Fulltext - Linköping University Electronic Press
Fulltext - Linköping University Electronic Press Fulltext - Linköping University Electronic Press
Litteratur Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999): Skolan och de kulturella förändringarna, Lund: Studentlitteratur. Bergman, Lotta (2000): Vart är svenskämnet på väg? Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola. Brink, Lars, 1992: Gymnasiets litterära kanon: urval och värderingar i läromedel 1910– 1945, Uppsala. Danielsson, Annika,1988: Tre antologier – tre verkligheter. En undersökning av gymnasiets Litteraturförmedling 1945–1975, Lund. Dahl, Karin (1999): ”Från färdighetsträning till språkutveckling” i Thavenius, Jan (red.) Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. Englund, Boel (1997): Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt åter-skapande, Stockholm: HLS Förlag. Gibbins, John R. & Reimar, Bo (1999): The Politics of Postmodernity.An Introduction to Contemporary Politics and Culture, London. Giddens, Anthony (1999): Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epoken, Göteborg: Daidalos. Gustavsson, Bernt 1996): Bildning i vår tid. Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället, Borås: Wahlström och Widstrand. Hall, Stuart (1992): ”The Question of Cultural Identity”, i Hall, S. Held, D. & McGrew, T. (red), Modernity and its Futures, Cambridge: Polity Press. Hargreaves, Andy (1998): Läraren i det postmodrna samhället, Lund: Studentlitteratur. Lpf 94:1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet & Fritzes. Allmänna förlaget. Malmgren, Gun (1999): ”Svenskämnets identitetskriser – moderniseringar och motstånd”, i Thavenius, Jan (red.), Svenskämnets historia, Lund: Studentlitteratur. Malmgren, Lars-Göran (1996): Svenskundervisningen i grundskolan, Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling (2003): Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet, www.skolutveckling.se/publikationer Olin-Scheller, Christina (2004): ”Ett vidgat textbegrepp i praktiken”, i Texter om svenska med didaktisk inriktning. Andra nationella konferensen i svenska i svenska med didaktisk inriktning, Göteborgs universitet. Persson, Magnus (2000): ”Populärkultur i skolan: Traditioner och perspektiv”, i Persson,Magnus (red.) Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2000): Gymnasiet. Kursplaner. www. Skolverket.se Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70. Skolöverstyrelsen.2: Supplement 80: Svenska (1982). Stockholm: Liber Utbildningsförlag. Thavenius, Jan (1996): Den motsägelsefulla bildningen, Stockholm: Symposion. Thavenius, Jan (1999): ”Det avpolitiserade språket”, i Säfström, Carl Anders & Östman, Leif (red.) Textanalys. Introduktion till syftesrelaterad kritik, Lund: Studentlitteratur. Thavenius, Jan (2005): Öppna brev – om lärarutbildningens kulturella praktik, Malmö: Rapporter om utbildning, Malmö högskola, lärarutbildningen. Turnbull, Sue (2000): ”Att handskas med känslor, kön, ideologi och mediepedagogik”, iPersson, Magnus (red), Populärkulturen i skolan. Lund: Studentlitteratur. Årheim, Annette (2005): Medier och identitet i gymnasisters mångkulturella vardag, Växjö: Växjö universitet. 156
Andligheten i Eva Dahlgrens rocktexter Anna Biström abistrom@mappi.helsinki.fi Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13–15 juni 2005. Konferensrapport publicerad elektroniskt på www.ep.liu.se/ecp/015/. © Författaren. Abstract Flera av Eva Dahlgrens rocktexter innehåller religiösa bilder och motiv: gudar, evighet, himmel, änglar och djävlar. I många av dem förekommer också kritik mot en traditionell och kristen andlighet som ses som livsförnekande. Syftet verkar ofta vara att formulera en egen och ny andlighet där livet och människan står i centrum. En del av tankarna i dessa sånger är besläktade med tankar inom New Age-rörelsen. I mitt paper tar jag utgångspunkt i två av Dahlgrens texter, ”Ung och stolt” samt ”Jag är gud”. Jag beskriver den syn på religion och andlighet som texterna uttrycker. Jag diskuterar också kopplingar till New Age och nyandlighet i allmänhet samt frågan hur andlighetstemat förhåller sig till Eva Dahlgrens tematisering av äkthet, sökandet efter något bestående i tillvaron. Andligheten i Eva Dahlgrens rocktexter I Eva Dahlgrens rocktexter förekommer många språkliga bilder och motiv som hör hemma i det andliga eller det religiösa. Hon sjunger om gudar, änglar, djävlar, evighet och himmel. Dahlgren använder bilderna och motiven på olika sätt och i olika syften i de enskilda sångerna. Men också återkommande mönster i användningen kan skönjas. Även på det musikaliska planet finns ibland kopplingar till det religiösa, till exempel så att ackompanjemanget påminner om orgelmusik. I det här föredraget vill jag beskriva hur dessa andliga eller religiösa bilder och motiv används och i vilka syften. Speciellt vill jag ge en bild av den syn på religion och andlighet som jag uppfattar att texterna ger uttryck för. Jag börjar med att presentera två av Dahlgrens texter. För mina analyser har jag transkriberat texterna. Transkriptionerna och en kommentar till dessa finns i bilagan. I de fall där jag tar upp exempel ur andra texter än de här analyserade har jag citerat texterna så som de återges i Dahlgrens (2000) bok För att röra vid ett hjärta, en samling med hennes sångtexter. I slutet av föredraget sammanfattar och diskuterar jag hur andligheten behandlas i Dahlgrens texter överlag. ”Ung och stolt” Den första låt jag tar upp är ”Ung och stolt”, titellåt på Ung och stolt-plattan från år 1987 (se texten i bilagan). Texten till låten har också analyserats av Hillevi Ganetz (1997) i hennes doktorsavhandling om kvinnliga rocktexter, Hennes röster. I sin analys utgår Ganetz från ett psykoanalytiskt perspektiv och hon ser ”Ung och stolt” som en låt om adolescens och klyftan mellan en äldre och en yngre generation. Hon jämför också låten med Edith Södergrans dikt ”Vierge Moderne” (1916). Likheten är vid en första anblick störst på det formella planet; Södergrans dikt och delar av Dahlgrens text utmärks av en katalogstil där olika bestämningar följer på den inledande frasen ”jag är…”. I båda texterna finns ett oceaniskt jag som betonas 157
- Page 106 and 107: The Pleasure of the Surface In a le
- Page 108 and 109: Selected references Bachen, Geoffre
- Page 110 and 111: och inte musikens relation till lyr
- Page 112 and 113: Biografer och bilfärder Ordet biog
- Page 114 and 115: I ett par dikter från de senare di
- Page 116 and 117: skriva orden ”det sjuka öde land
- Page 119 and 120: Med ögat i kameran - sätt att stu
- Page 121 and 122: innan änglar och smådjävlar dela
- Page 123 and 124: kvinnliga sätt att vara (Diamond,
- Page 125 and 126: egna blickar dra in deras blickar.
- Page 127: Referenser Axelsson, Bodil. (2003):
- Page 130 and 131: De tidiga framsteg som gjordes med
- Page 132 and 133: omöjlig. Av nödvändighet är den
- Page 134 and 135: Även i Lisa Tuttles novell ”Worl
- Page 136 and 137: ”kommer helt enkelt att vara en s
- Page 138 and 139: Silver, Lee M. (1998 (1997)): Kloni
- Page 140 and 141: Lotta: Du nämnde ju det här med s
- Page 142 and 143: erna och lyfter istället fram dess
- Page 144 and 145: Persson visar i Populärkulturen oc
- Page 146 and 147: lerat ger de, liksom i Lpf -94, int
- Page 148 and 149: nas verklighet t.ex. Aino Trosells
- Page 150 and 151: studiebesök på teatern. Eleverna
- Page 152 and 153: som dom inte kan tänkas uppleva.
- Page 154 and 155: gör hon nedslag och det är inte l
- Page 158 and 159: starkt. Ganetz menar dessutom att a
- Page 160 and 161: sitt liv, eftersom duet är en del
- Page 162 and 163: kan uppfattas som att varje själ,
- Page 164 and 165: Nära sammanhängande med detta är
- Page 166 and 167: varit att försöka spåra Dahlgren
- Page 168 and 169: Referenser Eva Dahlgren (2000): Fö
- Page 171 and 172: Out of the Salon Katarina Bonnevier
- Page 173 and 174: slightly off center, along the righ
- Page 175 and 176: tea and Catalans, a sweet pastry wi
- Page 177 and 178: frames”. 10 The status of the het
- Page 179: References Djuna Barnes (1922): Dam
- Page 182 and 183: mer sig att det gått så pass bra.
- Page 184 and 185: I och med att examensrättigheterna
- Page 186 and 187: Traditionell, skulle jag vilja säg
- Page 188 and 189: gonsamlingar, samkväm och alla gem
- Page 191 and 192: Mme de Staëls självbiografiska re
- Page 193 and 194: Detta har naturligtvis redan gjorts
- Page 195 and 196: Den kanoniska modellen och dess utv
- Page 197 and 198: däremot förekommer i anteckningar
- Page 199 and 200: dévorer moi-même.” 28 Möjligen
- Page 201 and 202: flera ställen. Så här skriver Mm
- Page 203 and 204: måste också tas till relationer o
- Page 205 and 206: Det kulturella verktyget både begr
Litteratur<br />
Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999): Skolan och de kulturella<br />
förändringarna, Lund: Studentlitteratur.<br />
Bergman, Lotta (2000): Vart är svenskämnet på väg? Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.<br />
Brink, Lars, 1992: Gymnasiets litterära kanon: urval och värderingar i läromedel 1910–<br />
1945, Uppsala.<br />
Danielsson, Annika,1988: Tre antologier – tre verkligheter. En undersökning av gymnasiets<br />
Litteraturförmedling 1945–1975, Lund.<br />
Dahl, Karin (1999): ”Från färdighetsträning till språkutveckling” i Thavenius, Jan (red.)<br />
Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.<br />
Englund, Boel (1997): Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och<br />
dess plats i ett kulturellt åter-skapande, Stockholm: HLS Förlag.<br />
Gibbins, John R. & Reimar, Bo (1999): The Politics of Postmodernity.An Introduction to<br />
Contemporary Politics and Culture, London.<br />
Giddens, Anthony (1999): Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna<br />
epoken, Göteborg: Daidalos.<br />
Gustavsson, Bernt 1996): Bildning i vår tid. Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna<br />
samhället, Borås: Wahlström och Widstrand.<br />
Hall, Stuart (1992): ”The Question of Cultural Identity”, i Hall, S. Held, D. & McGrew, T.<br />
(red), Modernity and its Futures, Cambridge: Polity <strong>Press</strong>.<br />
Hargreaves, Andy (1998): Läraren i det postmodrna samhället, Lund: Studentlitteratur.<br />
Lpf 94:1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet & Fritzes.<br />
Allmänna förlaget.<br />
Malmgren, Gun (1999): ”Svenskämnets identitetskriser – moderniseringar och motstånd”, i<br />
Thavenius, Jan (red.), Svenskämnets historia, Lund: Studentlitteratur.<br />
Malmgren, Lars-Göran (1996): Svenskundervisningen i grundskolan, Lund: Studentlitteratur.<br />
Myndigheten för skolutveckling (2003): Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på<br />
forskning och dokumenterad erfarenhet, www.skolutveckling.se/publikationer<br />
Olin-Scheller, Christina (2004): ”Ett vidgat textbegrepp i praktiken”, i Texter om svenska med<br />
didaktisk inriktning. Andra nationella konferensen i svenska i svenska med didaktisk inriktning,<br />
Göteborgs universitet.<br />
Persson, Magnus (2000): ”Populärkultur i skolan: Traditioner och perspektiv”, i Persson,Magnus<br />
(red.) Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.<br />
Skolverket (2000): Gymnasiet. Kursplaner. www. Skolverket.se<br />
Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70. Skolöverstyrelsen.2: Supplement 80: Svenska (1982).<br />
Stockholm: Liber Utbildningsförlag.<br />
Thavenius, Jan (1996): Den motsägelsefulla bildningen, Stockholm: Symposion.<br />
Thavenius, Jan (1999): ”Det avpolitiserade språket”, i Säfström, Carl Anders & Östman, Leif<br />
(red.) Textanalys. Introduktion till syftesrelaterad kritik, Lund: Studentlitteratur.<br />
Thavenius, Jan (2005): Öppna brev – om lärarutbildningens kulturella praktik, Malmö: Rapporter<br />
om utbildning, Malmö högskola, lärarutbildningen.<br />
Turnbull, Sue (2000): ”Att handskas med känslor, kön, ideologi och mediepedagogik”, iPersson,<br />
Magnus (red), Populärkulturen i skolan. Lund: Studentlitteratur.<br />
Årheim, Annette (2005): Medier och identitet i gymnasisters mångkulturella vardag, Växjö:<br />
Växjö universitet.<br />
156
Change language