Fulltext - Linköping University Electronic Press

(………...)
Tålig eller dålig
”Skabben finns ännu i Sverige,
Men räven är nu mindre känslig.
Orsaken är att de individer
Som var mest tåliga mot skabb
Är de som överlevt angreppen.
De med dålig motståndskraft dog snabbt bort.
Naturligt urval
Genom detta urval har räven anpassats till en ny miljöfaktor.
Ett sådant skeende kallar vi evolution genom naturligt urval.”
Men så kommer en kanske oväntad vändning som gör skabben till handlande aktör:
Snabb, snabbare, sämst
”Samtidigt sker troligen ett urval även bland skabbdjuren.
De mest aggressiva typerna tog snabbt död på sina offer –
så snabbt att skabben inte först
hann sprida sig till nya rävar.
Denna typ dog därför ut.
Mildare skabbtyper har större chans att sprida sig
och därmed överleva,
då de inte snabbt dödar offret.”
Naturligt urval – igen!
Åter ett exempel på naturligt urval.
Skabben anpassas till sin miljö,
där en viktig faktor är hur ofta rävarna träffar på varandra.
Detta är en del av förklaring till att räven nu bättre klarar skabben
och att därmed skabben finns kvar.”
……..
Den lätta tonen likställer räven och skabben som två organismformer eller genbärare som ingår
i ett neutralt överlevnadsspel, utan någon ”hierarkisering av annanhet” (förutom i själva
ordningsformen). All gammal form av antropomorfisering och individualisering är som bortblåst.
”Snabb, snabbare, sämst” bryter med en vulgäruppfattning av evolutionsteorin, där den
logiska följden av snabbare skulle varit att snabbast är bäst.
Texten kan jämföras med poeten Lennart Sjögrens dikt ”En räv med skabb”, som till motivet
är slående lik montern men som präglas av en svart och krass natursyn, genom den darwinistiska
tankefigur som präglar alla hans texter.
Du som tror på en lycklig värld
ge dig tid en stund stanna
hos räven – den skabbitne.
Du skall se hur den ormlikt vrider sig
och biter sitt eget kött
du skall se ett stort sår där förut
var en kropp.
Och skabbens ägg öppnar sig
och de gläds en stund åt sitt nyvaknande
så som allt levande gör
899