Fulltext - Linköping University Electronic Press
Fulltext - Linköping University Electronic Press Fulltext - Linköping University Electronic Press
”Och du ska göra lite etno” – Gestaltningar av etnografi inom MDI Minna Räsänen mira@kth.se Sinna Lindquist sinna@nada.kth.se Skolan för datavetenskap och 44 Stockholm Kungliga Tekniska Högskolan Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13–15 juni 2005. Konferensrapport publicerad elektroniskt på www.ep.liu.se/ecp/015/. © Författarna. Abstract Antropologi och etnologi har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet inom människadatorinteraktion, MDI. MDI är ett multidisciplinärt forskningsområde där bland annat antropologier, industridesigners, ingenjörer, systemutvecklare, psykologer och grafiker möts. Forskningen är design- och problemorienterad och syftar till att på olika sätt bidra till mer användbara tekniska system och artefakter. För att förstå människors förutsättningar för teknikanvändning i vardagen, både agerandet och kontexten som helhet, har de etnografiska metoderna fått stor genomslagskraft inom MDI. I den här artikeln för vi en problematiserande diskussion om hur etnografi gestaltas inom MDI. Vilka konsekvenser får dessa gestaltningar inom de etnografiska vetenskapernas identitet och legitimitet inom MDI? Vilken kunskapssyn blir rådande? Är antropologi och etnologi endast reducerat till beskrivningar av fältstudier? Som exempel har vi i projektet CoPLand som syftar till att utveckla teknik för kunskapsutbyte inom nomadiserande lärargrupper, exempelvis modersmålslärare och svensklärare utomlands. Inom MDI-relaterade forskningsprojekt blir reflektionen som måste till vid varje fältstudie, där det skrivande subjektet ofta saknas, summan av projektdeltagarnas alla reflektioner och blir till den data som ska föras in i designen och i utvecklingsprojektet. Den djupa subjektiva reflektionen, som kanske för med sig en stark känsla av något som inte berör teknikutveckling, lämnas därhän. I CoPLand blev det annorlunda och en rapport som berör den studerade lärargruppens arbetsvillkor, men fokus på social betydelse och maktaspekter ska snart publiceras. Inledning ”Vi satt på ett arbetsmöte inom CoPLand, och talade bland annat om våra olika roller inom projektet. Vi, Minna och jag, skulle inte arbeta mer än 10 procent var. Vad skulle vi göra med de timmarna på bästa sätt? 10 procent är inte mycket tid och hur ska den användas så att det gagnar alla? Vi var tillfrågade att vara med för att vi har bakgrunder i antropologi och etnologi, men också för att vi tidigare arbetat i olika projekt som hade anknytning till CoPLand på olika sätt. Jag hade arbetat i interLiving 1 , ett kooperativ-designprojekt som handlade om att ta fram teknik för kommunikation mellan familjemedlemmar. Minna hade arbetat i Samhörighet 1 För mer information: http://interliving.kth.se/. 871
- Page 820 and 821: Antropologiprofessorerna George E.
- Page 822 and 823: försvara den strukturen när det h
- Page 824 and 825: Referenser Bogdan, Robert (1988): F
- Page 827 and 828: Vi ska äta, vem ska laga? Författ
- Page 829 and 830: skap, om kloka matval. Frågor om r
- Page 831 and 832: Tabell 2. Genomsnittlig tid för st
- Page 833: Referenser Ahrne, Göran & Roman Ch
- Page 836 and 837: varandra utan att kultur kan reduce
- Page 838 and 839: en rad olikartade betydelser och s
- Page 840 and 841: när de väl anlänt till Sverige.
- Page 842 and 843: statligt finansierade kulturinstitu
- Page 844 and 845: En tredje hindrande mekanism av str
- Page 846 and 847: I beskrivningarna av de andra mejsl
- Page 848 and 849: det till att upprätthålla olikhet
- Page 850 and 851: Integrationsverket (2003): Rapport
- Page 852 and 853: sin yttersta grund i att upplösnin
- Page 854 and 855: språkliga praktiker, snarare än a
- Page 856 and 857: des som. I framtiden kunde den fung
- Page 858 and 859: forskning som bedrivits med detta p
- Page 861 and 862: En kvinnlig forskares karriär och
- Page 863 and 864: fokus på versmått, verslära och
- Page 865 and 866: Abenius har betecknats som särskil
- Page 867 and 868: tachment’”). 25 Den sortens ide
- Page 869: Källor och litteratur Otryckt mate
- Page 873 and 874: varandra och sociokulturella samman
- Page 875 and 876: Kyng 1991; Bødker et al. 2000). Ko
- Page 877 and 878: intern kommunikation, problematik s
- Page 879: Gemzöe, Lena (red.) (2004): Nutida
- Page 882 and 883: stellationer. 1 Att begreppet kurio
- Page 884 and 885: Men värderingar och föreställnin
- Page 886 and 887: t.o.m. i själva den grundläggande
- Page 888 and 889: skan. Även om det börjar dyka upp
- Page 890 and 891: ningen "hjärnan", där den mänskl
- Page 892 and 893: urval”. 50 Utställningens implic
- Page 894 and 895: i ett högteknologiskt stall där e
- Page 896 and 897: föda under vintern”). Under rubr
- Page 898 and 899: lir därför mer lönsamt - kostnad
- Page 900 and 901: i det brinnande såret har de sitt
- Page 902 and 903: Naturhistoriska i Göteborg avslöj
- Page 904 and 905: des in i en kategoriserande, normer
- Page 906 and 907: heter. Norstedts, Stockholm 1990. J
- Page 908 and 909: Alla bilder kommer ur det filmade m
- Page 910 and 911: Den första repetitionens relation
- Page 912 and 913: områden, överbryggar avstånd och
- Page 914 and 915: Processen att gunga visar att mella
- Page 916 and 917: hos en dansare; att förbli orörli
- Page 918 and 919: sista morgonen var speciell. Vi had
”Och du ska göra lite etno” –<br />
Gestaltningar av etnografi inom MDI<br />
Minna Räsänen<br />
mira@kth.se<br />
Sinna Lindquist<br />
sinna@nada.kth.se<br />
Skolan för datavetenskap och 44 Stockholm<br />
Kungliga Tekniska Högskolan<br />
Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13–15 juni 2005.<br />
Konferensrapport publicerad elektroniskt på www.ep.liu.se/ecp/015/. © Författarna.<br />
Abstract<br />
Antropologi och etnologi har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet inom människadatorinteraktion,<br />
MDI. MDI är ett multidisciplinärt forskningsområde där bland annat antropologier,<br />
industridesigners, ingenjörer, systemutvecklare, psykologer och grafiker möts.<br />
Forskningen är design- och problemorienterad och syftar till att på olika sätt bidra till mer<br />
användbara tekniska system och artefakter. För att förstå människors förutsättningar för teknikanvändning<br />
i vardagen, både agerandet och kontexten som helhet, har de etnografiska<br />
metoderna fått stor genomslagskraft inom MDI.<br />
I den här artikeln för vi en problematiserande diskussion om hur etnografi gestaltas inom<br />
MDI. Vilka konsekvenser får dessa gestaltningar inom de etnografiska vetenskapernas identitet<br />
och legitimitet inom MDI? Vilken kunskapssyn blir rådande? Är antropologi och etnologi<br />
endast reducerat till beskrivningar av fältstudier? Som exempel har vi i projektet CoPLand<br />
som syftar till att utveckla teknik för kunskapsutbyte inom nomadiserande lärargrupper, exempelvis<br />
modersmålslärare och svensklärare utomlands.<br />
Inom MDI-relaterade forskningsprojekt blir reflektionen som måste till vid varje fältstudie,<br />
där det skrivande subjektet ofta saknas, summan av projektdeltagarnas alla reflektioner och<br />
blir till den data som ska föras in i designen och i utvecklingsprojektet. Den djupa subjektiva<br />
reflektionen, som kanske för med sig en stark känsla av något som inte berör teknikutveckling,<br />
lämnas därhän. I CoPLand blev det annorlunda och en rapport som berör den studerade<br />
lärargruppens arbetsvillkor, men fokus på social betydelse och maktaspekter ska snart publiceras.<br />
Inledning<br />
”Vi satt på ett arbetsmöte inom CoPLand, och talade bland annat om våra olika roller inom<br />
projektet. Vi, Minna och jag, skulle inte arbeta mer än 10 procent var. Vad skulle vi göra med<br />
de timmarna på bästa sätt? 10 procent är inte mycket tid och hur ska den användas så att det<br />
gagnar alla? Vi var tillfrågade att vara med för att vi har bakgrunder i antropologi och etnologi,<br />
men också för att vi tidigare arbetat i olika projekt som hade anknytning till CoPLand på<br />
olika sätt. Jag hade arbetat i interLiving 1 , ett kooperativ-designprojekt som handlade om att ta<br />
fram teknik för kommunikation mellan familjemedlemmar. Minna hade arbetat i Samhörighet<br />
1 För mer information: http://interliving.kth.se/.<br />
871