Fulltext - Linköping University Electronic Press

SveBe24/20 Sigurd 3
Översikt över områden inom svensk språkforskning under 1900-talet
Följande diagram ger en antydan om utvecklingen av språkvetenskapen i Sverige under 1900-talet.
1900 10 20 30 40 50 60 70 80 90 2000
Svenskan hotad?
Språkteknologi
Corpuslingvistik
Kommunikation
Kognitiv lingvistik
Textlingvistik
Typologi
Pragmatik
Psykolingvistik
Språkinlärning
Sociolingvistik
Semantik
Generativ syntax
Datalingvistik
Morfologi
Strukturalism
Fonetik/Fonologi
Ortnamn
Lexikografi
Runologi
Språkhistoria/Etymologi
Dialekter
Fornsvenska
Fornisl språk och litteratur
Urspråk
1900 10 20 30 40 50 60 70 80 90 2000
Ord som antyder området har placerats in ungefärligt vid de årtal då området
kan anses vara etablerat. Det är svårt att stödja tabellen empiriskt på alla punkter
- den bygger nödvändigtvis på min subjektiva uppfattning. Men den kan
vara ett bra underlag för diskussioner. För en del områden avtar intresset; för
andra ökar det. En del håller i sig länge.
En generell observation man kan göra är att antalet nya områden ökar - kurvan
böjer av uppåt. Man kan också iaktta att det inte kom något nytt mellan ca
1930 och 1950. Denna svacka förklaras rimligtvis av andra världskriget då Sverige
var isolerat och medborgarna hade annat att tänka på. Men det kan också
finnas andra förklaringar.
Vid ingången till 1900-talet stod fornspråken och urspråket i fokus. I ämnet
nordiska språk utgjorde fornisländska och den fornisländska litteraturen de
självklara ämnena för föreläsningar, seminarier och forskning. Språkvetenskap
var nära sammankopplad med filologi och kallades ibland filologi i Sverige liksom
utomlands.
229