Fulltext - Linköping University Electronic Press

Göteborgsdemonstrationer som visuell performance:
Ungdomsidentitetsformation som följd av deltagande i
demonstrationerna vid EU-toppmötet juni 2001, samt i reaktion mot
den tryckta mediebevakningen
Rudy Vigil
BI, Konstfack, lärare i nutida konst, konceptkonst, bild, projektarbete och
utställningsgestaltning, Estetiska programmet, S:t Eriks gymnasium
Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13–15 juni 2005.
Konferensrapport publicerad elektroniskt på www.ep.liu.se/ecp/015/. © Författaren.
Abstract
I undersökningen granskade jag hur de intervjuade demonstranterna ser på sina erfarenheter
och hur dessa erfarenheter påverkade dem. Jag genomförde också en visuell analys av de stora
dagstidningarnas mediebevakning under EU-toppmötet för att undersöka hur de unga
demonstranterna och händelserna i Göteborg representerades. Dessutom granskade jag hur
demonstranterna tolkade dessa visuella representationer.
Slutsatsen argumenterar för att identitetsförskjutningar skapades av gruppuppfattningen att
man behandlats illa av de dominerande institutionerna, mest påtagligt representerade av
polisen. Polisens och medias kategoriseringar skapade oförenligheter mellan de objektifierade
identiteterna och de unga demonstranternas egna upplevelser och visuella tolkningar. Detta
medförde en destabilisering av deras självbild och ledde till högre självreflexivitet. Till följd
därav kunde ungdomarna omstrukturera och utöva, det som Manuel Castells kallar för,
motståndsidentiteter och projektidentiteter.
Järntorget 16/6
1. Inledning
Under några få dagar i juni 2001 förvandlades Göteborg till en plats som har blivit symbol för
ideologisk konfrontation. EU-toppmötet drabbades av ett komplex bestående av performance
och interaktion, samt representation och interpretation. Deltagare var representanter från olika
grupper: demonstranter, polis, media och åskådare, och, kanske till en mindre del p.g.a. deras
1027