Fulltext - Linköping University Electronic Press

SveBe24/03 Buss 1
Verbanvändningen på andraspråket hos
flickor och pojkar i språkbad
Martina Buss
Syfte och material
Tidigare undersökningar av finska språkbadselevers andraspråk har visat att
eleverna redan i åk 4 har ett välutvecklat ordförråd i svenska, särskilt på de
områden som gäller deras skolverklighet (se t.ex. Björklund 1996). Tidigt
fullständigt svenskt språkbad som kommunikativ undervisningsmetod (se t.ex.
Björklund 1997 och Laurén 1999 för en beskrivning av tidigt fullständigt
språkbad i svenska i Finland samt om forskning i temat) tycks också gynna både
flickors och pojkars andraspråksutveckling.
Analyser av andraspråksordförrådet i åk 4 visar emellertid sådana likheter
hos flickor och pojkar i språkbad som inte har motsvarigheter i ordförrådsanvändningen
hos de jämnåriga enspråkiga eleverna (Buss 1997). Dessa drag i
ordförrådet hos flickor och pojkar i språkbad strider mot resultaten i flera
lingvistiska undersökningar av språkbruket hos flickor och pojkar (se t.ex.
Hultman & Westman 1977; Lundquist 1978; Hultman 1981; Petterson 1982).
Av dessa undersökningar framgår det att det finns tydliga skillnader i bl.a.
verbbruket mellan de två könen och dessa skillnader tycks enligt undersökningarna
framträda redan i ett tidigt skede, i 10-årsåldern, när det gäller
elevernas förstaspråk. Det är dock skäl att notera att dessa undersökningar i
språkliga könsskillnader behandlar förstaspråksanvändningen, medan min
undersökning diskuterar språkliga skillnader mellan könen i elevernas andraspråk.
Det könsspecifika bruket av ett andraspråk hos språkbadselever tycks
alltså inte framträda ännu efter fem år i språkbad (i åk 4). Jag har därför valt att
följa upp och studera språkbadselever i åk 9 som deltagit i språkbad i ca 10 år.
Syftet med undersökningen är bl.a. att få reda på om och när de könsspecifika
dragen i ordförrådsanvändningen framträder hos andraspråksinlärare som deltar
i tidigt fullständigt språkbad i svenska.
I denna artikel kommer jag att behandla verben och valet av verb i skriven
svenska hos språkbadselever och deras jämförelsegrupp i åk 9. Jag har valt att
betrakta denna ordklass närmare, eftersom det är en innehållstung ordklass som
eleverna lär sig först och i åk 9 har eleverna redan utvecklat ett omfattande
verbförråd. Dessutom är verben en mycket svår ordklass att lära sig eftersom ett
och samma verb kan ha flera olika betydelser och ingå i flera olika semantiska
fält. Likaså är verbens böjningsmönster svåra för inlärare av svenska som
andraspråk. (Jfr t.ex. Viberg 1991; Björklund 1996.)
33