Fulltext - Linköping University Electronic Press
Fulltext - Linköping University Electronic Press Fulltext - Linköping University Electronic Press
SveBe 24/06 Edgren 6 punkt faktiskt är teoretiskt möjligt att tillverka olika grader av nyfiberbaserad kartong med samma maskin. Följande linjära översättning utgör ytterligare ett exempel på detta, med bestämningsinledarna i fetstil: I den nuvarande förordningen anges exakta definitioner av de aggregat för de offentliga finanserna som övervakas inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott genom en hänvisning till klassificeringskoderna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 79). (KOM(99) 444:2) Bestämningen som inleds med genom en hänvisning är adverbial till anges, men vid snabb läsning kan man tro att det är ett attribut i räckan alltför stora underskott genom en hänvisning till klassificeringskoderna. För ökad begriplighet borde i sådana här fall adverbialet flyttas närmare sitt predikat. Akademigrammatiken nämner att prepositionsadverbial i slutfältet antingen kan fattas som attribut eller verbfrasadverbial. Följande exempel anges som icke entydigt: "Sedan skrev han en bok om sin barndom [prepositionsfrasen är attribut till bok eller bundet adverbial till skrev]" (SAG 3:416). I EU-texter finns det dock gärna så många prepositionsfraser före adverbialet, att det är svårt att uppfatta adverbialet som annat än attribut (se exemplet ovan). Radade prepositionsattribut ger sedan upphov till en annan ambivalens, som Akademigrammatiken också nämner. Efter viss expansion av efterställda attribut till ett substantiv, så upphör de följande att tolkas som attribut till detta. I Akademigrammatiken anförs exemplet en komponent av härdat stål från Belgien just som tvetydigt: är det komponent eller stål som är från Belgien? (SAG 3:87). I exemplet ovan uppfattas därför adverbialet genom en hänvisning som attribut till det närmaste substantivet, nämligen underskott. Andra bestämningar som kan syfta fel i "slasken" är radade relativsatser. Även dessa har oftast en hierarkisk ställning och syftar på närmast föregående korrelat. I EU-översättningar kan den egentliga referenten emellertid finnas långt tidigare i texten. Se följande exempel, där relativledet vilka (i fetstil) inte har det naturliga korrelatet led utan skall syfta på avtal eller samordnade förfaranden. Lösningen när avtalen avser hade här varit att föredra: Enligt artikel 81.3 i fördraget och på de villkor som föreskrivs i denna förordning förklaras härmed att artikel 81.1 i fördraget inte skall tillämpas på avtal eller samordnade förfaranden som ingås mellan två eller flera företag som vart och ett, inom ramen för avtalet, är verksam i olika led i produktions- eller distributionskedjan, vilka avser villkoren för parternas inköp, försäljning eller återförsäljning av vissa varor eller tjänster (nedan benämnda "vertikala avtal"), i den mån dessa villkor utgör konkurrensbegränsningar som omfattas av artikel 81.1 i fördraget (nedan benämnda "vertikala begränsningar"). (EGT C 270, 1999:9) Ett kortare exempel på när syftningar blir fel är följande: 74
SveBe 24/06 Edgren 7 För att underlätta denna situation bör de licensansökningar under system B avslås som berör äpplen som skall till de geografiska områdena F03 och F04 som exporterats efter den 30 september 1999. (EGT L 256, 1999:68) Två hierarkiskt ordnade relativsatser följer här på varandra, där den andra borde varit samordnad. I stället blir det de geografiska områdena F03 och F04 som exporterats. Se här Akademigrammatiken om samordnade relativsatser (SAG 4:96-97). I följande exempel får den andra relativsatsen fel korrelat, nämligen punkt 1. Detsamma gäller det avslutande adverbialet (på ett sådant sätt) som genom sin ställning i "bestämningsslasken" blir adverbial till godkänt och inte till destrueras: Belgien skall se till att alla de produkter som förtecknas i punkt 1 som inte uppfyller de krav som fastställs i punkt 2 destrueras med metoder som de behöriga myndigheterna godkänt på ett sådant sätt att de inte kan komma in i foder- eller livsmedelskedjan. (EGT L 253, 1999:21) Man tvingas i detta fall tyvärr till omläsning(ar) av texten, vars ordföljd motsvarar det engelska originalet. Begripligheten kunde ha ökats genom omskrivning av texten. Detta gäller även det avslutande exemplet, där i allmänhet blir en bestämning till 10 % och inte adverbial till anses. Orsaken är att två hierarkiskt ordnade relativsatser sprängts in mellan adverbialet och dess predikat: På området vertikala avtal anses avtal som ingås mellan företag vars marknadsandel på den relevanta marknaden inte överstiger 10 % i allmänhet falla utanför tillämpningsområdet för artikel 81.1, med förbehåll för de villkor som anges i meddelandet om avtal av mindre betydelse avseende särskilt allvarliga begränsningar och frågor som rör kumulativa effekter. (EGT C 270, 1999:13) 3. Satsnästling Det som gärna sticker en svensk läsare i ögonen är den i lagstiftningen ofta ytterst komplexa meningsstrukturen. Bestämningar och bisatser skjuts gärna in, antingen samordnade eller hierarkiserade. I jämförelse har svensk lagprosa gärna en enklare struktur. Låt oss se på ett EU-exempel, där satsinledarna markerats med fetstil: I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen kan målet för detta rambeslut, nämligen att säkerställa att bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter anses vara straffbara handlingar som omfattas av effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder i alla medlemsstater måste i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna med hänsyn till den internationella karaktären av dessa brott. (KOM(99) 438:9) 75
- Page 24 and 25: SveBe24/02 Björkvall 8 Figur 5 Fra
- Page 26 and 27: SveBe24/02 Björkvall 10 stärkning
- Page 28 and 29: SveBe24/02 Björkvall 12 kontext, v
- Page 30 and 31: SveBe24/02 Björkvall 14 Bilden av
- Page 33 and 34: SveBe24/03 Buss 1 Verbanvändningen
- Page 35 and 36: SveBe24/03 Buss 3 finländska under
- Page 37 and 38: SveBe24/03 Buss 5 förflyttning av
- Page 39 and 40: SveBe24/03 Buss 7 16. Nästa morgon
- Page 41 and 42: SveBe24/03 Buss 9 Verb för verbal
- Page 43 and 44: SveBe24/03 Buss 11 Grundbetydelsen
- Page 45 and 46: SveBe24/03 Buss 13 betydelse i stä
- Page 47 and 48: SveBe 24/04 Byrman 1 Leif och Lena
- Page 49 and 50: SveBe 24/04 Byrman 3 Baksidornas sy
- Page 51 and 52: SveBe 24/04 Byrman 5 struktioner d
- Page 53 and 54: SveBe 24/04 Byrman 7 2. Fråga inte
- Page 55 and 56: SveBe 24/04 Byrman 9 hur kvinnor ä
- Page 57 and 58: SveBe 24/04 Byrman 11 Innehållet b
- Page 59 and 60: SveBe 24/05 Domeij et al 1 Inkongru
- Page 61 and 62: SveBe 24/05 Domeij et al 3 ringen e
- Page 63 and 64: SveBe 24/05 Domeij et al 5 adjektiv
- Page 65 and 66: SveBe 24/05 Domeij et al 7 Regel 1:
- Page 67 and 68: SveBe 24/05 Domeij et al 9 denna sp
- Page 69 and 70: SveBe 24/06 Edgren 1 Svenskan i EU
- Page 71 and 72: SveBe 24/06 Edgren 3 Vid översätt
- Page 73: SveBe 24/06 Edgren 5 det möjligt a
- Page 77 and 78: SveBe 24/06 Edgren 9 Mer idiomatisk
- Page 79 and 80: SveBe 24/06 Edgren 11 aktörerna i
- Page 81 and 82: SveBe24/00 Engdahl 1 Valet av passi
- Page 83 and 84: SveBe24/00 Engdahl 3 egendomlig. De
- Page 85 and 86: SveBe24/00 Engdahl 5 Verb med oavgr
- Page 87 and 88: SveBe24/00 Engdahl 7 TABELL 3. Anta
- Page 89 and 90: SveBe24/00 Engdahl 9 det egentliga
- Page 91 and 92: SveBe 24/08 Jämtelid 1 Retoriska d
- Page 93 and 94: SveBe 24/08 Jämtelid 3 nom ett sam
- Page 95 and 96: SveBe 24/08 Jämtelid 5 Steg 1 Prod
- Page 97 and 98: SveBe 24/08 Jämtelid 7 dukten är
- Page 99 and 100: SveBe 24/08 Jämtelid 9 2, steg 1 o
- Page 101 and 102: SveBe 24/09 Korkman 1 Rysktalande i
- Page 103 and 104: SveBe 24/09 Korkman 3 Språket - et
- Page 105 and 106: SveBe 24/09 Korkman 5 Diskussion Om
- Page 107 and 108: SveBe 24/09 Korkman 7 (Hbl 2.4.1999
- Page 109 and 110: SveBe 24/09 Korkman 9 svensktalande
- Page 111 and 112: SveBe24/11 Landqvist 1 Hur råd och
- Page 113 and 114: SveBe24/00 Landqvist 3 Tabell 2. An
- Page 115 and 116: SveBe24/00 Landqvist 5 att hon komm
- Page 117 and 118: SveBe24/00 Landqvist 7 5 Sekventiel
- Page 119 and 120: SveBe24/00 Landqvist 9 rådet. De r
- Page 121 and 122: SveBe24/00 Landqvist 11 information
- Page 123 and 124: SveBe24/00 Landqvist 13 Lindström,
SveBe 24/06 Edgren 6<br />
punkt faktiskt är teoretiskt möjligt att tillverka olika grader av nyfiberbaserad kartong med<br />
samma maskin.<br />
Följande linjära översättning utgör ytterligare ett exempel på detta, med bestämningsinledarna<br />
i fetstil:<br />
I den nuvarande förordningen anges exakta definitioner av de aggregat för de offentliga<br />
finanserna som övervakas inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott genom<br />
en hänvisning till klassificeringskoderna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS<br />
79). (KOM(99) 444:2)<br />
Bestämningen som inleds med genom en hänvisning är adverbial till anges, men<br />
vid snabb läsning kan man tro att det är ett attribut i räckan alltför stora underskott<br />
genom en hänvisning till klassificeringskoderna. För ökad begriplighet<br />
borde i sådana här fall adverbialet flyttas närmare sitt predikat. Akademigrammatiken<br />
nämner att prepositionsadverbial i slutfältet antingen kan fattas som attribut<br />
eller verbfrasadverbial. Följande exempel anges som icke entydigt: "Sedan<br />
skrev han en bok om sin barndom [prepositionsfrasen är attribut till bok eller<br />
bundet adverbial till skrev]" (SAG 3:416). I EU-texter finns det dock gärna så<br />
många prepositionsfraser före adverbialet, att det är svårt att uppfatta adverbialet<br />
som annat än attribut (se exemplet ovan). Radade prepositionsattribut ger sedan<br />
upphov till en annan ambivalens, som Akademigrammatiken också nämner. Efter<br />
viss expansion av efterställda attribut till ett substantiv, så upphör de följande<br />
att tolkas som attribut till detta. I Akademigrammatiken anförs exemplet en<br />
komponent av härdat stål från Belgien just som tvetydigt: är det komponent eller<br />
stål som är från Belgien? (SAG 3:87). I exemplet ovan uppfattas därför adverbialet<br />
genom en hänvisning som attribut till det närmaste substantivet, nämligen<br />
underskott.<br />
Andra bestämningar som kan syfta fel i "slasken" är radade relativsatser.<br />
Även dessa har oftast en hierarkisk ställning och syftar på närmast föregående<br />
korrelat. I EU-översättningar kan den egentliga referenten emellertid finnas<br />
långt tidigare i texten. Se följande exempel, där relativledet vilka (i fetstil) inte<br />
har det naturliga korrelatet led utan skall syfta på avtal eller samordnade förfaranden.<br />
Lösningen när avtalen avser hade här varit att föredra:<br />
Enligt artikel 81.3 i fördraget och på de villkor som föreskrivs i denna förordning förklaras<br />
härmed att artikel 81.1 i fördraget inte skall tillämpas på avtal eller samordnade förfaranden<br />
som ingås mellan två eller flera företag som vart och ett, inom ramen för avtalet, är<br />
verksam i olika led i produktions- eller distributionskedjan, vilka avser villkoren för parternas<br />
inköp, försäljning eller återförsäljning av vissa varor eller tjänster (nedan benämnda<br />
"vertikala avtal"), i den mån dessa villkor utgör konkurrensbegränsningar som omfattas av<br />
artikel 81.1 i fördraget (nedan benämnda "vertikala begränsningar"). (EGT C 270, 1999:9)<br />
Ett kortare exempel på när syftningar blir fel är följande:<br />
74