Fulltext - Linköping University Electronic Press

poetisk ton, som förstärks med det pedagogiska greppet ”frasriktigt radfall”. Ett exempel på
inledning:
Novembers bleka ljus
I ett järngrått novemberdis
strövar en älgko med sin kalv
dröjande genom myrskogen.
De söker bete.
Ko och kalv
Kon vakar oroligt över sin kalv.
Genom finstilt uppmärksamhet
håller de ständig kontakt –
ett ögonkast, en svag doft
buren av en vindil
och registrerad av en nos
hyperkänslig för just älgars dofter.
Med ett lågt gnyende läte
Lockar hon på kalven
Varpå följer en beskrivning av ”bete och vila” och ett ”bryskt farväl” när kon i maj-juni
”stöter bort fjolårskalven”, som dock i det längsta försöker hålla sig kvar hos modern”. Under
rubriken ”Var är tjuren?” förmedlas att ”älgkon går ensam med kalvarna”, och att ko och tjur
bara träffas tillfälligt under brunsten i september-oktober: ”Endast en dag är kon mottaglig –
mötet blir kort och intensivt.” Kon blir här en passiv mottagare. Sedan följer en utsaga som är
återkommande i många av de övriga artbeskrivningarna:
”Tjuren deltar därför aldrig i vården av ungarna.
Detta är vanligt hos däggdjuren
och gäller även björn, vildsvin och igelkott
som också visas i utställningen.
Men hos några arter tar hanen del
i vården av ungarna, till exempel
räv och varg.”
I många av texterna betonas det på samma sätt att den vanligaste ordningen bland däggdjuren
är att honan själv tar hand om ungarna, medan hanen är frånvarande. Denna ständiga upprepning
kan tolkas som en legitimering av en könsmaktsordning; att det bakom upprepningarna
finns ett budskap om det normala och ett ”minsann”. Men man kan alternativt uttolka att tjurens
frånvaro lyfts fram med utgångspunkt i att det någonstans har formulerats som ett problem,
eftersom det överhuvudtaget tas upp, i termer som belyser tjurens frånvaro. Den avslutande
meningen innebär också ett ”men” som pekar på att det finns arter där hanen ”tar del”,
om än det bara anges som ”några”, och inte ”många”.
Efter varje berättande text följer ”artfakta” under rubrikerna Livsmiljö, Föda, Fortplantning,
Vanor, Bestånd. Under rubriken ”Bestånd”, som liksom i övriga diorama- texter kommer
sist i textmassan, kommer människan in som en avgörande faktor för älgens utbredning
(jakt, skydd, jordbrukslandskapets framväxt och modernt skogsbruk).
Björn
Vi ser den uppstoppade björnen gräva ett ide inför vintern. Vi får veta att det är en hane, som
under den aktiva rubriken ”Gräva ide” beskrivs som ”stark”, medan honan under rubriken
”Hemtrevligt” är ”noga med inredningen” (”åtminstone om hon är dräktig och kommer att
895