Fulltext - Linköping University Electronic Press

Denna historisering av möjlighetsbetingelserna för nätverkets aktörer/aktanter skulle också
medföra utsikter för jämförande studier mellan olika formeringar av diskursordningar över
tid, där nätverkets aktörer begränsas respektive ges möjligheter beroende av diskursordningar.
Det skulle kanske också kunna möjligöra beskrivningar av agens och struktur inte bara som
en diskursiv dubbelfigur vilken distribueras i tidrummet utan också nagelfara specifika situationers
beroende av struktur respektive agens.
Aktör-Nätverk (AND) Diskurs – skisser av en kombination
Att diskutera fenomen med hjälp av olika teorier och teoretiska begrepp gör att en specifik
horisont skapas för förståelse. Språket är i detta fall både produktivt och restriktivt. En beskrivningslogik
tenderar att skapa vad vi uppfattar eller inte uppfattar, men samtidigt så skapar
den kanske ett synfält och förståelse som vi inte kunnat nå utan den (jmf Law & Urry,
2004). Jag har i denna artikel argumenterat för att en kombination av ANT och diskursteori
(AND) skulle kunna skapa en beskrivningsslogik som på ett fylligare och mer precist vis
skulle kunna användas för att mer ingående beskriva vad som sker i specifika fall av teknikpolitisk
och kulturell förändring. 27 Men hur skulle denna kombination kunna beskrivas ännu
mer empirinära? En kombination som skulle kunna historisera aktör-nätverk samt ge diskursstudier
begrepp för att beskriva etablerandet av diskurser. En kombination som skulle kunna
beskriva det diskursiva fältet som genomkorsat av diskurser vilka befinner sig i maktrelationer
till varandra, vari olika aktör-nätverk (re)formulerar och legitimerar sitt spontana handlande
inom dessa ordningar?
I denna del avslutar jag min argumentation om AND med att föreslå användandet av begreppen
diskursivt fält, diskursordning, diskurs/obligatorisk passage, svart låda/nod, element,
moment, flytande signifikant/kvasi-objekt, översättning, enrollering, sammansättning(ar),
inklusion/exlusion, reglering, dislokalisering, aktör/aktant, spontanitet samt nätverk.
Bränslecellernas geografi
Jag har genom hela texten försökt att tolka min avhandlingsempiri i dialog med de begrepp
jag försökt använda. I denna del tänkte jag försöka mig på en mer sammanhållen tolkning av
hela det batteri av begrepp som jag introducerat, (van?) tolkat och sammansatt till något teori
och metodliknande.
I början av tjugohundratalet talas det om i det diskursiva fält 28 , som för tillfället utgör min
avhandling, att den dominerande vägen för att hantera energiförsörjning i framtiden är bränsleceller
och vätgas. En diskursordning om energiförsörjningen i framtiden tenderar att ha
sammansatts inom detta diskursiva fält, där en översättning av olika intressen verkar hålla
samman i formen av en obligatorisk passage för de problem som etablerats. Problemet som
vätgas och bränsleceller ska lösa är fortsatt ökad omvandling av energi och att samtidigt
kunna minska andelen kodioxid i atmosfären – alltså hantera växthusEFFEKTEN. Det kan
låta så här i en artikel i DN:
27 Jag driver här lite med hur enkelt heterogena, omfattande och myllrande teorier som ANT och diskursteori
kan bli sammanfattad på fem sidor och jag vill med denna beteckning föregå en sådan sammanfattande
rubricering…
28 Som utgörs av diverse (över)statliga utredningar (två amerikanska, två EUropeiska, en nordisk och en norsk),
massmedia (NyTeknik och Dagens Nyheter från 1968 och framåt), forskare/myndighetspersoner/företagare
(tjugo stycken som fyllt i en enkät) och olika aktörer i ett nätverk (Analys av anteckningar från de tre
nätverksträffarna som de hittills haft, utförda av samordnaren för Samväte i Väst).
398