Fulltext - Linköping University Electronic Press

are och informant i dess egenskap av en kontinuerlig och föränderlig re-presentation av den
verklighet som forskningen genom sina bilder och sina metaforer – sina översättningar – hela
tiden strävar efter att fånga och gestalta. Den kulturlaborativa praktiken handlar både om att få
kontroll över olika varianter av översättningar och re-presentationer och om att släppa på
kontrollen för att om möjligt upptäcka och till och med uppfinna nya översättningar och representationer.
De problem som den mer målinriktade intervjulitteraturen ställer upp behöver därmed inte
vara identiska med de problem som det kulturlaborativa intervjuandet gör oss uppmärksamma
på. Att varje steg framåt i den analytiska processen för forskaren längre och längre bort från
den ursprungliga intervjusituationen eller informationen och att risken därmed hela tiden ökar
för feltolkningar, är till exempel ett mindre problem med ett kulturanalytiskt synsätt. Ett allvarligare
problem är däremot de snäva ramar som fantasilöshet och kulturella skygglappar
kan skapa för en forskning som sysslar med frågeställningar kring det till synes triviala och
ointressanta.
475