vana vid att förväntas 

studera hushåll. Eftersom detta är en intressant och viktig kategori där vi bland annat kan 

intressera oss för det vardagliga utnyttjandet av energitjänster, så har vi oftast heller inget 

emot det. Det finns dock ganska många problematiska aspekter av dessa förväntningar, 

inklusive föreställningar som tas mer eller mindre för givna. Dessa är till exempel föreställningen 

om hushåll som enhetliga enheter utan vare sig genus- eller ålderskonflikter, uppfattningen 

att individers energivanor endast är intressanta när dessa individer befinner sig i 

hemmet, eller att samhällsvetarens roll är att studera de aggregerade effekterna av individers 

kontextlösa energianvändning. En annan vanlig föreställning är att dessa individer (läs 

enhetliga hushåll) bygger sina beslut enkom utifrån noggranna ekonomiska jämförelser. 

I den här volymen har vi lagt in kapitlen två och åtta som en ram för att fånga in just en del 

av de aspekter som saknas i sådana antaganden. Kapitel två visar framförallt på betydelsen 

av att sätta in saker i sitt rätta sammanhang. Kapitlet tar sin utgångspunkt bland par och 

familjer som är på väg att köpa och bygga hus, men kopplar sedan samman denna specifika 

beslutskontext med säljarnas och företagsledningens situation och sammanhang. I kapitel 

åtta lyfts förhållandet mellan individ och grupp fram med hjälp av möten och interaktion 

mellan individer som representerar skilda kulturella gemenskaper. Samtliga kapitel bidrar 

dock tillsammans till att ge en mer mångfacetterad bild av energieffektiviseringssträvanden 

än vad som är möjligt utifrån ovanstående antaganden. 

Många har liksom jag själv erfarenhet av den extra möda och svårighet som tvärveten- 

skaplig forskning kan föra med sig (Strathern 2005). Som samhällsvetare med forskning 

inom energiområdet riskerar man dessutom att hamna i kraftig minoritet i ett energitekniskt 

forskningsprojekt, man representerar en slags hjälpvetenskap (Shove et al.1998, Wilhite 

2000) eller fungerar som alibi för att projektet inkluderat också “den sociala biten”. Det här 

projektet har inte varit något av dessa. Kanske har vi samarbetat tillräckligt mycket under 

åren för att inse att tvärvetenskap när den är som bäst är en intrikat balansgång mellan 

lagom stora delar intensiv samverkan och separat inomvetenskaplig forskning (Henning 

2005). Kanske beror det välfungerande samarbetet också på den jämlika fördelningen 

mellan samhällsvetare och tekniker, kvinnor och män. Och jag tror inte att det är mina 

förutfattade meningar som säger mig att samhällsvetare ofta har bättre förmåga än 

tekniker att formulera de övergripande målsättningarna för tvärvetenskapliga energi- 

forskningssatsningar (Wilhite et al. 2000). 

Teknisk forskning skiljer sig från samhällsvetenskaperna på en rad ganska grundläggande 

sätt. Ett sådant är skillnaden i hur vi tenderar att hantera utifrån- respektive inifrån- 

perspektiv. Med inifrånperspektiv, eller den “emiska” nivån, menas då livet som det upplevs 

och beskrivs av ett samhälles egna medlemmar, medan dess motpol utifrånperspektivet, 

den “etiska” nivån, är forskarens analytiska beskrivningar eller förklaringar (Hylland 

Eriksen 2000:38). Teknisk forskning brukar genomgående använda ett utifrånperspektiv, 

medan många av samhällsvetenskaperna kombinerar och pendlar mellan utifrån- och 

inifrånperspektiv. Detta blir också tydligt i den här boken. Lorenz, Perssons och Heiers 

tekniska och ekonomiska kapitel fyra, sex och sju har således ett klart utifrånperspektiv,


medan Hennings och Permans socialantropologiska och statsvetenskapliga kapitel två, fem 

och åtta använder sig av pendlandet mellan de två perspektiven. Även Lorenz utnyttjar 

dock i viss mån detta pendlande för analysen i kapitel tre. 

Permans och Persson/Heiers kapitel fem respektive sex och sju om effekterna av de nya 

byggreglerna kompletterar varandra särskilt väl just på grund av de här olika angreppssätten. 

Medan Persson och Heier studerar hur småhus och uppvärmningssystem bör 

utformas för att klara byggreglerna och gör beräkningar på hur byggandet och ekonomin 

kan komma att påverkas av dem, så har Perman intresserat sig för hur småhustillverkare i 

Dalarnas län själva beskriver effekterna av de kommande reglerna, hur de uppfattar dessa 

och hur de planerar att agera utifrån dem. 

En annan skillnad mellan teknisk och samhällsvetenskaplig forskning är att den tekniska 

forskningen oftast är mer tydligt resultatinriktad, man ställer upp ett konkret tekniskt problem 

som ska lösas. Samhällsvetare som socialantropologer och statsvetare, å andra sidan, 

är mer skolade att studera, analysera och beskriva specifika skeenden och företeelser. Jag 

skulle vilja beteckna en del av den tekniska forskning som bedrivits inom projektet för 

“aktionsforskning”, eftersom en huvudsaklig målsättning med det nära samarbetet med 

två småhustillverkare varit att hjälpa dessa utöka sitt utbud av värmesystem. Aktions- 

forskning kan vara svår att kombinera med annan vetenskaplig undersökning eftersom 

målsättningarna är så radikalt olika, men i det här fallet har vi hittat en form för samarbetet 

som vi är nöjda med. 

Det närmare samarbetet med två husföretag visade sig bli centralt för projektet, och kom 

att fungera som en sammanhållande kärna och utgångspunkt för samtliga forskare. De 

diskussionsmöten som hölls mellan representanter för företaget och våra tekniska forskare 

var en fantastisk tillgång även för oss samhällsvetare. Dessa stundtals livliga diskussioner 

mellan tekniskt kunniga personer gav en perfekt komplettering till intervjuer och övrig 

deltagande observation. Perman beskriver i kapitel fem hur hon använt dessa gruppsamtal 

som avstamp för en studie bland ett utökat antal småhustillverkare och med fokus på byggreglerna 

som energipolitiska styrmedel. I kapitel åtta använder jag själv mina observationer 

av samarbetet till att diskutera förändringars natur på ett mer teoretiskt plan. Här finns 

även en intressant koppling till kapitel 3, där Lorenz beskriver samarbetet på ett annat 

sätt. Samarbetet framgår kanske inte så tydligt av Perssons och Heiers kapitel, men den 

inriktning deras forskning fick har varit starkt påverkad av samtalen med hustillverkarna, 

och den husmodell de använt för sina beräkningar har hämtats från ett av företagen. 

Ytterligare skillnader mellan teknik- och samhällsvetenskaperna ligger i våra skilda metoder 

och tillvägagångssätt, men även i våra respektive sätt att redovisa resultat. Vi har anpassat 

oss något till varandras texter i den här antologin, bland annat genom att vi plockat bort 

några av diagrammen ur de tekniska kapitlen och lagt till några foton och figurer i de 

samhällsvetenskapliga. Men eftersom framställningssätten fortfarande skiljer sig ganska 

mycket från varandra kommer somliga läsare att ha lättare för de tekniska avsnittens 

tabeller, diagram och formler än de längre textavsnitten, medan det för andra kommer 

att vara tvärtom. Vi har valt att varva kapitel författade av samhällsvetare och forskare i 

energiteknik för att visa på sambanden mellan dessa. Således ligger Permans kapitel fem i

1. En BoK oM föränDring 13 

direkt anslutning till Perssons och Heiers kapitel sex och sju, då samtliga dessa behandlar 

effekter av nya byggregler, och Lorenz kapitel tre om samarbetet med två husföretag följer 

naturligt på resonemanget i mitt föregående kapitel två om hur blivande husköpare väljer 

värmesystem. 

Bokens kapitel 

Bokens kapitel behandlar följande aspekter av faktorer som möjliggör, påverkar eller 

försvårar en utveckling mot energieffektivare och resurssnålare uppvärmning av monterings- 

färdiga småhus: 

I kapitel två sätts hushållens val av värmesystem in i sitt sammanhang och länkas samman 

med säljares och företagsledningars villkor. Frågan ställs om någon egentligen fattar ett 

aktivt beslut i den här frågan. Kapitel tre beskriver samarbetet med två småhusföretag. 

Ett viktigt syfte med detta samarbete var att förmedla kunskap, men vi hoppades också 

att samarbetet skulle leda till att företagen kunde börja erbjuda sina kunder värmesystem 

där kunden inte är låst till ett enda energislag, där andelen förnybar energi ökar, och där 

beroendet av inköpt energi minskar. Kapitlet fokuserar särskilt på företagens olika förutsättningar 

och på de uppvärmningssystem och planer på demonstrationshus som togs 

fram hösten 2009. I kapitel fyra fördjupas en av de teoretiska aspekterna av detta arbete. 

En utvärdering görs av solvärmens förmåga att minska mängden köpt energi i nybyggda 

hus. Frågan om hur stort system man måste bygga för att uppnå 50 procents solvärmeandel 

ställs, liksom vilka krav som behöver ställas på husets utseende med tanke på takytor 

och apparatrum. 

Syftet med den forskning som beskrivs i kapitel fem är att närmare studera hur småhusföretag 

i Dalaregionen själva betraktar de kommande byggreglerna. I kapitlet ställs frågan 

om dessa förändringar av de statliga styrmedlen anses komma att resultera i en förändrad 

produktion och eventuellt även andra val av uppvärmningssystem än tidigare. Kapitel sex 

redogör för en studie av hur nya småhus och dess uppvärmningssystem behöver utformas 

för att klara de reviderade byggreglerna. Liksom i föregående kapitel görs även här en 

bedömning av hur det framtida småhusbyggandet kan komma att påverkas av de förändrade 

byggreglerna. Därefter görs i kapitel sju en ekonomisk kalkyl av systemlösningarna i kapitel 

sex, och dessa lösningar jämförs ur ett ekonomiskt perspektiv. 

I kapitel åtta, slutligen, adresseras frågan om vad som kan hindra förändring och vad som 

kan göra den möjlig, sett ur ett mer övergripande teoretiskt perspektiv. Samarbetet med de 

två småhusföretagen och en tidigare studie av befintliga småhus används för att illustrera 

denna diskussion. Slutsatserna från samtliga kapitel sammanfattas därefter i kapitel nio.

2. VEM fATTAr BESluT oM VärMESySTEMEn i MonTEringSfärDigA SMåHuS? 15 

2. Vem fattar beslut 

om värmesystemen i 

monteringsfärdiga småhus? 


Inledning 

Hur fattas egentligen beslut om att nya prefabricerade småhus ska värmas på det ena eller 

andra sättet? Hur kommer det sig att människor som köper dessa nya bostäder bestämmer 

sig för att huset ska värmas med el, och varför väljer man att installera ett värmesystem 

som kraftigt försvårar möjligheterna att komplettera med solvärme eller andra förnybara 

energislag? Hur kommer det sig att många bestämmer sig för att göra husen större än fabrikanternas 

ursprungliga husmodeller trots att de sen kommer att behöva mer energi för att 

värma upp huset? Och varför tycks majoriteten välja att köpa ett hus som saknar lämpligt 

utrymme för en rejäl varmvattentank? 

Som forskare, politiker och handläggare av energifrågor kan det vara lätt att ställa sig 

undrande inför en del beslut om värmesystem och energikonsumtion. Det kan också 

vara lätt att reducera dessa beslut till aktiva, medvetna val fattade av enskilda husköpare. 

Jag vill i det här kapitlet lyfta fram något av komplexiteten i mänskligt beslutsfattande 

genom att istället fråga mig om det är någon som fattar de här besluten över huvud taget. 

Kanske en del av dessa beslut snarare sker mellan vars och ens ansvarsområde och 

intressefokus? Texten i det här kapitlet baseras på intervjuer och deltagande observation 

bland husköpare, säljare och ledningsgrupper i framförallt två småhusföretag. Artikeln 

sätter in beslutsfattandet i sina respektive sammanhang, så som dessa upplevs av respektive 

aktör, samt länkar samman de respektive beslutsmiljöerna (Hannerz 2001, Henning 2000, 

Moore 1986). Syftet är att öka förståelsen för hur beslut fattas angående uppvärmning och 

värmesystem för nya prefabricerade småhus. Berättelsen börjar hos blivande husägare. 

Beslutet om husleverantör 

En av de första saker man behöver ta tag i när man planerar att köpa hus är att försöka sätta 

sig in i den uppsjö av husföretag som finns i Sverige. Det gäller att skaffa sig en överblick 

över vad som finns att välja på och att lyckas enas med sin partner om vilka husmodeller


man tycker bäst om och vilket av alla dessa varierande företag man helst vill köpa sitt hus 

från. Detta beslut är i sin tur sedan avgörande, både för den mängd beslut man kommer att 

fatta under byggprocessens gång och för vilka typer av beslut man kommer att fatta. 

Figur 2.1 Något av det första man gör som blivande villaägare är att välja husmodell och husfabrikant. Detta blir i 

sin tur avgörande för den mängd beslut man kommer att fatta under byggprocessens gång och för vilka typer av beslut 

man kommer att fatta. 

Majoriteten av företag i Sverige som säljer de populära prefabricerade småhusen levererar 

färdiga vägg- och takblock till byggplatsen. Husdelarna monteras sedan ihop på plats efter 

det att husgrund och annat förberetts. De två företag som vi ägnat särskilt intresse åt 

i det här forskningsprojektet har dock hittat sin respektive nisch på vardera sidan om 

denna huvudfåra. Det ena av dessa två företag tillverkar “volymer”, vilket betyder (som 

Lorenz också beskriver i kapitel tre) att hela hus byggs inuti fabriken. När ett hus transporteras 

till sin slutdestination på två eller tre lastbilar så är allting klart, inklusive många 

av inredningsdetaljerna. Tapeter är uppsatta och väggar färdigmålade. Köksskåp finns på 

plats, liksom toalettstol och badkar. Det andra husföretaget använder en helt annan metod. 

Detta företag bygger hela huset direkt på köparens tomt med hjälp av snickarlag och andra 

hantverkare. Tillsågningen av brädorna är i det här fallet oftast det enda som är förberett i 

fabrik. Som vi ska se har dessa olika företagsidéer och sätt att organisera företagen också 

stor påverkan på kundernas beslutsprocesser. 

Husköparnas valmöjligheter - exempel 1 

De personer som väljer att köpa sitt hus från det första av dessa husföretag kommer att 

ha en kortare byggprocess framför sig än de som köper sitt hus från det andra företaget. 

De kommer också, på både gott och ont, ha betydligt färre val att göra och beslut att fatta.


I båda fallen påverkar dock företagens respektive organisation och företagsidé kundernas 

beslutsmöjligheter på olika sätt. Detta gäller bland annat val av uppvärmningssystem. De 

begränsningar som finns av husköparnas valmöjligheter hänger alltså till stor del samman 

med en annan typ av begränsning, nämligen den som finns inbyggd i företagens organisationsstruktur, 

inriktning och villkor. Jag ska börja med att berätta lite om på vad sätt detta 

samband mellan husköparnas beslut och företagens organisationsstruktur tar sig uttryck 

på volymhusföretaget. 

En huvudidé bakom företagets försäljning av så kallade “volymhus” är att man ska kunna 

erbjuda sina kunder välgjorda och professionellt genomtänkta hus bestående av bra 

kvalitetsprodukter till fasta priser. Ett sätt för dem att lyckas hålla fasta och samtidigt 

rimliga priser på inventarier och annat är att begränsa antalet underleverantörer och att se 

till att avsluta förhandlingarna med dessa innan man påbörjar diskussioner med kunder. 

En annan strategi är att göra orderhanteringen så effektiv som möjligt. Man åstadkommer 

detta genom att försöka förutse, planera och förbereda så mycket som möjligt i förväg: 

Till exempel, kunderna fyller i raden längst ner här, denna tapeten ska vara i detta sovrummet. Då 

vet vi förstås redan innan hur många tapetlängder som behövs i just det sovrummet. Och vi vet hur 

många längder man får på en rulle. Det har vi naturligtvis räknat ut. Om du köper den här typen av 

hus så behövs den här mängden tapetrullar. Så det enda vi behöver fylla i är leveransdatum från 

fabrik. Om vi fyller i 28:e januari så anländer tapeterna 21:a januari. Det finns redan inskrivet 

i systemet så att säga. 

Medan det tidigare kunde ta dem tre eller fyra dagar att skriva en order på ett hus, så räcker 

det nu med en timme. Baksidan av detta tidsbesparande system är att varje ny förändring blir 

väldigt kostsam i både tid och pengar: “Om du vill byta (från värmepump) till pelletkamin 

och så vidare, så måste vi ändra hela systemet”. Det här att också till synes små förändringar 

av grundförslaget kan bli så dyrt kan dessutom vara svårt för deras kunder att förstå: 

Sen är det någon som vill flytta ett fönster. Ett fönster kan väl inte kosta så mycket tänker de. 

Nej, men det är då som vi blir tvungna att gå in och göra om alla ritningarna. Produktionsritningarna 

finns i vår skrivare. Namnet på hustyp, tryck på en knapp, ut kommer fyrtiosju ritningar, tretton 

beskrivningar och fjorton listor! (...) Order specifikationer, produktionsspecifikationer, det tar omkring 

en timme med det här systemet. Och då, om en kund vill ändra något på en av ritningarna, då 

måste förstås allting göras för hand istället. (...) Det här är svårt för kunden (att ta in). 

Konsten är att kunna styra in kunder som vill göra någon specifik förändring på ett spår 

som redan är förberett. Företaget hade, vid tiden för de här intervjuerna, nyligen tillverkat 

en broschyr för säljarna som de kallade en “detta-är-vad-man-också-kan-välja-lista”. Med 

hjälp av denna inofficiella lista kunde säljarna vända sig till en kund som önskade sig en 

speciell förändring av den ursprungliga husmodellen och säga: “Javisst, vi ändrar gärna, 

men i så fall måste det göras på det här sättet”. Ett exempel på hur detta fungerar är en 

situation då någon vill ha en bastu installerad på övervåningen. Eftersom denna situation 

redan har inträffat vid ett antal tillfällen kan man nu hindra denna kund från att säga “Jag 

vill ha en sån och sån bastu”. Istället har man förberett för ett fåtal bastutyper som han 

eller hon har möjlighet att välja bland. Det finns ändå en yttersta gräns för hur många


förändringar av husens grundmodeller företaget mäktar med att tillfredsställa. Det innebär 

att, även om den främsta strategin för säljaren är att försöka få beslutsamma husköpare att 

vara nöjda med färre valmöjligheter, så händer det att denna strategi misslyckas och man 

blir tvungen att till slut ge kunden rådet att söka sig till en annan typ av husföretag. 

Husköparnas valmöjligheter - exempel 2 

En del av tankegångarna bakom det andra husföretaget skiljer sig radikalt från det första 

exemplet. Båda företagen säljer visserligen prefabricerade småhus och båda har ett stort 

antal husmodeller att erbjuda potentiella kunder. Det här företaget marknadsför sig dock 

uttryckligen genom att betona att varje köpare har möjlighet att skräddarsy sitt hus helt 

enligt hans eller hennes önskemål, och att de kan välja mellan att få sitt hus levererat som 

byggsats, som prefabricerade komponenter, eller som ett hus färdigt att flytta in i. Detta 

betyder också att kundkretsen sträcker sig från dem som gör huvuddelen av bygg- och 

installationsarbetet själva tillsammans med vänner, släktingar, grannar eller hantverkare i 

deras personliga nätverk till dem som vill köpa så mycket service från husföretaget som 

möjligt, så kallad “totalentreprenad”. Vanligast är dock den förstnämnda kundkategorin. 

Även om man i detta företag betonar möjligheten för kunden att skräddarsy sitt hus helt 

från grunden, så är man också här tvungen att organisera, hantera och något styra kundens 

valmöjligheter. En strategi man har är att ge kunderna tre huvudalternativ. Man kan således 

välja standardlösningar på fönster, köksluckor etc., eller man kan betala extra för att få 

installerat ett utav ett specificerat antal dyrare alternativ. En tredje variant är om kunden 

istället vill välja en produkt som inte kan levereras av någon av husföretagets under- 

leverantörer. I det fallet får han eller hon helt enkelt lösa allt själv och får i gengäld en 

kostnads-reduktion. “Vi tvingar inte våra kunder”, som en av säljarna sa. “ (Vi säger inte) 

Du måste göra det här! Nej, vi är flexibla. Det är viktigt att ha ett känsligt öra”. Också detta 

företag anstränger sig för att försöka få kunderna att förstå vilka kostnader som läggs till 

huspriset när de gör sina personliga förändringar eller tillägg: 

Det är viktigt för oss att förklara, att om man väljer att sätta in en bastu i huset, ja då är det här vad 

materialet kostar. Men det blir andra kostnader dessutom. Snickaren får mer arbete, elektrikern kommer 

att få mer att göra, allt sådant. Om det är ett badrum så kan man behöva någon som sätter upp kakel och 

någon som installerar golvdränering där. Så det gäller att få dem att förstå att om man lägger till det här 

så kan det bli fem hantverkare till som får mer att göra. Så det blir en kostnad för allt det. 

Att bygga sin dröm 

- om beslut som drunknar 

Husköparnas begränsningar hänger således samman med företagens organisationsstruktur, 

inriktning och inbyggda förändringströghet. Men paradoxalt nog finns det också ett


samband mellan husköparnas begränsade engagemang i besluten om uppvärmningssystem 

och den oerhörda mängd val och ställningstagande som många tvingas klara av under 

byggprocessens gång. De som väljer att delta i hela byggprocessen från grunden engageras 

således i en händelsekedja som kan pågå under ett par års tid, ibland mer. Varje steg i bygg- 

processen fordrar därefter ställningstaganden från husköparna, och många av de unga par 

som har valt att själva hålla i kontakterna med olika hantverkare för att få ner kostnaderna 

upptäcker snart att detta var mer arbets- och tidskrävande, svårare och stundtals också mer 

frustrerande än de hade förväntat sig. Man kan som husköpare uppleva det som att man 

håller på att drunkna i allt beslutsfattande, men många drivs samtidigt av en glädje över 

att få förverkliga sin dröm om det perfekta framtida hemmet och av lyckan att få se denna 

dröm successivt förverkligas. Känslorna växlar också i takt med att något positivt händer 

eller att något inte blir som man har tänkt sig. En kortfattad översikt över byggprocessens 

olika steg kan ge en första aning om den mängd sysslor och valmöjligheter som varje 

husköpare behöver klara av och ta ställning till: 

Ett av de första stegen är att få kontakt med en av säljarna och att hitta en lämplig tomt. 

När man har en tomt gäller det att bestämma sig för var på tomten huset ska stå och vilken 

typ och storlek på huset som passar både en själv och tomten. En kostnadsberäkning görs. 

Därefter skriver man på säljkontraktet och diskuterar grovplaneringen av husets insida så 

att en preliminär planering kan skickas till en av företagets arkitekter. När man är nöjd med 

arkitektritningen är det dags att ansöka om bygglov hos kommunen. Medan man väntar 

på besked kan man sen börja förbereda sig för alla detaljbeslut som kommer att behöva 

tas angående huset (var elkontakterna ska sitta, vilken trappa ska man ha, vilka skåpluckor 

i köket etc). När bygglovet beviljats görs en slutgiltig order. Tid för leverans av villa- 

byggsatsen kan nu fastställas, och man kan börja kontakta de olika entreprenörerna och 

hantverkarna. Dessa behöver få veta vad de ska göra och när, och deras respektive arbeten 

måste därefter kontinuerligt diskuteras och övervakas genom hela byggprocessen. Innan 

själva byggarbetet sätts igång ska dock förnyade kontakter tas med de lokala myndigheterna, 

grunden måste vara gjuten och alla rör för avlopp, vatten och el dragna. Det är nu också 

dags att ta de sista besluten om tapeter, golvbeläggning och liknande. 

Det är säljarnas uppgift att guida sina kunder steg för steg genom den oändliga flod av 

beslut som dessa behöver fatta under de dryga två år som processen fortgår. En av säljarna 

berättade för mig att han brukar börja varje samarbete med att försöka få kunderna mer 

medvetna om vad som ligger framför dem: 

Det här är antagligen det viktigaste ni kommer att göra i livet, att bygga ett nytt hus. Det är framförallt 

två saker ni behöver förbereda er på. Det ena är att det här kommer att kosta mycket pengar. 

Det andra är att ni kommer att behöva fatta en enorm mängd beslut under hela den här resan. Det 

handlar inte om att sitta här och besluta hur planeringen ska se ut och vilka skåpluckor ni vill ha i 

köket och så är allt klart. Nej, det här är en mycket lång (resa). Alla måste vara förbereda på det. 

Flera av de säljare jag talat med menar också att ju mer kunskap deras kunder har om hus- 

byggen, ju mer tenderar de att hänge sig åt att fatta beslut om minsta detalj och att oroa sig 

för allt de kan tänkas missa att ta ställning till. Istället för att välja standardfönster, så kan man 

till exempel bestämma sig för om fönstren ska ha spröjs, om det ska vara fasta eller löstagbara


spröjs, eller om det ska vara mer snickarglädje runt fönstren. Detaljrikedomen i besluten 

varierar alltså, men det som tycks vara gemensamt för nästan samtliga kunder är en önskan 

att göra något speciellt med sitt framtida hem. Alla försöker skapa ett hus som passar det 

vardagsliv man vill leva och väldigt många försöker också ge sitt hus en personlig touch: 

Man vill för det mesta göra något som känns lite coolare än standardvalet, än det som går att hitta i 

en katalog. De flesta gör någon form av förändring på huset (jämfört med katalogens husmodell, 

författarens anmärkning). Planeringen och, pja, utrustning, sådana saker. För att ge en mer personlig 

känsla till det hela. De kan vara nöjda med planeringen men ändå vilja göra köket lite annorlunda, 

så att säga. Detta innebär genast att en förändring ska göras av standardlösningen. 

Jag fick också berättat för mig hur husköpare tenderar att fokusera på väldigt olika 

saker. Medan en del intresserar sig mest för att husets yttre ska bli estetiskt tilltalande, så 

koncentrerar sig andra på att skapa ett stort kök med mycket utrymme och exklusiv köks- 

inredning, och ytterligare andra på hur många sovrum de ska ha. Någon kan planera ett 

helt hus utifrån en gammal byrå, planera ett inbyggt glasskåp för whiskysamlingen som 

sträcker sig från golv till tak, eller besluta sig för att uppfinna ett sätt att kunna kasta ner 

smutstvätt från badrummet på övervåningen ner till tvättkorgen en trappa ner. “Vissa 

människor använder mycket tid på sådana detaljer”, berättade en av säljarna, “personliga 

detaljer som kanske inte är alldagliga men ändå fullt möjliga att åstadkomma”. 

Figur 2.2 Valet av uppvärmningssystem tenderar att drunkna i den stora mängd beslut som måste fattas. Värmesystemet 

kan också upplevas som mindre intressant än sådant som tydligare ger det blivande hemmet en personlig touch. 

foto: Annette Henning


Säljarens roll som diplomat 

Beslut om vilket värmesystem man ska ha i huset tycks ofta upplevas som mindre intressant 

att ägna sig åt än de beslut som kan få ett neutralt hus att förvandlas till ens eget personliga 

hem. Det enklaste sättet för husköparen att välja värmesystem är därför att gå på 

de råd man får av sin säljare. Betyder det att det i själva verket snarare är företagets säljare 

som fattar besluten som rör husets framtida uppvärmning? Nej, det kan man knappast 

heller säga. Också säljaren tenderar att ha sitt huvudfokus någon annanstans än på just 

uppvärmningssystemet. Allra viktigast för en framgångsrik säljare är nämligen hans sociala 

förmåga, hans förmåga att lyssna på kunden, att vara “diplomat” och att kunna bygga 

upp välfungerande relationer med sina kunder. “Man kan inte skapa behov på det sättet 

som många människor kanske tror”, menade en säljare exempel, “utan jag tror mer att en 

säljares jobb är att leta fram vilka behov som du har.” 

Vid en övervägande majoritet av företag som säljer prefabricerade småhus är säljarna 

anställda som konsulter. Det innebär att de visserligen har sina kontor i husföretagens 

byggnad och ingår i respektive företags organisationsstruktur, men också att var och en 

av dem driver sin egen konsultbyrå och behöver dra in sina egna “husbyggnadsprojekt”. 

Säljaren är således beroende av sin förmåga att attrahera många husprojekt, inte bara till 

husföretaget i stort, utan till sin egen säljverksamhet. Det är därför viktigt att få ryktet 

att sprida sig att just han (eller hon) är en särskilt pålitlig, ärlig och trevlig person att ha 

att göra med: 

Sedan börjar det bli så att många kunder man har och har haft så att säga, som har byggt klart, det 

är självklart så att de har ju sina vänner och bekanta. Och ser deras vänner att de här kunde ju 

bygga och då kan väl vi och... Har de då en positiv erfarenhet av mig och har känt att det här har 

funkat bra, att jag, ja.. uppfyllt deras förväntningar på vad en säljare ska göra så .. Då självklart så 

kan ju det generera tips då. 

Det här sättet att organisera säljverksamheten innebär att varje säljare behöver ha viss 

kunskap om allt som rör husbygge, från varianter på dörrhandtag till hur man ansöker om 

bygglov. Det innebär å ena sidan att det är svårt för dem att hinna bli specialister på specifika 

ämnen som till exempel uppvärmning och energieffektivitet. Å andra sidan behöver 

säljaren kunna svara på kundens frågor om kunden ska kunna få förtroende för honom. 

Det är därför inte helt lätt för säljaren att göra stora förändringar inom områden där tidigare 

kunder har visat sig vara nöjda och där man som enskild säljare har hunnit skaffat sig 

viss kunskap. 

Säljare som jag frågade explicit om kundernas möjlighet att välja värmesystem utanför 

basutbudet försäkrade mig om att deras kunder var fria att installera vilket värmesystem 

de önskade. Detta stämmer naturligtvis i princip, men samtidigt gav flera av intervjuerna 

med husköpare tydliga indikationer på att många säljare tenderar att använda sig av husföretagets 

standardvärmelösningar när de ger sina kunder de råd som dessa ofta lägger så 

stor vikt vid. Vid båda de husföretag som beskrivits här inkluderade standardlösningarna 

olika varianter av eldrivna värmepumpar. Följande berättelse får illustrera hur husköparnas 

val av värmesystem kunde gå till:


Sen har vi valt en av dessa jordvärmepumpar. Den passar tomten ... de som vi köpte (huset) av säljer 

dem. Och om man frågar runt, liksom, hur de (andra människor) upplever den och så, bekanta och 

en del andra ställen ... Och så vägledningen från säljaren där (på husföretaget) ... För han sa, det 

finns de här olika förslagen, men för ett sådant stort hus är det mest kostnadseffektivt med en berg- 

eller jordvärmepump. Sen frågade vi lite om det här med solenergi. Vi har frågat lite om det är något 

man borde förbereda för eller något sånt, men det är allt vi gjorde. Det finns ingen regeringspolicy åt 

det hållet idag vad jag känner till med bidrag eller något sånt. Så det var inget vi skulle bekymra oss 

för just nu i alla fall, jag tror det var det svaret vi fick. 

Vad kommer kunderna vilja ha? 

Ett värmesystem som använder elenergi och inkluderar någon form av värmepump är 

idag den standardlösning för uppvärmning och tappvarmvatten som flertalet småhustillverkare 

i Sverige har att erbjuda. Det är alltså inte rimligt att förvänta sig att särskilt 

många husköpare ska komma att välja någon annan energibärare än el för sitt värmesystem 

(jämför även Edqvist och Edquist 1980 angående teknikspridning mer generellt). Men kan 

man då säga att det i grunden är småhustillverkarnas ledningsgrupper som fattar beslut om 

vilka uppvärmningssystem de nybyggda husen ska ha? 

Ja, på sätt och vis kanske det är så. Men samtidigt måste man också här inse att besluten 

fattas i ett sammanhang. Som vi såg i beskrivningarna av husköpare och säljare är uppvärmningssystemet 

sällan något huvudsakligt intressefokus för dessa aktörer. Detta gäller 

även företagens ledningsgrupper. När en relation mellan husföretag och värmepumpsföretag 

väl har etablerats upptar husens uppvärmningssystem oftast en mycket liten plats 

i förhållande till alla de aspekter som måste beaktas inom ramen för beslutshanteringens 

vardagsstrategier. I ett annat kapitel i denna bok diskuterar jag värmesystemens roll i de 

kontinuerliga strävanden att skapa balans mellan förändring och stabilitet som varje företag 

måste ägna sig åt. Här vill jag istället rikta uppmärksamheten på några av de svåraste beslut 

som företagsledningarna behöver fatta, nämligen de som bygger på bedömningar om 

vilken typ av hus kunderna kommer att vilja ha inom en snar framtid. Följande berättelse 

om lätta och svåra beslut är av anonymitetsskäl hopsatt av material från flera intervjuer: 

Gunnar upplever vissa typer av beslut som lätta att fatta. Då och då är det helt enkelt nödvändigt 

att byta ut gamla maskiner. Man behöver inte heller ifrågasätta huruvida man ska 

anpassa företaget till nya krav vad gäller arbetsmiljö, byggregler etc. Sådana saker måste 

bara åtgärdas. Det är också en del av hans återkommande uppgifter att granska verksamheten 

i fabriken och söka efter sätt att kunna reducera kostnaderna. Beslut relaterade till 

detta ser han som nästan lika enkla och självklara. En tredje typ av beslutsfattande upplever 

han dock som svårare: 

Sen har vi förstås den andra (tredje typen av beslut) som är svårare så att säga. Som, till exempel, 

huruvida vi borde förändra husmodellerna eller sätta in det ena eller det andra... Det är då man måste 

väga in sina känslor. De andra typerna av beslut är rätt enkla faktiskt.


Marknadsföring är en av de större investeringsposter där han är tvungen att göra svåra 

bedömningar och försöka väga kostnaden för bästa möjliga exponering mot hur stor 

ökning av husproduktionen detta skulle kunna tänkas leda till. Han behöver ta hänsyn till 

olika aspekter här, såsom vad kunden kan tänkas tycka är intressant, hur man ska marknadsföra 

sig och var man ska välja att synas och höras. Viss information kan han få genom att 

läsa kataloger från andra småhustillverkare: 

Det har nyligen varit väldigt mycket fokus på energi, så nu har alla husproducenter på sin websida 

att de har den här superduperenergin i sina hus. Så vi måste också göra det. Det gäller att haka på 

allt som är ett ‘måste’. Vissa saker måste man bara kunna visa. Och sen ska man helst också vara 

lite bättre än de andra, eller man kan vara lite tuffare eller lite snyggare eller någonting. 

Det gäller att ha en god känsla för vart trenden är på väg, annars kan det sluta med att man 

försöker sälja hus som människor inte längre är intresserade av. Ett hus är ju väldigt komplext, 

säger Gunnar, det består ju av mycket. Det finns trender vad gäller kök och trender 

vad gäller badrum, många vill idag ha braskaminer, och så vidare. Han brukar då och då 

åka omkring i villaområden där det byggs nya hus för att få en känsla för vad som är inne, 

vad som gäller. Och är man ute och tittar på nybyggda hus så ser man ju också skillnad på 

vad som är populärt i Skåne, på Västkusten och i Dalarna, menar han. Han läser också en 

hel del inredningsmagasin, tittar på inredningsprogram på TV och samlar på sig så mycket 

intryck han kan från olika källor för att försöka få en känsla för vad som är på gång. I 

slutändan har han dock bara sina egna känslor och antaganden att gå på: 

Du kan aldrig mata in tillräckligt med information för att vara säker. Vid någon punkt måste man 

säga till sig själv att nu är tiden slut, nu måste du bestämma dig. Nu kan du inte gå runt och trampa 

vatten längre (...). Känslan, vad jag tror, spelar en väldigt stor roll. För även om jag har samlat in alla 

dessa intryck så kan jag fortfarande inte veta hur det blir i framtiden, jag måste gå på vad jag tror. 

Slutsatser: Cirkeln sluts 

Vi har sett hur husköpare lyssnar och litar på husföretagens råd medan husföretagens 

säljare och ledningsgrupper i sin tur lyssnar in sig på kundernas tänkbara önskemål och 

försöker bedöma vad nya kunder kommer att vilja ha längre fram. På så sätts sluts cirkeln 

när alla bygger sina beslut på antaganden och gissningar om varandra.


Cirkeln 

sluts 

Husköparen 

litar på säljarens 

goda råd 

fortsatt 

användning 

av el med 

värmepump 

Husföretagets 

ledningsgrupp 

försöker få en 

känsla för framtida 

kunders önskemål 

Figur 2.3 Alla bygger sina beslut på antaganden och gissningar om varandra. 

Säljaren är 

diplomat och ovillig 

att ta risker 

Det finns en inneboende förändringströghet i varje företags organisationsstruktur, och 

vi har sett exempel här på hur varje enskild småhustillverkares specifika inriktning och 

företagsidé därför skapar en ram åt husköparnas beslutsprocesser. Dessa ramar både avgränsar 

beslutssituationerna på speciella sätt och ger dem viss riktning. Blivande husägares 

initiala val av husföretag är därför något som påverkar hur många beslut de kommer att 

fatta medan de planerar och övervakar framväxten av sitt framtida hem, men också vilken 

typ av beslut det kommer att röra sig om. Samtidigt såg vi att många blivande husägare engagerar 

sig i en flerårig planerings- och byggprocess som innefattar en mycket stor mängd 

val och ställningstaganden. Paradoxalt nog kan man se ett samband mellan denna stora 

valfrihet och ett ofta begränsat engagemang i beslut som rör husets framtida uppvärmning. 

Även om detaljrikedomen i de blivande husägarnas beslut varierar, liksom vad man väljer 

att fokusera sitt intresse på, så har de flesta det gemensamt att de drivs av en önskan att 

skapa något speciellt och personligt av huset som ska bli deras drömhem. Husets värme-


system tycks dock sällan vara föremål för detta speciella intresse, och det enklaste sättet för 

husköparen att välja värmesystem blir då att följa de råd man får av sin säljare. 

Uppvärmningssystem är således sällan något huvudsakligt intressefokus för husköpare, 

men det är de oftast inte heller för husföretagens säljare eller ledningsgrupper. Säljare är 

mer av diplomater än energiexperter och mer beroende av att samla nöjda kunder än att 

ta de risker det kan innebära att byta produkt och underleverantör. De tenderar därför 

att använda sig av husföretagens standardlösningar när de ger sina kunder råd angående 

val av värmesystem. För företagens ledningsgrupper upptar husmodellernas värmesystem 

normalt endast en mycket liten plats i förhållande till alla de aspekter som måste beaktas 

inom ramen för beslutshanteringens vardagsstrategier och ständiga balansgång mellan 

förändring och stabilitet. Till de svåraste beslut som företagsledningarna har att fatta hör 

de som bygger på deras egna bedömningar av vad kunderna kan vilja ha för slags hus inom 

en snar framtid. 

Det är alltså här som cirkeln sluts mellan köpare och säljare. Husköparna väljer sällan 

värmesystem på något aktivt sätt utan litar på husföretaget, som i sin tur försöker ge 

husköparna det de tror att de vill ha. Cirkeln är sluten, och vi har hamnat en bra bit ifrån 

det reduktionistiska men väldigt vanliga antagandet att valet av värmesystem är ett aktivt 

och medvetet beslut genomfört av enskilda husköpare.

3. MöTEn MED HuSförETAg 27 

3. Möten med husföretag 

Klaus Lorenz 

Inledning 

Detta kapitel handlar om ett samarbete med två husföretag och om hur vi som forskare 

inom energiteknik förmedlat kunskap om hur man kan använda solvärme. Kapitlet 

fokuserar särskilt på företagens olika förutsättningar och på de uppvärmningssystem och 

planer på demonstrationshus som togs fram hösten 2009. 

Syfte, målsättning och arbetssätt 

Ett viktigt syfte med det delprojekt som redovisas här har varit att, i samarbete med företagen, 

förmedla delar av den kunskap om solvärme i flexibla värmesystem som under 

många år byggts upp inom forskargruppen vid Centrum för solenergiforskning SERC, 

Högskolan Dalarna. Förhoppningen är att detta samarbete ska leda till att husföretagen 

kan börja erbjuda sina kunder värmesystem där kunden inte är låst till ett enda energislag, 

där andelen förnybar energi ökar, och där beroendet av inköpt energi minskar. På så sätt 

uppnås projektets målsättning om minskad energianvändning. 

Ett stort antal företag med produktion av prefabricerade småhus informerades i början av 

projektet om SERCs arbete med flexibla värmesystem. En mapp med boken Välja värmesystem 

för villan (Lorenz och Henning 2005) och Faktabladsamling för installatörer (Lorenz och 

Henning 2006) skickades till dessa företag. Informationen följdes upp med telefonsamtal, 

ytterligare informationsutbyte och ibland besök. Två av de företag som visat störst intresse 

för ett samarbete valdes därefter ut av projektets forskare. Längre fram i kapitlet beskrivs 

de helt olika byggsätt som de två företagen representerar. 

Samarbetet inleddes med ett seminarium för vart och ett av företagen. Detta informationsutbyte 

mellan husföretagen och forskare på SERC anordnades för att lära känna varandras 

kompetens och arbetsområden. Vårt arbete med solvärme i flexibla värmesystem 

presenterades närmare och företagsrepresentanterna fick möjlighet att berätta om sina 

respektive företag. Diskussioner påbörjades om hur man inom företaget skulle kunna 

arbeta med målsättningen att integrera solvärme som en del i det nuvarande eller i ett 

framtida värmesystem. En kortkurs hölls även inledningsvis för säljare vid ett av företagen 

med syftet att ge kunskap om solvärmens möjligheter och begränsningar och om upp- 

byggnad och funktion av flexibla värmesystem.

28 KlAuS lorEnz 

Inget pannrum 

Många nybyggda hus är prefabricerade, vilket innebär att man har färdiga ritningar att 

utgå ifrån. Det har under trettio års tid inte funnits något behov av att rita hus med 

någon sorts pannrum eller större apparatrum. Källare saknas oftast, och boytan optimeras 

för smartast boende. All teknik samlas i en modul med måtten 60 x 60 cm och 

placeras i ett vitt skåp i badrummet eller tvättstugan. Vi har byggt upp en kultur där vi 

har behov av 200 m 2 boyta och anser att vi inte ”har råd” med ett pannrum eller plats 

för en rejäl ackumulatortank. Frånluftsvärmepumpen har i många år varit det givna valet 

(jämför avsnittet om priskänslighet i elvärmda hus i kapitel fyra). Med detta har ett nytt 

elberoende skapats. 

Om man vill minska elberoendet och strävar efter större flexibilitet så måste man 

också börja skapa plats för ackumulatortanken i nybyggda hus. Små ändringar utifrån 

nuvarande planlösningar innebär små ackumulatortankar, mindre solvärmeanläggningar, 

och därmed mindre andel solvärme under året. Däremot, när det är lättare att genomföra 

ändringar i byggprocessen och det finns möjlighet att skapa större apparatrum, så kan 

solvärmeandelen utökas så att solvärmen står för över 50% av årets uppvärmnings- och 

tappvattenbehov. 

Utvalda företag 

De två företagen startade båda sitt förändringsarbete på grund av att nya regler för el- 

användandet kommer att gälla i framtiden (Boverket 2008, Boverket 2009). Vårt samarbete 

tydliggjorde dock hur olika vägar de båda företagen valde för att integrera solvärme som 

en del i värmesystemet. 

Vi valde således att, efter den allmänna information som gick ut till ett större antal husföretag, 

inleda ett närmare samarbete med företaget S:t Anna Hus i Valdemarsvik och 

Fiskarhedenvillan i Borlänge. Medan S:t Anna Hus bygger färdiginstallerade husmoduler 

på fabrik byggs Fiskarhedenvillan i lösvirke på plats. Närmare information om bygg- 

processen följer i de kommande avsnitten. 

Exempel 1: 

Från elvärme till flexibelt värmesystem 

Ett nyckelfärdigt modulhus 

S:t Anna Hus specialitet är att erbjuda kunden ett nyckelfärdigt hus som byggs upp på 

tomten på en enda dag. Man levererar huset i moduler till byggplatsen, kopplar in vatten


och el samma dag, och kunden kan i princip flytta in på kvällen. Kök och badrum, tapeter, 

golv, kakel och skåpluckor – allt är på plats. Fördelar med detta byggsätt är att hantverkare 

som är specialiserade på sina arbetsmoment kan göra ett effektivt jobb. Kunden får snabbt 

och för honom/henne utan krångel ett hus på plats. Det går till och med att flytta huset 

om man nu tycker att man ska planera för detta. 

Nackdelen är ju att konstruktionen är relativt låst till modultänkandet. Det är lastbilens 

bredd och längd som bestämmer modulmåtten. Man har de viktigaste installationerna 

som bad och kök i en modul och vissa kopplingspunkter från denna huvudmodul till de 

övriga modulerna. Hela konceptet är mera låst, vilket vi fick uppleva i vårt samarbete. 

Förändringarna blev svårare att genomföra. 

Figur 3.1 Bilden visar en väggmodul som byggs och isoleras på plats. Allt byggnadsarbete görs under mycket väl 

kontrollerade former inomhus. Man är inte utsatt för regn, snö eller kyla. 

foto: Klaus Lorenz


Bilden visar transporten av en husmodul på lastbil. 

Ekipagets bredd utgör halva husets bredd, dvs två 

sådana moduler hopsatta bildar husets bottenvåning. 

När bottenvåningen är levererad i två moduler lyfts 

gavlar och färdiga takluckor på plats. 

Figur 3.2 Huset levereras 

Värmesystem i S:t Anna Hus 

Bilden visar hur husmodulen lyfts på plats. Man ser 

innerväggen mitt i huset. Längst till vänster kan man 

se ledningar som går från en central kopplingslucka till 

anslutningspunkter för övervåningen. 

Huset är färdigt. 

Som värmesystem erbjuder S:t Anna Hus olika fabrikat av frånluftsvärmepump (FVP). 

FVPen innehåller varmvattenberedaren och alla anslutningar till golvvärmen. FVPen 

ger alltså tappvarmvatten och värme till husets golvvärmesystem. Den sköter samtidigt 

husets ventilation. Varm luft ventileras ut från kök och badrum, värmen återvinns via 

värmepumpen och tillförs värmesystemet. Beroende på värmepumpsfabrikat och drift- 

situation fungerar värmepumpen med COP mellan 3 och 5. Detta betyder att man för 

varje kWh tillförd el till kompressorn tillför 3 till 5 kWh värme till värmesystemet. De 

höga värdena gäller för en kondenserande FVP, de lägre för en traditionell värmepump 

som inte kyler frånluften under fryspunkten. 

foto: S:t Anna Hus


FVP återvinner värme från ventilationen, men huset behöver tillföras värme till både ventilationsförluster, 

transmissionsförluster (vägg, fönster..) och tappvarmvatten. Den återvunna 

energin räcker därför inte alltid till. När det är som kallast ute täcks värmelasten 

genom elvärme direkt in i vattensystemet, alltså vattenburen el (elpatron). Hur stor andel 

värmepumpen står för och hur stor andel el som måste gå in direkt är individuellt 

för olika konstruktioner och olika driftsituationer. En fjärdedel direktel och ¾ delar från 

värmepumpen kan anses vara ”normalt” för ett hus med FVP. 

Figur 3.3 Dessa bilder illustrerar hur den tekniska installationen går till. Golvvärme och kakling, tvättmaskin, 

dusch och värmesystem – allt installeras i husmodulen på fabrik. 

Forskarteamet informerade medarbetarna på S:t Anna Hus om flexibla värmesystem 

och solvärmens möjligheter i flexibla värmesystem. Dessutom presenterades möjligheten 

att använda vattenmantlade kaminer som fungerar som ”finrumspanna” (pelletspanna i 

vardagsrummet). S:t Anna Hus visade stort intresse för dessa lösningar, och vi hade lätt 

att diskutera energismarta, förnybara alternativa energilösningar så länge diskussionerna 

hölls på ett mer allmänt plan. Svårigheterna uppstod först när vi kom in på mer konkreta 

diskussioner om hur man bäst skulle kunna lösa eventuella förändringar. 

En sådan problematik som diskuterades var frågan om hur husets ventilation skulle kunna 

ordnas på ett alternativt sätt om man beslöt sig för att ersätta frånluftsvärmepumpen. Vi 

var här överens om att det enda energieffektiva alternativa sättet skulle vara att använda 

foto: Klaus Lorenz


till- och frånluftsvärmeväxling. Frånluften skulle i så fall kunna dras på samma sätt som 

idag från en husmodul (kök och badrum), men nya tilluftskanaler skulle behöva ordnas till 

de olika bostadsdelarna. Detta skulle medföra förändringar vid kopplingspunkterna mellan 

modulerna och sågs som en omfattande och besvärlig förändring i byggförfarandet. 

En annan problematik som diskuterades var vad som skulle krävas för att klara de nya byggreglerna 

om man beslöt sig för att frångå eluppvärmning via effektiv värmepump och ersätta 

denna med pelletseldning. De lösningar som togs upp här var framförallt bättre isolering av 

huset, alternativt stor andel insparad energi med hjälp av solvärme. Från S:t Anna Hus sida 

ifrågasatte man dock hur pass “automatisk” pelletseldning i kamin egentligen är. Kaminerna 

måste normalt fyllas med pellets ett par gånger i veckan, och det krävs att man tar ut askan 

en eller två gånger per månad. Man funderade över om kunderna skulle vilja ha ett sådant 

system som huvudenergikälla efter att ha varit vana vid helautomatiska och “rena, skötselfria” 

lösningar. En ytterligare faktor som påverkade husföretagets ställningstagande var en önskan 

att kunna satsa på relativt stora och etablerade leverantörer för husets viktigaste delar. Med 

sådana leverantörer kan de känna en trygghet inför eventuella framtida problem. 

En sammanfattande bedömning av dessa diskussioner och de beslut de ledde fram till är 

att alla förändringar i ett företag är svåra att genomföra eftersom de oftast kräver stora 

insatser i tid och pengar. De nya byggreglerna tvingar dock fram vissa förändringar. På 

S:t Anna Hus bestämde man sig för att anpassa sig till den nya situationen med hjälp av 

följande åtgärder: 

• Solvärme och FVP utgör basen i det nya värmesystem som ska erbjudas kunderna 

• Solvärmen skapar då tillsammans med den kondenserande värmepumpen de marginaler 

i energiförbrukningen som gör att S:t Anna Hus med råge kommer att underskrida de nya 

energikraven 

• Solvärmen är ”sympatisk” och ger mervärde, man visar att man tänker förnybart 

• Genom att bibehålla FVP behöver inga större förändringar i byggkonstruktionen göras 

(kanaler, ledningar,m.m) 

• På grund av relativt begränsad plats anser man att 2 moduler 60 x 60 är lämpliga att ställa 

i grovköket, en innehåller värmepumpen, en innehåller ackumulatortanken för solvärme. 

• Ett solvärmesystem på ca. 7,5 m 2 är den maximala storlek som kan kopplas till en sådan tank. 

• Man är intresserad av att välja en solfångare som kan fällas ned i taket för att få ett extra 

snyggt utseende 

• Man vill förbereda systemet så att en vattenmantlad ved- eller pelletskamin kan kopplas 

in (extra tillval). 

Val av solfångare, ackumulatortank och kamin 

Bilden visar exempel på integrerad plan solfångare. Genom att sänka ned solfångaren på 

läkten och skapa övergången mellan solfångaren och taktegel i färganpassad plåt uppnås 

den snygga konstruktion som man önskat sig vid S:t Anna Hus. Arbetsrutiner kommer att 

utarbetas för hur solfångarna kan byggas in i takluckan på fabrik. De kan då transporteras 

till kunden färdigbyggda i taket.

Figur 3.4 Exempel på integrerad plan solfångare 


Ackumulatortanken avgör hur stor solvärmeanläggning man kan bygga, dvs hur stor 

solvärmeandel man kan uppnå. Bilden till höger visar två 750 l ackumulatortankar. Med 

denna tankvolym skulle man ha kunnat installera 15 – 20 m 2 solfångare och uppnått en 

solandel på över 40%. Den vänstra bilden illustrerar det platsbehov och utseende som 

valdes av S:t Anna Hus: Två moduler med måtten 60 x 60, plåtklädd front, lätt placerbar 

i grovköket. Med en vattenvolym på 400 liter uppnår man med bra skiktningsfrämjande 

systemteknik soltäckningsgrader på ca 20 – 25%. 

Figur 3.5 Den vänstra bilden illustrerar det platsbehov och utseende som valdes av S:t Anna Hus. Bilden till höger 

visar två 750 l ackumulatortankar. 

foto: Solentek 

foto: Solentek


Värmesystemet ”sol plus värmepump” uppfyller Byggreglernas krav och är ett komplett 

och utbyggbart system. Sol plus el (vp) täcker alltså kundens hela behov av värme och 

varmvatten, och möjligheten att kunna elda är enbart till för att minska på elanvändningen, 

för att få bort elberoendet eller för att ge trivsel. Det är, tack vare att man konstruerar 

värmesystemet kring en ackumulatortank, möjligt för den som vill att koppla in både ved 

och pellets i systemet. Husen är förberedda för att en skorsten ska kunna installeras, och 

ackumulatortanken kommer att utformas så att en vattenmantlad kamin lätt kan anslutas 

till den. På S:t Anna Hus ser man denna möjlighet att kunna erbjuda vattenmantlade 

kaminer som tillval som ytterligare ett säljargument. 

Figur 3.6 Bilden till vänster visar en vattenmantlad pelletkamin, och bilden till höger en vattenmantlad vedkamin. 

En vattenmantlad kamin fungerar, till skillnad mot en braskamin utan vattenmantel, som 

panna. En stor del av värmen går här via ackumulatortanken (och med fördröjning i tid) 

ut till golvvärmen eller till tappvarmvatten. Man kan med hjälp av dessa kaminer elda 

längre intervaller utan att vardagsrummet blir för varmt, och värmen från biobränslet 

kommer även till användning under den tid man inte eldar (natten). Ett värmesystem 

med både värmepump, solfångare och biobränsleeldad kamin kan tyckas vara påkostat, 

men det kan vara helt rätt val för den som vill förena kravet på bekvämlighet och bra 

teknik med önskan om att ha både mysbrasa och ett förnybart energisystem som sparar 

på resurserna och ge flexibilitet inför framtida förändringar på energimarknaden. Det 

förväntade resultatet visas i figur 3.7. 

foto: Solentek

kWh per månad 

Energifördelning “sol och värmepump” 


1 2 3 4 5 6 

månad 

7 8 9 10 11 12 

solvärme el till värmepump återvunnen energi ur frånluften 

Figur 3.7 Bilden illustrerar energifördelningen för ett system ”sol och värmepump”. Huset har ett relativt stort 

värmebehov. Värmepumpens ”gratisenergi” (ljusblått) reducerar behovet av inköpt energi (el, mörkblått). Detta behov 

reduceras ytterligare med hjälp av solvärme. 

Exempel 2: 

Solvärme som huvudenergikälla 

i nybyggda hus 

En kombination av samarbetet med forskargruppen på SERC, de nya byggreglerna och 

ett ökande intresse hos kunderna för ekologiska förnyelsebara lösningar i nybyggnation, 

har lett till att Fiskarhedenvillan hösten 2009 bygger ett demonstrationshus för att visa och 

testa ny teknik. 

Att konstruera hus för solvärmenyttjande 

Det krävs att man tänker i nya banor om man vill lyckas bygga ett hus där solvärmen står 

för en mycket stor andel av årets värmebehov. 

För det första bör huset förses med en brant lutande takdel där solfångarna kan placeras. 

Man måste för att uppnå hög solvärmetäckningsgrad optimera solvärmesystemet för höst 

och vår snarare än för den sommartid då vi har flest tillgängliga soltimmar. Solen står lågt 

under dessa årstider, så om solfångarna ska bidra så effektivt som möjligt behöver taket 

vara brant (exempelvis 60 grader horisontellt mot horisonten). Den branta solfångaren 

är dessutom snöfri! En solfångaranläggning (med exempelvis 20 - 25 m 2 solfångare) som


optimerats för höst och vår kommer att vara överdimensionerad för sommarens behov. 

Överhettningsproblematiken minskar dock under denna period på grund av att den branta 

solfångaren inte utnyttjas fullt ut. 

För det andra bör solfångarna orienteras så exakt mot söder som möjligt. Eventuella 

avvikelser från söder har inte lika stor betydelse för en solfångare som huvudsakligen ska 

användas under sommaren eftersom solen står högt och rör sig nästan från norr tidigt på 

morgonen till återigen norr sent på kvällen. 

Man behöver även stora solfångarytor och därmed också större ackumulatortankar 

än man har i en vanlig villasolvärmeanläggning. Sparad solenergi från sådana anläggningar 

kan under fler molniga dagar och längre perioder vår och höst förse huset med värme utan 

att det krävs någon tillsatsvärme. Värmesystemet ska vara konstruerat så att huset går att 

värma med låg temperatur (golvvärme eller stora radiatorer). Systemet måste konstrueras 

så att ackumulatortankarna hålls väl skiktade såväl när solvärmen laddas in som när 

tappvatten och värme tas ut. 

Om man tar hänsyn till dessa fakta och konstruerar både huset och värmesystemet konsekvent 

för solvärmeutnyttjande så kan man uppnå över 50 % solärmetäckningsgrad i 

nybyggda hus i svenskt klimat. Detta fungerar med traditionella komponenter, det vill säga 

ingen årstidsvärmelagring och inga specialtankar med fasomvandlande värmelagringsmaterial 

tas med i beräkningarna. 

Mer än 50% solvärme?! 

Fiskarhedenvillan har konstruerat ett hus där ny teknik ska testas. Huset byggs just nu 

(hösten 2009) i Borlänge. Utöver mycket hög isoleringsstandard förses huset med en 

80%-ig värmeåtervinning från ventilationsluften. Huset har en boendeyta på 163 m 2 , 

taket mot söder lutar 70 grader, och apparatrummet är tillräckligt stort för 3 x 750 l 

ackumulatortankar.


Figur 3.8 Bilden visar husets fasad mot öster. Observera den branta taklutningen (70 grader) på takytan mot söder 

där solfångarna ska installeras. 

Figur 3.9 Bilden visar fasaden mot söder, takytan kommer att förses med 9 st solfångare med en sammanlagd 

aperturyta på 21 m 2 .


Figur 3.10 Bilden visar husets bottenplan. Teknikrummet är planerat för uppställning av 3 x 750 l ackumulatortank. 

Tankarna kommer att delas upp i två förvärmningstankar (blå) och en eftervärmningstank (röd). 

Husets värmesystem kommer att bestå av en fjärrvärmecentral som står för tillsatsvärmen, 

en vattenmantlad kamin för vedeldning mot ackumulatortanken och ett solvärmesystem 

som laddar mot tankarna. Värmen tas ut från tankarna till golvvärmesystemet via en bivalent 

shunt, tappvattenberedning kommer att ske via en effektiv tappvattenautomat med 

varvtalsstyrd pump. 

Följande fakta gäller för huset: 

U-värde i medel över hela byggnaden: 0,23 W/m 2 , K 

Maximalt effektbehov: 33 W/m 2 

Uppvärmd golvyta 163 m 2 

Luftväxling antagit till 0,5 / h 

Värmeåtervinning i FTX systemet 80% 

Intern värme 240 W (maskiner apparater) 

Antal personer 2 – 3 

Varmvattenförbrukning 156 l/dag, 50 grader

Figur 3.11 Bilden visar uppbyggnaden av värmesystemet. 

Funktionsbeskrivning: 


Solvärmen prioriterar laddningen av den vänstra tanken så att ingen tillsatsvärme behövs. 

Den högra tanken är i det aktuella systemet uppbyggd av 2 parallellkopplade tankar som 

fungerar som förvärmningstank respektive som energilagringsvolym under den tid man har 

överskott. Tappvattenautomaten (TVA, överst i bilden) ger mycket låg returtemperatur till 

ackumulatortankar och höjer med detta solvärmeutbytet. Den bivalenta shunten värmer 

golvvärmesystemet med låg temperatur ur solvärme-förvärmningstanken. När denna 

temperatur inte räcker shuntas värmen från den vänstra tanken in i systemet. Fjärrvärmens 

värmeväxlare (visas ej i ritningen) värmer parallellt till vedkaminen om temperaturen i den 

vänstra tanken underskrider vald minimumtemperatur.


Solfångarinstallationen 

Figur 3.12 Solfångarna är installerade på ett brant tak mot söder. 

Solfångarna är installerade på ett brant tak mot söder. Bilden togs den 21 november 2009 

och visar den effektiva belysningen vid låg vintersol. En solig vinterdag kommer huset under 

dagtid värmas av solvärmen genom fönstren. Den solvärme som alstras av solfångarna 

lagras i ackumulatortankarna och används under natten och dagen därpå. Solfångare av 

bra kvalitet bidrar även vid mulet väder med energitillskott av låg temperatur. Tappvatten 

kan förvärmas, och vissa tider kan även golvvärmesystemet förses med energitillskott från 

solvärmen trots gråväder. Förutsättningen för detta är ett välskiktat ackumulatorsystem. 

Figur 3.13 Den branta solfångaren utnyttjar höst- och vårsolen bäst.. 

foto: Klaus Lorenz 

foto: Klaus Lorenz


Bilden visar huset från sydost. Bilden är tagen 21 november 2009. De långa skuggorna 

visar den låga solvinkeln. Den branta solfångaren utnyttjar höst- och vårsolen bäst. Under 

sommaren kommer den branta solfångaren att utnyttjas sämre, vilket minskar över- 

hettningsproblematiken. 

Systemsimulering 

För att beräkna systemprestandan använder vi simuleringsprogrammet POLYSUN 

(Velasolaris 2009). Huset och värmesystemet avbildades i simuleringsprogrammet. 

solfångare 

pelletpanna 

ackumulatortank 

Figur 3.14 Värmesystemet avbildat i simuleringsprogrammet POLYSUN 

Bilden visar hur värmesystemet avbildades i simuleringsprogrammet POLYSUN. Tillsatsvärmen 

(vedkamin plus fjärrvärme) simulerades som en automatisk pelletskamin, solvärmen 

tillförs en ackumulatortank på 2250 liter. Det avbildade systemet är något förenklat i jämförelse 

med verkligheten. Laddningsstrategin i det verkliga systemet är mera avancerat och 

kan ge högre solvärmeutbyte än beräknat. Samtidigt kommer det verkliga systemet med tre 

ackumulatortankar ha något större värmeförluster än simuleringen som har en stor tank. 

Några viktiga indata i beräkningarna visas här: 

Solfångare: 

SveSol Favorit Max, 9 paneler, aperturyta 9 x 2,3 = 20,7 m 2 , n0 = 0,781, 

k1= 3,83 W/m2K, k 2 = 0,0159 W/m 2 ; K2. 

Lutning: 70 grader, syd 

Ackumulatortank: 

Volym 2.250 liter, 80 mm PU-skumisolering 

hus 

tappvarmvatten 

radiator


Tappvattenlast: 

156 l/ dag, varmvattentemperatur 50 grader 

Värmelast: 

U-värden på husets fönster och väggelement har lagts in i enlighet med husfabrikantens 

specifikationer. Boyta 163 m 2 . 

System: 

Externa värmeväxlare, varvtalsstyrda pumpar, systemdesign för skiktad tank 

Väderdata: 

Meteonorm, Stockholm 

Simuleringsresultat: 

Fraction of solar energy to system 

100 

% 

80 

60 

40 

20 

0 

Year Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec 

Figur (med tabell) 3.15 Bilden sammanfattar simuleringsresultatet. Solvärmetäckningsgraden är drygt 53%.

Energy from/to the system 

1600 

kWh 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 



Figur 3.16. Här återges detaljerna i energiflöden för systemet. Bilden visar den värmelast som återstår när allt intern 

värmetillskott och instrålning via fönstren har tagits i beräkning. Värmelasten är sammanlagt på helårsbasis 5.810 

kWh. Denna energimängd tillförs via golvvärmesystemet. 


300 

kWh 

Figur 3.17 Bilden visar tappvattenlasten. 2.920 kWh behövs på årsbasis. 


800 

kWh 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 



Figur 3.18 Bilden visar solenergin som tillförs systemet månadsvis. Summa tillförd energi är 6.130 kWh.



2000 

kWh 

1500 

1000 

500 

0 


Figur 3.19 Bilden visar tillsatsenergin från fjärrvärmen respektive vedeldning i kamin. Summa tillsatsvärme är 

5.380 kWh. 

Sammanfattning 

Våra möten med de två husföretagen har i båda fallen resulterat i en ökad förståelse för 

vikten av att bygga värmesystem flexibla med en ackumulatortank i centrum. 

I det första exemplet (S:t Anna Hus) begränsades valmöjligheterna av husmodulerna och 

produktionen av dessa. Vi upplevde intresset för att samarbeta med forskargruppen vid 

Högskolan Dalarna som större i början av projektperioden än mot slutet av denna period. 

Detta hänger delvis ihop med den ekonomiska krisen och nedgången i försäljning, vilket 

resulterade i omstruktureringar och omprioriteringar hos företaget. Resultatet i skrivande 

stund (december 2009) är att kunskap överfördes, komponenterna dimensionerades, och 

värmesystem sol plus värmepump med vattenmantlad kamin som tillval finns nu som 

valbart alternativ för framtida byggen. Dessa system kommer med råge att klara de nya 

normerna, dels på grund av att man väljer en väldigt effektiv värmepump, dels på grund av 

solvärmen som minskar värmebehovet. 

Det praktiska arbetet med företag 2 (Fiskarhedenvillan) fungerade tvärtom. Vi uppfattade 

intresset för förnybara värmesystem som svalare i början av projektet. Däremot utökade 

företaget under projekttiden sitt produktsortiment mot energisnåla hus och satsade därefter 

helhjärtat för att visa hur långt man kan gå. I skrivande stund (december 2009) står ett 

demonstrationshus nästan färdigt. I samarbete med forskargruppen genomfördes noggranna 

beräkningar och simuleringar av hela värmesystemet som visar att målsättningen 

med över 50% solvärmetäckningsgrad bör kunna verifieras. Solfångarna är installerade och 

apparatrummet är under uppförande. Intresset från allmänheten, medier och potentiella 

köpare är stort. 

Följande sammanfattning av vilka investeringar som har gjorts och vilka framtida besparingar 

man räknar med att göra får avsluta rapporteringen från detta senare samarbete. 

Kanske kan sammanställningen också bidra till att sprida viss optimism vid planering av 

andra liknande projekt.


Hela värmesystemet (solfångare, vattenmantlad kamin, ackumulatortankar och in- 

koppling fjärrvärme) kostar slutkunden ca 300.000:- inkl moms. I detta är mer- 

kostnaden jämfört med en traditionell installation av fjärrvärme plus en vanlig (torr) 

vedkamin cirka: 

• 140.000:- för solvärmesystemet inkl del av ackumulatortankinstallation 

• 60.000:- för vattenmantlingen av kaminen och tillhörande komponenter samt del av 

ackumulatortankinstallation 

Solvärmesystemet sparar under 30 år ca 150.000 kWh inköpt energi, vilket ger en 

besparing på: 

150.000:- per 30 år vid 1:- per kWh 



Vad kostar energin om 30 år? 

Extrakostnaden för vattenmantlingen i kaminen samt tillhörande andel i ackumulator- 

tanken får ”räknas hem” med den flexibiliteten ett system ger inför framtida förändringar 

på värmemarknaden. Olika energikällor kan nyttiggöras i ett värmesystem med 

ackumuleringsvolym. 

Önskningar att utöka andelen förnybar energi har en tendens att mötas av skeptiska 

frågor angående ekonomi. Det ”lönar” sig ju inte! Under arbetet med Fiskarhedenvillans 

demonstrationshus fördes dock ekonomin aldrig på tal som begränsande faktor. Det 

väsentliga var att tekniken skulle vara beprövad. Det skulle inte handla om några 

extrema experiment, utan ledstjärnan i projektet skulle vara intelligent användning av 

befintlig spetsteknologi. Enligt Fiskarhedenvillan är intresset från potentiella köpare redan 

mycket stort. Det tycks således inte vara någon brist på husköpare som anser det vara värt 

den extra investeringen för att få minskade driftskostnader, ökat oberoende och dessutom 

bättre möjlighet att kunna lämna sitt bidrag till kampen mot resursutarmning och global 

uppvärmning.

4. SolVärME i nyByggDA HuS 47 

4. Solvärme i nybyggda hus 

Klaus Lorenz 

Inledning 

Syfte, målsättning och arbetssätt 

Syftet med detta kapitel är att närmare utvärdera solvärmens möjligheter att minska energibehovet 

i nybyggda hus. Kan man verkligen med hjälp av standardkomponenter bygga 

solvärmesystem i det svenska klimatet så att solvärmeandelen i nybyggda hus uppgår till 

hela 50%? Hur stort system måste istället byggas för att uppnå denna målsättning, och 

vilka krav skulle behöva ställas på husets utseende (med tanke på takytor och apparatrum)? 

Målsättningen i samarbetet med husföretag har varit att förmedla den kunskap om sol- 

värmen i flexibla värmesystem som finns inom arbetsgruppen på Centrum för solenergi- 

forskning SERC vid Högskolan Dalarna och som har byggts upp under många år. Förhoppningen 

är att detta samarbete kan leda till att husföretagen i framtiden erbjuder sina kunder 

värmesystem där kunden inte är låst till ett enda energislag och där andel förnybar energi 

ökar och beroendet på inköpt energi minskar. På så sätt uppnås projektets målsättning om 

minskad energianvändning. 

En validering av beräkningsprogrammet POLYSUN har gjorts mot tidigare arbeten för 

att skapa förutsättningar för optimering av värmesystem och anpassning till nybyggda 

småhus. Beräkningsprogrammet har därefter använts för att simulera exempel på nybyggda 

hus med olika typer av solfångare, varierande storlek av solfångaryta, samt varierande 

lutning. Även systemuppbyggnaden har optimerats. 

Inledningsvis följer här en genomgång av de teoretiska förutsättningar för solvärmens 

möjligheter som presenterats vid möten med hustillverkare samt vid seminarier. 

Priskänsligheten i elvärmda hus 

I det följande ges ett sammanfattande resonemang om priskänsligheten för svenska småhus 

och förändringen under de senaste 30-40 åren. 

Vi har i Sverige haft tillgång till mycket och prisvärd elektricitet, varför eluppvärmningen


har varit ett konkurrenskraftigt alternativ som dessutom har varit bekvämt och lättskött. 

I takt med att elpriserna de senaste decennierna har börjat stiga även i Sverige, så upplevs 

direktel och vattenburen el som allt dyrare alternativ (se exempel nedan). Värmepumpssystem 

har därför etablerat sig väl. Man minskar driftkostnaden kraftigt i förhållande till 

direktel och bibehåller bekvämligheten. Investeringskostnaden för värmepumpssystem 

som använder berget eller marken som energikälla är stora men man har ansett att dessa 

system är lönsamma med dagens elpris. 

En typisk förbrukning i en vanlig äldre villa är 16.000 - 20.000 kWh för uppvärming och 

3.000 - 5.000 kWh för tappvarmvatten. I nybyggda hus har man med hjälp av förbättrad 

isolering oftast halverat detta energibehov, och välbyggda småhus behöver inte mer än 

totalt 10 – 12.000 kWh för både uppvärmning och varmvatten. Med detta minskade 

energibehov minskar även känsligheten för ökningar i elpriset. Man har helt enkelt råd att 

betala 15.000:- per år för uppvärmning och varmvatten. 

Om man på 70-talet byggde nya hus med direktel, så byggde man på 80-talet med vattenburen 

el. Från 90-talet fram tills idag är frånluftsvärmepumpen det typiska värmesystemet 

i nybyggda svenska hus. Frånluftsvärmepumpen återvinner energin ur frånluften och spetsar 

på vinterhalvåret med el som i ett vanligt vattenburet elvärmesystem. I följande tabell 

jämförs uppvärmningskostnaden i tre olika elvärmda hus. Hus 1 är ett direktelvärmt hus 

byggt på 70-talet med en antagen elförbrukning på 24.000 kWh för både värme och varmvatten. 

Hus 2 är ett något bättre isolerat hus från 80-talet med vattenburen el, som har 

fördelen att det enklare går att konvertera till annat energislag än el. Hus 3 är ett av de hus 

med frånluftsvärmepump som byggts de senaste åren. För alla hus jämförs driftskostnaden 

för tre antagna elpriser: Ett ”gammalt elpris” på 50 öre/kWh, dagens pris på 1,2 kr/kWh 

och ett antaget framtida elpris på 2:- kr/kWh. 

1970-talet 

direktel 

1980-talet 

vattenburen el 

2000-talet 

Fvp 

kostnad då kostnad idag kostnad ”imorgon” 

(50 öre/kWh) (1:20/kWh) (2:-/kWh) 

VÄ: 20.000 kWh 

VV: 4.000 kWh 12.000:-/år 28.800:-/år 48.000:-/år 

VÄ: 18.000 kWh 

VV: 4.000 kWh 11.000:-/år 26.400:-/år 44.000:-/år 

VÄ: 18.000 kWh 

(COP 50%) 

VV: 4.000 kWh 6.500:-/år 15.600:-/år 26.000:-/år 

Figur 4.1 Priskänsligheten för svenska småhus och förändringen under de senaste decennierna


Tabellen visar hur 70-talshus var förhållandevis billiga att värma upp med ett elpris på 

upp till 50 öre per kWh och hur dyrt det blir att värma dessa hus nu om elpriset är på väg 

från 1 till 2 kr/kWh. 80-talshus antas vara lite bättre isolerade, men tendensen är densamma. 

De hus med frånluftsvärmepump som har byggts de senaste tio åren kunde hålla 

driftkostnaden på relativt låga nivåer varför inget annat värmesystem kunde etablera sig. 

Som tabellen visar kommer däremot även dessa hus få mycket höga driftkostnader när 

ett elpris på 2:- kr/kWh når den nivå som idag redan överskrids i andra europeiska länder 

(Tyskland, Danmark). 

Nya byggregler förändrar 

uppvärmningssystem 

Nya statliga byggregler har utarbetats de senaste månaderna och kommer att gälla från 

första januari 2010. De nya byggreglerna kommer att ange ett gränsvärde på hur mycket 

energi per m 2 byggyta ett hus får förbruka. Till skillnad mot tidigare regler kommer man 

framöver att skilja mellan 1 kWh el och 1 kWh värme från exempelvis pellets, ved, olja, 

fjärrvärme m.m. 

Det innebär till exempel följande: Ett hus på 150 m 2 antas ha ett värmebehov på årsbasis 

för uppvärmning och tappvarmvatten på 15.000 kWh. Om huset tillförs 4 m 3 pellets blir 

energiåtgången 19.600 kWh. Om den genomsnittliga pannverkningsgraden är drygt 75 % 

så tillförs huset den nödvändiga energimängden på 15.000 kWh. Huset anses då behöva 

19.600 kWh/150 m 2 = 130 kWh/m 2 år. 

För en värmepumpsinstallation blir siffrorna helt annorlunda. En värmepump med ett 

COP på 3 drar 5.000 kWh el för att tillföra huset 15.000 kWh värme. Man bör ta hänsyn till 

att värmepumpen inte alltid dimensioneras för den kallaste vinterdagen, vilket innebär att 

en viss del elektricitet tillförs direkt till huset under tiden då det är som kallast. Inkluderar 

man detta och utgår man från en genomsnittlig COP av 2 så förbrukas 7.500 kWh el för 

att tillföra huset all värme för uppvärmning och tappvarmvatten. För detta hus beräknas 

den specifika energiåtgången till 7.500 kWh/150 m 2 till 50 kWh/m 2 år. 

Den traditionella svenska föreställningen att 1 kWh el motsvarar 1 kWh ”energi” (värme) 

har, tillsammans med värmepumpstekniken, tidigare lett till att nya hus inte alls har behövt 

isoleras särskilt väl. Man har kunnat välja den mest prisvärda typen av värmepump (frånluftsvärmepump) 

och har till och med kunnat minska på isoleringen för att bygga prisvärda 

hus, och ändå med råge klarat byggregler och alla krav på energisnålhet. Det kan nämnas 

här att man i övriga Europa, där elen framställs huvudsakligen i kondenskraftverk, betraktar 

elenergin som mycket ”värdefullare” än värmeenergin. I beräkningar och prissättningar 

anser man att en faktor 1:3 är rätt värdering, dvs 1 kWh el = 3 kWh värme. 

De nya svenska byggreglerna som träder i kraft den första januari 2010 tar nu delvis 

hänsyn till de ovan beskrivna förhållanden. Man skulle kunna säga att ”man går Europa 

halvvägs till mötes”. Man föreskriver för nybyggda hus som är eluppvärmda gränsvärden


på 55 / 75 / 95 kWh/m 2 år och för hus som inte är elvärmda 110 / 130 / 150 kWh/m 2 år. 

Dessa tre värden är aktuella för tre olika klimatzoner, där det lägsta värdet gäller 

i södra Sverige och det högsta värdet i norr. Mer utförlig information finns i Boverkets 

författningssamling (Boverket 2008, Boverket 2009). Se även kapitel fem och sex i 

denna bok. 

Utmaning för husföretag 

Hustillverkare har nu en utmaning att ta tag i. Om man väljer att fortsätta med ren el- 

uppvärmning konfronteras man med skärpta regler, alltså lägre tillåten förbrukning per m 2 

bostadsyta. Detta innebär att husen måste isoleras mycket bättre, vilket i sin tur fördyrar 

konstruktionen och för med sig stora förändringar i tillverkningsprocessen. Ett annat 

alternativ är att hitta elbaserade uppvärmningssystem som klarar sig på ännu mindre el. Att 

man i de nya byggreglernas gränsvärden skiljer mellan el- och bränslebaserad uppvärmning 

skulle även kunna öppna upp möjligheten för effektiva bränslebaserade uppvärmnings- 

system. För dessa gäller de högre gränsvärdena. Som räkneexemplen ovan illustrerar 

innebär de nya reglerna dock fortfarande en stor utmaning här eftersom gränsvärdena inte 

ens är dubbelt så stora som dem för el / värmepump. Hus som ska värmas med pellets 

eller ved måste till exempel dels isoleras mycket bättre än elvärmda hus, och dels krävs en 

mycket hög systemverkningsgrad för att klara gränsvärdena. 

Solvärmen minskar energiåtgången 

Solvärmen minskar energiåtgången och förbättrar husets energiekonomi direkt. En hustillverkare 

kan av praktiska och ekonomiska skäl inte vilja förändra husets stommar, 

väggtjocklek osv. i någon större omfattning. Om man ”för enkelhetens skull” dessutom 

vill fortsätta att använda en frånluftsvärmepump (FVP) så kan man ändå tillmötesgå de 

nya byggreglernas krav genom att integrera en solvärmeanläggning i systemet. Samma 

sak gäller för värmesystem med panna: den som inte klarar de föreskrivna gränsvärden 

med sin vattenmantlade pelletskamin eller sin pelletspanna kan konstruera värmesystem 

”pellets plus sol” och därmed klara de föreskrivna gränsvärdena. 

Vi har i detta projekt diskuterat olika sådana energilösningar och deltagit i husföretagens 

process att hitta de energilösningar som dels klarar de nya byggkraven, dels tar hänsyn till 

allt större krav från kunderna på förnybara energilösningar. Konkret har vi deltagit i arbete 

med S:t Anna Hus i framtagning av ett värmesystem ”FVP plus sol”. Vi har även samarbetat 

med Fiskarhedenvillan, där intresset av att testa solenergins gränser har lett till att 

ett prototyphus där solvärmeandelen maximeras har byggts i Borlänge. Som tillsatsvärme 

kommer detta hus att förses med fjärrvärme. Båda dessa samarbeten beskrivs närmare i 

kapitel tre, “Möten med husföretag”.

Ett flexibelt värmesystem ger minskat beroende 


I direktelvärmda hus är husägaren väldigt utsatt vid stigande elpriser. Det finns två vägar 

att gå för att minska kostnaderna. Den ena vägen är att börja elda i kaminer eller skaffa 

luft-luft-värmepump för att minska användandet av direktel. Den andra är att bygga ett 

centralt värmesystem där olika energislag kan användas för att värma huset och varm- 

vattnet. I 80-talshusen och i relativt nya hus med FVP finns oftast redan centrala värmesystem 

som förenklar ombyggnaden till ett flexibelt värmesystem. 

elpatron 

solfångare 

panna 

värmepump 

IN 

Figur 4.2 Principen för ett flexibelt värmesystem 

tappvatten 

radiatorer 

golvvärme 

Ovanstående bild visar principen för ett flexibelt värmesystem. Flera energikällor sam- 

nyttjas via en ackumulatortank för att värma huset och bereda tappvarmvatten. Ett sådant 

system kan byggas i etapper, man kan ändra energislag, respektive använda det energislag 

som för tillfället är ”bäst” eller billigast. Solvärmen som är gratis kommer in som en 

naturlig del i värmesystemet och kompletteras med inköpt energi som pellets, el (värmepump), 

ved, m.m. 

UT


solfångare 

Figur 4.3 Exempel på ett flexibelt värmesystem där solvärme och en vattenmantlad pelletskamin samt elvärme 

samverkar via ackumulatortanken. 

Figur 4.3 visar exempel på ett flexibelt värmesystem där solvärme och en vatten- 

mantlad pelletskamin samt elvärme samverkar via ackumulatortanken. Systemet har en 

enkel uppbyggnad där den övre delen av ackumulatortanken hålls varm av el eller pellets 

och där solvärmen tillförs i ackumulatortankens nedre del. Tanken är skiktad för att öka 

solvärmens utbyte. Systemet dimensioneras så att solvärmen klarar sommarmånaderna 

utan tillsatsenergi. Värmeuttaget från tanken till tappvarmvatten sker med dubbla slingor 

för att förbättra skiktningen och möjliggör varmvattentappningar vid låg tanktemperatur. 

Värmeuttaget till värmesystemet sker via en s.k. bivalent shunt för att värma huset i första 

hand med solvärmt vatten och sekundärt med el- respektive pelletsvärme. Liknande 

systemuppbyggnader finns konstruerade för bland annat systemen ”värmepump plus sol” 

och ”ved plus sol” (Lorenz et al. 2005, Lorenz et al. 2006) 

Validering av beräkningsmodell 

För att kunna undersöka solvärmens möjligheter att nå allt högre andel i energimixen för 

nybyggda hus måste hela värmesystemet kunna beräknas i detalj. Som beräkningsprogram 

har POLYSUN (Velasolaris 2009) använts. Programmet simulerar hela året och alla systemkomponenter 

i förhållande till varandra. I det här avsnittet redogörs för den validering som 

genomfördes av programmet mot tidigare arbeten för att kunna ge jämförande resultat.

Referenssystem i tidigare arbeten 


I ett tidigare licentiatarbete (Lorenz 2001) beräknades solvärmeandelen som funktion 

av en mängd systemparametrar. Uppgiften då var att undersöka olika komponenter och 

deras samverkan med avseende på möjligheten att öka solvärmeandelen i ett värmesystem. 

Sedan dess har simuleringssystem och nyckeltal vid utvärdering förändrats. I den nu aktuella 

studien har simuleringsprogrammet POLYSUN använts för att undersöka och utveckla 

solvärmesystem i nybyggda hus. För att säkerställa att olika simuleringsprogram ger 

ungefär samma resultat valideras här POLYSUN mot resultaten av ett referenssystem som 

simulerades med TRNSYS (Lorenz 2001). 

Följande data gällde för referenssystemet : 

Klimat: Stockholm, SMHI 

Värmelast 7.950 kWh/år 

Tappvattenlast 3.160 kWh/år 

Acktankvolym /typ 750 l, 3-slingors standardtank 

Referensmodell uppbyggd i TRNSYS, 

Referenssolfångare plan, enkelglasad, n 0 = 0.811; k 1 = 3.79; k 2 = 0.0083 

Referenssystemet simulerades, utvärderingen och jämförelsen mellan systemen gjordes 

med begreppet ”energibesparingen EB” som definierades: 

EB = 1 - Q aux / Q aux00 [%] eller EB = Q auxoo - Q aux [kWh] 

Q aux = tillsatsenergi i kombisystemet 

Q aux00 = tillsatsenergi i referenssystemet utan solvärme 

För ovannämnda system beräknades energibesparingen till EB = 2300 kWh/år eller 

knappt 20%.


Simuleringsmodell i POLYSUN 

I följande avsnitt används simuleringsmodellen POLYSUN 5.0.0.9 (Velasolaris 2009) för 

att simulera solvärmesystem som en del av värmesystemet. Figur 4.4 illustrerar systemuppbyggnaden. 

solfångare 

pelletpanna 


Figur 4.4 Simuleringsuppbyggnad i simuleringsmodellen POLYSUN 5.0.0.9. 

I POLYSUN valdes ett svenskt grundsystem med en 3-slingortank. Lasten anpassades så 

nära referenssystemet “Lorenz 2001” som möjligt. Solfångarparameter, tankstorlek och 

övriga systemfunktioner valdes i enlighet med referenssystemet. Simuleringen gav följande 

resultat: 

Värmelast, av radiatorsystemet avgiven energi Q use, värme = 8.018 kWh 

Tappvattenlast, energimängd till varmvatten Q use, vv = 3.085 kWh 

Av solfångarna avgiven energimängd Q sol = 3.193 kWh 

Tillsatsenergi till systemet Q aux = 9.253 kWh 

Om detta system simuleras utan solfångare får man fram värden för Q aux, 00, alltså den 

tillsatsvärme som är nödvändig om man inte har solfångare: 

Tillsatsenergi utan solfångare: Q aux, 00 = 11.571 kWh 

hus 


radiator


Med dessa simuleringsresultat beräknas energibesparingen enligt definitionen i Lorenz 

2001 till: 

EB = 1 - Q aux / Q aux00 = 1 - 9.253 / 11.571 = 20% 

eller EB = Q auxoo - Q aux [kWh] = 2.295 kWh 

Dessa värden överensstämmer mycket bra med TRNSYS simuleringen i Lorenz 2001, 

vilket betyder att POLYSUN ger tillförlitliga resultat som är i överensstämmelse med 

tidigare arbeten. 

Definition av solenergiandel 

Idag används i Europa måttet ”solandel” (solar fraction) för att bedöma solvärmens funktion 

i ett värmesystem. I detta arbete har solandelen SFn använts i samstämmighet med 

beräkningsmodellen POLYSUN. 

Figur 4.5 Figuren visar hur begreppet solandel är definierat i beräkningsprogrammet Polysun 

SFn = Q sol / (Q sol + Q aux ) 

Q sol = solenergi till systemet 

Q aux = Tillsatsenergi (auxilliary) till systemet 

För referenssystemet i Lorenz 2001 beräknas solandel SFn till 3.193 / (3.193 + 9.253) = 

25,6 %


Solvärmeandel vid nybyggnation 

Programmet POLYSUN har använts för att simulera exempel på nybyggda hus med olika 

utvalda typer av solfångare, varierande storlek av solfångaryta samt varierande lutning. 

Även systemuppbyggnaden har optimerats för att visa dess inverkan på solvärmeandelen. 

Normalsystem 

Vi utgår ifrån ett hus som har samma last som referenssystemet (knappt 8.000 kWh för 

uppvärmning och drygt 3.100 kWh för tappvarmvatten). Solfångarna är alltid riktade 

mot söder. 

Energy demand 

kWh 

2000 

1500 

1000 

500 

0 


Figur 4.6 Bilden visar värmebehovet under året för referenshuset. 


kWh 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 


Figur 4.7 Bilden visar tappvattenbehovet under året för referenshuset. 

Här återges beräkningen av solvärmeandelen för detta standardhus. Solfångardata 

ändrades till en enkel glasad solfångare av bra kvalitet (Polysun, generisk solfångare nr. 3 

”good quality”). Denna solfångare har 2 m 2 yta, varav 1,8 m 2 är den aktiva aperturytan. 

Härefter anges alltid den aktiva s.k. aperturytan som ”solfångarytan”.

Fraction of solar energy to system (net) 

% 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



Figur 4.8 Ett system med 9 m 2 solfångaryta på ett normaltak med 27 graders lutning ger en solandel på 24.2 %. 


kWh 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 


Figur 4.9 Bilden visar tillsatsvärmen fördelad över året. Ett litet standardsolvärmesystem räcker för all energitillförsel 

från mitten av april till slutet av september. Qaux = 9.362 kWh/år. 

Bästa plana solfångare på brant tak 

För att öka solvärmeandelen bör man öka energivinsten under vår och höst. En brant 

solfångarlutning samt en bättre kvalitet av solfångaren ökar energivinsten under dessa 

årstider. Ett solvärmesystem med den ”bästa” solfångaren i Polysun (”Premium quality”)


har beräknats på en takyta som lutar 65 grader. Alla andra parameter som solfångarstorlek, 

ackumulatorvolym med mera kvarstår oförändrade. En solfångare av så kallad premium 

kvalitet har specialglas med antireflexbehandling, en extremt bra selektivitet på absorbator- 

ytan, samt bra kant- och baksidesisolering. 

Ett system med 9 m 2 solfångaryta på ett brant tak med 65 graders lutning ger en solandel 

på 30,4 %. Den sammanlagda tillsatsvärmen fördelad över året är Qaux = 8704 kWh/år. 

Större solfångare, större tank 

Om man vill kapa mera energi på vår och höst så måste man öka solfångarytan. En större 

ackumulatortank (eller flera mindre) är nödvändiga för att under soliga dagar kunna ackumulera 

värmen som förbrukas en tid senare. I detta exempel har vi dubblerat solfångararean 

(till 18 m 2 ) och nästan tredubblat tankvolymen (till 2.000 l). 

Simuleringen visar att ett system med 18 m 2 solfångaryta och en 2.000 l ackumulatortank 

ger en solandel på 41.9 %. Alla övriga parameter är samma som i föregående system. Den 

summerade tillsatsvärmen blir Qaux = 7.661 kWh/år. 

Optimerat system ger 50% solvärmeandel 

Ytterligare förbättringar i strävan mot ökad solandel kan göras genom: 

• extern solvärmeväxlare med skiktad inlagring av värmen i tanken 

• bivalent shunt för radiatorkretsen som främjar skiktning i tanken vid värmeuttag 

• tappvattenautomat för varmvattenberedning ger extremt låg returtemperatur 

• optimera pannans driftförhållanden, bland annat genom minskad uppvärmd volym 

i tanken 

• öka tankvolymen till 3.000 liter 

• optimera anslutningshöjder för alla rör till och från tanken 

Med dessa optimeringar i hela systemet ökar solandelen för samma solfångarstorlek som 

i förra exempel (18 m 2 ).

Fraction of solar energy to system (net) 

% 


Figur 4.10 Ett system med 18 m 2 solfångaryta och en 3.000 l ackumulatortank ger en solandel på 50.2 %. Hela 

värmesystemet är optimerat så långt simuleringsprogrammet möjliggör. 


kWh 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 



Figur 4.11 Bilden visar tillsatsvärmen fördelad över året. Summa tillsatsvärme är Qaux = 7.075 kWh/år. 

Mest solvärme i mars 

Avgiven energi från solfångaren i detta system visas i diagramform i figur 4.12. Här ser man 

hur 7135 kWh från solfångarna fördelar sig över året. Den största solenergiproduktionen 

får man, möjligen oväntat, i månaden mars. Här kan solfångarna producera mest eftersom


det finns ett tillräckligt stort behov. Från april till och med oktober täcks hela lasten, och i 

november till och med februari begränsar soltimmarna tillgången på solvärme. 

Collector field yield 

kWh 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 


Figur 4.12 Den största solenergiproduktionen får man i månaden mars. 

För stora solvärmesystem är oftast överhettningen på sommaren ett problem. I det aktuella 

systemet har vi kunnat begränsa stagnationstiderna genom att välja branta solfångarytor 

och en relativt stor ackumulatortank. Solvärmesystemet stagnerar enbart under cirka 10 

dagar per år, vilket är mycket lite för ett system som presterar 50% täckningsgrad. 

Collector 

Daily maximum temperature [ºC] 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

- 20 

Figur 4.13 Solvärmesystemet stagnerar enbart under cirka 10 dagar per år, vilket är mycket lite för ett system som 

presterar 50% täckningsgrad.

Förbättrad systemuppbyggnad 


Normalsystemets uppbyggnad framgår av figur 4.4. Ackumulatortanken är av enkel 

3-slingorsmodell, systemuppbyggnaden motsvarar en ”vanlig” solvärmeinstallation. 

I det optimerade systemet har interna värmeväxlare bytts mot externa, och styrningen av 

alla komponenter har optimerats. Figur 4.14 visar det optimerade system som beräknades 

till över 50% täckningsgrad. System som byggs i verkligheten har ytterligare förbättringar 

på solsidan: man värmer tankens övre del först snabbt innan man byter till att värma nedre 

delen. En intelligent styrning kan växla mellan olika laddningsnivå i förhållande till den 

momentana instrålningen. Eftersom beräkningsmodellen POLYSUN inte erbjuder dessa 

komponenter (än) har beräkningen av ytterligare förbättringar inte kunnat kvantifieras. 

solfångare 

pelletpanna 


hus 

Figur 4.14 Figuren visar det optimerade system som beräknades till över 50% täckningsgrad. 

Sammanfattning 


radiator 

Jag har i detta kapitel visat hur stor solvärmeandel man kan uppnå i nybyggda hus. Förbättrad 

byggstandard vid nybyggnation kan minska energiåtgången. Detta skapar i sin tur 

förutsättningar för att ett solvärmesystem ska kunna tillgodose en stor andel av den värme 

som årligen krävs för uppvärmning och tappvarmvatten. Ett välisolerat typhus definierades 

i kapitlet, ett beräkningsprogram validerades, och beräkningar genomfördes för olika 

storlekar av solvärmesystem. 

De resultat som redovisas i kapitlet visar att man med ett rimligt stort solvärmesystem 

kan uppnå 50 % solvärmeandel på årsbasis utan att värmen lagras från sommar till vinter. 

Nyckeln för att uppnå detta resultat är, förutom ett välisolerat hus, en brant solfångarlutning, 

mycket god kvalitet på solfångaren (t.ex. antireflexglas) samt en väloptimerad 

systemdesign med flera skiktade ackumulatortankar.

5. ByggrEglEr ocH SMåHuSTillVErKArE i DA lArnA 63 

5. Byggregler och 

småhustillverkare i Dalarna 

Karin Perman 

Boverkets byggregler är någonting som styr det här oerhört mycket och har gjort i alla tider. 

(Hustillverkare, gruppsamtal nr 1, år 2007) 

Inledning 

Boverkets pågående arbete med att revidera BBR avsnitt 9 Energihushållning oroade hustillverkare 

år 2007. Den vanligaste lösningen för uppvärmning och tappvarmvatten i prefabricerade 

småhus var då och är idag elenergi och en frånluft- eller markvärmepump. När mina 

forskarkolleger arbetade med olika husföretag för att utveckla flexibla värmesystem möttes 

de av en osäkerhet och många frågetecken angående framtida energihushållningskrav. 

En effektivare energianvändning inom byggd miljö är ett av de viktigaste medlen för att 

uppnå en hållbar samhällsutveckling och nå miljö- och klimatmålen. Detta grundar sig på 

att energianvändningen i byggd miljö utgör 40 procent av Sveriges totala energianvändning 

(Proposition 2004/05:150). Inom den Europeiska unionen finns ett gemensamt mål om 

att minska energianvändningen med 20 procent senast år 2020. I Sverige finns även målet 

att minska energianvändningen i bostäder per uppvärmd area enhet med 20 procent till år 

2020 och med 50 procent år 2050 (SOU 2008:110). 

Syfte och metod 

En möjlig väg att gå för att uppnå dessa mål är att minska energianvändningen i nybyggda 

hus. Jag har följt hur hustillverkare i Dalarna resonerar och agerar under övergångs- 

perioden 1 februari 2009 fram till 1 januari 2010, när revideringen av byggreglerna och då 

speciellt avsnitt 9, som är skriven men ännu inte var gällande för hus som krävde bygganmälan 

1 . Syftet i detta kapitel är att närmare redogöra för om och hur småhusföretagen 

planerar att agera utifrån revideringen av byggreglernas avsnitt 9 Energihushållning, det vill 

säga huruvida revideringen kommer att resultera i en förändrad produktion och eventuellt 

även val av ett annat uppvärmningssystem än tidigare. Denna studie av husföretagens 

planerade och faktiska handlande under övergångsperioden, kommer att följas upp efter 

det att BBR avsnitt 9 börjat gälla den 1 januari 2010.

64 KArin PErMAn 

För att uppfylla syftet använder jag mig av djupintervjuer, alltså en kvalitativ metod. Fördelarna 

med att använda en kvalitativ metod är närheten till det observerade och möjligheten 

till direktkontakt med informanterna. Denna metod kan ge tillgång till en varierad och 

detaljerad information. En kvalitativ metod ger även möjlighet att uppnå en förståelse för 

människors beteende i relation till den omgivande miljön (Merriam 1994:46). 

Under hösten 2009 har jag intervjuat representanter från småhustillverkare 2 av pre- 

fabricerade hus med huvudkontor och/eller tillverkning i Dalarna. De intervjuade är 

husföretagens verkställande direktör, vice vd, eller utvecklingsansvarig. Husföretagen är 

Dala Hus, Bra Hus, Arkos International, Tomoku Hus, Fiskarhedenvillan, Larsson-Hus 

och Svenska husgruppen. De tillverkar hus både för permanent boende och fritid, och 

merparten av företagen exporterar produkter främst inom Norden och Europa. Ytterligare 

material som analyserats är gruppdiskussioner, där representanter från Högskolan Dalarna 

och hus-tillverkare samtalar kring möjliga uppvärmningssystem (se även kapitel åtta). 

Energipolitiska styrmedel 

Staten kan välja mellan två inriktningar; att påverka sina medborgare eller låta andra, som 

marknaden eller det civila samhället, göra det (se figur 5.3). De tre vanligaste sätten att 

intervenera är: regleringar, ekonomiska styrmedel och information. Evert Vedung uttrycker 

det illustrativt: ”Käpp, morot och predikan är den politiska maktutövningens urformer” 

(Vedung 2002:133). Regleringar handlar alltså om lagstiftningen/regelverk, som 

introducerats av politiska eller administrativa organ. Stora delar av regelverket är bindande 

för dem som berörs. Att inte följa det kan leda till påföljder, till exempel böter eller 

fängelsestraff. Alla dessa tre styrmedel, regleringar, information och ekonomiska lättnader/ 

pålagor, används för att försöka minska användningen av elvärme. Boverkets byggregler 

innehåller både föreskrifter och allmänna råd. Till skillnad mot allmänna råd är föreskrifter 

tvingande regler, liksom lagar och förordningar 3 . Boverkets byggregler är aktuella vid 

ny- och tillbyggnad, och kommunens byggnadsnämnd är kontrollmyndighet. Byggnads- 

nämnden har till uppgift att tolka BBR och kontrollera att reglerna följs, samt utfärda 

sanktioner. Länsstyrelsen övervakar sedan byggnadsnämnden (Boverket 2008:11ff). 

Jag skulle även vilja inkludera ytterligare ett styrmedel och det är de fysiska styrmedlen. 

Ett fysiskt styrmedel är den teknik som finns tillgänglig och som staten önskar introducera 

eller öka användningen av. Samhällsplanering och fysiska åtgärder är ytterligare exempel 

på fysiska styrmedel, med vilka man kan förstärka eller försvaga ett beteende hos människor. 

Anna-Lisa Lindén menar att de mer tvingande styrmedlen varit vanliga när det 

gäller frågor om miljöanpassat beteende, medan de som haft som syfte att underlätta en 

beteendeförändring varit mer sällsynta. Vägbulor anges som exempel på en fysisk åtgärd 

som mer eller mindre tvingar fram en förändring. En fungerande ventilation i utrymmen 

för insamlande av komposterbart avfall i bostadsområden är ett annat exempel (Carlsson- 

Kanyama et al. 2003:66; Lindén 2001:54ff,110).


Svag intervention Stark intervention 

Marknadsmekanismer 

Att inte 

intervenera 

Offentlig policy: 

Statens inriktning 

Informativa 

styrmedel 

Det civila samhället: 

frivilliga överenskommelser 

Att intervenera, 

auktoritativ makt 

Ekonomiska 

styrmedel 

Fysiska 

styrmedel 

Reglerande 

styrmedel 

Figur 5.1. Aktuella styrmedel. Källa: Bearbetning av Kerstin Åstrands figurer i Åstrand 2000:22, 24. 

Reglerande styrmedel, vilket revideringen av avsnitt 9 i BBR är exempel på, är i fokus i 

denna artikel, och för att analysera detta har jag till min hjälp begrepp som Evert Vedung 

diskuterar i boken Utvärdering i politik och förvaltning. Jag gör inte en utvärdering i betydelsen 

att studera de realiserade effekterna eftersom avsnitt 9 ännu inte har börjat gälla när jag 

intervjuar husföretag. De begrepp och modeller Evert Vedung lyfter fram använder jag som 

analysverktyg för att belysa frågan om och hur de förändrade byggreglerna påverkar hustillverkarna 

och deras produktion under övergångsperioden februari 2009 – januari 2010. 

Evert Vedung menar att det bortom en insats av den offentliga förvaltningen, till exempel 

skatteregler eller statliga bidrag, finns olika utfall. Med utfall avses det som händer när den 

specifika insatsen når det Vedung kallar slutmottagarna - alltså de individer eller grupper 

som insatsen riktas mot - och slutmottagarnas agerande (orsakat av den offentliga insatsen). 

Man kan skilja mellan tre olika former av utfall; den omedelbara, den mellanliggande 

och den slutgiltiga (se figur 5.1) (Vedung 2002:25).


(resultat) 

Inflöde Förvaltning slutprestation Utfall 1 (omedelbart) 

(Omvandling) 

Utfall 2 (mellanliggande) 

Figur 5.2. Offentlig förvaltning, dess insats och resultat. Bearbetad figur från Vedung 2002:25 

Det finns olika utvärderingsmodeller. Den modell som jag lutar mig mot är en modell 

med fokus på mål och måluppfyllelse; en så kallad bieffektsutvärdering. Den utvärderingen 

fokuserar målen, och om insatserna har resulterat i att de mål som är uppsatta uppfylls 

(Vedung, 2002, p. 51). För att kunna studera detta ska, enligt Evert Vedung, två frågor 

ställas. Dessa är: 

• Stämmer resultaten överens med de beslutade insatsmålen? 

• Beror detta i så fall på insatsen? 

Utfall 3 (slutgiltigt) 

Byggregler och energihushållning 

Byggreglerna 4 , som börjar gälla 1 januari 2010, avser energianvändningen 5 och effekt- 

behovet i nybyggda hus. Det har införts ett krav på en begränsad installerad eleffekt i 

nybyggnationer klassade som elvärmda. Denna begränsning innebär ett krav på att värme- 

pumparna dimensioneras så att elpatronens effekt är tillräcklig under årets kallaste dagar 

samtidigt som den inte överskrider kravgränsen (Se även Persson och Heier i denna bok, 

kapitel sex). 

Sverige är indelat i tre olika klimatzoner; varav Dalarnas län tillhör klimatzon II, tillsammans 

med Gävleborgs-, Värmlands- och Västernorrlands län 6 (Boverket, 2009, 20). Det finns 

för var och en av dessa klimatzoner begränsningar för hur stor eleffekten och energi- 

användningen får vara i nya byggnader. Det gränsvärde som Boverket preciserar för 

energianvändningen i ett eluppvärmt 7 hus i Dalarnas län är 75 kWh per m 2 boyta och år. 

Dessa 75 kWh per m 2 kan jämföras med det kravet på bostäder med annat uppvärmnings- 

sätt, vilket är biobränslepanna eller fjärrvärme, som är 130 kWh per m 2 boyta och år (Se 

även kapitel sex).

Tabell 5.1 Bostäder med elvärme 8 (Boverket 2009) 


Klimatzon I II III 

Byggnadens specifika 95 75 55 

energianvändning 

[kWh per m 2 boyta och år] 

Installerad eleffekt för 5,5 5,0 4,5 

uppvärmning [kW] 

+ tillägg då boytan är större 

än 130m 2 

Tabell 5.2 Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme (Boverket 2009) 

Klimatzon I II III 

Byggnadens specifika 150 130 110 

energianvändning 

[kWh per m 2 boyta och år] 

Boverkets byggregler anger en övergripande beskrivning att alla byggnader 9 större än 50m 2 

ska utformas ”så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kyl- 

behov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning” (Boverket 2008:197). I 

detta ligger inte bara att hustillverkare ska förhålla sig till uppsatta gränsvärden för installerad 

eleffekt och byggnadens energianvändning, utan även klimatskalets utformning. Enligt 

BBR avsnitt 9 ska klimatskalet vara så pass tätt att byggnadens energianvändning och 

installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls (Boverket 2009:24), se tabell 6.1. 

Hustillverkares energieffektiviseringsarbete 

När mina forskarkolleger sommaren och hösten 2007 samtalade med olika husföretag framkom 

att det fanns en oro och funderingar om hur byggreglerna om energieffektivisering 

slutligen skulle komma att utformas och vad det kommer att innebära för deras del. En 

av de intervjuade berättade att ”det finns ett förslag som är ute på remiss och som har 

skjutits bortåt och bortåt i tiden, där säger man så här att värmepumpar ska klassas som 

direktverkande el. Det har körts i remissrunda på remissrunda och ingen vet när det 

kommer att införas”. Men det är tydligt, enligt informanten, att regeringen och Boverket 

vill skärpa kraven och minska användningen av energi i nybyggda hus (hustillverkare, 

gruppdiskussion 1). 

Jag intervjuade hustillverkare hösten 2009, alltså en tid efter det att Boverkets regler om 

energihushållning reviderats. Hustillverkarna har därmed haft möjlighet att smälta de


presenterade förändringarna och forma en strategi för att deras produktion ska uppfylla 

kraven specificerade i avsnitt 9. Men eftersom år 2009 är en övergångsperiod, och reglerna 

inte blir gällande förrän 1 januari 2010, finns det hos några hustillverkare fortfarande en 

ambivalens i hur de kommer att hantera de nya reglerna, och vilken förändring som i 

slutänden skulle bli verklighet. 

En förändring som de intervjuade presenterar är ytterligare isolering i väggar och tak. Det 

är företag som ökar isoleringen, från 195 mm till 240 mm isolering. Men det är även företag 

som behåller den mindre tjockleken och istället byter ut frånluftvärmepumpen och ersätter 

den med en bergvärmepump. En av de intervjuade betonar att egentligen handlar mer 

isolering och en tjockare vägg mindre om en energibesparing än en psykologisk effekt. 

Han säger ”energibesparingen är inte så stor som du tror på att göra en tjockare vägg” 

(intervju nr 1). De intervjuade fann även att det finns en begränsning i väggtjockleken i och 

med att den upptar alltför mycket av golvytan om den blir för stor (intervju 3 bl a). 

Merparten av de intervjuade berättar att större väggtjocklekar trots allt är en relativt enkel 

åtgärd. Det är en förändring som kräver en mindre arbetsinsats och är därmed inte kostsamt. 

En av de intervjuade berättar att deras tillverkningsprocess är så beskaffad att ytterligare 

isolering kan läggas på utan större problem. 

Jag kan väl avslöja att det är väl förhållandevis billigt att plocka på större väggtjocklekar. Det är 

för oss förhållandevis billigt. Det är i stort sett oftast samma arbetsmoment. Men det är mer kostbart 

för ett företag som har en högre teknologi i sin tillverkning, där dom har en massa maskiner och 

fixturer som alltså är gjorda för vissa väggsystem (intervju 2). 

Det som dock kan sätta käppar i hjulet är husens fönster. För stora fönsterpartier på husen 

kan göra det svårt att uppnå de uppsatta byggreglerna, och därmed är det även intressant 

med fönster med lägre U-värde för några av de intervjuade företagarna (intervju 2, 4 bl a). 

Ytterligare en förändring är att man byter frånluftvärmepumpen till en markvärmepump, 

vanligtvis borrad 10 . Företagarna har en stor tilltro till att luft- och markpumpstillverkarna 

ska förbättra sin produkt och dess energianvändning/produktion, och därmed underlätta 

arbetet med energihushållning och möjlighet att uppnå kraven i BBR (bl a intervju 1, 2, 5). 

En av de intervjuade förväntade sig en stor förändring av värmepumpsprodukterna, och 

enligt honom har värmepumpsleverantörerna gjort ”ett riktigt bra jobb” (intervju 1). Under 

intervjuerna framkom det att ett företag som säljer kondenserande frånluftsvärmepumpar 

tack vare sin teknik och de förändrade byggreglerna har blivit mer intressant på marknaden 

(intervju 6, 4). Det är ett företag som har funnits i knappt 10 år och har ökat sin försäljning 

från cirka 30 värmepumpar per år till 600 stycken per år. Den ökade försäljningsvolymen 

kan till stor del förklaras av revideringen av BBRs kapitel 9 (Henning 2009).

Boverkets byggregler; 

problem och möjligheter 


Det är en rätt stor omställning. Kanske inte för oss, som för andra i branschen. Vi ligger lite före som 

har välisolerade hus som redan är bra. Det ser jag som ett plus (intervju 5). 

Att förhålla sig till byggregler och förändringar av byggreglerna tillhör en hustillverkares 

vardag. En kluven bild kan dock anas utifrån vad de intervjuade berättar; å ena sida 

betonade hustillverkarna att de kommer att klara de nya kraven utan några större problem, 

och å andra sidan lyfts svårigheterna upp. De intervjuade framhåller även de möjligheter 

som bjuds. 

Informanterna anser att det idag är tuffa regler för nyproduktion, och att de planerade 

förändringarna kommer att bli ännu mer krävande. Denna rörelse framåt motverkas enligt 

de intervjuade av att det samtidigt inte finns samma krav på det befintliga bostadsbeståndet. 

Detta trots att uppvärmningen av det befintliga bostadsbeståndet är mer energikrävande 

(intervju nr 2,4,7). En av de intervjuade förtydligar effekten av dessa icke likvärdiga krav 

när han berättar om att de höga kraven på nyproduktion kan leda till för höga priser för 

en del av de blivande husägarna. De väljer istället att köpa ett äldre hus (intervju 4). Men 

att ställa högre krav på nyproduktion är ett resultat, enligt några av de intervjuade, av att 

det är en enkel lösning för politikerna. Det skulle vara mer krävande och arbetsintensivt 

att dels driva igenom sådana krav för befintliga bostäder, och dels att faktiskt genomföra 

de fysiska förändringarna på och i byggnaderna. Det är alltså enklare att höja kraven för 

nyproduktion trots att den är en liten del av den totala andelen bostäder i landet, och trots 

att nyproducerade bostäder redan innan revideringen av BBR var mer energieffektiva än 

det befintliga bostadsbeståndet (intervju 2, 4, 7). 

Det finns bland husföretagens kunder en viss efterfrågan på passivhus och lågenergihus, 

men dessa utgör en liten del av produktionen. En av de intervjuade betonade att de kan 

förändra sin produktion och göra husen mer energieffektiva genom att till exempel lägga 

till mer isolering i väggarna eller genom att installera solfångare, men då måste det finnas 

en efterfrågan bland kunderna. Kunden måste vara beredd att betala den extra kostnad det 

innebär att producera ett sådant hus, i fråga om en högre material- och arbetskostnad. 

Alla, här i Sverige i alla fall, vet hur man bygger ett hus som uppfyller energikraven. Det är bara att 

öppna en isoleringshandbok så ser man exakt som uppfyller energikraven. Svårare än så är det inte, 

men trixet ligger i att kunna leverera en produkt som kunden vill ha men som också blir effektiv. Dels 

i vår produktion, men även ur montagesynpunkt (intervju 3). 

Det finns bland de intervjuade en förståelse att framtiden kan inbegripa hårdare krav, även 

efter det att revideringen av BBR avsnitt 9 Energihushållning träder i kraft. För att uppfylla 

ännu högre krav finns det tankar om att nästa steg i energieffektiviseringsarbetet handlar 

om att byta till fönster med lägre U-värde än de befintliga. Det kom även fram under 

intervjuerna att det kan bli aktuellt att ta bort fönsterpartier (bl.a. intervju 3, 5).


Företagen ser även möjligheter i denna energipolitiska inriktning och de aktuella, likaledes 

i framtiden möjliga, förändrade byggreglerna. Ett av företagen har investerat i ett nytt 

företag som producerar lågenergihus (Se mer i Lorentz kapitel tre, Möten med husföretag). De 

önskar bli delaktiga i och samtidigt bevaka en ny marknad med lågenergihus/passivhus. 

Företaget har därför investerat i ett visningshus där klimatskalet och uppvärmningssystemet 

med värmelagring skiljer sig från deras övriga husalternativ. Visningshuset har mer 

isolerade väggar, solfångare och fjärrvärme samt 3 x 750 liter ackumulatortankar. 

I samband med revideringen av BBR kapitel 9 utformar bransch- och arbetsgivarorganisationen 

för företag i möbel och - träförädlande industri i Sverige (TMF) ett energiberäknings- 

program 11 som hustillverkare kan använda (intervju 7,4). Under intervjuerna framkom det 

att alla husföretag inte använder detta program. Det finns även andra program att välja 

bland. De olika husföretagens avsaknad av jämförbara mätdata upplevdes av de intervjuade 

som ett problem, i och med att beräkningen av husets energianvändning och effektbehov 

visar för kunden om huset uppfyller Boverkets krav på energihushållning. Det blir som en 

av de intervjuade sa ”en fruktansvärt osund konkurrens som det är nu” (intervju 7). Men 

det finns även frågetecken kring vad som händer om det kommer fram att den beräkning 

av energihushållningen som företaget gör på ett objekt inte visar sig stämma två år senare. 

Vem bär ansvaret? (Intervju 7) 

Det är inte bara skillnad mellan hur de inhemska husföretagen gör energiberäkningar, 

utan det skiljer sig ännu mer mellan olika länder i Europa. Merparten av företagen har en 

export, främst inom Norden och Europa 12 . De skillnader som finns mellan länderna av 

beräkningen av energianvändning kunde orsaka huvudbry bland hustillverkare. En av de 

intervjuade berättade om den engelska beräkningsmodellen: 

Deras beräkningar kallas för SAP och innefattar betydligt fler variabler och variabler som egentligen 

är samma sak. Det blir lite tårta på tårta på en del ställen tycker jag det ser ut som. Och jag begriper 

inte riktigt hur dom får ut sina värden och jag begriper heller inte riktigt vad värdena står för. För 

till skillnad mot oss, tycker jag att 55 kWh per kvadratmeter och år är ganska enkel. Men dom får 

ju ett poängvärde som inte egentligen korresponderar mot någon fysisk verklighet utan det är ett 

poängvärde (intervju 3). 

Mottagarländernas byggregler är naturligtvis något som påverkar de svenska hustillverkarna. 

De intervjuade hustillverkarna underströk att idag var de svenska reglerna mer krävande 

när det gäller frågor om energianvändning och installerad eleffekt. De uppfattade dock att 

det var förändringar på gång, som eventuellt kan innebära en förändrad produktion och 

konstruktion av husen (intervju 3, 5).

Svenska 

byggregler 

Hustillverkare 

Dalarna 


Figur 5.3: Både de svenska byggreglerna och exportländernas byggregler påverkar svensk husproduktion. 

BBR och husföretag i Dalarna, 

påverkan och påföljd 

Exportlandets 

byggregler 

Export 

av hus 

Och den första informationen [om de nya byggreglerna] man får, då upplever man att det är en 

jättestor förändring. Och så upplever vi det nu också. Men när det väl landar så att säga, då är det inte 

så himla stor förändring. Och det är det inte den här gången heller. […] Vi hade inte behövt ändra 

den här ytterväggen egentligen. För lösningen kom på värmepumpssidan (intervju 1). 

Intervjupersonen lyfter fram en viktig poäng; det politiska målet är att minska eluppvärmningen 

och effektuttaget för uppvärmning, och det tyder på att det politiska målet i huvudsak 

uppfylls genom effektivare värmepumpar. Boverket värderar inte uppvärmningssystemen, 

utan vill minska eluppvärmningen. Resultatet blev effektivare värmepumpar och mer 

isolering framförallt i husens väggar. 

Den svenska staten intervenerar genom att revidera regler för att nå upp till det politiska 

målet att minska energianvändningen med 20 procent till år 2020. De förändrade reglerna 

för nybyggnation fokuserar på en minskad energi- och framförallt elanvändning (Boverket 

2008, 2009; Proposition 2005/06:145, SOU 2008:110). I denna studie kan likheter med en 

norsk studie skönjas, om att statliga regleringar uppfattas som en signal om vad man åtminstone 

bör åstadkomma. Man gör minsta möjliga ingrepp (Ryghaug & Sørensen 2009). 

Det finns dock en uppfattning om att det kommer tuffare regler i framtiden, och man 

kan ana att det gör husföretagen beredda på en fortsatt utveckling av sin produktion. Ett 

exempel på det är det företag som har investerat ett mer energieffektivt visningshus och 

möjligheten att tillverka passivhus. (Se Lorentz kapitel 3 och 4). 

Om vi följer Evert Vedungs begrepp och modell kan man säga att den här studien 

visar tecken på att det omedelbara utfallet av BBR kapitel 9 Energihushållning är dels en 

förbättring av klimatskalet, framförallt tilläggsisolering av väggarna, och dels en övergång 

från frånluftvärmepump till markvärmepump. Det mellanliggande utfallet handlar mer om

värmepumparnas ökade effektivitet (värmefaktor). Värmepumparnas ökade effektivitet 

kan även sammankopplas med den bieffekt som kan anas i samband med revideringen av 

BBR och avsnitt 9 Energihushållning. För att uppnå en ökad energihushållning i nybyggda 

bostäder har inte fysiska styrmedel använts, i bemärkelsen att det inte har tydliggjorts 

vilken teknisk lösning som föredras. Istället har som tidigare nämnts energianvändning och 

effekt preciserats och begränsats. Den bieffekt som kan anas i samband med revideringen 

av BBR är därmed den ökade marknadsandel ett luftvärmepumpsföretag fick, tack vare en 

specifik frånluftvärmepumps höga effektivitet. 

Det Evert Vedung benämner det slutliga utfallet kan inte behandlas än eftersom avsnitt 9 inte 

var gällande under tiden för intervjustudien. Det jag presenterar i artikeln är förändringar 

som företagen har påbörjat och/eller planerar att genomföra. De slutgiltiga resultaten 

kommer att presenteras när den inplanerade uppföljningen av husföretagen våren 2010 

är avslutad.

6. EnErgiTEKniSK uTVärDEring AV oliKA SySTEMAlTErnATiV 73 

6. Energiteknisk utvärdering 

av nybyggda småhus 


Inledning 

Från och med 1:a jan 2010 gäller nya byggregler avseende 

energianvändning och effektbehov för nya byggnader 

(Boverket 2008, 2009). Idag värms nästan 40 procent 

av småhusen i landet helt eller delvis med någon typ av 

värmepump. Det är främst typen luft-vatten samt frånluftvärmepumpar 

som ökat mest och det med ca 18 

procent under 2008 (SCB 2009). Enligt en studie utförd 

vid SP (Kretz 2009) uppfyller en traditionell frånluftsvärmepump 

inte längre kraven i BBR. Med anledning 

av detta kan man fråga sig hur byggandet kommer att 

påverkas av de nya reglerna och vilka system som kan 

komma att bli dominerande framöver. 

Det pågår nu en febril aktivitet bland både värmepumpstillverkare 

och husleverantörer för att möta de nya 

energikraven. De nya kraven innebär framförallt att 

energikravet (formulerat som till byggnaden levererad (köpt) energi per m 2 boyta) skärps 

för elvärmda hus, dvs alla hus som inte har biobränslepanna eller fjärrvärme. Den 

andra stora förändringen är att maximalt effektbehov begränsas. Detta ställer krav på att 

värmepumparna dimensioneras så att de blir mer heltäckande den kallaste dagen och elpatronens 

effekt kan därmed minskas. 

Syfte och målsättning 

Regelsamling för 

byggande, BBR 

2008 

Vi undersöker i detta kapitel hur småhusens isolerstandard och uppvärmningssystem måste 

utformas för att klara de nya byggreglerna, samt hur byggandet kan komma att påverkas. I 

nästa kapitel (kapitel 7) genomförs därefter en ekonomisk utvärdering av de olika systemlösningarna 

och de olika energilösningarna jämförs ur ett ekonomiskt perspektiv. Följande 

frågeställningar har undersökts: 

Boverket 

Supplement februari 2009 

9 Energihushållning

74 ToMAS PErSSon & joHAn HEiEr 

1. Kommer de nya byggreglerna att leda till bättre isolerade hus? 

2. Vilka systemlösningar får svårt att klara de nya kraven? 

3. Vilka systemlösningar gynnas av de nya direktiven? 

4. Vilka system kommer att vara de mest kostnadseffektiva lösningarna framöver? 

Metod 

Arbetet bygger på en detaljerad simuleringsstudie av ett småhus enligt figur 6.1. Detta har 

simulerats i de olika klimatzonerna i Sverige, med olika isolerstandard, olika ventilationssystem, 

samt med olika solvärmesystem. Orterna Kiruna, Örebro, och Mora representerar de 

kallaste områdena i respektive zon och dessa blir därför dimensionerande för klimatzonen. 

Dessutom simuleras Malmö eftersom skillnaderna inom zon III är ganska stor. Skillnaden 

inom den nordligaste zonen är också mycket stor, men Mora är jämförbar med de varmare 

delarna av den nordligaste zonen och Örebro som är jämförbar med de varmare delarna i 

den mellersta klimatzonen. De olika isolerstandarderna representerar dagens standardhus, 

ett hus med förbättrad isolering, samt ett hus som uppfyller passivhusstandard enligt de 

frivilliga riktlinjer som har ställts upp (Erlandsson et al. 2009). 

De olika värmesystemens energiprestanda (frånluftvärmepumpar, bergvärmepumpar 

och pelletkaminer) har därefter beräknats schablonmässigt utgående från tillverkardata. 

Energibesparing med solfångare, har liksom till- och frånluft med värmeåtervinning (FTX), 

simulerats. Energibehov för pumpar och fläktar inkluderas i schablonberäkningen. 

Boverkets energikrav fr o m 1 jan 2010 

Den regelsamling för byggande som börjar gälla 1:a januari 2010 (Boverket 2009) innebär 

framförallt en skärpning av kraven för nybyggda elvärmda hus. För elvärmda hus finns 

både ett energikrav och ett effektkrav (Tabell 6.1). Även hus med vattenburen elvärme och 

värmepumpar kommer nu att klassas som elvärmda. För byggnader som klassas som icke 

elvärmda blir det ingen skärpning av kraven. Enligt Boverkets anvisningar ska byggnaden 

klassas som elvärmd om “den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 

W/m 2 ” (Boverket 2009:20), alltså ca 1,4 kW för det studerade huset på 143 m 2 . Dock 

används nästan alltid en elpatron eller elpanna som tillfällig reserv i småhus som har fastbränslepannor 

med betydligt högre effekt än så. Av denna anledning finns ett undantag: 

“Eleffekt i fastbränsleistallation, som installeras för att utgöra tillfällig reserv, inräknas inte 

om fastbränsleinstallationen är konstruerad för permanent drift.” 

Förmodligen kommer vedeldade pannor, kökspannor och vedkaminer med vattenmantel 

som är kopplade till en ackumulatortank att godkännas, men de kanske inte täcker varm- 

vattenbehovet under sommaren. Frågan är då hur man ställer sig till en pelletkamin utan 

vattenmantel som inte alltid kan sprida värmen till hela huset. Det är kommunerna som ska 

tolka och tillämpa Boverkets byggregler och frågan är alltså vad som kommer att godkännas 

som fastbränsleinstallation konstruerad för permanent drift.


I de nya reglerna har Sverige indelats i tre olika klimatzoner mot tidigare endast två stycken. 

Den nordligaste klimatzonen I (Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län) får en 

lättnad av kraven för icke elvärmda hus jämfört med tidigare. Klimatzon II innefattar Västernorrlands, 

Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III utgör övriga län. 

Kraven utgår från byggnadens specifika energianvändning (Tabell 6.1), som är “byggnadens 

energianvändning” dividerat med A temp . Byggnadens energianvändning är den energi som 

används för uppvärmning och tappvarmvatten, samt den del av fastighetselen som är 

relaterad till byggnadens behov. Med detta menas fast monterad utrustning som är anbringad 

inom, under eller på utsidan av byggnaden. Pumpar, fläktar, kylmaskiner och värmekablar 

inräknas om de försörjer byggnaden. Fast belysning i allmänna utrymmen inräknas, men inte 

belysning i trädgård och på utvändiga gångstråk. Inte heller el för annan användning som till 

exempel motor- och kupévärmare inräknas. El som används för komfortkyla ska uppräknas 

en faktor tre för icke elvärmda hus. Vid användning av bränsle används bränslemängd och 

dess värmevärde för att beräkna energianvändningen. Energi från solfångare och solpaneler 

samt frikyla som tas direkt från mark inräknas inte i byggnadens energianvändning. 

A temp är arean av samtliga våningsplan inklusive trappor och schakt för de utrymmen som 

ska värmas till mer än 10C. Garage inom byggnaden får inte inräknas i A temp, men dess 

uppvärmningsbehov ska ingå i “byggnadens energianvändning”. 

Tanken med kravens utformning är att de ska kunna följas upp genom mätning när huset 

har byggts. Detta är dock inte något bindande krav. Det står att byggnadens energianvändning 

ska kunna följas upp kontinuerligt genom ett mätsystem, men endast att kraven 

bör verifieras genom beräkning och mätning. Man är således tvungen att installera ett 

mätsystem för uppföljning, men det finns inget krav på att följa upp energianvändningen 

i alla hus. 

Tabell 6.1 

Krav på specifik energianvändning och effektbehov för bostäder fr o m 1:a jan 2010 (Boverket 2009) 

Klimatzon Uppvärmningssätt Maximal specifik Maximal Genomsnittlig värmeenergianvändning 

installerad eleffekt genomgångskoefficient 

[kWh/m 2 år] [kW] [W/m 2 K] 

I El 95 6 0,40 

Tillägg då A temp >130 m 2 +0.035(A temp -130) 

Annat 150 - 0,50 

II El 75 5 0,40 


Annat 130 - 0,50 

III El 55 4,5 0,40 


Annat 110 - 0,50


Det ställs också kompletterande krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) 

(Tabell 6.1), men det studerade husets isolerstandard är betydligt högre än kravet så i 

praktiken tycks det inte ha någon betydelse. Det ställs också krav på klimatskärmens täthet 

(0,6 l/s per m 2 omslutningsarea vid tryckskillnaden 50 Pa). För mindre byggnader än 100 

m 2 finns alternativa sätt att uppfylla kraven. 

Simuleringsförutsättningar 

Ett småhus enligt Figur 6.1 har modellerats och simulerats med det dynamiska simuleringsprogrammet 

TRNSYS (Klein et al. 2006). Tre olika isolerstandarder har studerats: 

• Standardhus med genomsnittligt U m =0,20 W/m 2 K 

• Välisolerat hus med genomsnittligt U m =0,16 W/m 2 K 

• Passivhus som uppfyller den frivilliga passivhusstandarden med U m =0,13 W/m 2 K 

Standardhuset med det högsta U m -värdet på 0,20 Wm 2 K är ändå ganska välisolerat i jämförelse 

med andra småhus. Hållbar utveckling Väst (2009) visar till exempel i en färsk 

marknadsundersökning av fjorton monteringsfärdiga småhus att 43% av dessa har högre 

U m -värden (sämre isolerstandard) än 0,20 W/m 2 K. 

Tanken med ett passivhus är att det ska vara mycket välisolerat. Det ska också ha mekanisk 

till- och frånluft med värmeåtervinning (FTX), så att uppvärmningsbehovet blir så lågt 

att det till största delen kan täckas med gratisvärme från solinstrålning, människor och 

hushållsel. För att kostnaderna skall hållas på en rimlig nivå byggs de utan vattenburet 

uppvärmningssystem och med en luftvärmare i tilluften. Detta resulterar i att temperaturen 

vintertid kan bli högre i sovrum och vardagsrum där tilluften tillförs och lägre i kök och 

badrum där man endast har frånluft. Harrysson (1997, 2006, 2009) har också framfört 

kritik mot system med FTX på grund av de störningar av boendekomforten de kan orsaka 

i form av buller, risk för fuktskador vid balanserad ventilation och ett ökat skötselbehov. 

Även höga inomhustemperaturer och stora vädringsbehov sommartid kan förekomma. 

Normalt används solvärme för tappvarmvatten i passivhusen och elvärme för resterande 

värme- och tappvarmvattenbehov. 

Husen har regelstomme med isolering av mineralull och platta på mark med 30 cm underliggande 

isolering. Standardhuset och det välisolerade huset har golvvärme i betongplattan 

med överliggande laminatgolv och klinker i våtrum. Passivhuset har 10 m 2 solfångare och 

750 l ackumulatortank samt mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX) med 

ett vattenbatteri för värmning av tilluften istället för golvvärme. 

Ventilation 

Husen simuleras med enbart mekanisk frånluftventilation (F-ventilation) och mekanisk 

från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX). FTX-systemet har en temperaturverknings- 

grad på 85%. Energiprestanda för systemen med frånluftvärmepumpar och andra system


utan FTX beräknas då från energibehovet simulerat med frånluftventilation. Typ av 

ventilationssystem påverkar också den ofrivilliga infiltrationen eftersom undertrycket blir 

större i ett frånluftventilerat hus. Därigenom blir den ofrivilliga ventilationen mindre i hus 

med F-ventilation. Detta ger en osäkerhet när det gäller hur stor besparingen egentligen 

blir med ett FTX-system, detta beror på husens täthet. Det finns till och med studier av 

flerfamiljshus och småhus som indikerar att FTX inte ger någon besparing alls jämfört 

med F-ventilation (Harrysson 1997, Megner 2006, Öhman 2006). I Boverkets bygg- 

regler (Boverket 2008) finns inte längre något specifikt gränsvärde för lufttäthet. Med 

ovanstående argumentation har därför den ofrivilliga ventilationen antagits vara något 

högre i husen med FTX-ventilation. Dock antas passivhuset byggas med en extrem täthet, 

så där är den ofrivilliga ventilationen lägre. 

Klimat 

Huset har simulerats i Kiruna, Mora och Örebro som representerar de kallaste orterna 

i respektive klimatzon, samt i Malmö. Klimatdata är hämtade från programmet 

METEONORM (METEOTEST 1999), som skapar timvärden från månadsmedelvärden 

och medelvärden för de olika orterna. De olika värmekällorna har inte simulerats utan har 

beräknats schablonmässigt utgående från simulerade energibehov. 

Tabell 6.2 

Väderdata för den använda klimatfilen skapad med METEONORM (METEOTEST 1999). 

Planlösning 

Malmö Örebro Mora Kiruna 

Lägsta temperatur i klimatfil (ºC) 

Används som dimensionerande 

utetemperatur (DVUT) -9,4 -19,7 -26,7 -31,3 

Årsmedeltemperatur (ºC) 8,5 7,0 4,4 -0,1 

Medelvindhastighet (m/s) 4,8 3,2 1,9 3,4 

Solinstrålning (kWh/m 2 /år) 990 957 905 749 

Huset är indelat i sex zoner enligt Figur 6.1. De röda pilarna visar värmeöverföring i dörröppningar 

p g a. konvektionsrörelser. Värmeutbyte mellan zonerna sker också genom 

ventilationsluftflöden och via värmeledning genom innerväggar. Värmekapacitet av möbler 

och inredning beaktas, liksom interna värmelaster från personer och hushållsel samt solinstrålning 

genom fönster.


Zon 3 Zon 5 Zon 4 

Zon 2 

Figur 6.1. Det simulerade enplanshuset från Fiskarhedenvillan (2009) på 143 m 2 och dess zonindelning som har 

modellerats i TRNSYS. Pilar i dörröppningar visar simulerad värmespridning genom egenkonvektion. 

Interna värmelaster och solinstrålning 

I modellen har hänsyn tagits till värme från personer, apparater, belysning och sol- 

instrålning mot fasader och genom fönster. Huset antas vara bebott av två vuxna och två 

barn och sensibel värme från personer och elektriska maskiner uppgår till 5 100 kWh/år. 

För att minska solinstrålning genom fönster och därmed undvika alltför stora över- 

temperaturer under sommaren simuleras interna persienner som fälls ner. Infiltrationsflödet 

ökas vid ökande rumstemperatur för att simulera vädring. Ingen vädring tillåts dock 

om utetemperaturen understiger 15ºC. 

Tappvarmvatten 

Zon 1 

Zon 6 

Tappvarmvattenlasten simuleras genom en tappningsprofil kopplad till varmvattentanken 

och ger en årlig last på drygt 3 100 kWh/år. Den tappningsprofil som används är 

framtagen inom Task32-projektet (Heimrath och Haller 2007) och består av 6-minuters 

tappning med varierande flöden upp till ca 0,25 l/s.


Studerade systemkoncept 

De olika varianter som studerades redovisas i Tabell 6.3 med förkortning och förklarande 

text. Vissa av värmesystemen kombinerades med FTX (mekanisk från och tilluft med 

värmeåtervinning) samt 10m 2 solfångare och 750 liters ackumulatortank för värme till 

tappvatten och rumsuppvärmning. Vedeldning har inte inkluderats i studien då kostnaden 

för ved varierar kraftigt beroende på den egna arbetsinsatsen, samt att arbetet är svårt 

att värdera i ekonomiska termer. En vedeldad kökspanna eller kamin med vattenmantel 

kopplad till ackumulatortank bör ge ungefär liknande energiprestanda som en vattenmantlad 

pelletkamin. Dessa kommer förmodligen att uppfylla Boverkets krav så att huset inte 

klassas som elvärmt. En vanlig vedpanna skulle kräva ett pannrum och således vara svårt 

att inrymma i det studerade huset. Om man accepterar den arbetsinsats som krävs vid 

vedeldning, så ger vedeldning den lägsta kostnaden. 

Dagens pelletpannor är inte lämpliga som grovkökspannor vilket gör pelletpannor mindre 

intressanta i nybyggda hus. Systemverkningsgraden blir dessutom betydligt högre för 

pelletkaminer, eftersom värmeavgivningen till rummet i högre grad blir nyttig värme. 

Vi har endast studerat en vattenmantlad pelletkamin bland de olika fastbränslealternativ 

som finns på marknaden. Vi antar att en vattenmantlad pelletkamin med minst 80% av 

värmeavgivningen till vattenkretsen kommer att klassas som ett icke elvärmt system trots 

att den normalt inte täcker varmvattenbehovet under sommaren. 

En vattenmantlad pelletkamin tillsammans med solvärme är ett intressant koncept då varm- 

vattenbehovet sommartid täcks med solvärme. En frånluftvärmepump med pelletkamin 

är också en intressant lösning, men det är oklart om en sådan lösning kommer att klassas 

som elvärmt eller icke elvärmt alternativ. Frågan är också om man ska maximera bidraget 

från pelletkaminen eller från värmepumpen. 

Ett pelletalternativ med automatisk påfyllning av pellet från ett bulkförråd, liksom en kamin 

med helautomatisk rengöring och uraskning, motsvarar komfortnivån hos värmepumpar. 

Men då extrakostnaden för ett sådant system blir högre, och då arbetsinsatsen med pellet 

värderas olika av olika brukare (Henning 2007), har det inte tagits med i den ekonomiska 

utvärderingen i kapitel 7. 

En pelletkamin med vattenmantel är utan tvekan en fastbränsleinstallation som är 

konstruerad för permanent drift. Därigenom bör undantaget som finns i byggreglerna 

(Boverket 2009) kunna tillämpas och en högre eleffekt än 10 W/m 2 kunna installeras. 

Dock täcker en pelletkamin inte hela värmebehovet och inte heller varmvattenlasten 

(Persson 2006), så det är lite oklart hur kommunerna kommer att klassa sådana system. En 

kombination av frånluftvärmepump och pelletkamin kan ändå vara ett mycket intressant 

alternativ ur kostnadssynpunkt och bör kunna klara energikraven om det inte klassas som 

elvärmt. Det är också mycket svårt att beräkna andelen el och pellet med den förenklade 

schablonberäkning som vi har tillämpat här, så kombinationer av pelletkaminer och frånluftvärmepumpar 

har tyvärr utelämnats i denna studie.


Tabell 6.3 

Studerade kombinationer av uppvärmningssystem med förklaringstext. Samtliga systemvarianter utom passivhuset 

har golvvärme. 

Fjärrvärme + FTX Fjärrvärme med mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning 

Fjärrvärme Fjärrvärme och mekanisk frånluftventilation 

BV+FTX Bergvärmepump med mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning 

BV Bergvärmepump och frånluftventilation 

FVP+JV Kombinerad frånluft/jordvärmepump med jordslinga 

FVP kond. Frånluftvärmepump, kondenserande. Utgående frånluft kyls till ca 

-15ºC, vilket gör att nästan all fukt som finns i frånluften kondenserar 

När vatten kondenserar frigörs stora mängder energi. 

FVP kond+Sol Frånluftvärmepump, kondenserande med 10 m 2 solvärmesystem. 

(kyler frånluften till ca -15ºC) 

FVP Frånluftvärmepump (kyler frånluften till ca +5ºC) 

Pellet+sol+FTX Vattenmantlad pelletkamin (80 % till vatten) med 10 m2 solvärmesystem 

samt mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning 

Pellet+FTX Vattenmantlad pelletkamin (80 % till vatten) med mekanisk till- och 

frånluft med värmeåtervinning 

Pellet Vattenmantlad pelletkamin och mekanisk frånluftventilation 

Passiv+sol+FTX Passivhus med 10 m 2 solvärmesystem samt mekanisk till- och frånluft 

med värmeåtervinning och luftvärmare i tilluften. 

Boverkets kravnivåer för det studerade huset 

I Tabell 6.4 nedan redovisas vilka krav som gäller för det studerade huset på 143 m 2 enligt 

Boverkets nya energikrav från 1:a jan 2010 (Boverket 2008, 2009). Beroende på om huset 

klassas som elvärmt eller inte blir kraven på köpt energimängd olika. Huset klassas som 

elvärmt om det inte finns någon biobränslepanna avsedd för permanent drift som täcker 

värme- och tappvarmvattenbehovet. Energi från solfångare räknas inte in i den köpta energimängden, 

inte heller hushållsel. Däremot ingår fastighetsel, dvs el till pumpar och fläktar. 

Om huset räknas som elvärmt får maximalt effektbehov enligt Tabell 6.4 inte överskridas.


Tabell 6.4 

BBR:s krav på energi- och effektbehov från och med 1:a jan 2010 för det studerade huset beroende på uppvärmningssätt och 

klimatzon (Boverket 2009). 

Klimatzon/ Uppvärmningssätt Maximalt Maximalt Maximalt 

Simulerad ort energibehov energibehov eleffektbehov 

[kWh/m 2 ·år] [kWh/år] [kW] 

I (Kiruna) El/Värmepump 95 13 623 6,0 

Biobränsle 150 21 510 - 

II (Mora) El/Värmepump 75 10 755 5,4 


III (Örebro, Malmö) El/Värmepump 55 7 887 4,8 


Kravnivåer för passivhus 

Framtagna effekt och energikrav för så kallade “passivhus” (Erlandsson et al. 2009) utgår 

från att huset ska kunna värmas med ordinarie ventilationssystem, dvs värmebehovet ska 

kunna bäras av den ordinarie tilluften utan att tillufttemperaturen överstiger 52ºC. Detta 

begränsar det effektbehov som kan tillföras. De krav som enligt Forum för Energieffektiva 

Byggnader (Erlandsson et al. 2009) ställs för friliggande småhus, är att effektbehovet 

får vara högst 14 W/m 2 A temp+garage för zon I, 13 W/m 2 A temp+garage för zon II och 12 

W/m 2 A temp+garage för zon III. Dessutom anges att mängden fastighetsel bör vara mindre än 

5 kWh/m 2 A temp+garage . Beträffande årligt energibehov finns två alternativa kravnivåer som 

sammanfattas i Tabell 6.5. Om den viktade energianvändningen används så inkluderas 

hushållselanvändningen. Det rekommenderas att varje kWh el räknas som två kWh och att 

insamlad solvärme inte inkluderas i beräkningen. Ytterligare krav som nämns är att luftläckning 

genom klimatskalet får vara maximalt 0,30 l/s vid en tryckdifferens på 50 Pa.


Tabell 6.5 

Energi- och effektkrav för det studerade huset för att uppfylla passivhuskrav. Kraven är framtagna inom 

Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus (Erlandsson et al. 2009). E viktad avser viktad total energianvändning 

för uppvärmning, varmvatten och hushållsel dividerat med total uppvärmd yta inkl garage. Viktningen 

föreslås ske så att; el=2, fjärrvärme, biobränsle=1, sol & vind = 0. Dessutom nämns att fastighetsel i småhus bör 

vara mindre än 5 kWh/m 2 A temp+garage. 

Klimatzon/ Eviktad Alternativt krav Maximalt effektbehov 

Simulerad ort (inkl hushållsel) (exkl hushållsel) uppvärmning 

[kWh/m 2 A temp+garage ] [kWh köpt/m 2 A temp+garage ] [W/m 2 A temp+garage ] 

I (Kiruna) 68 34 (elvärme) 14 

58 (icke elvärme) 

II (Mora) 64 32 (elvärme) 13 


III (Örebro, Malmö) 60 30 (elvärme) 12 


Simulerad energibalans 

Simulerade energidata för olika hustyper, olika ventilationssystem och olika klimat redovisas 

i Tabell 6.6 nedan. Här har inte värmekällan simulerats utan endast huset med dess 

ventilationssystem, varmvattenlast och en eluppvärmd ackumulatortank. Från- och tilluft 

med värmeåtervinning (FTX) har simulerats med en konstant temperaturverkningsgrad på 

85 %. Det simulerade värmebehovet används sedan som utgångspunkt för att beräkna slutligt 

el- och värmebehov utgående från de olika värmesystemens årsverkningsgrad. Husets 

totala användning av el och pellet är beroende av vilket uppvärmningssystem som används, 

samt verkningsgraden för de olika uppvärmningssystemen. Underlag och valda verkningsgrader 

redovisas närmare i en rapport sammanställd av Persson och Heier (2010).


Tabell 6.6 

Årligt uppvärmningsbehov för de simulerade husen inklusive varmvatten, exklusive hushållsel. Dimensionerande 

effektbehov innefattar inte produktion av varmvatten eller hushållsel. Dessutom redovisas simulerad energibesparing 

med 10 m 2 solfångare. 

Schablonberäkning av värmesystem 

Värmepumpar 

Standardhus Välisolerat hus Passivhus 

F-vent FTX F-vent FTX FTX 

Kiruna 

Värmebehov, Kiruna (kWh/år) 25 156 17 068 23 132 15 127 8 330 

Dim. Effektbehov Kiruna (W) 7 106 4 631 6 628 4 106 1 950 

Dim. Effektbehov Kiruna (W/m 2 ) 49 32 45 28 13 

Besparing med 10 m 2 solfångare 2 258 2 000 2 229 1 929 1 541 

Mora 

Värmebehov, Mora (kWh/år) 17 953 11 648 16 475 10 278 5 983 

Dim. Effektbehov Mora (W) 6 281 3 938 5 813 3 456 1 825 

Dim. Effektbehov Mora (W/m 2 ) 43 27 40 24 13 


Örebro 

Värmebehov, Örebro (kWh/år) 14 807 9 755 13 618 8 656 5 234 

Dim. Effektbehov Örebro (W) 5 306 3 216 4 884 2 894 1 594 

Dim. Effektbehov Örebro (W/m 2 ) 36 22 33 20 11 


Malmö 

Värmebehov, Malmö (kWh/år) 12 847 8 760 11 805 7 821 4 799 

Dim. Effektbehov Malmö (W) 4 191 2 719 3 891 2 381 1 319 

Dim. Effektbehov Malmö (W/m 2 ) 29 19 27 16 9 


Förutom solvärme har de olika uppvärmningssystemen i studien inte simulerats, utan en 

schablonberäkning för de olika systemen baserade på tillverkardata har tillämpats. Även 

tillverkardata för de olika och valda verkningsgrader för schablonberäkningen redovisas 

närmare i Perssons och Heiers rapport (2010). En fältundersökning av fem värmepumpanläggningar 

som installerats i äldre hus mellan åren 1998 och 2003 uppvisar en värmefaktor 

på mellan 2,4 och 2,9 (Svensk Energi 2005). Detta var i medel ca 7 % lägre än den 

värmefaktor som offererades vid förfrågan (en anläggning installerades utan offert). Av 

denna anledning har årsverkningsgraden i schablonberäkningen också korrigerats nedåt 

med 7 % jämfört med tillverkardata.


Pelletkaminer 

Vattenmantlade pelletkaminer har en verkningsgrad som enligt tillverkardata ligger på mellan 

85 och 90 % (Persson 2006, 2008). Mätningar och systemsimuleringar (Persson 2006, 

2009) visar att verkningsgraden varierar med last och är beroende på kaminens karakteristik 

och reglerprincip. Forskning visar dock att det krävs kaminer med hög andel av 

värmeavgivningen till vattenkretsen (> 80 % vid stationärdrift) för att det inte ska bli ett 

värmeöverskott i det rum där kaminen är placerad (Persson 2006, 2009). Pelletkamin utan 

solfångare värmer en ackumulatortank på 330 l. 

Räcker det tillåtna effektbehovet 

enligt de nya byggreglerna? 

Eftersom de nya byggreglerna begränsar det maximalt tillåtna effektbehovet för system 

med elvärme vill vi undersöka hur de olika värmepumparna kan tänkas uppfylla dessa krav 

på de undersökta orterna. Energibalansen för ett system med värmepump och elpatron 

illustreras i Figur 6.2. Reserveffekten Pr skall alltså vara över noll för att värmesystemets 

avgivna effekt ska räcka till. 

P el begränsas av BBR 

Värmeeffekt från mark eller frånluft 

P m 

Effekt kompressor 

P k 

Effekt till elpatron och pumpar 

P ep 

Från 

värmepump 

P vp 

Effektbehov varmvatten 

P vv 

Värmeeffekt - 

behov vid DUT 

P V 

Reserveffekt P r 

Figur 6.2. Energibalans för ett system med värmepump. Om reserveffekten blir negativ kan värmesystemet få svårt 

att leverera tillräcklig mängd värme och varmvatten. 

I Tabell 6.7 redovisas den reserveffekt som finns efter att värmepumpen och el-patronen 

täckt värme- och varmvattenlasten. Det antas att det måste finnas minst 3 kW utöver 

värmeeffekten för att klara varmvattenbehovet när det är som kallast. Den vanliga frånluftsvärmepumpen 

klarar inte effektkraven förutom möjligtvis i Malmö, men då finns det bara 

ca 2 kW för varmvattenproduktion vid DUT. Den kondenserande frånluftvärmepumpen 

och kombinationen frånluft/jord ligger precis på gränsen och det kan vara idé att välja det 

välisolerade huset i norra Sverige.


Tabell 6.7 

Tillgänglig reserveffekt efter att dimensionerande effekt för uppvärmning och tappvarmvatten (3 kW) har räknats 

bort. Resultaten avser standardhuset och det välisolerade huset utan FTX-ventilation . 

Reserveffekt (kW) 

Standardhus FVP FVP kond FVP/Jord Bergvärmepump 

Kiruna -2,8 -0,4 -0,3 0,5 

Mora -2,6 -0,2 -0,1 0,7 

Örebro -2,2 0,2 0,3 1,1 

Malmö -1,1 1,3 1,4 2,2 

Välisolerat hus FVP FVP kond FVP/Jord Bergvärmepump 

Kiruna -2,3 0,1 0,1 1,0 

Mora -2,1 0,3 0,3 1,2 

Örebro -1,8 0,6 0,7 1,5 

Malmö -0,8 1,6 1,7 2,5 

Beräkningsresultat 

Årliga el- och värmebehov för de olika husen och klimatzonerna har beräknats schablonmässigt 

utgående från simulerade energidata i Tabell 6.6, simulerad energibesparing 

med solvärme från Tabell 6.6, samt de olika värmekällornas verkningsgrad (redovisas av 

Persson och Heier 2010). Energiberäkningarna har gjorts för både standardhuset och det 

välisolerade huset. I Figur 6.3 redovisas energibalanser för olika värmesystem i standardhuset 

och i Figur 6.4 redovisas motsvarande för det välisolerade huset. Dessutom redovisas 

passivhuset med FTX och 10m 2 solfångare samt vattenbatteri som värmer tilluften i 

samma figur som det välisolerade huset.


Specifikt värmebehov (kWh/ 

m2 ) 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


m2 ) 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


m2 ) 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


m2 ) 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Kiruna, klimatzon I - standardhus 

Frånluft 

VP 

Mora, klimatzon II - standardhus 

Frånluft 

VP 

Örebro, klimatzon III - standardhus 

Frånluft 

VP 

Malmö, klimatzon III - standardhus 

Frånluft 

VP 

Frånluft 

VP 

kondens. 

Frånluft 

VP 

kondens. 

Frånluft 

VP 

kondens. 

Frånluft 

VP 

kondens. 

Eluppvärmt, Max = 95 kWh/(m 2 , år) 

Frånluft 

VP 

kondens. 

+ sol 

Eleffekt, P max = 6,0 kW 

Frånluft/ 

jord VP Berg VP Berg VP 

+FTX 


Frånluft 

VP 

kondens. 

+ sol 

Frånluft/ 

jord VP Berg VP 



Frånluft 

VP 

kondens. 

+ sol 

Frånluft/ 




Frånluft 

VP 

kondens. 

+ sol 

Frånluft/ 



Figur 6.3. Beräknad specifik energianvändning för de olika uppvärmningssystemen för standardhuset. Sol avser 10m 2 

solfångare med 750 l ackumulatortank. 

1 

Berg VP 

+FTX 

1 

Berg VP 

+FTX 

1 

Berg VP 

+FTX 

1 

Max = 150 kWh/(m 2 , år) 

PelletkaminPelletkamin 

+ FTX 


+ FTX 

PelletkaminP 

Pelletkamin 

Pelletkamin 

+ FTX 

Pelletkamin 

+ FTX 

Pelletkamin 

+ FTX 

+ sol 

Max = 130 kWh/(m 2 , år) 

Pelletkamin 

+ FTX 

+ sol 

Pelletkamin 

+ FTX 

+ sol 

FjärrvärmeFjärrvärme 

+FTX 

Fjärrvärme 

Max = 110 kWh/(m 2 , år) 

Max = 110 kWh/(m 2 , år) 

Pelletkamin 

+ FTX 

+ sol 

Fjärrvärme 

+FTX 


+FTX 

Fjärrvärme 

Fjärrvärme 

+FTX


m2 ) 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 


m2 ) 

0 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


m2 ) 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 


m2 ) 

0 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


Kiruna, klimatzon I - välisolerat hus 

Frånluft 

VP 

Mora, klimatzon II - välisolerat hus 

Frånluft 

VP 

Örebro, klimatzon III - välisolerat hus 

Frånluft 

VP 

Malmö, klimatzon III - välisolerat hus 

Frånluft 

VP 

Frånluft 

VP 

kondens. 

Frånluft 

VP 

kondens. 

Frånluft 

VP 

kondens. 

Frånluft 

VP 

kondens. 


Frånluft 

VP 

kondens. 

+ sol 

Frånluft/ 

jord VP Berg VP Berg VP 

+FTX 



Frånluft 

VP Frånluft/ 

kondens. 

+ sol 




Frånluft 

VP 

kondens. 

Frånluft/ 

Berg VP 

+ sol 

jord VP Berg VP +FTX 



Frånluft 

VP 

kondens. Frånluft/ Berg VP 

+ sol jord VP Berg VP +FTX 


Berg VP 

+FTX 

Figur 6.4. Beräknad specifik energianvändning för de olika uppvärmningssystemen för det välisolerade huset. Sol 

avser 10m 2 solfångare med 750 l ackumulatortank. Det frivilliga kravet på specifikt värmebehov för passivhuset är 

30 kWh/m 2 för Malmö och Örebro, 32 kWh/m 2 för Mora och 34 kWh/m 2 för Kiruna. 

1 

1 

1 

1 

Passiv 

+FTX 

+ sol 

Passiv 

+FTX 

+ sol 

Passiv 

+FTX 

+ sol 

Passiv 

+FTX 

+ sol 


+ FTX 

Pelletkamin 


+ FTX 

Pelletkamin 

Max = 150 kWh/(m 2 , år) 

Pelletkamin 

+ FTX 

Pelletkamin 

+ FTX 

Pelletkamin 

+ FTX 

+ sol 

Max = 130 kWh/(m 2 , år) 

Pelletkamin 

+ FTX 

+ sol 

Max = 110 kWh/(m 2 , år) 

Pelletkamin 

+ FTX 

+ sol 

Max = 110 kWh/(m 2 , år) 

Pelletkamin 

+ FTX 

+ sol 


+FTX 

Fjärrvärme 

Fjärrvärme 

Fjärrvärme 

Fjärrvärme 

+FTX 

Fjärrvärme 

+FTX 

Fjärrvärme 

+FTX


De uppvärmningsalternativ som klarar kraven med god marginal i alla klimatzoner (Figur 

6.3 och Figur 6.4) är kondenserande frånluftvärmepump, bergvärmepump, fjärrvärme 

med FTX, pelletkamin med FTX samt passivhuset. Enbart pelletkamin kan klara kraven 

i Malmö, och enbart fjärrvärme från Mora och söderut. Vill man använda pellet eller ved 

som värmekälla är alltså kravet att använda FTX, vilket inte krävs om man installerar en 

bergvärmepump. 

En frånluft/jordvärmepump klarar också kraven, men ligger mycket nära gränsen i 

Örebro. Det beror på att frånluft/jordvärmepumpen enligt tillverkardata får en minskande 

verkningsgrad söderut. Även bergvärmepumpen har högst årsverkningsgrad i Kiruna och 

verkningsgraden minskar söderöver. Gissningsvis har bergvärmepump och jordvärme bättre 

möjligheter att utnyttja det högre värmebehovet i norr och får bäst verkningsgrad där. 

Frånluftsvärmepumparna å andra sidan får lägst verkningsgrad i norr på grund av det 

kalla klimatet där den inte alls kan täcka värmebehovet. Den kondenserande frånluftsvärmepumpen 

får dock lägre verkningsgrad längst i söder troligen på grund att andelen 

varmvattenproduktion ökar, vilket sker vid högre temperatur med lägre värmefaktor. T.ex. 

genom att komplettera med solvärme kan man skapa den säkerhetsmarginal som behövs. 

Passivhuset som är elvärmt uppfyller dock inte de frivilliga passivhuskraven (Erlandsson 

et al. 2009) i Kiruna som ligger på 34 kWh/m 2 . Om elvärme inte används utan fjärrvärme 

eller en pelletkamin, så är kravgränsen 58 kWh/m 2 och huset uppfyller då passivhuskraven. 

Systemen med bergvärmepump ger dock något lägre elanvändning än passivhuset i Kiruna 

och ungefär samma elbehov som passivhuset i övriga klimat. 

Generellt visar resultaten att det är svårt att klara energikraven med en traditionell frånluftvärmepump 

förutom möjligtvis i Malmö med det välisolerade huset. Dock finns 

det endast en effekt på ca 2 kW för att bereda varmvatten vid DUT (Tabell 6.7). En 

kombination av en frånluftvärmepump och en pelletkamin är onekligen en intressant 

kombination, men då det är en blandad lösning med både elvärme och pellet är det oklart 

hur det kommer att klassas. Den kondenserande frånluftsvärmepumpen kan, om den 

håller vad den lovar, komma att klara de nya byggreglerna även utan att husen behöver 

tilläggsisoleras. För att klara effektkravet måste dock elpatronens effekt kunna anpassas i 

täta steg efter husets maximalt tillåtna effektbehov, vilket diskuterades tidigare. 

Skillnaden mellan standardhuset och det välisolerade huset är inte avgörande för något av 

systemen förutom den traditionella frånluftvärmepumpen i Malmö och enbart pelletkamin 

i Örebro. Dock ökar ju säkerhetsmarginalen för systemen med det välisolerade huset. 

Generellt är det svårare att klara kraven ju längre norrut huset byggs, trots att zonindelningen 

gör att högre energianvändning accepteras i norr än i söder. Det krävs alltså något 

bättre isolerade hus i norra Sverige. Även värmeåtervinning ur frånluft kan vara aktuellt för 

att klara kraven i norr även om det inte behövs i söder. Solvärmetillskott räknas inte in i 

byggnadens specifika energianvändning och kan därför användas som komplement för att 

klara kraven, men i de fall som studerats här så har solvärmen inte haft en avgörande roll 

för att klara energikraven. Kraven uppfylls för de flesta system med en sämre klimatskärm 

än vad som studerats här. Bergvärmepumpen ger störst marginal mot kravgränsen.


Uppvärmning med enbart fjärrvärme (utan FTX eller solvärme) klarar energikraven i de 

studerade husen utom i Kiruna där det krävs komplettering med FTX. De elbaserade 

uppvärmningsalternativ som ger lägst elanvändning är bergvärmepump samt passivhus- 

alternativet. Dessa ligger på alla orter långt under kravgränserna från BBR. 

Vilken säkerhetsmarginal krävs? 

I BBR anges att det ska finnas en säkerhetsmarginal för projekterade värden så att kraven kan 

uppfyllas när byggnaden tas i bruk. Beträffande inverkan från brukarens val av temperatur- 

nivå så genomfördes en parameterstudie som visar att specifik energianvändning påverkas 

ca 7 % i norra Sverige och upp till ca 12 % i söder om inomhustemperaturen ändras en 

grad. Högst procentuell förändring av värmebehovet får man således i södra Sverige och 

det behövs således större säkerhetsmarginaler i södra Sverige. Skulle varmvattenlasten öka 

från 3100 kWh/år till 5000 kWh så påverkar det den specifika energianvändningen (värme 

och varmvatten) ca 20 % i södra Sverige med en pelletkamin som värmekälla och ca 15 

% vid användning av en frånluftvärmepump. I norra Sverige är den procentuella påverkan 

mindre, ca 10 % för en pelletkamin och ca 8 % för en frånluftvärmepump. Enligt ett par 

småhusföretag siktar de på en säkerhetsmarginal på 20 % och förhoppningsvis är det tillräckligt 

om man anpassar beräkningen efter kunden och inte överskattar gratisvärme från 

solinstrålning, personer och hushållsel. Av ovanstående resultat bör säkerhetsmarginalen 

vara högst i södra Sverige. Det behövs ingen säkerhetsmarginal för klimatets normala 

variationer, eftersom uppmätt energianvändning skall normalårskorrigeras. 

Diskussion och slutsatser 

Är energikraven rimliga? 

Den valda utformningen av energikraven motiveras med att de ska vara möjliga att kontrollera 

och följa upp. Det har ju ofta visat sig att husen drar betydligt mer energi än vad som är 

projekterat. Det som är mindre bra är att kravet på husets isolerstandard i praktiken blir 

kraftigt beroende på vilken uppvärmningskälla som väljs. Ett annat problem är att varm- 

vattenförbrukning ingår i energianvändningen. Det betyder att man behöver ta hänsyn till 

varmvattenanvändningen vid projekteringen. För en barnfamilj i ett litet hus som använder 

mycket varmvatten kan det därför krävas extra isolering. Hushållsel ingår däremot inte i 

energianvändningen, men ökad användning av hushållsel minskar värmebehovet. 

Genom att använda bergvärmepump som uppvärmningssätt klaras energikraven med god 

marginal, trotts att det är ett el-baserat uppvärmningssätt. De krav som då blir begränsande 

är kraven på husens isolerstandard (genomsnittlig värmeförlustkoefficient) eller maximalt 

installerad eleffekt (Tabell 6.1). Kraven för genomsnittlig värmeförlustkoefficient är 

betydligt lägre än vad den är för de undersökta husen, så kraven har knappast några


begränsande effekter. Det blir således effektkravet som blir begränsande, men som framgår 

av Tabell 6.7 klarar bergvärmepumpen också effektkraven med god marginal utan FTX. 

Man kan således bygga sämre isolerade hus och ändå klara kraven med bergvärmepump. 

Man kan fråga sig om intentionen från Boverket verkligen är sådan att man vill att hus 

som byggs med biobränslepanna eller fjärrvärme skall vara bättre isolerade än de hus som 

värms med bergvärmepump? I praktiken krävs värmeåtervinning ur frånluften vid ved- 

och pelleteldning samt fjärrvärme, men inte när en bergvärmepump installeras. 

Det finns krav på att husets energianvändning skall kunna följas upp genom ett mätsystem 

som är tillgängligt för brukaren, men det är inget krav att utföra sådana mätningar. Frågan 

är hur man skall kunna mäta åtgången av ved vid en eventuell uppföljning. Reglerna anger 

inte hur ved som används i hus som klassas som elvärmda skall beräknas. Om en kWh ved 

värderas som en kWh el kan man i princip inte använda vedkaminen och samtidigt klara 

energikraven i ett hus med värmepump. 

En annan berättigad frågeställning är om den kondenserande frånluftvärmepumpen håller 

vad den lovar, och om Boverket har räknat med den vid utformningen av reglerna. Det 

är troligt att vi vid nybyggnad nu får en kraftig förskjutning mot de kondenserande frånluftvärmepumparna, 

vilket är en teknik som behärskas av en enda tillverkare. 

Byggnadens livslängd är betydligt längre än uppvärmningssystemets livslängd, och historiskt 

vet vi att uppvärmningssätt ibland byts flera gånger under en byggnads livstid. På sikt 

är det nog därför mer intressant vilken isolerstandard huset byggs med än vilken typ av 

uppvärmningskälla som installeras när byggnaden är ny. De krav på U-värden som ställs 

enligt Tabell 6.1 har ingen begränsande effekt utan bör halveras för att de skall ligga på 

samma nivå som energi- och effektkraven. Det skulle då bli begränsande i de fall där en 

bergvärmepump installeras. 

I jämförelse med de frivilliga passivhuskraven (Erlandsson et al. 2009), så är Boverkets 

krav (Boverket 2009) relativt tandlösa. Nya energikrav på EU-nivå har just klubbats 

igenom (Fasth 2009) och enligt dessa krav ska alla nya byggnader som byggs från och med 

2020 vara passivhus eller lågenergihus. Det införs också krav på energieffektivisering i 

samband med renovering. Kraven kommer alltså att skärpas ytterligare inom 10 år. 

Solvärme 

Eftersom solvärme inte räknas in i den specifika energianvändningen gynnas den av bygg- 

reglerna. Den kan användas för att klara kraven eller öka säkerhetsmarginalerna. Men om 

solvärme används istället för bättre isolerstandard kan nyttan med solvärme jämfört med 

nyttan av mer isolering ändå ifrågasättas.

Isolerstandard 


Det är alltså fortfarande så att den isolerstandard ett hus ska ha för att uppnå BBR:s bygg- 

regler är kraftigt beroende på vilka värme- och ventilationssystem som huset byggs med. 

Man kan isolera betydligt sämre än de studerade husen när en bergvärmepump installeras. 

Något märkligt kan man tycka, eftersom livslängden på uppvärmningssystemet är ytterst 

begränsad och kommer att hinna bytas flera gånger under en byggnads livslängd. Å andra 

sidan är det viktigt att kraven kan följas upp. Det är ju mycket svårt att kontrollera om 

byggnaden uppfyller gällande krav på U-värden. 

Det ser inte ut som att de nya byggreglerna i sig kommer att leda till bättre isolerade 

hus. Vår slutsats är att det räcker med att byta från vanlig frånluftvärmepump till en 

kondenserande frånluftvärmepump eller en frånluft/jordvärmepump. Trenden med allt fler 

passivhus tror vi sker oberoende av skärpningen av byggreglerna. Dock kan skärpningen 

i sig, liksom den ökade belysningen av klimatproblemen i media, öka kunskapen och 

intresset för energieffektiva småhus. Kravet på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient är 

betydligt lägre än dagens isolerstandard och skulle kunna skärpas utan att ställa till 

problem för småhusfabrikanterna. Det är betydligt enklare att klara energikraven med 

bergvärmepump jämfört med övriga uppvärmningssystem, så med en bergvärmepump 

kan den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten bli begränsande om den skärps.

7. EKonoMiSK uTVärDEring AV oliKA uPPVärMningSAlTErnATiV 3 

7. Ekonomisk utvärdering av 

olika uppvärmningsalternativ 


Inledning 

I detta kapitel görs en ekonomisk utvärdering av de olika uppvärmningsalternativen som 

undersökts i kapitel 6. Även de alternativ som inte klarar de nya energikraven har tagits 

med, eftersom det är intressant att se om de fortfarande är intressanta ur ett kostnads- 

perspektiv. Styr de nya byggreglerna mot de system som också är lönsamma för husägaren 

eller är de lönsammaste systemlösningarna de som också förbjuds? Kanske kan ännu 

högre krav ställas utan att totalkostnaderna för fastighetsägaren ökar? Inledningsvis har en 

litteraturstudie genomförts. 

Sammanfattande resultat från litteraturen 

En litteraturstudie av arbeten där olika systemvarianter har jämförs ur energi- och kostnads- 

synpunkt genomfördes av Persson och Heier (2010). De olika studierna ger ingen liktydig 

bild av vilka system som ger de lägsta kostnaderna. Det är väl utan tvekan så att oljeupp- 

värmning och elvärme i normalförbrukande hus är och kommer att förbli en kostsam lösning. 

Ett problem är att ingen av studierna är heltäckande när det gäller möjliga systemvarianter 

och att olika energipriser och beräkningsförutsättningar tillämpas i de olika studierna. Det 

är väl så att det går att visa precis det man vill med ekonomiska kalkyler, eftersom det är 

många olika antaganden som måste göras. 

Intressant är resultaten från studierna av Wijk et al. (2005), Dalenbäck (1999, 2000) och 

Albers (1999) att de olika uppvärmningssystemen ger ungefär samma totalkostnad och 

att konsumenten därför bör välja efter vad man tror om den framtida utvecklingen av 

tillgång och priser. Faktorer som investeringskostnad kontra driftskostnad eller möjligheter 

till framtida bränsleflexibilitet är andra faktorer att ta hänsyn till vid val av uppvärmnings- 

system. Oavsett hur man väljer hamnar man i ett visst beroende av elenergi eller biobränsle. 

Det är nog en anledning till att passivhus och lågenergihus kan vara intressanta lösningar, 

eftersom energiberoendet reduceras till ett minimum. 

Här följer en kort sammanfattning av litteraturstudien. I två av studierna (Torssell 2005, 

Wijk et al. 2005) ger frånluftsvärmepumpen lägst kostnad och näst lägst kostnad efter


bergvärmepumpen i studien av Sundqvist och Allansson (2006). Luft/vattenvärmepumpen 

ger lägst kostnader i studien av Svensk Energi (2005), och i studien av Bengtsson (2006) 

ger den näst lägst kostnad efter vedpanna och pelletpanna som ger lägst kostnader. 

Granbom och Thorn (2007) visar i sitt examensarbete att passivhus (med, resp utan 

solvärme) och konventionella hus med frånluftsvärmepump ger de lägsta kostnaderna. 

Även Persson (2006) finner att solvärme är lönsamt då den ersätter elvärme vid ett elpris 

på 1,20 kr/kWh, och därmed kommer solvärmen att bli mycket lönsam då energipriserna 

förväntas stiga under solvärmesystemets livstid. Solvärme som ersätter pelleteldning är 

svårare ekonomiskt med dagens energipriser . 

Utfallet av ekonomiska beräkningar för värmesystem är starkt beroende av de förutsättningar 

man väljer och en absolut objektivitet är omöjlig. Skillnaden i kostnader mellan 

olika systemlösningar är ju inte särskilt stor, så det är säkerligen möjligt att författarens 

vilja att uppnå ett visst resultat kan påverka resultaten. Slutsatsen blir därför att 

skillnaden i totalkostnad mellan de olika systemen är så liten att man som konsument 

skall välja det som man tror på. Man kan också dra slutsatsen att myndigheterna kan 

skärpa kraven med stora energibesparingar som följd utan att det egentligen medför 

några högre kostnader som följd. Det är faktiskt så att det finns många lönsamma energibesparande 

åtgärder som inte genomförs på grund av att det är så många små beslut 

som ska tas (Tanaka 2007). 

Beräkningsförutsättningar 

Kostnadsjämförelsen utgår från det första årets kostnader för kapital, underhåll och energi. 

Investeringskostnaden delas upp på komponentens uppskattade livslängd och framtida 

reinvesteringar, och underhåll diskonteras till dagens penningvärde. Kapitalkostnader delas 

upp på komponentens förväntade livslängd med annuitetsmetoden. Framtida underhållskostnader 

diskonteras ett nuvärde och delas upp med annuitetsmetoden. 

Det förutsätts således att man lånar pengar med en amorteringstakt som följer systemkomponenternas 

livslängd, vilket i praktiken inte är möjligt. Å andra sidan, om man 

lånar på kortare tid än installationens livslängd, så blir kostnaden högre de första åren. 

Vinsten gör man sedan när lånet är betalt. System med lång livslängd som solvärme där 

man inte behöver köpa någon energi alls i framtiden missgynnas eftersom de endast jämförs 

med första årets energipris. Av denna anledning beräknar vi också kostnaderna vid 

högre energipriser än dagens. Förutom energipriser ingår räntesats i den känslighetsanalys 

som genomförts. En mer detaljerad beskrivning av förutsättningarna ges i en mer utförlig 

rapport av Persson och Heier (2010). 

Energikostnader 

Då energipriser, speciellt för fjärrvärme, tenderar att variera kraftigt mellan olika kommuner, 

baseras alla energipriser på 2008 års medelpris för Sverige (enligt en rapport från


Energimarknadsinspektionen: Pålsson et al. 2009). Genom detta förfarande behöver inte 

framtida energiprisökningar ingå i kalkylen, men lönsamheten för energieffektiviseringar 

kommer att underskattas om man räknar med dagens energipriser. De rörliga priserna för 

el består av elhandelspris, elcertifikat, elskatt, moms samt rörlig kostnad för elnätet, och 

detta sattes till 1,33 kr/kWh. 

Det rörliga fjärrvärmepriset sattes lika med medelpriset i Sverige till 0,78 kr/kWh 

(Pålsson et al. 2009). För fjärrvärme tillkommer även en årlig avgift som varierar 

kraftigt mellan olika orter. Borlänge Energi har en fast kostnad för villor som är 

775 kr/år medan Falu Energi har en avgift som varierar med ansluten effekt. För en villa 

med en årsförbrukning på 15 000 kWh blir avgiften nästan 4 000 kr. I beräkningarna 

antas en fast avgift på 2 000 kr/år. 

Enligt Energimarknadsinspektionen (Pålsson et al. 2009) var 2008 års medelpris för pellet 

0,60 kr/kWh och detta har använts i beräkningarna. 

Investeringskostnader 

Installationskostnaden och underhållskostnaden för de olika systemen har uppskattats, till 

stor del i samarbete med tillverkare och återförsäljare. Beräknade investeringskostnader 

för de olika systemen sammanställs i Tabell 7.1. I kostnaderna redovisas både material- 

och arbetskostnader inklusive moms. Kostnader för pellet- och solvärmesystem är delvis 

hämtade från Persson (2006) och delvis i samråd med företag och installatörer. Kostnader 

för värmepumpar är hämtade från företagen. För alternativen med bergvärmepump är 

kostnaden för borrhålet olika för de olika orterna, och kostnaden har räknats ut med 

antagandet att ett borrhål kan leverera 145 kWh per meter borrhål och år (Energikontor 

Värmland 2009). Kostnader för borrning har hämtats från Börjesson (2005). Redovisad 

kostnad i Tabell 7.1 gäller för Örebro. 

Tabell 7.1 visar att det värmesystem som har lägst investeringskostnad näst efter den 

traditionella frånluftvärmepumpen (som inte klarar energikraven) är fjärrvärme med en total- 

kostnad på ca 118 000 kr. Därefter följer den kondenserande frånluftvärmepumpen, frånluft/jordvärmepumpen 

och fjärrvärme med FTX med en kostnad på drygt 150 000 kr. 

I samband med nybyggnad kan fokus på lägsta investeringskostnad vara stort eftersom 

banken kan ge ett tak för hur mycket kunden får låna. Denna summa kan ju inte ändras 

även om kunden väljer ett uppvärmningssystem med lägre driftskostnad. Den värmelösning 

som har lägst investeringskostnad kan därmed komma att bli mest intressant för kunden, i 

detta fall skulle det röra sig om fjärrvärme eller kondenserande frånluftvärmepump. Frånluftvärmepumpen 

har varit dominerande i nybyggnad den senaste tiden på grund av sin 

låga investeringskostnad (Niklasson och Persson 2008), och det är troligt att marknaden 

kommer att förskjutas från den traditionella frånluftvärmepumpen mot lösningar med 

kondenserande frånluftvärmepumpar.


Tabell 7.1 

Beräknade kostnader för material och arbete för de olika systemvarianterna inklusive moms. Priserna avser extra 

kostnader för systemet jämfört med huset utan värmesystem. Kostnaden för ventilationssystemet (frånluft eller FTX) är 

inkluderad i alla system. Även golvvärmesystemet är inkluderat i alla alternativ utom för passivhuset där vattenbatteri 

i tilluften ingår istället. Sol avser 10 m 2 solfångare samt 750 liters ackumulatortank. 

System Materialkostnad Installationskostnad Totalkostnad 

Fjärrvärme+FTX 147 900 68 300 216 200 

Fjärrvärme 107 800 58 900 166 700 

Bergvärmepump+FTX (Örebro) 198 600 67 100 265 800 

Bergvärmepump (Örebro) 158 500 57 700 216 300 

FVP+Jordvärme 139 100 39 600 178 700 

FVP kond+Sol 226 200 56 600 282 700 

FVP kondenserande 150 400 30 600 180 900 

FVP 123 300 30 600 153 800 

Pellet+Sol+FTX 266 700 65 300 332 000 

Pellet+FTX 214 800 50 300 265 100 

Pellet 174 700 40 900 215 600 

Passivhus+Sol+FTX 229 600 59 600 289 200 

Extrakostnad välisolerat hus 21 000 3 000 24 000 

Livslängd 

Utgångspunkten för att bestämma antal år som investeringen skall betalas på är 

utrustningens ekonomiska livslängd. Kostnaden för ränta och avskrivning fördelas på 

denna livslängd, som i studien har antagits vara samma som den tekniska livslängden. 

Detta bör vara ett rimligt antagande, då forskning visat att det ofta krävs missnöje med 

uppvärmningssystemet för att brukaren ska ta steget att byta värmesystem (Henning 2007, 

Jörgensen 2009). Restvärdet antas vara noll efter den tekniska livslängdens slut. 

Pelletkaminens tekniska livslängd är gissningsvis ca 20 till 30 år om man byter slitdelar, 

men teknisk utveckling samt det faktum att den utgör en möbel skulle kunna ge kortare 

livslängd i praktiken. Här har dock den tekniska livslängden satts till 25 år. Livslängden för 

extra isolering och bättre fönster har satts till 50 år och det gäller även golvvärmesystemet. 

För golvvärmen antas dock att reglercentralen får bytas ut efter halva tiden, dvs efter 25 år. 

Den kostnaden antas även innefatta övriga mindre underhåll på golvvärmesystemet. 

Livslängden för en värmepump är svår att bedöma. Enligt en undersökning av försäkringsbolaget 

Folksam (Snaar 2008, Nordemo 2010) var 77% av de värmepumpar som under ett 

år anmäldes skadade yngre än 5 år. Skadestatistiken ser bäst ut för frånluftvärmepumpar. 

Under 2008 skadeanmäldes 8500 värmepumpar hos folksam. Detta säger å sin sida inget 

om andelen värmepumpar som går sönder, endast att de som går sönder är relativt nya. 

Enligt VVS-forums egna beräkningar (Nordemo 2010) skadeanmäldes 2,5% av de 

värmepumpar som såldes under den aktuella femårsperioden, men de har på något sätt 

räknat bort garantitiden på två år. Räknar man 2,5% i fem år blir det alltså 12,5% av


värmepumparna som går sönder inom fem år. Enligt Svenska Värmepumpföreningen 

SVEP skadas 1,2% av värmepumparna som säljs i Sverige (Nordemo 2010). Hur det än 

må vara med skadestatistiken, så finns det olika försäkringar som antingen ingår eller kan 

köpas till den nya värmepumpen och som därmed bekostar den del som inte täcks av 

hemförsäkringen. 

De försäkringar som finns hos IVT, Nibe och Thermia liknar varandra och alla hanteras 

av samma försäkringsmäklare. Hos IVT ingår en trygghetsförsäkring i priset för 

alla värmepumpar, vilken täcker skador på hela värmepumpanläggningen i 6 år och på 

kompressorn i 10 år. Försäkringen är ett komplement till hemförsäkringen och täcker 

självrisken samt hemförsäkringens åldersavdrag. Försäkringen kan vid installations- 

tillfället förlängas till 10 år för hela anläggningen mot en kostnad av 3 000 kr. Försäkringen 

gäller utan självrisk vilket innebär att kunden inte betalar någonting alls om kompressorn/ 

värmepumpen går sönder inom tidsramarna. Kostnaden för reparation måste dock vara 

större än självrisken på hemförsäkringen för att försäkringen ska träda i kraft. Detta är 

alltid är fallet vid ett kompressorbyte. 

Hos Nibe ingår en sexårig trygghetsförsäkring på hela anläggningen för bergvärmepumpar 

samt luft/vattenvärmepumpar. För frånluftsvärmepumpar kan samma försäkring tecknas 

för 1 500 kr vid köpetillfället. Även här kan försäkringen förlängas till 10 år och detta 

kostar 3 000 kr vid installationstillfället. På samma sätt som hos IVT är detta ett komplement 

till hemförsäkringen och fungerar också utan självrisk. Thermias alla värmepumpar får sex 

års försäkring på hela anläggningen som ingår vid köptillfället. Att förlänga försäkringen 

med fyra år kostar 3 500 kr om det sker vid installationstillfället. En skillnad är att den 

förlängda trygghetsförsäkringen gäller med en självrisk på 500 kr . 

Frågan är vilken livslängd som bör sättas för värmepumparna, och om kostnaden för ett 

kompressorbyte bör tas med i beräkningen eller inte. Ett tänkbart scenario är att kompressorn 

går sönder inom försäkringsperioden på 10 år och byts ut utan kostnad för kunden. 

Om värmepumpen håller i fem år utöver försäkringsperioden och ägaren då inte kostar 

på sig ett kompressorbyte, så får värmepumpen en livslängd på maximalt 15 år (utan 

kostnad för byte av kompressorn). Ett annat tänkbart alternativ är att värmepumpen 

håller försäkringstiden ut, men att kompressorn går sönder strax därefter. Ägaren kan då 

resonera att det kan löna sig med ett kompressorbyte och värmepumpen kan hålla lika 

länge till. Det skulle ge en livslängd på 20 år med en kostnad för kompressorbyte efter 10 

år. Kostnaden för de båda livslängdsalternativen beräknades och för alternativet med en 

kortare livslängd utan kompressorbyte blev kostnaden något högre, mellan 0,5 till 4,5% 

beroende på typ av värmepump. 

Värsta tänkbara scenariot är att kompressorn byts på försäkringen och att värmepumpen 

ändå går sönder år 11 då försäkringen tagit slut. Då kanske det inte är värt att byta 

kompressor och värmepumpen får en livslängd på bara 11 år. Tror man på detta scenario 

blir kostnaden högre och man bör nog inte skaffa en värmepump. 

I beräkningarna för frånluftvärmepumpar och bergvärmepumpar valdes alternativet att 

kunden tecknar en förlängd försäkring på hela anläggningen till en kostnad av 3 000 kr vid


inköpet och att värmepumpen får en livslängd på 15 år, utan kostnad för kompressorbyte. 

Det antas då att ett utbyte av kompressorn sker under värmepumpens försäkringstid utan 

kostnad för kunden. För övriga livslängder och underhållsintervall hänvisas till Persson 

och Heier (2010). 

Underhållskostnader 

Underhållskostnader för de olika systemen har uppskattats och redovisas i detalj av 

Persson och Heier (2010). Här ingår tex utbyte av slitdelar, filter, sotning, mm. 

Ekonomiska beräkningsresultat 

Första årets kostnader för kapital, underhåll och energi redovisas i Figur 7.1 till Figur 7.4. 

De olika systemlösningarna beskrivs i kapitel sex. Dessutom redovisas kostnaden för passivhuset. 

Här ingår extrakostnaden för isolering och fönster, samt den lägre kostnaden 

för värmesystemet. Kalkylräntan har antagits vara 4,5%, och dagens energipriser används 

enligt föregående avsnitt. 

Resultaten beräknade med dagens energipriser och kalkylräntan 4,5% visar att fjärrvärme 

och kondenserande frånluftvärmepump ger de lägsta totalkostnaderna från Mora och 

söderut (Figur 7.1, Figur 7.2 och Figur 7.3), men för att klara energikraven med säkerhetsmarginal 

(Figur 6.3 och Figur 6.4) krävs FTX eller ett välisolerat hus tillsammans med 

fjärrvärme. Skillnaden mot övriga alternativ är dock inte så stora. De dyraste alternativen 

i Örebro och Malmö är bergvärmepump med FTX och pelletkamin med solvärme och 

FTX som är ca 5000 kr dyrare per år. De system som ger lägst energikostnader är de system 

som har störst investeringskostnader, nämligen bergvärmepumpsvarianterna, passivhuset, 

pelletkamin med FTX och solvärme, samt den kondenserande frånluftvärmepumpen med 

solvärme. 

I Kiruna (Figur 7.1) ger bergvärmepump, passivhuset samt fjärrvärme med FTX de lägsta 

kostnaderna. I Kiruna och Mora är FTX lönsamt när fjärrvärme eller pellet används, men 

inte med bergvärmepump. I södra Sverige visar kalkylen att FTX inte är lönsamt med 

dagens energipris och kalkylräntan 4,5%. Andra faktorer, som energikrav, framtida ökande 

energikostnader och förbättrat inomhusklimat, kan dock ändå motivera FTX. De dyraste 

alternativen i Kiruna är den traditionella frånluftvärmepumpen och den kondenserande 

frånluftvärmepumpen med solvärme.

Fjärrvärme+FTX 

Fjärrvärme 

BV+FTX 

BV 

FVP+JV 

FVPkond+Sol 

FVPkond. 

FVP 

Pellet+Sol+FTX 

Pellet+FTX 

Pellet 

Passiv+Sol+FTX 

7. EKonoMiSK uTVärDEring AV oliKA uPPVärMningSAlTErnATiV 

Figur 7.1. Första årets kapital-, underhålls- och energikostnader för de olika systemen i Kiruna beräknade för standard- 

huset med en kalkylränta på 4,5% och dagens energipriser. Även passivhuset med dess energilösning redovisas. 


Fjärrvärme 

BV+FTX 

BV 

FVP+JV 

FVPkond+Sol 

FVPkond. 

FVP 


Pellet+FTX 

Pellet 


Kiruna,standardhus 

Kapitalkostnad Underhållskostnad Energikostnad 

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 

Mora,standardhus 


0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 

Figur 7.2. Första årets kapital-, underhålls- och energikostnader för de olika systemen i Mora beräknade för standard- 


24



Fjärrvärme 

BV+FTX 

BV 

FVP+JV 

FVPkond+Sol 

FVPkond. 

FVP 


Pellet+FTX 

Pellet 


Figur 7.3. Första årets kapital-, underhålls- och energikostnader för de olika systemen i Örebro beräknade för standard- 



Fjärrvärme 

BV+FTX 

BV 

FVP+JV 

FVPkond+Sol 

FVPkond. 

FVP 


Pellet+FTX 

Pellet 


Figur 7.4. Första årets kapital-, underhålls- och energikostnader för de olika systemen i Malmö beräknade för standard- 


Parameterstudie 

Örebro,standardhus 


0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 

Malmö,standardhus 


0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 

Isolerstandard, räntesats och energipriser har varierats i den ekonomiska parameterstudien. 

För att se dessa resultat i detalj hänvisas till rapporten av Persson och Heier (2010). 

Framtida energipriser och räntor är en osäkerhetsfaktor, och som nämndes tidigare 

25

7. EKonoMiSK uTVärDEring AV oliKA uPPVärMningSAlTErnATiV 1 01 

valdes annuitetsmetoden vid beräkningarna för att undvika spekulationer om framtida 

energiprisökningar. 

Isolerstandard 

Ökad isolerstandard från U m = 0,20 till 0,16 ger nästan oförändrade kostnader. I södra 

Sverige ökar kostnaden med några hundralappar för de system som har lägst energikostnad. 

I de studerade fallen med 50% högre energipriser sjunker totalkostnaden något för alla system 

utom system med bergvärmepump. Med tanke på husets livslängd är tilläggsisolering 

troligen mycket lönsamt. Det visar inte minst resultaten för passivhuset som är bland de 

billigaste alternativen i de studerade fallen. 

Energipriser 

Rapporterade energiprisökningar för de senaste åren (Pålsson et al. 2009) har använts som 

utgångspunkt för hur energipriset kan tänkas öka framöver. Elpriset har ökat i snitt med 

6,1% per år sedan 2000. Pelletpriset har haft en årlig ökning med 3,8% sedan 2006, och fjärr- 

värmepriset har ökat med 2,5% per år sedan 2004. Mot bakgrund av detta valdes ett fall 

där priserna ökas med 50, 30 resp 20% för el, pellet respektive fjärrvärme. Som jämförelse 

presenteras även ett fall där energipriset genomgående ökats med 50% för alla energislag. 

Resultatet med differentierade energiprisökningar redovisas i detalj i Perssons och Heiers 

rapport (2010). Den vanliga frånluftsvärmepumpen påverkas kraftigast och blir snabbt 

mycket dyrare. Den uppfyller å andra sidan inte heller de nya energikraven från januari 2010. 

Den kondenserande frånluftvärmepumpen klarar energiprisökningar bra i jämförelse med 

andra system, utom i Kiruna där den blir bland de dyrare alternativen. Fjärrvärme med 

FTX blir nu det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet i alla orter med differentierade 

energiprisökningar (fjärrvärme utan FTX är billigast i Malmö). Därefter kommer alternativ 

med bergvärmepump och passivhuset tätt inpå i norra Sverige, respektive passivhus och 

kondenserande värmepump i södra Sverige. 

Vid 50% energiprisökning på alla energislag gynnas bergvärmepump och passivhus i norra 

Sverige och de får ungefär samma totalkostnad som fjärrvärme med FTX. Från Mora och 

söderut gynnas dessutom den kondenserande frånluftvärmepumpen. 

Pelletkamin, även med både FTX och sol, ligger några tusenlappar högre i kostnad mot de 

billigaste alternativen också med differentierade prishöjningar. Solvärme kombinerat med 

pellet eller frånluftvärmepump uppvisar inte lönsamhet trots högre energipriser, men skillnaderna 

är små för pellet och ganska stora för frånluftvärmepumpen. Vilken solfångar- 

yta som är ekonomiskt optimal har dock inte studerats. I kombination med pelletkamin är 

solvärme dock mycket lämpligt ur ett systemtekniskt perspektiv, eftersom kaminen stängs 

av under sommarmånaderna för att undvika övertemperatur i huset. Solvärme svarar då för 

produktion av varmvatten och på så vis ersätter solvärmen el för detta (Persson 2006, 2009).


Passivhuset klarar energiprisökningarna bra tack vare den låga energiförbrukningen och 

hamnar bland de mer prisvärda alternativen i hela Sverige även då elpriset ökas mest. Då 

energipriset ökas lika mycket för alla energislag får alternativen med låg energiförbrukning 

fördelar, speciellt i de nordligare klimatzonerna. Bergvärmepump tillsammans med passivhuset 

blir då de billigaste alternativen. 

Räntekostnad 

Räntesatsen är en osäker parameter som varierar en hel del över tid och även beroende på 

om man lånar pengar eller använder besparingar. Förutom standardvärdet på 4,5% gjordes 

beräkningar med en låg ränta på 1% samt en högre ränta på 8% för standardhuset (för 

detaljerade resultat; se Persson och Heier 2010). Totalkostnaden påverkas mycket kraftigt 

av räntekostnaden. Om räntan ökar från 1% till 8% ökar kapitalkostnaden kraftigt för 

system med lång livslängd. En högre ränta slår då hårdast mot de alternativ som har hög 

investeringskostnad och lång livslängd som tex passivhus och solvärme, och ger en relativ 

fördel till de investeringsmässigt billigare alternativen (fjärrvärme, frånluftsvärmepump). 

En högre investeringskostnad innebär ofta en lägre energikostnad, men resultaten pekar 

på att räntan måste vara relativt låg för att det ska löna sig ekonomiskt att investera i lägre 

energikostnader. Då räntan varieras påverkas totalkostnaden betydligt kraftigare än vid 

variation av energipriset. 

Vid en låg ränta blir skillnaden i totalkostnad för alla system ganska liten, och alternativ 

med högre investering har då bättre möjligheter att konkurrera. Passivhuset blir med låg 

ränta mycket kostnadseffektivt. Även pelletkamin med FTX och solfångare hör då till de 

billigare alternativen. Med kalkylränta på 1% blir solvärme nästan lönsamt tillsammans 

med pelletalternativet. 

Diskussion 

I och med att de nya byggreglerna införs kommer med all sannolikhet den traditionella frånluftvärmepumpen 

att försvinna inom nybyggnad, eftersom den inte klarar energikraven. 

Den visar dessutom ganska dålig ekonomi vid energiprishöjningar. Vad som ligger närmast 

till hands är en kondenserande frånluftvärmepump eller en frånluft/jordvärmepump som 

båda ger förhållandevis god ekonomi. Med en sådan teknik kan man fortsätta bygga på 

traditionellt vis utan större förändringar. Om marginalerna mot kraven inte ska bli för små 

förutsätter detta dock att tillverkaren håller vad han lovar. Dessa värmepumpar ger också 

den lägsta installationskostnaden näst efter fjärrvärme och passivhus. Det är troligt att 

låga investeringskostnader är viktigare än låga driftskostnader om man har en viss summa 

från banken att bygga huset för. Detta är troligen den viktigaste förklaringen till att frånluftvärmepumpen 

har haft en sådan dominans inom nybyggnation. Värmepumpar klassas 

också som förnybara energikällor inom EU, vilket säkerligen ger draghjälp åt tekniken. Det 

som skulle kunna hota en övergång till den kondenserande frånluftvärmepumpen är om 

skador, driftsstörningar och alltför kort livslängd ger tekniken dåligt rykte, alternativt om

7. EKonoMiSK uTVärDEring AV oliKA uPPVärMningSAlTErnATiV 1 03 

elpriset stiger mycket kraftigare än vad som antagits i denna studie. En större fokusering 

på driftskostnaden vid bankens bestämning av lånetak skulle nog också gynna de system 

som har lägst energikostnader. 

Pelletvärmesystemen i så pass energisnåla hus som undersökts här har ett lite sämre ekonomiskt 

utgångsläge. Detta gäller särskilt om man fokuserar på lägsta investeringskostnad 

eftersom detta är en stor investering som ger höga kapitalkostnader. I större hus än de 

som studerats här blir pelletvärme lite intressantare eftersom energibehovet ökar utan att 

systemkostnaden ökar. De flesta pelletvärmesystem har designats för att klara betydligt 

högre värmebehov. Det innebär att teknikutveckling mot mindre system med lägre effektområden 

och med högre verkningsgrad (Persson 2006), och helst även något lägre pris, 

skulle göra att tekniken passar bättre in i nybyggda hus. 

En kostnadsfördel med pellets jämfört med värmepump, som inte beaktats i denna studie, 

är att många som bygger hus med värmepump ändå installerar en vedkamin till en kostnad 

av mellan 20 000 och 30 000 kr. En pelletkamin ersätter även en sådan investering. Detta 

gynnar i praktiken system med pelletkaminen ekonomiskt utöver vår kalkyl här. 

Det finns också möjlighet till kombinationer med frånluftvärmepump och pelletkamin 

som vi inte har studerat här. Ett exempel på en sådan kombination är en luftburen pellet- 

kamin eller vedkamin tillsammans med en frånluftvärmepump. En luftburen pelletkamin 

tillsammans med frånluftvärmepump i ett hus med öppen planlösning kan vara en mycket 

kostnadseffektiv lösning, men får svårare att klara energikraven om huset fortfarande 

klassas som elvärmt. 

Kombinationen vattenmantlad pelletkamin och frånluftvärmepump är en intressant kombination 

som inte tagits med. Troligen klassas ett sådant system som icke elvärmt (annat 

uppvärmningssätt än el), men det är inte självklart, då det är en blandlösning med täckning 

av baslasten via frånluftvärmepumpen och en topplast som täcks av pelletkaminen. 

De nackdelar som brukaren ibland upplever med pellet kan vara ett visst skötselbehov och 

bränslepåfyllning. Detta kan automatiseras i hög grad, men kostnaden för systemen blir 

då lite högre än i denna studie. Det kan vara svårt att räkna hem ytterligare investeringskostnader 

för pelletalternativen även om bränslepriset sjunker vid bulkleverans. Om pellet 

kombineras med FTX (eller med solvärme), som också krävs i ett standardhus för att klara 

energikraven, blir det mindre pellets att hantera. 

Med FTX kan man dessutom minska kalldraget från uteluftventiler vid sträng kyla, vilket 

är extra viktigt i kombination med golvvärme, då det inte finns några radiatorer som 

fångar upp och värmer uteluften. Samtidigt riskerar man ökat fläktbuller och får mer 

smutssamlande ventilationskanaler, vilket kan orsaka andra problem. För ett hus i Mora 

med pelletkamin och FTX som drar 100 kWh pellet per m 2 och år blir det totala pellet- 

behovet ca tre ton/år för det hus som studeras här. Det motsvarar 180 st 16-kilos 

pelletsäckar. Man får alltså räkna med att fylla på en säck pellet om dagen under vinterhalvåret. 

Teknikutveckling mot system med lägre effektområden, mer användarvänliga, 

och med högre verkningsgrad är viktigt för att passa in i nybyggda hus. Dessutom skulle


kostnadssänkningar genom vidareutveckling och effektivisering motivera användning av 

tekniken i hus med lägre energibehov. 

Bergvärmepump och pellet är ju konkurrenter, och för tillfället tycks bergvärmepumpen 

locka flest användare trots problem med bristande kvalitet (Snaar 2008). Pelletbranschen 

å sin sida har en svår situation för närvarande, med en dålig marknad och behov av att 

utveckla system som lämpar sig bättre för moderna energisnåla hus utan pannrum, och 

som tilltalar kunderna genom en användarvänlig teknik. Placering av luftburna pellet- 

kaminer i hall eller vardagsrum i passivhus är ett möjligt sätt att minska elbehovet i 

passivhusen ytterligare. Samtidigt minskar man också eventuella problem med att det blir 

varmare i sovrummen, där tilluftdonen normalt är placerade. 

Då flera studier visat att passivhusen kan ge god ekonomi är detta helt klart en teknik som 

kommer att öka kraftigt framöver. Passivhustekniken visar ju att vi kan bygga betydligt 

energisnålare än vad dagens normer kräver, och det dessutom till ungefär samma kostnad 

som vid konventionell bebyggelse. Enligt de nyligen beslutade EU-direktiven ska ju all 

ny bebyggelse vara lågenergihus från och med 2020 (Fasth 2009). Det är därför troligt att 

energikraven snart kommer att skärpas igen för att gradvis gå mot passivhusstandard. 

Ett problem med passivhusen är dock att en luftvärmare i tilluften inte kan erbjuda samma 

temperaturkomfort som hus med vattenburen centralvärme. Det blir varmare i sovrummen 

där den varma tilluften blåses in och kallare i badrum och andra utrymmen med 

frånluft. För att få en bättre komfort kan det behövas någon värmekälla i badrum, och 

kanske en ved- eller pelletkamin att elda i när det blir riktigt kallt ute. Med dessa ytterligare 

investeringar för att öka komforten blir ekonomin lite sämre. 

Om värmepumpar och passivhus (elvärmda) kommer att dominera byggandet framöver 

innebär det också att byggnadsbeståndet gradvis blir mer och mer baserat på elvärme (även 

om relativt små energimängder används i varje hus). Underlaget för fjärrvärme kommer 

att minska, och även om husen uppfyller byggreglerna, så ökar effektbehovet av el vinter- 

tid. Detta ställer krav på stor reglerkapacitet. Det är också troligt att elanvändningen 

inom transportsystemet kommer att öka kraftigt i framtiden om el- och vätgasdrift 

för fordonsparken utvecklas, vilket kan pressa upp elpriserna. Å andra sidan förväntas 

biobränslen också bli en bristvara i framtiden. Solel och vindkraftsproducerad el har 

då, sett ur ett globalt perspektiv, inte samma begränsning och konkurrens med mat- 

produktionen som bioenergin. 

Solvärmen är inte riktigt lönsam jämfört med pellet, inte ens vid 50% högre energipriser för 

det studerade systemet. Men med tanke på solvärmens livslängd kommer den säkerligen 

att bli mycket lönsam på sikt. Solvärmen ger störst solvärmetillskott per m 2 i Mellansverige 

där solinstrålningen är god, samtidigt som det finns en större värmelast på våren. Med en 

högre varmvattenlast än den studerade lasten på ca 3100 kWh/år ökar lönsamheten för 

solvärme och omvänt om varmvattenlasten är mindre. Solvärme tillsammans med frånluftvärmepump 

kräver betydligt högre elpriser för att bli lönsam. Detta beror delvis på att 

frånluftvärmepumpar levereras med varmvattenberedare, samtidigt som man behöver en 

tank för solvärmen. I den studie som vi har genomfört ingår alltså kostnaden för dubbla


värmelager i investeringen. Det krävs specialdesignade system för att kunna kombinera 

värmepump och solvärme med rimliga kostnader. 

Slutsatser 

De uppvärmningsalternativ som klarar de nya energikraven med god marginal i alla klimatzoner 

(Figur 6.4 och Figur 6.3) är kondenserande frånluftvärmepump, bergvärmepump, 

fjärrvärme (FTX krävs i norra Sverige), pelletkamin med FTX samt passivhuset. Systemen 

med bergvärmepump ger något lägre elanvändning än passivhuset i Kiruna och ungefär 

samma elbehov som passivhuset i övriga klimat. Det krävs alltså inte bättre isolerade 

småhus än dagens standard för att klara energikraven. 

Traditionella frånluftvärmepumpar klarar varken energi- eller effektkraven. Vår slutsats är 

att vi kommer att få se en övergång till kondenserande frånluftvärmepumpar och jord/ 

frånluftvärmepumpar på kort sikt, samt på lite längre sikt en allt större andel passivhusbebyggelse. 

Värmepumparna kräver dock förändringar och optimering av kompressoreffekt 

och el-patronens effekt för att kunna möta de nya kraven på bästa sätt. 

Förutom den traditionella frånluftvärmepumpen så är det alternativen med enbart pellet 

och fjärrvärme (utan från- och tilluft med värmeåtervinning FTX), samt frånluft/jordvärmepumpen 

i Örebro, som inte klarar eller som ligger mycket nära att inte klara kraven. 

Om pellet och fjärrvärme kombineras med FTX klaras energikraven med god marginal 

även för standardhuset. Vedeldning kräver liksom pellet att huset är mycket välisolerat eller 

att det förses med FTX. 

Pelleteldning i nybyggda hus kommer nog att utgöra en mindre del av installationerna, men 

om lösningar med frånluftvärmepump och luftburen pelletkamin mot förmodan skulle 

komma att upfylla kraven för ett icke elvärmt hus kan det bli intressant med sådana lösningar. 

Vidareutveckling och effektivisering, samt anpassning av tekniken mot energisnålare hus 

skulle gynna tekniken för nybyggda hus. 

Fjärrvärme tycks vara det mest ekonomiska alternativet i de kommuner som ligger under 

medelpriset för svensk fjärrvärme. Dock varierar både anslutningsavgifter och energipriser 

kraftigt, vilket ger stora lokala skillnader. Hus med annat uppvärmningssystem än elvärme 

kräver FTX, solvärme eller annan energibesparande åtgärd för att uppfylla kraven i klimatzon 

I och II. Däremot är bergvärmepump ett alternativ som i alla studerade fall ligger 

långt under kravgränserna för energiförbrukning, även i hus med standardisolering. Med 

bergvärmepump som uppvärmningskälla kan man bygga betydligt sämre isolerade hus och 

ändå klara energikraven. Det blir då effektkraven som sätter gränsen för husets isolerstandard. 

Kraven på genomsnittlig värmeförlustkoefficient U m är så högt satta så att de inte har 

någon begränsande effekt. 

Det studerade passivhuset hör till de alternativ som har lägst kostnad då investering och 

energiförbrukning vägs samman. Passivhuset är dyrt i investering, men livslängden på


alla delar är lång, vilket get långa avbetalningstider Av denna anledning är detta ett av de 

system vars ekonomi är känsligast för ändrade räntekostnader. Om man antar att energi- 

priserna kommer att fortsätta att öka lär de system som har de lägsta energikostnaderna, 

som solvärme och passivhus, komma att bli de mest lönsamma alternativen. Men 

räntenivån har en stor inverkan på systemens totalkostnad. Låg ränta har en utjämnande 

effekt på totalkostnaden. Vid högre ränta ökar kostnaden mest för system med lång livslängd 

(avskrivningstid), vilket gör passivhusen dyrare. 

Slutligen bör man fråga sig hur en ekonomisk kalkyl av detta slag påverkar hustillverkare 

och husköpare. Kommer liknande ekonomiska kalkyler att styra vilka uppvärmningssystem 

som hustillverkare erbjuder och säljer eller är andra faktorer viktigare? Egentligen är 

ju skillnaderna mellan de olika alternativen inte större än att man kan välja det man gillar 

och tror på. Frågan är mer av karaktären: Vill man ha en hög kapitalkostnad eller en hög 

energikostnad, och vilken grad av bekvämlighet önskar man sig? För att gynna system med 

låg energikostnad måste lånebeloppet kunna ökas om huset har lägre driftskostnader. 

Frågan gäller också om man tror på elbaserade system med värmepumpar, sol- och 

biobränsle eller passivhus med minimalt uppvärmningsbehov. Troligen är den säkraste 

investeringen ändå ett bra klimatskal som minimerar värmebehovet. Trenden idag är 

att bygga passivhusen utan vattenburet värmesystem. Frågan är om detta ger tillräckligt 

flexibla system och om de kommer att svara upp mot framtida krav på värme- och 

kylkomfort. Vilka uppvärmningssätt som blir rådande framgent kommer att bero på hur 

utvecklingen blir inom flera områden, som till exempel transportsektorn, eltillgången 

och tillgången på biobränsle. 

Totalkostnaden skiljer inte så mycket mellan de olika alternativen. Betyder då detta att 

konsumenten ska få välja fritt eller bör samhället begränsa valmöjligheten till de alternativ 

som har störst framtidsutsikter? Denna kalkyl visar således att man kan skärpa kraven 

avsevärt, både vad gäller elanvändning eller isolerstandard utan att det medför orimliga 

kostnader för konsumenten. Det kommer enbart att begränsa konsumentens valfrihet.

8. TAr Vi TVå STEg frAM ocH ETT STEg TillBAKA? 107 

8. Tar vi två steg fram 

och ett steg tillbaka? 

En diskussion om förändring 


Inledning 

Vi genomförde i början av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Två steg fram, ett 

steg tillbaka. Strukturella hinder för boende att minska koldioxidutsläpp och energianvändning för 

uppvärmning en uppföljningsstudie bland villahushåll i två svenska regioner (Henning 2007). 

I samtliga dessa hushåll hade man nyligen ersatt direktel eller gamla oljepannor med nya och 

mer energieffektiva värmesystem huvudsakligen anpassade för förnybara energislag. 

Resultaten från delstudien präglades av den starka och mångfacetterade kopplingen 

mellan värmesystem, hus och boende. Min medvetenhet om den långvariga makt som 

materiella fysiska strukturer som hus eller värmesystem besitter stärktes också under 

arbetet med delstudien. Kulturella externaliseringar som byggnader skapas naturligtvis 

utifrån tankar och idéer som tycks relevanta för specifika grupper av människor i de 

specifika situationer och sammanhang då byggnaden uppförs. Men därefter fortsätter 

dessa tankar och idéer i decennier eller århundraden att påverka människor på olika sätt 

och skapa ramar för deras beslut. Det innebär att människor som ska fatta beslut om sin 

energianvändning idag är påverkade av beslut som de själva eller andra har fattat tidigare, 

beslut som lever kvar i trögföränderliga kulturella strukturer som byggnader, organisationer 

eller gemensamma tankesätt. 

Det är kring denna problematik om förändringars natur och möjlighet som diskussionerna 

i detta kapitel rör sig. Fokus ligger på vår materiella miljös potential för både begränsning 

och förändring. I början av kapitlet används empiriskt material från den inledande delstudien 

om värmesystem i befintliga småhus som illustration till de teoretiska diskussionerna. 

Därefter följer en diskussion om förändringsprocessers natur utifrån det samarbete som 

forskningsteamet haft med framförallt två småhusfabrikanter.


Individers hantering av 

materiella begränsningar 

Det varierade ganska mycket hur pass begränsande de intervjuade hade upplevt huset när 

de skulle byta till ett miljövänligt och energisnålt värmesystem. Några hade genast släppt 

tanken på att skaffa ett värmesystem för pellets eller ved när de inte kom på var de skulle 

kunna förvara dessa, eller det hade känts självklart att låta storleken på det befintliga pannrummet 

avgöra storleken på varmvattentanken. Andra upplevde och hanterade husets 

materiella begränsningar helt annorlunda. Ett sätt att hantera husets begränsningar var helt 

enkelt att lösa en sak i taget. En kvinna hade till exempel låtit installera en varmvattentank 

för sitt nya sol- och pelletssystem i det minimala tvättrummet på fyra kvadratmeter innan 

hon hade listat ut hur hon skulle kunna lyckas få in vitvarorna igen: 

Det enda problemet var att jag inte lyckades få in torktumlaren igen. Jag antar att jag får placera den 

någon annanstans. Jag kanske skulle kunna ha den i hallen, jag kunde bygga in den i ett skåp kanske. 

Förresten är jag inte hemma så mycket just nu i alla fall så jag kommer inte att behöva den så mycket. 

Det fanns också de som knappast lät något komma i vägen för deras önskan att skaffa 

en viss typ av värmesystem. I ett par fall hade man till och med byggt på en extra våning 

på huset för att skapa ett passande tak åt solfångarna. I båda fallen var barnen vuxna och 

utflugna ur boet, så man såg egentligen inte något behov av ett nytt rum. De var ändå 

väldigt nöjda med arrangemanget och såg det som ett extra plus att huset blev snyggare 

efter ombyggnaden. 

Majoriteten av de hushåll vi intervjuade hade gjort någon form av större eller mindre 

förändring av huset inför installationen av det nya värmesystemet. En familj tog ner en 

vägg mellan köket och vardagsrummet för att skapa ett större rum för den nya kaminen. 

Ett par flyttade en dörr och en vägg för att skapa en bra plats för pelletskaminen i köket 

och ett lämpligt hörn i vardagsrummet för varmvattentanken. I en tredje familj beslöt man 

att flytta pannrummet ner till garaget på bottenvåningen så att de kunde inkorporera det 

tidigare pannrummet i köket och därmed få ett större kök. 

Gemensamt för samtliga dessa män och kvinnor var att huset var den naturliga utgångspunkten 

då man valde mellan olika alternativa uppvärmningslösningar. Huset var utgångspunkt 

då man skulle besluta sig för i vilken ordning olika uppgifter inför installationen skulle 

genomföras och var varje komponent i systemet skulle kunna placeras. Många av dem hade 

lagt ner betydligt mer arbete på huset inför bytet av värmesystem än vad de ursprungligen 

hade planerat. De flesta av de personer vi intervjuade hade använt mycket tid på att fundera 

över hur de skulle hantera de möjligheter och begränsningar som husets fysiska form gav, 

och många hade haft viss ångest inför svårigheten att hitta lämpliga lösningar.

Trögföränderliga strukturer 


Byggnaders fysiska form hindrar således människor. Men människor förändrar också dessa 

fysiska former. Sådana händelser och skeenden kan illustrera sambandet mellan beslut, 

förändring och kontinuitet. Om vi alltså ska kunna förstå vad förändring är och hur den 

går till, så räcker det inte att förstå de beslut, aktiviteter och händelseförlopp som kan 

ha en stabiliserande eller förändrande effekt på den existerande ordningen (Moore 1986, 

Henning 2000). Vi måste också kunna förstå själva den “ordning” eller “struktur” som 

skapar ramarna för vad som kan förändras, och som samtidigt utgör det som kan förändras, 

justeras eller modifieras. 

Men vad som bör räknas som förgängligt respektive stabilt är ändå något relativt. Världen 

är naturligtvis inte uppdelad på, å ena sidan, flyktiga, snabbt övergående tankar, beslut och 

handlingar och, å andra sidan, kontinuitet bestående av stabila materiella, organisatoriska 

och tankemässiga strukturer. Dessa två kategorier är endast snabbföränderliga eller 

trögföränderliga i förhållande till varandra. 

Man har inom klassisk antropologisk teori återkommande presenterat struktur och process 

som en dikotomi, som en teoretisk skillnad mellan abstrakta modeller av samhällens stabila 

regelbundenhet och individers faktiska handlingar. Ibland har andra ord använts. Firth 

skiljde till exempel mellan social struktur och social organisation (Firth 1961, Moore 1975, 

van Velsen 1967). Turner (1969) gjorde en distinktion mellan struktur och communitas och 

Nadel mellan relationers form och dess innehåll (Nadel 1957, Scott 1991). Barth skrev om 

skillnaderna mellan social form och process (Barth 1978, Moore 1975), och Giddens (1993) 

om strukturella kvaliteter och subjekt. Innebörden av begreppen har visserligen varierat 

något, men gemensamt för dessa författare är en observation att människors liv tillsammans 

karaktäriseras både av tillfälliga händelser och mer regelbundna skeenden. 

Figur 8.1 Byggnader är exempel på kulturella uttryck som blivit svåra att förändra på grund av att de stabiliserats 

i husets materiella struktur. 

foto: Annette Henning


Ett sätt att sluta detta teoretiska gap mellan stabilitet och förändring, eller att åtminstone 

reducera det, är att behandla idén om “struktur” som något som ligger närmre människors 

liv än de abstrakta generaliserande modeller av samhället som strukturbegreppet oftast har 

använts för (Henning 2000). Om begreppet inte enbart används för att beskriva ett visst samhälles 

regelbundenheter och kulturella mönster utan för att beskriva specifika förändrings- 

processer eller reproduktion (upprepning, återskapande), så måste det förläggas nära de 

människor vi studerar. Strukturer som hus till exempel, ses då som kulturella uttryck som 

har stabiliserats i husets materiella form och därmed blivit långsamt eller svårt att förändra. 

I den här versionen av begreppet “struktur” finns en inbyggd tröghet i det sociala, materiella 

och tankemässiga, men det är inte samma sak som att de skulle vara statiska. 

Två steg fram, ett steg tillbaka 

Vi såg i intervjuerna med villaägarna som bytt värmesystem hur människor kan använda 

en rad olika metoder för att hantera ganska likvärdiga begränsningar av sin handlingsfrihet. 

Men husets storlek och formen på ett hus har trots detta en viss påverkan på kulturellt liv 

och på vår förmåga att leva ett bekvämt liv med hjälp av mindre mängd energi. En av de 

kvinnor vi intervjuade bodde fortfarande kvar i sitt barndomshem. Hennes beskrivning 

av hur källarvåningen hade använts under åren illustrerar tydligt hur de idéer som låg till 

grund för husets ursprungliga konstruktion knyts ihop med förändrade vanor och ideal 

bland svenska hushåll och även med den ökande mängd energi som idag ofta krävs för 

uppvärmningsändamål. 

Den källare vi har, den är ju egentligen inte byggd för att vara ren bostadsyta. Jag menar, källare 

räknas inte som bostadsyta. När jag var liten så hade vi ungar ett lekrum därnere. Ungar som leker, 

de blir ju ganska varma ändå så om det är 17, 18 grader därnere spelar egentligen ingen roll. Sen 

var det ju tvättstuga, och sen var det ett förvaringsutrymme. Vi använder det ju som en gillestuga där 

vi tittar på TV, och du (mannen) har ditt hobbyrum därnere. Jag menar, vi har ju större krav på 

värmen i källaren. Då på 70-talet, då tog man på sig en extra tröja och ett par tofflor. Det gör man 

inte i dagens läge. 

Nybyggda enfamiljshus i Sverige har en tendens att öka i storlek. De tenderar också att 

konstrueras med stora kök och vardagsrum, samtidigt som förrådsutrymmen, pannrum och 

källarutrymmen görs små eller utesluts helt. Stora hus medför oftast att mer energi går åt för 

uppvärmningsändamål. Problemet med bristande förvaringsutrymmen är framförallt att det 

blir svårt att få rum med en tillräckligt stor varmvattentank (ackumulatortank). Detta innebär 

i sin tur att man inte kan konstruera vattenburna system som är flexibla och möjliga att driva 

effektivt med olika energislag. Tanken är också en av de mest centrala komponenterna i de 

vattenburna värmesystem som utnyttjar solvärme för att skära ner på mängden bränsle. 

När människor bestämmer sig för hur hus och värmesystem ska utformas och när husen 

byggs eller värmesystemen installeras, skapas nya beständiga och svårföränderliga fysiska 

strukturer. Över stora delar av världen tar man idag ett par steg framåt i försöken att dra 

ner på den takt med vilken global uppvärmning, ackumulering av kärnavfall och utarmning 

av naturresurser sker. Samtidigt tas ett steg bakåt när man bygger hus som kommer att


fortsätta begränsa de boendes möjligheter att reducera sin energikonsumtion. Denna 

problematik fick mig intresserad av att fokusera mer på beslut som rör utformning och 

uppvärmning av nybyggda småhus. 

Förändring som små små justeringar 

Standardlösningen för uppvärmning och tappvarmvatten i prefabricerade småhus i Sverige 

är idag elenergi inklusive någon typ av elektriskt driven värmepump. Detta begränsade utbud 

av uppvärmningssystem begränsar förstås också kraftigt valmöjligheterna bland dem 

som köper husen. God tillgänglighet är en av grundförutsättningarna för att teknik ska 

kunna spridas och implementeras (Edqvist och Edquist 1980). Värmepumpar reducerar 

visserligen elåtgången jämfört med elvärme utan värmepump, men faktum kvarstår att 

det går åt betydligt mer energi för att producera el än för att producera värme som kan 

användas direkt för uppvärmningsändamål (Lorenz 2007). Detta är bakgrunden till mina 

tekniska kollegors initiativ till samarbete med ett antal utvalda småhustillverkare. 

Forskarteamets syfte var att erbjuda några av dessa företag hjälp att kunna utvidga sitt 

sortiment av värmeutrustning. De skulle erbjuda småhustillverkarna jämförande kostnads- 

och energieffektiviseringsberäkningar på deras befintliga elenergilösningar samt på ett 

antal andra uppvärmningslösningar med biobränsle- och solvärmeteknik. De erbjöd sig 

också att hjälpa företagen att anpassa energieffektiva värmelösningar med förnybar energi 

till deras specifika husmodeller och kunder. Av de tio småhusföretag som man initialt var 

i kontakt med valdes två företag ut för närmare samarbete. Framförallt ett av dessa samarbeten 

får illustrera mitt resonemang här om förändringsprocessers natur. 

Erfarenhetsutbyte 

Förändring pågår ständigt i det lilla och handlar långtifrån enbart om stora plötsliga omvälvningar. 

Förändringsprocesser består oftast av väldigt vardagliga handlingar och av små 

små modifieringar av sådant som redan existerar. Samarbetet mellan de tekniska energiforskarna 

och personer ur ledningsgruppen vid detta småhusföretag ledde just till ett antal 

sådana små justeringar av de nybyggda husens fysiska struktur, men det ledde också till att 

man både på företaget och i forskarteamet kom att modifiera sin respektive kunskaps- och 

erfarenhetsbank. 

De första mötena mellan forskarna och männen från företaget inkluderade ett stort utbyte 

av erfarenhet, och vissa delar av deras respektive tankesätt började redan då justeras en 

aning. Forskarna togs på en rundvisning i fabriken och fick lära sig hur det går till att bygga 

hela hus inuti en fabrik. De började också få bättre insikt i hur otroligt viktig de kommande 

byggreglernas utformning faktiskt var för husföretagen. Denna fråga engagerade 

båda parter i långa livliga diskussioner där man spekulerade om vad de kommande reglerna 

skulle kunna tänkas innebära för användningen av elenergi, biobränsle eller solvärme.


Överlag var man dock från husföretagets sida till en början huvudsakligen inlyssnande. 

Man lyssnade på forskarnas presentationer och förslag och hörde sig för närmare angående 

en del av informationen. Man tycktes framförallt söka efter aspekter som skulle kunna vara 

av specifikt intresse för deras företag. Det förslag som de kom att fatta störst intresse för, 

och som de långsamt började anamma, var ett sätt att kunna ge kunderna möjlighet att 

kombinera olika energislag eller att kunna ändra sig vid något senare tillfälle. De började 

successivt förstå och acceptera att man åstadkommer detta genom att bygga värmesystem 

kring en tank för lagring av varmvatten: 

Och sen har ju vi lärt oss det här med flexibla ... som egentligen handlar om till stor del flexibel energi, 

att man kan ha den där ackumulatortanken och så stoppa in vilken energikälla som helst och ta ut 

den. Och sen ta ut den på bästa stället där den ger mest effekt då (...). Den tanken har jag lärt mig 

väldigt mycket av så att säga, det hade jag ingen tanke på innan. Att man hade den möjligheten just 

genom att bara stoppa in en ackumulatortank som är rätt utrustad då som den här är. 

Och det är just den biten då mer kunskap om hur tankar fungerar som liksom känns som ‘ja, 

just det!’. Och sen att man kan använda det och sen kan du kasta bort (ett visst energislag) fort som 

fan, det kanske inte används om fem år. Då är det en jätteny grej som är superduper. In med den, 

byt ut! Så lätt att bara ‘tjoff tjoff’, så är det klart. Istället för att man kanske får bygga upp hela 

systemet för att få det att fungera. Så just det här med den här tanken var den största nyttan med 

samarbetet som jag såg egentligen. 

Att förhandla om materiell förändring 

En av de första och viktigaste saker de två grupperna kom överens om att de skulle samarbeta 

kring var således förslaget om att bygga upp värmesystemen kring en lagringstank i 

de hus företaget tillverkar. Samtidigt kom just denna fråga att bli ett av de stora problem 

som man brottades med att försöka lösa tillsammans. Den bästa placeringen för en tank i 

just de här husmodellerna diskuterades mycket och ivrigt, liksom vilken storlek som tanken 

eller tankarna borde ha. Följande dialog mellan en forskare (F) och en man från husföretaget 

(H) är tagen från en av deras första diskussioner i frågan. De sitter här böjda över en 

husritning och diskuterar var en varmvattentank skulle kunna placeras: 

H: Här är öppningen som, här står ju värmepumpen idag. Så den här delen ser ju exakt likadan ut 

i alla hus då. Så här har vi en tom plats för .. eh, en bit. Så den går ju liksom att flytta om 

kanske lite grand här om man skulle ställa en ... (ackumulatortank där). För det är frågan hur 

stor den här ... 

F: Sen har vi en klädkammare också. 

H: Ja, just det. Så har vi en klädkammare därinne som är i det läget va. Som man kan utnyttja till 

någonting då ... om det skulle vara så. (...) Så man har ju lite, lite plats. Så säg att man skulle, 

at det skulle vara så att det visar sig, javisst, då får man ... Man har ju torpargrunden man kan 

lägga en tank i också om man vill då. 

F: Hur hög är den? 

H: Sjuttio centimeter ungefär (....). Det måste ju kunna gå att hitta någon tank som kanske går att 

använda direkt.


F: Nej, den måste vara stående och hög. 

H: Den måste vara stående alltså? Jaja, ja just det. Man ska ha den stående för att få den där.. 

(skiktningen). Ja, nedsänkning är svårt att göra, för då måste man ju börja dränera om pannan 

sett utvändigt då. För då blir det här längst upp då. Ja men, då är ju det .. så att säga. Då är det 

ju bra, då behöver vi inte ens tänka på det! Så att då är det ju det utrymmet som man har här 

som man kan jobba med. 

F: Men, men ... Eller man kanske kan komma fram till att man, precis som ni gör såna där extra 

balkonger och sånt där, att man har en extra volym, en dockningsbar volym? 

H: Mm. 

Diskussionerna fortsätter på liknande sätt. Det jag tycker är speciellt intressant här är att se 

hur starkt husets framtida fysiska struktur redan finns inbäddad i företagets sociala, organisatoriska 

struktur. Till och med väldigt små ändringar i ordersystem eller tillverkningsprocess 

kan få en dominoeffekt med stora konsekvenser för företaget i termer av tid och pengar. Husets 

fysiska form är alltså svår att förändra till och med långt innan huset faktiskt är byggt! 

Det ursprungliga förslaget från forskarteamet var att husföretaget skulle installera en 

varmvattentank som var förberedd för solvärme som basutrustning i varje husmodell. 

Någon apparat för återanvändning av värme från utgående luft skulle kunna ersätta delar 

av värmepumpens funktion. Som valbara alternativ skulle man sedan kunna ha ett antal 

kaminer för ved och pellets och, om man skulle vilja från företagets sida, även några 

sorters elektriska värmepumpar. Den lösning som företaget slutligen bestämde sig för låg 

dock ganska långt från detta förslag. En effektivare frånluftsvärmepump hade börjat göra 

succé på den svenska marknaden i samband med att byggregler med hårdare energikrav 

var på gång. Att byta ut den tidigare värmepumpen mot detta fabrikat var ett enkelt sätt 

att klara de kommande byggreglerna, och företagsledningen beslöt därför att dessa skulle 

användas som basutrustning i samtliga husmodeller. Samtidigt tyckte de om idén med 

att ha en tank som kunde ge flexibilitet. Man beslöt också att solvärme ska finnas som 

tilläggsval för de kunder som vill kunna klara byggreglernas energikrav med råge. En av 

forskarna var först ganska missnöjd med dessa ganska små förändringar där elenergin 

bibehölls som primär energibärare: 

Att bara gå från en slags elektrisk värmepump till en annan är inte någon riktig förändring. Det 

skulle bara vara som att byta från en Volvo till en Saab. Dessutom skulle man mycket väl kunna 

ordna de tjänster som kunden får från en värmepump på annat sätt. 

Han och de andra forskarna i teamet fick acceptera detta beslut. Deras uppgift var trots 

allt endast att öppna en dörr, att ge råd och att vägleda småhustillverkare i deras beslut. 

I beslutet ingick således att sätta in en varmvattentank med det svenska standardmåttet 

60 x 60 cm bredvid värmepumpen. Värmepumpen skulle anslutas till tanken, och en 

liten solfångare skulle sedan också kunna anslutas om någon kund valde detta alternativ 

som tillägg. För forskarnas del innebar det här att man frångick de lösningar de själva 

ansåg vara optimala tillvägagångssätt med tanke på klimat- och resurshänsyn. Den tank 

som valdes såg prydlig ut och fick väl plats bredvid värmeväxlaren, men ur forskarnas 

synvinkel var problemet att den var så liten att den endast skulle kunna försörja en liten 

solfångare. Ett annat problem, som forskarna såg det, var att företaget åtminstone så här


till en början ville använda sig av en standardstorlek på de solfångare de kunde erbjuda 

kunderna. Det innebar att man inte skulle kunna anpassa mängden solvärme till varje 

hushålls varmvattenkonsumtion. 

Som vi har sett här var vissa av forskarnas förslag lättare än andra för företagsledningen att 

acceptera, och detta är också en viktig aspekt av hur förändring sker. Människor förändrar 

och förändras ständigt, men man byter sällan plötsligt “livsstil” eller, som i det här fallet, 

genomför en mycket stor omändring av företagets produktions- och ordersystem. Vad 

som är möjligt och önskvärt för specifika individer och grupper av människor att förändra 

behöver förstås utifrån deras perspektiv, utifrån deras villkor och utifrån de situationer de 

befinner sig i just då. Som företagare är det alltid en balansakt att lyckas avgöra hur mycket 

man ska satsa på utveckling och förändring, vad man bör satsa på och vad man bör bibehålla 

som det är. Det företag som beskrivs närmare här hade som ambition att locka nya kunder 

genom att ligga bland de främsta småhustillverkarna vad gäller energi-, miljö- och kvalitets- 

strävanden. Samtidigt ställde den situation som husföretagen befann sig i då de först 

kontaktades av forskarteamet hårda krav på att klara denna balansgång. Å ena sidan visste 

man att nya statliga byggregler med strängare energikrav var på gång, å andra sidan höll 

den ekonomiska krisen på att förvärras och orderingången minskade. 

Samarbetets förändringspotential 

Jag vill ta upp ytterligare en aspekt av förändring här, nämligen de svårigheter, men även 

möjligheter som kan öppna sig när individer ur olika kulturella gemenskaper försöker diskutera 

och förhandla sig fram till något gemensamt beslut eller resultat. Mitt första exempel 

är hämtat från arbetet med att gemensamt ta fram en broschyr om de värmesystem 

med solvärme, el och frånluftsvärmepump man enats kring. 

Haltande kommunikation 

De två huvudaktörerna, de tekniska energiforskarna från universitetet och männen från 

småhusföretagets ledningsgrupp, kom väldigt väl överens. Ändå fungerade kommunikationen 

mellan dem inte alltid så smidigt. Den något “haltande” kommunikation som pågick 

mellan dem under framtagandet av broschyren tycks först och främst ha berott på skillnader 

i deras yrkesrelaterade vanor och tankesätt. Deras olika bakgrund gav dem olika 

förväntningar på hur detta arbete skulle gå till. Forskarna tog mer eller mindre för givet 

att de förslag och ritningar som de tog fram för broschyren skulle skickas fram och tillbaka 

mellan universitetet och husföretaget för kontinuerliga synpunkter och justeringar. 

De antog också att de regelbundet skulle ha möjlighet att diskutera sina forsknings- och 

utredningsresultat med företagsrepresentanterna. På företaget, å andra sidan, var man inte 

van vid detta ständiga diskuterande om detaljer: 

Jag är ju van vid att jobba med tekniker då, och då har ju de varit med ute, så att säga ute i näringslivet 

på mer sätt då, och där jobbar man och presenterar produkten. Man diskuterar inte ända in i detalj


så mycket då, utan man ber om en lösning och får en lösning. Det är nog mer ... där är det nog den 

stora skillnaden när jag tittar på hur samarbetet (med Högskolan) har varit nu, och när man går till 

en konsult. Det är som Sven (på marknadsföringsbyrån) menar. Han vill ju inte att jag ska sitta och 

peta så här, utan han vill ju göra jobbet åt mig. 

Jag har ju inte tid så att säga. Det är (till exempel så) om man har köpt från (företag x): Era pannor 

ska fungera i mitt hus” Jag vill ju inte diskutera med dem hur den ska fungera. De får ju säga till mig 

hur den fungerar och sen anpassar vi huset emot det då. 

Forskarna däremot tyckte att svaren från husföretaget var för få och kom med ganska 

glesa mellanrum, ibland endast efter flera påtryckningar. De uppfattade detta som att det 

tidigare stora intresset för samarbetet hade svalnat. “De måste ständigt jagas”, som en av 

forskarna suckande uttryckte det. Men plötsligt en dag låg till forskarnas stora förvåning 

en helt färdig broschyr i postfacket. Det visade sig att de sista faserna av arbetet med 

broschyren helt resolut hade slutförts av företaget med hjälp av en reklambyrå. Samarbetsprojektet 

kunde gå vidare. 

Tre perspektiv möts 

När ledningsgruppen vid husföretaget beslöt att inkorporera det lilla, men nyligen så framgångsrika, 

värmepumpsföretaget i samarbetet blev det ännu mer uppenbart att de olika 

grupperingarna hade olika perspektiv på vad som pågick. 

Tidpunkten för samarbetet passade dessa tre aktörer i varierande grad, och också graden 

av intresse för samarbetet varierade. För husföretaget var tidpunkten egentligen ganska 

lämplig. Strängare energikrav väntade dem, så någon form av åtgärd var de ändå tvungna 

att vidta. De ekonomiskt svåra tiderna försvårade visserligen nyinvesteringar, men samtidigt 

innebar det att det var nödvändigare för dem än någonsin att bredda sitt utbud för att 

nå fram till nya kundgrupper. Värmepumpsföretaget däremot hade egentligen inget behov 

av att delta i ett forskarsamarbete eftersom de redan hade fullt upp med att hantera den 

kraftiga expansion av verksamheten som inträffat sedan de nya byggreglernas energikrav 

blev kända. Forskargruppen hade en mer neutral inställning till tidpunkten. För dem handlade 

detta mest om att lyckas genomföra forskningsprojektet med de syften och tidsramar 

som gällde för projektet. 

De tre aktörsgrupperna hade något olika intressefokus. För männen från småhusföretaget 

var kunderna, eller snarare den egna marknadsföringen gentemot presumtiva kunder, ett 

primärt intressefokus. De såg möjligheten till samarbete med en grupp från universitetet 

som väldigt positivt eftersom detta skulle kunna ge deras marknadsföring extra legitimitet 

och trovärdighet. Utsikten att kunna använda solenergi upplevdes som ytterligare en fördel, 

och man menade att en sådan produkt skulle kunna förse dem med ett “tuffare argument”. 

De föreställde sig att solvärmeprodukter skulle kunna vara mer säljande än de välisolerade 

hus som deras konkurrenter marknadsförde: “Man kan känna att när man använder solen 

och solenergi, det lockar den miljömedvetne”.


Också för värmepumpsföretaget var kunden i fokus. Men i deras fall var det husföretaget 

som var den kunden. Det innebar att om ledningsgruppen vid husföretaget ville att de 

skulle delta i det här samarbetet, så gjorde de det. Även forskargruppen var fokuserad på 

husföretaget, men speciellt då på dess villighet att förändra sitt sortiment av uppvärmnings- 

utrustning. Forskarnas främsta intresse låg dels i värmesystemet i sig, och dels i den egna 

förmågan att lyckas förmedla sitt tekniska kunnande om energieffektivitet och flexibilitet i 

värmesystem med varmvattenlager och solvärmekombinationer. 

Den innebörd aktörerna gav egna och andras artefakter (tekniska produkter) varierade 

således, liksom deras respektive sätt att uppfatta varandra. Forskarna var kritiska till 

vanan att installera värmepumpar med integrerade lagringsförråd och menade att detta 

skulle komma att hindra villaägarna från att använda något annat än el för uppvärmning 

under många år framöver. Företaget som sålde frånluftsvärmepumpar var av en helt 

annan uppfattning. Deras värmepumpar klarade ju redan att reducera mängden elenergi 

kraftigt. De menade därför att separata varmvattenlager förberedda för solvärme var en 

onödig teknik. De delade inte heller forskarnas uppfattning att solvärmetekniken bör 

användas under klara vår- och höstdagar då det finns ett stort uppvärmningsbehov i 

Sverige, utan var av den uppfattningen att solen endast skiner i Sverige under sommaren 

när vi inte behöver värma husen. De delade inte heller husföretagarnas uppfattning om 

solvärmeforskare som några som kan ge legitimitet åt både solenergiprodukter och den 

egna marknadsföringen. 

Kritiska till eldrivna värmepumpar, 

speciellt värmepumpar 

med integrerade tankar. 

forskare 

energiteknik 

Figur 8.2 De samverkande individerna representerade skilda kulturella gemenskaper 

Kultur och förändring 

småhusföretag 

värmepumpsföretag 

Samarbete med forskare från 

universitetet ger ökad trovärdighet 

åt marknadsföring. Solenergiprodukter 

ger “tuffare argument” 

än isolerade väggar. 

Solvärmeteknik och separata 

varmvattentankar förberedda för 

solvärme är onödiga. 

Arbetet med att komma fram till en gemensam konkret uppvärmningslösning byggd 

på kombinationen solvärme - frånluftsvärmepump - elenergi var inte helt lätt. De sam-


verkande individerna hade som vi såg ganska olika uppfattningar om varandra och de 

energitekniska produkterna, och deras intresse av samarbetet varierade. De representerade 

helt enkelt skilda “kulturella gemenskaper”. Vi ska stanna upp vid detta begrepp och vad 

det kan säga oss om förändringsprocessers natur. 

Socialantropologen Edward Sapir skrev redan på 1930-talet att kulturens sanna plats fanns 

i interaktion mellan specifika individer (Mandelbaum 1949). Han menade att kultur finns 

i den betydelsevärld som var och en av dessa individer omedvetet kan skapa åt sig genom 

att delta i sådan interaktion. Varje person tolkar en interaktion på sitt eget sätt, men han 

eller hon kan också övertyga andra att den egna tolkningen är den rätta. Sapir kom mot 

slutet av sin karriär att betrakta kultur som någonting föränderligt och väldigt varierat. Han 

kunde till exempel beskriva den varierande grad i vilken individer har någonting kulturellt 

gemensamt genom att säga att kommunikationsakten i en grupp blir mer ekonomisk ju 

mindre gruppen är och ju mer komplex förståelse man har lyckats uppnå i denna grupp. 

Han var noggrann med att betona individens betydelse, och ansåg att antropologers 

teoretiska modeller måste konstrueras så att de ligger så nära verkligheten som möjligt. 

Jag menar att ett användbart sätt att förstå det kulturella är att betrakta det som en subjektivt 

upplevd gemenskap bestående av de erfarenheter, tankesätt och vanor som individer 

delar med varandra i större eller mindre omfattning (Henning 2000). Det här sättet 

att definiera kultur är inte bara användbart för att klargöra sambandet mellan individers 

agerande och de grupper dessa representerar eller känner en tillhörighet till. Definitionen 

bidrar även till att skapa en bild av kultur som visar hur diffusa de kulturella gränserna 

oftast är. Denna kulturdefinition är därför användbar för att analysera, beskriva och tydliggöra 

förändrings- och modifieringsprocesser. 

De individer som möttes i samarbetet mellan en forskargrupp, ett husföretag och ett 

värmepumpsföretag representerade således många av de vanor, erfarenheter och tankesätt 

som dominerade de respektive grupperingarna. Dessa individer lyckades med hjälp av sin 

interaktion och strävan att nå fram till gemensamma beslut modifiera en del av de mer 

trögföränderliga kulturella strukturerna i organisationer, byggnader och idékomplex. Somligt 

upplevdes dock som lättare, nödvändigare eller intressantare att förändra, medan annat 

uppfattades som betydligt svårare. 

Epilog 

Det senaste jag hörde från de inblandade i detta samarbetsprojekt var att husföretaget hade 

påbörjat marknadsföringen av småhus med den nya uppvärmningslösningen, och att de nu 

ganska otåligt väntade på att få en gemensam prisuppgift från värmepumpsföretaget och det 

solvärmeföretag de anlitat. Under tiden frågade man sig på värmepumpsföretaget vem som 

egentligen var villig att ta ett övergripande ansvar för det här projektet. De tvivlade på att 

någon skulle vilja gå med på att låta dem testa en kombinerad sol- och värmepumpslösning i 

sitt hem. Solvärmeföretaget skickade efter ett tag en offert på enbart sina egna produkter.


Vi kanske inte har sett slutet på den historien ännu. Den riktigt stora överraskningen kom 

dock inte från denna husproducent utan från det andra husföretag vi samarbetat med 

under perioden. Det energitekniska samarbete man här kommit överens om att genomföra 

inskränkte sig till en kortkurs för säljare, samt kostnads- och energieffektiviseringsberäkningar 

av ett antal uppvärmningssystem anpassade för en av deras husmodeller. Möjligheten att 

konstruera hus med tillräckligt utrymme för en varmvattentank diskuterades visserligen 

vid ett av de första mötena, men representanterna för husföretaget (H) avvisade då idén 

och förklarade för forskarna (F) hur omöjlig den var: 

H: Jag ska säga dig, att om du lyckas ta tre kvadratmeter från köket och göra ett utrymme för 

värmeutrustning istället, så är du verkligen duktig! 

F: Jag kan inte förstå varför man måste ta det (utrymmet) från köket. Om man bygger ett hus på 

180 m 2 och inte har rum för värmeutrustningen ... Jag tycker det är jättekonstigt! 

H: Det är så viktigt (för våra kunder) att köket är stort och att vardagsrummet är stort och att 

sovrummet är stort... Och de första utrymmen som får gå är tvättrummet och klädkammaren. 

De försvinner mer eller mindre för att skapa utrymme för (...) stora öppna ytor. 

Två år senare fick en av forskarna plötsligt ett telefonsamtal från någon i företagsledningen 

som berättade att: “Nu har vi ritat ett hus så som du ville ha det!” Det visade sig att de 

trots allt hade inspirerats av dessa tidiga diskussioner. När de nya byggreglerna sedan 

trädde i kraft och det samtidigt gick bra för företaget, så hade de till slut bestämt sig 

för att det var dags att ta ledningen och visa sina presumtiva kunder hur energieffektiva 

byggnader bör se ut. Ett demonstrationshus har nu byggts med tjockare väggar, väl- 

isolerade fönster vända mot syd, ett kraftigt lutande tak för att passa solfångarna under 

vinterhalvåret, en vattenmantlad kamin, och ett utrymme mitt i huset stort nog att rymma 

tre stora varmvattentankar. 

Slutsatser 

Det anses ibland vara mindre intressant med energieffektiviseringsåtgärder för nybyggda 

hus än för den äldre befintliga bebyggelsen eftersom de förra är betydligt färre i antal. Det 

man kanske missar att ta hänsyn till när man gör en sådan bedömning är den materiella 

miljöns förmåga att begränsa och ge riktning åt människors agerande under väldigt långa 

tidsrymder. Vi har i den situation vi nu befinner oss inte längre råd att göra några misstag 

när vi bygger nytt. Ett minimum vid energieffektiviseringssträvanden borde därför vara att 

se till så att nya byggnader planeras med tillräcklig fantasi för att ge utrymme åt generationer 

av boende att kunna fortsätta reducera energi- och resursutnyttjandet. 

I det här kapitlet har vi bland annat sett två tydliga exempel på hur husets form 

begränsar valmöjligheter och handlingsutrymme redan långt innan huset faktiskt är 

byggt. Det ena av de två företag som forskarteamet samarbetat närmare med såg således 

möjligheter att utnyttja ackumulatortank och solvärme i uppvärmningssystemet först 

sedan de gjort sig av med de materiella begränsningarna i befintliga husmodeller och 

kunnat planera husets utformning helt från början. Det andra företaget var mer låst


vid sitt tillverknings- och ordersystem, men utformade trots detta ett nytt värmesystem 

utifrån sina förutsättningar. 

Ett utifrånperspektiv på energiteknikforskarnas samarbete med dessa småhustillverkare 

användes här för att illustrera ett teoretiskt resonemang om hur förändring egentligen går 

till, om vad som kan driva på förändringsprocesser och vad som kan hålla dem tillbaka. 

Förändringar är mer sällan av det stora omvälvande slaget. Människor byter sällan hela sin 

“livsstil”, som det ibland antas, och det vill mycket till för att ett företag plötsligt skulle 

ändra om hela sitt produktions- och ordersystem. Jag menar här att de flesta förändringar 

är mycket vardagliga och består av små små justeringar av befintliga mer eller mindre 

stabila och trögföränderliga tankemönster, organisationsstrukturer eller materiella former. 

Dessa tre typer av “strukturer” (kulturella strukturer) har alla formats i det förflutna utifrån 

de förutsättningar som gällde då, men de lever kvar och fortsätter begränsa och ge riktning 

åt människors handlingar i nuet. 

Olika individer uppfattar och hanterar dock liknande begränsningar på olika sätt, och 

som individer befinner vi oss alltid i specifika situationer och faser i livet. Vi upplever oss 

också ha vissa vanor, tankesätt och erfarenheter gemensamt med vissa andra. Möten mellan 

individer ur sådana skilda kulturella gemenskaper (i det här fallet yrkesgemenskaper) 

kan, som vi såg i kapitlet, tydliggöra likheter och skillnader i vad man anser möjligt och 

önskvärt att förändra. Vi såg exempel på att kommunikationen ofta fungerar sämre mellan 

individer från olika kulturella gemenskaper än inom varje sådan gemenskap, och det kan 

också vara svårt att nå fram till en lösning som alla är nöjda med när flera perspektiv möts. 

Samtidigt är det ofta just sådana möten, diskussioner och förhandlingar som pressar fram, 

eller inspirerar till, mindre eller större modifieringar av människors kunskap och tankesätt 

(tankestruktur), företagens arbetssätt (social struktur) eller bostädernas utformning 

(materiell struktur).

9. Sammanfattning 

och slutsatser 


. SAMMAnfATTning ocH Slu TSATSEr 121 

De enorma, närmast ofattbart stora, problemen med global uppvärmning, resursutarmning 

och mångtusenårig kärnavfallshantering kräver aktiva förändringar inom alla upptänkliga 

sidor av mänskligt liv. I den här skriften har vi valt att fokusera på nybyggda 

småhus och huruvida vi i Sverige nu börjat värma dessa på ett allt “klimatsmartare” och 

resurssnålare sätt. Fem tekniska och samhällsvetenskapliga forskare har här tillsammans 

beskrivit dagsläget och pekat på möjligheter och svårigheter med att faktiskt åstadkomma 

en förändring. 

Vi inledde i kapitel två med att ta reda på varför köpare av monteringsfärdiga småhus idag 

så ofta väljer att installera elvärme med någon form av värmepump. Det är lätt att tro 

att produkter, som till exempel värmesystem, framförallt sprids för att köparna anser att 

dessa är extra bra och billiga. I sjunde kapitlet görs en ekonomisk jämförelse mellan olika 

uppvärmningsalternativ, men Persson och Heier avslutar kapitlet med att fråga sig hur en 

ekonomisk kalkyl av detta slag kan tänkas påverka husköpare och hustillverkare. De menar 

att valet kanske framförallt står mellan hög kapitalkostnad och hög energikostnad. Dessutom, 

säger de, är skillnaderna i totalkostnad mellan de flesta alternativen inte större än att 

man skulle kunna välja det man tycker om och tror på. 

Det är i denna fråga om individers och hushålls val av värmesystem som boken tar 

avstamp. Det intressanta är att det vid närmare undersökning visade sig att husköpare i 

själva verket sällan fattar något aktivt beslut i den frågan över huvud taget. Till och med de 

blivande husägare som från början varit starkt motiverade att installera solvärme berättar om 

hur de överväldigats av husbyggandets beslutsbörda, och hur de slutligen gett efter för säljarens 

förslag. Husförsäljare, å sin sida, är visserligen väldigt måna om att uppfylla sina kunders 

önskemål, men de har samtidigt skäl att försöka bevara status quo om tidigare lösningar har 

visat sig fungera till kunders belåtenhet. Det befintliga basutbudet (oftast el med olika varianter 

av värmepump) är i sin tur bland annat ett resultat av hur företagsledningen uppskattat 

kommande trender i presumtiva husköpares smak och önskemål. En situation har således 

skapats där alla till stor del bygger sina beslut på antaganden och gissningar om varandra. 

Det finns i nuläget ingenting som tyder på att denna situation har förändrats på något 

radikalt sätt i och med införandet av byggregler med strängare energikrav. Resultaten 

från Permans undersökning av vilka förändringar småhustillverkare i Dalarna planerat att 

genomföra på grund av nya byggregler (se kap 5) stämmer väl överens med Perssons


och Heiers energitekniska beräkningar (kap 6 och 7). Perman använder sig av begreppen 

“omedelbart utfall”, “mellanliggande utfall” och “bieffekt” för att sammanfatta resultaten 

från intervjustudien. Hon menar att det omedelbara utfallet, alltså resultatet av de förändrade 

byggreglerna, framförallt har blivit en planerad övergång från frånluftvärmepump till 

markvärmepump, men att många också har för avsikt att förbättra klimatskalet, framförallt 

tilläggsisolera väggar. Det mellanliggande utfallet är en förbättring av värmepumpars effektivitet, 

med den bieffekten att en tillverkare av kondenserande luftvärmepumpar på 

kort tid kunnat expandera kraftigt. 

Persson och Heier tar i sina kapitel upp flera problematiska aspekter av Boverkets 

justerade byggregler. De menar bland annat att de nya byggreglerna i sig inte kommer att 

leda till mer välisolerade hus, och detta stämmer också med en del av de kommentarer 

Perman fick under sina intervjuer. Persson och Heier visar att man genom att installera 

bergvärmepump kan klara energikraven i samtliga klimatzoner även om man bygger hus 

som är dåligt isolerade. Även kondenserande frånluftvärmepump visade sig klara kraven 

utan tilläggsisolering i samtliga zoner, liksom fjärrvärme och pelletskamin som kombinerats 

med mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX). Persson och Heier menar att 

det på sikt borde vara mer intressant vilken isolerstandard huset byggs med än vilken typ 

av uppvärmningskälla som installeras när byggnaden är ny. Uppvärmningssätten tenderar 

trots allt att ändras flera gånger under en byggnads livstid. De ställer sig också frågan om 

Boverkets intention verkligen varit att bostäder som byggs med biobränslepanna eller fjärr- 

värme ska vara bättre isolerade än de hus som värms med hjälp av bergvärmepump (se 

även Lorenz kapitel 4). 

Syftet med revideringen av de statliga byggreglerna var enbart att få fram en reducering 

av eluppvärmning och effektuttag för uppvärmning i nybyggda småhus, något som man 

också tycks vara på god väg att lyckas med. Boverket har, som Perman påpekar i kapitel 

fem, inte haft någon intention att bedöma vilka tekniska lösningar man bör använda för att 

klara de strängare energikraven. Trots detta tycks alltså uppvärmningssystem som bygger 

på elvärme med effektiva värmepumpar gynnas kraftigt av de reviderade byggreglerna. De 

strängare energikraven för nya byggnader verkar således få en mycket begränsad påverkan 

på övergången från el till andra energibärare och energislag. Isoleringsstandarden kan dock 

komma att förbättras, om än inte i den omfattning som man skulle kunna önska. 

Vi har i det här forskningsprojektet arbetat med en vidare målsättning som inkluderar varsam 

resurshantering (inklusive hänsyn till uttag av primärenergi), flexibilitet, samt övergång 

till förnybara energislag. Vi menar att en alltför ensidig satsning på elvärme (låt vara en effektivt 

använd sådan) tenderar att motverka dessa syften och skapa en återvändsgränd som 

det kan bli svårt att ta sig ur. Det var med denna utgångspunkt som energiteknikforskarna 

erbjöd ett tiotal småhustillverkare att bistå med kunskap, diskussioner och jämförande 

beräkningar under förutsättning att dessa var intresserade av att bredda sitt utbud av 

värmesystem och var villiga att satsa lite tid på ett samarbete. Två av de mest intresserade 

företagen valdes därefter ut för närmare samarbete i projektet. 

En del av diskussionerna med de här två företagen kom att röra sig om möjligheten att 

utnyttja ackumulatortankar för att skapa flexibilitet och valfrihet åt boende och att utnyttja


solvärme som energieffektiviserings- och resurssparåtgärd. Dessa diskussioner, liksom det 

fortsatta samarbetet mellan företagen och forskarna, kom också att ge oss en närmare bild 

av vilka möjligheter och svårigheter de såg med dessa förändringsförslag. En av de mest 

intressanta insikterna här är att husets materiella struktur (dess form) begränsar valmöjligheterna 

redan långt innan huset faktiskt är byggt. I Lorenz kapitel tre och Hennings 

kapitel två och åtta framgår tydligt hur byggnadens framtida fysiska struktur redan finns 

inbäddad i respektive företags organisatoriska struktur. Till och med väldigt små ändringar 

i ordersystem eller tillverkningsprocess kan därför få en dominoeffekt med stora konsekvenser 

för företagen i termer av tid och pengar. 

Båda företagen ansåg därför till en början att det skulle vara näst intill omöjligt att skapa 

utrymme för en ackumulatortank i deras respektive husmodeller. De praktiska konkreta 

slutresultaten av samarbetet blev i det ena fallet en liten ackumulatortank (60 x 60 x 200 

cm) och en valbar liten solfångare, samt elvärme med en effektivare värmepump kopplad 

till den solvärmeförberedda tanken. I det andra fallet nöjde man sig till en början med att 

få jämförande kostnads- och energieffektiviseringsberäkningar genomförda (se Perssons 

och Heiers kapitel 6 och 7). Ett par år senare ritade man dock och byggde en helt ny klimat- 

och resursanpassad husmodell med tjockare vägar, välisolerade fönster vända mot 

syd, ett kraftigt lutande tak för att passa solfångarna under vinterhalvåret, en vattenmantlad 

kamin, samt ett utrymme mitt i huset stort nog att rymma tre stora ackumulatortankar (se 

framförallt Lorenz kapitel 3 och 4). 

Även företagare med särskilt stort intresse av att hålla sig långt framme i energi- och klimatfrågan 

och, som i de här fallen, dessutom har särskilt kunskapsstöd i ett forskarteam, 

har en svår balansgång att gå vid varje beslut om nysatsningar. Ett av företagen ansåg sig 

kunna genomföra en större förändring först efter ett par år då de befann sig i ett läge med 

stora försäljningsframgångar och införlivande av mindre husföretag med passivhusprofil. 

De behövde dock rita en helt ny husmodell för att kunna förändra husets värmeförsörjning 

på ett mer radikalt sätt. Vi kan i ljuset av allt det här förstå det lockande för hustillverkare i 

landet att, trots Boverkets strängare energikrav, kunna fortsätta använda sig av varianter på 

sitt befintliga utbud av värmesystem. 

Till sist ställer vi oss frågan om Sverige nu är i färd med att bygga småhus med allt klimatsmartare 

och resurssnålare uppvärmning. Svaret på den frågan kanske måste bli både ett ja 

och ett nej. 

Det vi omedelbart kan se pågå idag är nya småhus som byggs med stora luftiga vardagsrum 

och kök, men med små förvaringsutrymmen. Denna trend är framförallt problematisk för 

den som vill installera solvärme eller vattenburen biovärme (annan än fjärrvärme) och för 

den som vill kunna kombinera vilka energislag som helst eller byta ut dem efter hand som 

familjens storlek och behov eller energipriser och tillgång förändras. Möjligheten att kunna 

få plats med en eller flera ackumulatortankar av tillräcklig storlek har en avgörande betydelse 

för att sådana önskemål ska gå att förverkliga. Närmare hälften av landets småhus 

värms idag med eldrivna värmepumpar och el-patron, en situation som är särskilt problematisk 

under långa kalla vintrar, som den vi upplever när den här boken ställs samman. 

Revisionen av Boverkets byggregler kommer att medföra minskad energiåtgång för upp-


värmning. Trenden att bygga småhus som är formade för uppvärmning med högvärdig 

elenergi ser dock inte ut att brytas. 

Samtidigt kan man börja ana en långsam parallell process med bland annat ett växande 

antal lågenergihus, eller så kallade “passivhus”. Persson och Heier menar att denna trend 

sker oberoende av hur skärpningen av byggreglerna utformats. Å andra sidan menar de att 

skärpningen i sig, kombinerat med medias ökade belysning av klimatproblematiken under 

samma period, har resulterat i att kunskap och intresse för energieffektiva småhus har ökat. 

Denna synpunkt stämmer också med min egen erfarenhet från projektet (se Henning kap 

2 och 8). Marknadsföringen bland tillverkare av monteringsfärdiga småhus förändrades 

ganska radikalt under projektperioden, och energismarta lösningar blev på kort tid ett 

“måste” för varje husfabrikant med självaktning. Perman menar också att de hustillverkare 

hon intervjuat varit medvetna om att det kommer ännu tuffare regler i framtiden, och hon 

kan se tecken på att man förbereder sig för att kunna fortsätta utvecklingen mot energisnålare 

husproduktion. 

Kapitel åtta beskriver hur förändring sker i det lilla, oftast som små små vardagliga justeringar 

av befintliga tankestrukturer, organisationsstrukturer eller materiella fysiska strukturer. 

Diskussioner och förhandlingar mellan individer från skilda företagskulturer kan leda 

till förändring, men människor tenderar samtidigt att ha ganska bestämda (och olika) 

uppfattningar om vad de anser möjligt att förändra. Jag har i min tidigare forskning 

(Henning 2007) märkt att människors beslut ofta föregås av en lång process där egna 

funderingarna varvas med informationsinhämtning och diskussioner vid personliga 

möten, och som därefter utlöses av någon speciell händelse. I det här projektet har klimatdiskursen 

och den ekonomiska nedgången utgjort två viktiga karaktärsdrag i den situation 

och långsiktiga beslutsprocess som de två företag vi arbetat närmare med befunnit sig, 

medan Boverkets reviderade byggregler och vårt eget samarbetsinitiativ i flera avseenden 

har fungerat som utlösande faktorer. 

Även i en sådan här förhållandevis begränsad fråga som uppvärmning av nybyggda 

monteringsfärdiga småhus går många förändringar således åt olika håll eller sker mycket 

långsamt steg för steg. Man måste, för att uppnå både klimatsmarta och resurssnåla bostäder 

som fungerar på sikt, lyckas få en koloss bestående av mängder av olika aktörer att inte 

bara ändra riktning utan dessutom ta sikte mot ungefär samma mål. De tre vanligaste 

sätten för staten att aktivt försöka påverka och påskynda en process av det här slaget är, 

enligt Vedungs illustrativa sätt att uttrycka det, “morot, käpp och predikan” (Vedung 2000, 

se även kap 5). Jag ska avsluta med några exempel på sådana möjliga styrmedel. 

Den främsta “moroten” för småhustillverkarna att energieffektivisera och kunna visa 

upp förnybara energislag som solvärme är nog framförallt möjligheten att kunna locka 

till sig nya kunder. Företagen har det senaste året börjat försöka överträffa varandra i de 

här frågorna, och med en högaktuell klimatdebatt finns det ingen tendens till att detta 

skulle vara på väg att avta. Persson och Heier har, framförallt i kapitel sex, tagit upp några 

förslag på hur den “käpp” som byggreglerna utgör skulle kunna justeras ytterligare. Ett av 

de viktigare förslagen är att de krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient som 

ställs idag halveras så att de blir begränsande i de fall där bergvärme installeras. Det bör


kunna ske utan att ställa till problem för småhusfabrikanterna. De ser också bland annat 

problem med att varmvattenförbrukning ingår i energianvändningen, samt menar att 

reglerna bör förtydligas angående hur ved ska beräknas då den används i hus som klassas 

som elvärmda. 

Till sist ett exempel på lämplig “predikan”. Vi menar att en av den viktigaste och mest 

grundläggande kunskap som behöver spridas till tillverkare, säljare och köpare av nya 

småhus är att energieffektiviseringsåtgärder behöver förberedas redan långt innan 

byggnaden ens har planerats och ritats. Lorenz pekar till exempel i kapitel fyra på att ett 

välplacerat hus med hög isolerstandard ger stora möjligheter att dessutom skära ner på den 

inköpta energin med hjälp av solvärme. Lorenz beskriver hur man i Sverige med hjälp av 

ett rimligt stort solvärmesystem kan uppnå femtio procent solvärmeandel på årsbasis utan 

att värmen lagras från sommar till vinter. Nyckeln för att uppnå detta resultat är, förutom 

ett välisolerat hus, en brant solfångarlutning, mycket god kvalitet på solfångaren, samt 

en väloptimerad systemdesign med flera skiktade ackumulatortankar. En sådan lösning 

påverkar husets planritning, framförallt på grund av att de förhållandevis stora tankarna 

kräver utrymme och för att solfångare som är anpassade för hur solen står under höst och 

vår behöver placeras med brant lutning, till exempel på taket.

126 

Fotnoter 

1 Enligt BBR avsnitt 9 används äldre bestämmelser på arbeten som kräver bygganmälan om de 

påbörjats före den 1 januari 2010 (Boverket 2009). 

2 Definition av småhusföretag innefattar tre olika grupper; 1) företag som tillverkar hus utifrån 

kundens önskemål (kundanpassade hus), 2) husföretag som tillverkar typhus och utifrån kundens 

önskemål, samt 3) husföretag som enbart tillverkar typhus (Fredling & Sellin 2003). 

3 Tvingande regler som är aktuella för byggande är bland annat; Plan och bygglagen (PBL), Plan 

och byggförordningen (PBF), Byggnadsverkslagen (BVL), Byggnadsverksförordningen (BVF), 

Boverkets byggregler (BBR) och Boverkets konstruktionsregler (BKR) (Boverket 2008:13). 

4 Jag studerar de förändringarna i BBR avsnitt 9 som gäller enbart bostäder; inte lokaler eller 

byggnader som innehåller både bostad och lokal. Avsnittet energihushållning gäller inte fritidshus 

med upp till två bostäder. 

5 I BBR definieras byggnadens energianvändning som “Den energi som, vid normalt brukande, 

under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, 

kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar etc) och övrig 

fastighetsel. (Boverket, 2008, p.198) 

6 Klimatzon I utgörs av Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon III Västra 

Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, 

Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län (Boverket, 2009, p.20) 

7 I Persons kapitel Energiteknisk utvärdering av olika systemalternativ och avsnittet Boverkets energikrav från 

1 januari 2010 presenteras och diskuteras hur elvärme klassificeras. 

8 Kulturhistoriskt intressanta byggnader omfattas inte av detta, liksom om förhållandena är sådana 

att det inte är möjligt att installera uppvärmningsformer som bergvärme, fjärrvärme, eller biobränsle. 

Men värdena bör inte överskridas med mer än 20 procent (Boverket, 2009, p.22). 

9 Det finns preciserade undantag i det reviderade kapitlet Energihushållning, BBR 2008. Undantag 

gör t ex växthus, och byggnader som under större delen av året saknar uppvärmningsbehov 

(Boverket, 2009, p.17). 

10 Det senare är inte aktuellt för alla hustillverkare, då det inte alltid ingår ett uppvärmningssystem i 

husförsäljningen; utan det kan vara en installation kunden själv får ansvara för. 

11 Energiberäkningsprogrammet TMF-Energi 2.0 

12 Tomokuhus har Japanska ägare, men produktionen är förlagd till Sverige.

Referenser 

Albers, K. (1999). Solar heating system for a new single family house. Examensarbete E149. Göteborg: 

Department of Building Services Engineering, Chalmers University of Technology. 

Barth, F. (1978). Scale and Network in Urban Western Society. In F. Barth (red), Scale and Social 

Organization. Oslo och Bergen: Universitetsförlaget. 

Bengtsson, S. (2006). Energi för småhus, Ved- och pelletspanna vinnare. Energimagasinet, nr 4/06, 

s. 36-38. 

Bioenergi (2008). Pelletskaminer 2008-2009. Bioenergi, nr 4, s. 4-9. 

Boverket (2008). Regelsamling för byggande, BBR 2008. Karlskrona: Boverket, 

ISBN: 978-91-86045-03-6. Karlskrona: Boverket. 

Boverket (2009). Regelsamling för byggande, BBR, Supplement februari 2009, 9 Energihushållning. 

ISBN 978-91-86045-65-4. Karlskrona: Boverket. 

Börjesson, L. (2005). Utvärdering och optimering av bergvärmesystemet vid kv. Barnfröken. Examensarbete 

2005:014 CIV. Luleå: Luleå tekniska universitet. 

Carlsson-Kanyama, A., Eriksson, B., & Lindén, A.-L. (2003). Hushållskunder på energimarknaden: 

värderingar och beteenden. Stockholm: Stockholms universitet. 

Dalenbäck, J. O. (1999). Solvärmesystem vid nybyggnation: Teknikutvecklingsprojekt 16227-18. Göteborg: 

Building services Engineering, Chalmers. 

Dalenbäck, J. O. (2000). Solar Heating System for a New Single Family House - On the 

Performance and the Economy of a New Combined Storage and Boiler. I Proceedings 2nd Industry 

Workshop of IEA-SHC Task 26, s. 25-32, Borlänge, Sweden. 

Edquist, C. and Edqvist, O. (1980). Sociala bärare av teknik. Brygga mellan teknisk förändring och 

samhällsstruktur. Kristianstad: Zenit Häften. 

Energikontor Värmland. (2009). Bergvärme. Informationsblad, Karlstad: Energikontor Värmland. 

Energimyndigheten (2003). Energiläget 2003. Eskilstuna: Energimyndighetens förlag. 

Energimyndigheten (2005). Årsmätning på fem bergvärmeanläggningar i Sjuhärad. Rapport, 

Energimyndigheten/SP Sveriges provnings och forskningsinstitut. 

Erlandsson, M., Sandberg, E., Eek, H., Wall, M. et al. (2009). Kravspecifikation för passivhus i Sverige 

-Energieffektiva bostäder. LTH rapport EBD-R--09/25, IVL rapport nr A1592, ATON rapport 0902: 

FEBY, Energimyndigheten. 

Fasth, E-M. (2009). Skärpta energikrav på byggnader i EU. VVS-Forum nr. 12, s. 7. 

127

128 

Firth, R.(1961). Elements of Social Organisation. London: Watts. 

Fiskarhedenvillan (2009). Fiskarhedenvillans hemsida, Fiskarhedenvillan, Borlänge, Sweden. 2009. 

www.fiskarhedenvillan.se 

Fredling, E., & Sellin, M. (2003). Trähusleverantörer. En studie av skillnader mellan småhusleverantörer i 

Sverige. Stockholm: Institutionen för infrastruktur. Kungliga Tekniska Högskolan. 

Giddens, A. (1993, 1976). New Rules of Sociological Method. Stanford, CA: Stanford University Press. 

Granbom, M. och Thorn, R. (2007). Passivhus det långsiktiga valet. En konkret jämförelse mellan 

konventionellt byggande och passivhus. Examensarbete 2007:72. Göteborg: Institutionen för byggteknik, 

Chalmers tekniska högskola. 

Hannerz, U. (2001). Introduktion: När fältet blir translokalt. I U. Hannerz (red), Flera fält i ett: 

Socialantropologer om translokala fältstudier. Smedjebacken: Carlsson Bokförlag. 

Harrysson, C. (1997). Innemiljö och energianvändning i flerbostadshus. Enkätundersökning och tekniska 

mätningar i 395 lägenheter med olika systemlösningar. Rapport 1997:7, Boverket, Karlskrona: 

Publikationsservice. 

Harrysson, C. (2006). Husdoktorn går ronden. Hestra: C. Harrysson och Bygg- och Energiteknik AB. 

ISBN 91-631-9272-1. 

Harrysson, C. (2009). Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet hos flerbostadshus med olika 

tekniska lösningar. Erfarenheter och kommentarer. Rapport Nr 5, Juni 2009, Örebro: Akademin för 

naturvetenskap och teknik, Örebro universitet. 

Heimrath, R. och Haller, M. (2007). The Reference Heating System, the Template Solar System of Task 

32. Report A2 of Subtask A: Graz, Austria: Institute of Thermal Engineering, Graz University of 

Technology. 

Henning, A. (2000). Ambiguous Artefacts. Solar Colectors in Swedish Contexts. On Processes of Cultural 

Modification. Stockholm Studies in Social Anthropology, 44. Stockholm: Almqvist & Wiksell 

International. 

Henning, A. (2005). Climate change and energy use. The role for anthropological research. 

I Anthropology Today. Vol 21 No 3, June 2005. UK: Dorset Press. 

Henning, A. (2007). Värmesystem i vardagen. Några småhusägares erfarenhet av att byta värmesystem. 

Skriftserien Flexibla värmesystem. Del 3: Tillverkare och rådgivare. DU-SERC-94-SE. 

ISSN 1653-6908, ISBN 91-8667-603-2. Falun: SERC, Högskolan Dalarna. 

Henning, A. (2009). On structural framing of decision-making: Changing decisions on heating systems 

for Swedish pre-fabricated houses. Ej publicerat kapitel för den kommande samlingsvolymen 

Boholm, Å., A. Henning (red), 2010: Horizons of Choice. The Anthropology of Decision Making. Oxford, 

New York: Berghahns Books. 

Hylland Eriksen, T. (2000). Små platser - stora frågor. En introduktion till socialantropologi. Falun: 

Bokförlaget Nya Doxa.

Hållbar utveckling Väst (2009). Energianvändning i monteringsfärdiga småhus - en marknadsöversikt. 

www.hallbarutvecklingvast.se/energieffektivahus. 

Jörgensen, E. (2009). Att värma bostäder. Påverkansfaktorer och beslut. Elforsk rapport 09:41, 

ELAN-programmet, Elforsk. 

Klein S.A., Duffie, J.A., et al. (2006). TRNSYS 16.0 Transient simulation program. Madison, USA: 

Solar Energy Laboratory, Univ. of Wisconsin-Madison. 

Kretz, M. (2009). Småhusen klarar inte de nya kraven. Energi&miljö. Nr 4, April 2009, s. 6-7. 

Lindén, A.-L. (2001). Allmänhetens miljöpåverkan: energi, mat, resor och socialt liv. Stockholm: Carlsson 

Bokförlag. 

Lorenz, K. (2001) Kombisolvärmesystem, utvärdering av möjliga systemförbättringar. Uppsats för 

Licenciatexamen. Dokument D59:2001. Göteborg: Institution för Installationsteknik, Chalmers 

Tekniska Högskola. 

Lorenz, K. och Henning, A. (2005). Välja värmesystem för villan. Enkla tips som sparar miljön och ger 

valfrihet inför framtida förändringar. Skriftserien Flexibla värmesystem, del 1. ISBN 91-8667-603-2. 

Falun: SERC, Högskolan Dalarna. 

Lorenz, K. och Henning, A. (2006) Installera värmesystem. Faktablad för installatörer ISSN 1653-6908. 

Skriftserien Flexibla värmesystem, del 2. Falun: Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan 

Dalarna. 

Lorenz, K. (2007). Faktarutor. I Henning, A. Värmesystem i vardagen. Några småhusägares erfarenhet av 

att byta värmesystem. Skriftserien Flexibla värmesystem, del 3. DU-SERC-94-SE. ISSN 1653-6908, 

ISBN 91-8667-603-2. Falun: SERC, Högskolan Dalarna. 

Mandelbaum, D.G. (red) (1949). Selected Writings of Edward Sapir. Berkely and Los Angeles: 

University of California Press. 

Megner, A. (2006). 75 fastigheter undersökta: Frånluftsåtervinning sparar ingen energi. 

VVS-Forum, nr 1, Januari 2006, s. 38. 

Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 

METEOTEST (1999) METEONORM Weather Data Generator. Program, Bern, Switzerland: 

METEOTEST. www.meteonorm.com 

Moore, S.F. (1975). Epilogue: Uncertainties in Situations, Indeterminacies in Culture. I S.F. Moore 

and B.G. Myerhoff, (eds), Symbol and Politics in Communal Ideology. Cornell University Press. 

Moore, S.F.(1986). Epilogue. From Types to Sequences: Social Change in Anthropology. I Social 

Facts and Fabrications. Cambridge: Cambridge University Press. 

Nadel, S.F. (1957). The theory of social structure. Glencoue, IL: Free press. 

12

130 

Niklasson, F. och Persson, T. (2008). Marknadspotential för bio- och solvärmesystem. Version 2008:1 

- Maj 2008. Eskilstuna: Energimyndigheten, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och Högskolan 

Dalarna. 

Nordemo, C. (2010). Ny larmrapport från Folksam: “Tillverkarna struntar i kvaliteten”. 

VVS-Forum, nr 1, Januari 2010, s. 8-9. 

Persson, T. (2006). Combined solar and pellet heating systems for single-family houses - How to achieve decreased 

electricity usage, increased system efficiency and increased solar gains. Doctoral Thesis, Trita REFR Report 

No. 06/56, Stockholm: Department of Energy Technology, KTH - Royal Institute of Technology, 

ISBN: 91-7178-538-8. 

Persson, T. (2009). Solar and Pellet Heating Systems: Reduced Electricity Usage in Single-family Houses. 

Saarbrücken, Germany: VDM Verlag Dr. Müller, ISBN: 3639122062. 

Persson, T. och Heier, J. (2010). Småhusens framtida utformning, -Hur påverkar Boverkets nya 

byggregler? Rapport ISRN DU-SERC- -96- -SE, Borlänge: Centrum för solenergiforskning, 

Högskolan Dalarna. 

Proposition 2004/05:150. Svenska miljömål : ett gemensamt uppdrag. 

Proposition 2005/06:145. Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. 

Pålsson, M., Hammes, K. Persson, T. och Andersson, D. (2009). Uppvärmning i Sverige 2009. Rapport 

EI R2009:07, , Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen. 

Ryghaug, M., & Sørensen, K. H. (2009). How energy efficiency fails in the building industry. Energy 

Policy, 37(3), 984-991. 

SCB (2009). Energistatistik för småhus 2008. Rapport ES 2009:07. Örebro: SCB Statistiska 

Centralbyrån. 

Scott, J. (1991). Social Network Analysis. A Handbook. London och Newbury Park: SAGE 

Publications. 

Shove, E. et.al (1998). Energy and social systems. I Rayner, S. och E.L. Malone (red): Human choice 

and climate change. Vol 2: Resources and technology. Ohio: Betalle Press. 

Snaar, J. (2008). Alarmerande kvalitetsbrist hos nya värmepumpar, Pressmeddelande, Folksam. 

SOU 2008:110. Energieffektiviseringsutredningen. Vägen till ett energieffektivare Sverige. Stockholm: Fritze. 

Strathern, M. (2005). Experiments in interdisciplinarity. I Social Anthropology 2005, 13, 1, 75-90. 

United Kingdom: European Association of Social Anthropologists. 

Sundqvist, H. och Allansson, S. (2006). Utformning av energieffektiva bostäder. Kostnadsjämförelser med 

hänsyn till systemlösning, hustyp och klimat. Examensarbete, Rapport EBD-R--06/11. Lund: 

Avdelningen för installationsteknik, Institutionen för arkitektur och byggd miljö, energi och 

byggnadsdesign, Lunds tekniska högskola. 

Svensk Energi (2005). Hur värmer vi svenska småhus idag och i framtiden? Rapport 2005.

Tanaka, N. (ed.) (2007). Mind the Gap, Paris, France: STEDI MEDIA. ISBN: 978-92-64-03884-4. 

Torssell, R. (2005) Energianvändning och livscykelkostnad för ventilations- och uppvärmningssystem i småhus. 

Examensarbete, Rapport TVIT--05/5004. Lund: Avdelningen för installationsteknik, Institutionen 

för bygg- och miljöteknologi, Lunds tekniska högskola. 

Turner, V. (1969). The Ritual Process. Structure and Anti-Structure. Ithaca, NY: Cornell University Press. 

UNEP (2009). Climate Change Science Compendium 2009. United Nations Environment Programme. 

Nairobi: EarthPrint. 

Van Velsen (1967). ‘The Extended-Case Method and Situational Analysis’. I A.L. Epstein (ed), 

The Craft of Social Anthropology. London: Social Science Paperbacks in association with Tawistock 

Publications. 

Vedung, E. (2002). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. 

Velasolaris (2009). Simuleringsprogram Polysun, version 5.0.0.9. Schweiz: Velasolaris. 

Wijk, S., Engvall, K. et al. (2005). Marknadens intresse för energieffektiva småhus. Slutrapport, 

Energimyndigheten. 

Wilhite, H. (2000). Energy research on consumption and lifestyles: International experiences and 

new directions. I Gundelach, P. och S Huehn (red): Energi og livsstil. Köpenhamn: Sociologisk 

Institut, pp. 61-72. 

Wilhite, H. et. al. (2000). The legacy of twenty years of energy demand management: We know 

more about individual behaviour but next to nothing about demand. I Jochem, E. et al (red): 

Society, behaviour, and climate change mitigation. Dordrecht, Boston, London: Kluwer Academic 

Publishers, pp. 109-126. 

Öhman, D. (2006). Energianvändning i nya hus -Överraskande resultat. Energi&miljö nr 11 

November 2006, s. 44-45. 

131

SERC 

Centrum för solenergiforskning 

Solar Energy Research Center 

SERC 

Vid Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, bedrivs teknisk, 

samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning, samt utbildning på grund- och 

magisternivå. SERC samarbetar med företag och andra institutioner och organisationer, 

såväl nationellt som internationellt. 

Särskild satsning görs idag på sex forskningsteman: Sol- och biovärmesystem, 

Solvärmesystem och värmelagring, Energiomställning och samhällsprocesser, 

Småskalig förnybar elgenerering, Byggnader och energi, samt Skogsbiobränslen. 

För mer information, se www.serc.se 

Study solar energy at the European Solar Engineering School! 

Join our unique one-year master’s programme in solar energy engineering. The courses 

include solar thermal technologies, solar electricity, solar energy management, solar 

buildings, solar and hybrid system design. Conduct your thesis with one of the research 

groups within SERC, or with other solar energy researchers, professionals, or industry. 

All courses are given in English. 

Application form and further information: 

www.eses.org, Email: info@eses.org

Tidigare skrifter i serien 

FLEXIBLA VÄRMESYSTEM 

Del 1. Välja värmesystem för villan. 

Enkla tips som sparar miljön och ger valfrihet inför 

framtida förändringar. 

50 sidor lättillgänglig rådgivning för dig som funderar på att 

förändra eller byta uppvärmningssystem i befintligt småhus. 

Skriften är rikt illustrerad och kräver ingen teknisk förkunskap. 

Del 2. installera värmesystem. 

Faktablad för installatörer 

Dessa 10 tekniska faktablad i en mapp bygger vidare på skriften 

för villahushåll men riktar sig mer mot den tekniskt kunnige. 

Del 3. Värmesystem i vardagen. 

Några småhusägares erfarenhet av att byta värmesystem. 

Denna rapport är en sammanställning av erfarenheter och 

synpunkter i ett antal villahushåll där man nyligen bytt värmesystem 

och installerat något av de miljöriktiga och flexibla 

värmesystem som förespråkades i del 1 och 2. Rapporten är 

illustrerad och vänder sig i första hand till tillverkare, rådgivare 

och hushåll som funderar på att själva byta värmesystem. 

Läs mer om dessa skrifter på www.serc.se/publikationer/skriftserien Flexibla värmesystem. 

Ladda ner dem där eller beställ hem dem i pappersversion. Det finns också en mapp 

att samla dem i. Del 1 finns även att få tag på hos energirådgivare och på bibliotek.

Är vi på väg mot klimatsmartare, resurssnålare och flexiblare 

uppvärmning av nybyggda småhus? Denna fråga ställer sig 

fem forskare vid Centrum för solenergiforskning SERC. 

En socialantropolog, en statsvetare och tre energiteknikforskare 

beskriver här tillsammans dagsläget, samt pekar på 

möjligheter och svårigheter med att åstadkomma en förändring 

i denna riktning. 

Den senaste revideringen av Boverkets byggregler uppmärksammas 

särskilt, liksom möjligheten att utnyttja solfångare 

och ackumulatortank för att reducera mängden 

inköpt primärenergi samtidigt som man bevarar de boendes 

valfrihet. 

SERC 

Centrum för solenergiforskning 

Solar Energy Research Center 

SERC 

Skriftserien Flexibla värmesystem, del 4 

Centrum för solenergiforskning SERC 

ISSN 1653-6908

fulltext - Högskolan Dalarna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?