Fulltext - Linköping University Electronic Press
Fulltext - Linköping University Electronic Press Fulltext - Linköping University Electronic Press
askiskans struktur stimulerade säkert hans idéer om språklig struktur och släktskap. Kanske kan man räkna dialekt- och ortnamnsforskarna som en sorts forskningsresande i mindre skala i den mån de gör fältarbete och samlar in material ute i landet, som tex. Gösta Sjöstedt som genomcyklade mellansverige för att undersöka var gränsen mellan tungspets-r och tungrots -r gick (publikation 1936) Motsatsen till en språkvetenskaplig forskningsresande kan kallas länstolslingvist eller fåtöljlingvist efter engelskans arm-chair linguist. Denna term kom att användas för att beteckna det språkvetenskapliga teoretiserande med utgångspunkt från det egna språkbruket (intuitionen) som kännetecknade generativ grammatik. 3) Beskrivare. Här måste man först nämna Adolf Noreen som verkligen ville beskriva svenskan ur alla synpunkter. Ett antal grammatiker hör hit, särskilt författarna till Svenska Akademien Grammatik (SAG) som är noga med att framhäva att det är fråga om en beskrivande deskriptiv grammatik inte preskriptiv. Jag tycker man kan räkna Jan Svartvik med sin engelska grammatik — i själva verket flera — som en stor beskrivare. Många av oss har väl lämnat ett bidrag till beskrivningen och analysen av något språkligt, t.ex. ordföljd, verb, nominalfras, dialog, stavelse, etc. 4) Praktiker. Det har skett en fokusering på tillämpad språkforskning på senare tid och språkforskningens praktiska nytta framhävs mycket — i synnerhet när man söker forskningsanslag. Det finns särskilda yrken med praktisk språklig inriktning, t.ex. logoped, talpedagog (speciallärare), språklärare, lexikograf, översättare, språkvårdare, språkkonsult. 5) Språkteoretiker. Internationellt står Chomsky på oomtvistad första plats. Man kan inte kalla Chomsky bara en beskrivare. Han har aldrig intresserat sig för att beskriva ett språk — inte ens engelska med någon större täckning. Man kan absolut inte kalla honom fältarbetare. Han intresserar sig för "Språket", språkförmågan, den universella grammatiken, etc. I Norden måste man nämna Hjelmslev som en typisk teoretiker, även om hans glossematik (se Hjelmslev, 1943) inte blev särskilt fruktbärande. Jespersen platsar också och Noreen gjorde ansatser, men det blev mest terminologisk diskussion. Jespersen kom längre i teori än Noreen genom sin Analytic Syntax tycker jag. I modern tid framstår Christer Platzack (se t.ex. Platzack, 1998) som en teoretiker i Chomskys anda och han har visat hur Chomskys idéer kan tillämpas och utvecklas för nordiska språk. 6) Gränsöverskridare. Det finns en forskartyp som är mycket nyttig inom alla discipliner, nämligen den som har ett vidare perspektiv och tar in idéer, be- 238 .
SveBe24/20 Sigurd 13 grepp, teorier och verktyg från andra vetenskaper. Det är uppenbart att Chomsky hade stor glädje av sin skolning i logik när han införde generativ gramma- tik. Han styrde också språkforskningen mot psykologi, och överskred gränsen mot biologi genom idéerna om den medfödda grammatiken. Fonetikerna har gått över gränsen till andra vetenskaper: akustik, psykologi, fysiologi. Bertil Malmberg lyckades trots sin övervägande humanistiska läggning och utbildning, få in akustik, fysiologi och psykologi i sin forskning och utbildning. Då måste man också nämna Gunnar Fant som gick den andra vägen och lyckades lämna ingenjörsperspektivet och komma in i fonetiken och fonologin. I Sverige tycker jag man bland moderna språkforskare kan nämna Björn Lindblom som en gränsöverskridare (se t.ex. Lindblom et al. 1984). Han har ansträngt sig att se på språkets biologiska sida och försökt förklara språkets natur med hjälp av fysiologiska egenskaper hos talapparaten. Den moderna genforskningen är ju mycket lovande och man kan hoppas att någon upptäckter en gen som har en speciell språklig funktion - ett gränsöverskridande som skulle ge upphov till gen-lingvistiken. Slutord Självklart tillhör många språkforskare flera av dessa kategorier. Jag överlämnar till auditoriet att fundera över vilken typ av språkforskare man anser sig vara och skulle vilja vara. Handledare kan fundera över vilka modeller och ideal de ger sina doktorander. Litteratur Allén, Sture, 1970: Nusvensk frekvensordbok baserad på tidningstext. Data linguistica 1. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Butterworth, B. ,Comrie,B. & Dahl, Ö. 1984: Explanation of linguistic universals. Mouton, The Hague. Chadwick, John, 1987: Linear B and related scripts. London British Museum Publications cop. 1987, London. Chomsky, Noam, 1957: Syntactic Structures. Janua Linguarum IV. Mouton, The Hague. Chomsky, Noam, 1965: Aspects of the theory of syntax. MIT Press, Cambridge, Mass. Dahl, Östen. 1971 (andra upplagan): Generativ grammatik på svenska. Studentlitteratur, Lund. Dahl, Östen, 1985: Tense and aspect systems. Basil Blackwell, Oxford. Ekwall, Eilert, 1960: The concise Oxford dictionary of English place-names. 4. ed. Clarendon Press, Oxford. Elert, Claes-Christian, 1970: Ljud och ord i svenskan. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Friesen, Otto von, 1906: Om runskriftens härkomst. Uppsala universitets årsskrift 1906. Edv. Berling, Uppsala. Fröberg, Carl-Erik & Bengt Sigurd, 1962: Datamaskiner och deras användning inom vetenskap, administration och språköversättning. Bibliotekstjänst, Lund. 239
- Page 187 and 188: SveBe24/16 Melin 1 Alla dessa tecke
- Page 189 and 190: SveBe24/16 Melin 4 tecken skrivteck
- Page 191 and 192: SveBe24/16 Melin 6 komma och fotnot
- Page 193 and 194: SveBe24/16 Melin 8 Tecken markerar
- Page 195 and 196: SveBe24/16 Melin 10 Strömquist har
- Page 197 and 198: SveBe 24/17 Palmér 1 Muntlig svens
- Page 199 and 200: SveBe 24/17 Palmér 3 Mångskiftand
- Page 201 and 202: SveBe 24/17 Palmér 5 möjligheter
- Page 203 and 204: SveBe 24/17 Palmér 7 ängslan. Tre
- Page 205 and 206: SveBe 24/17 Palmér 9 ted recall-te
- Page 207 and 208: SveBe 24/18 Pedersen 1 Soffa för m
- Page 209 and 210: SveBe 24/18 Pedersen 3 Det finns f
- Page 211 and 212: SveBe 24/18 Pedersen 5 (4) (a) - Ja
- Page 213 and 214: SveBe 24/18 Pedersen 7 svenska. Ski
- Page 215 and 216: SveBe 24/18 Pedersen 9 Madame stäl
- Page 217 and 218: SveBe 24/18 Puskala 1 De yttextuell
- Page 219 and 220: SveBe 24/18 Puskala 3 (2) Den svens
- Page 221 and 222: SveBe 24/18 Puskala 5 skribenterna
- Page 223 and 224: SveBe 24/18 Puskala 7 "AE" från ta
- Page 225 and 226: SveBe 24/18 Puskala 9 Melin, Lars,
- Page 227 and 228: SveBe24/20 Sigurd 1 Svensk språkfo
- Page 229 and 230: SveBe24/20 Sigurd 3 Översikt över
- Page 231 and 232: SveBe24/20 Sigurd 5 svenska ordför
- Page 233 and 234: SveBe24/20 Sigurd 7 arbetade med Ro
- Page 235 and 236: SveBe24/20 Sigurd 9 tierat av Björ
- Page 237: SveBe24/20 Sigurd 11 Typer av språ
- Page 241 and 242: SveBe24/21 Sjödoff 1 Skriftlig fra
- Page 243 and 244: SveBe24/21 Sjödoff 3 språkliga ko
- Page 245 and 246: SveBe24/21 Sjödoff 5 Sen gick hon
- Page 247 and 248: SveBe24/21 Sjödoff 7 Han bodde i e
- Page 249 and 250: SveBe24/21 Sjödoff 9 fatter seg sj
- Page 251 and 252: SveBe24/21 Sjödoff 11 Läraren ger
- Page 253 and 254: SveBe24/21 Sjödoff 13 Litteratur B
- Page 255 and 256: SveBe24/22 Strzelecka 1 Upp till an
- Page 257 and 258: SveBe24/22 Strzelecka 3 Metod och m
- Page 259 and 260: SveBe24/22 Strzelecka 5 fallet är
- Page 261 and 262: SveBe24/22 Strzelecka 7 skilja mell
- Page 263 and 264: SveBe24/22 Strzelecka 9 Det finns e
- Page 265 and 266: SveBe24/22 Strzelecka 11 Lakoff, Ge
- Page 267 and 268: SveBe 24/23 Ström 1 Hög-låg En d
- Page 269 and 270: SveBe 24/23 Ström 3 a x x Figur 2.
- Page 271 and 272: SveBe 24/23 Ström 5 nerna går i v
- Page 273 and 274: SveBe 24/23 Ström 7 Man använder
- Page 275 and 276: SweBe24/24 Södergård 1 Interaktio
- Page 277 and 278: SweBe24/24 Södergård 3 hade börj
- Page 279 and 280: SweBe24/24 Södergård 5 Ex 2 L: Oc
- Page 281 and 282: SweBe24/24 Södergård 7 Studie 2:
- Page 283 and 284: SweBe24/24 Södergård 9 kräver l
- Page 285 and 286: SweBe24/24 Södergård 11 Efter-str
- Page 287 and 288: SweBe24/24 Södergård 13 att lära
askiskans struktur stimulerade säkert hans idéer om språklig struktur och släktskap.<br />
Kanske kan man räkna dialekt- och ortnamnsforskarna som en sorts forskningsresande<br />
i mindre skala i den mån de gör fältarbete och samlar in material<br />
ute i landet, som tex. Gösta Sjöstedt som genomcyklade mellansverige för att<br />
undersöka var gränsen mellan tungspets-r och tungrots -r gick (publikation<br />
1936)<br />
Motsatsen till en språkvetenskaplig forskningsresande kan kallas länstolslingvist<br />
eller fåtöljlingvist efter engelskans arm-chair linguist. Denna term<br />
kom att användas för att beteckna det språkvetenskapliga teoretiserande med<br />
utgångspunkt från det egna språkbruket (intuitionen) som kännetecknade generativ<br />
grammatik.<br />
3) Beskrivare. Här måste man först nämna Adolf Noreen som verkligen ville<br />
beskriva svenskan ur alla synpunkter. Ett antal grammatiker hör hit, särskilt författarna<br />
till Svenska Akademien Grammatik (SAG) som är noga med att framhäva<br />
att det är fråga om en beskrivande deskriptiv grammatik inte preskriptiv.<br />
Jag tycker man kan räkna Jan Svartvik med sin engelska grammatik — i själva<br />
verket flera — som en stor beskrivare.<br />
Många av oss har väl lämnat ett bidrag till beskrivningen och analysen av<br />
något språkligt, t.ex. ordföljd, verb, nominalfras, dialog, stavelse, etc.<br />
4) Praktiker. Det har skett en fokusering på tillämpad språkforskning på senare<br />
tid och språkforskningens praktiska nytta framhävs mycket — i synnerhet när<br />
man söker forskningsanslag. Det finns särskilda yrken med praktisk språklig<br />
inriktning, t.ex. logoped, talpedagog (speciallärare), språklärare, lexikograf,<br />
översättare, språkvårdare, språkkonsult.<br />
5) Språkteoretiker. Internationellt står Chomsky på oomtvistad första plats.<br />
Man kan inte kalla Chomsky bara en beskrivare. Han har aldrig intresserat sig<br />
för att beskriva ett språk — inte ens engelska med någon större täckning. Man<br />
kan absolut inte kalla honom fältarbetare. Han intresserar sig för "Språket",<br />
språkförmågan, den universella grammatiken, etc. I Norden måste man nämna<br />
Hjelmslev som en typisk teoretiker, även om hans glossematik (se Hjelmslev,<br />
1943) inte blev särskilt fruktbärande. Jespersen platsar också och Noreen gjorde<br />
ansatser, men det blev mest terminologisk diskussion. Jespersen kom längre<br />
i teori än Noreen genom sin Analytic Syntax tycker jag. I modern tid framstår<br />
Christer Platzack (se t.ex. Platzack, 1998) som en teoretiker i Chomskys anda<br />
och han har visat hur Chomskys idéer kan tillämpas och utvecklas för nordiska<br />
språk.<br />
6) Gränsöverskridare. Det finns en forskartyp som är mycket nyttig inom alla<br />
discipliner, nämligen den som har ett vidare perspektiv och tar in idéer, be-<br />
238<br />
.