Fulltext - Linköping University Electronic Press

dessutom en tom ölburk placerats. Det är kanske enkelt att endast avfärda denna typ av tilltag som
simpel och oskyldig skämtsamhet. Men bortser man från de triviala aspekterna av visuella kommentarer
som de ovan nämnda, framgår tydligt de stereotypa föreställningar om manlighet respektive
kvinnlighet som de grundar sig på. Den manlighetsbild som Davids extra tillbehör signalerar,
finns förvisso redan antydd i skulpturen i sig. Med hjälp av plaströret och ölburken kompletterades
och uppdaterades Davids maskulina styrka och mod med vad som måste betraktas som en accentuerad
virilitet och en mer samtida ”grabbighet”. Arrangemanget vittnar på så vis om ett mycket
schablonartat och stereotypt manlighetsideal. Skulpturen i sig tycktes inte räcka till för att fungera
som manlighetsbild i vår samtid. Plaströr och ölburk krävdes för att transformera David till en stereotyp
man av 2000-talssnitt.
Åverkan på skulpturer behöver inte enbart innebära en förstärkning av konventionella könsrollsmönster,
utan tycks allt oftare istället utmana och/eller kritisera desamma. Framför universitetshuset
i Uppsala står John Börjessons skulptur föreställande Erik Gustaf Geijer med kvinnlig
musa, ett minnesmärke som bygger på mycket konventionella könsstereotyper: mannen som det
individualiserade och geniförklarade subjektet upphöjd på sin sockel, kvinnan som anonym musa
vid hans fötter (fig. 14). I händerna på Geijer hade någon 2002 placerat en rosa damväska med rosett,
ett tillägg som svårligen kan tolkas som något annat än en utmaning av de könskonstruktioner
som kommer till uttryck i skulpturen. Geijerstatyn har blivit utsatt för åverkan ett flertal gånger.
Våren 2004 blev skulpturen försedd med ett feministiskt tecken på den kolonnformade sockeln.
Den feministiska symbolen dök upp i anslutning till internationella kvinnodagen den 8 mars och är
att betrakta som en öppen kritik mot skulpturens könsideologi, liksom mot universitetets könade
strukturer.
Fig. 13. Ivar Johnsson, David, Helsingborg, 1926. Fig. 14. John Börjesson, Erik Gustaf Geijer,
Foto: författaren. Uppsala, 1888. På sockeln ovanför musans
huvud syns det feministiska tecknet. Foto:
författaren.
Ett tillägg från 2004 på Carl Eldhs skulptur Simhopparen (1933) utanför Stagneliusskolan i Kalmar
tyder på att receptionen kan ta sig olika och polariserande uttryck (fig. 15). Eldh har i sin skulptur
948