teknikupphandling av bostadsventilation för befintliga flerbostadshus

Slutrapport 

1999-06-30 

STATENS ENERGIMYNDIGHET 

PROJEKT 11816-1 

TEKNIKUPPHANDLING 

AV 

BOSTADSVENTILATION 

FÖR 

BEFINTLIGA FLERBOSTADSHUS 

Sören Lindgren, J&W Sjölanders 

Per Blomberg, J&W Energi och Miljö

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

SAMMANFATTNING _______________________________________________________3 

1 INLEDNING___________________________________________________________7 

1.1 Bakgrund _________________________________________________________________7 

1.2 Syfte______________________________________________________________________7 

1.3 Genomförande _____________________________________________________________7 

2 TEKNIKTÄVLING_____________________________________________________10 

2.1 Genomförande ____________________________________________________________10 

2.2 Erfarenheter ______________________________________________________________11 

3 ENTREPRENADSKEDE________________________________________________12 

3.1 Genomförande ____________________________________________________________12 

3.2 Ventilationstekniska lösningar i testobjekten före och efter upprustning ____________12 

3.3 Erfarenheter ______________________________________________________________16 

4 MÄTNINGAR OCH ENKÄTER FÖRE OCH EFTER UPPRUSTNING__________17 

4.1 Inneklimatmätningar_______________________________________________________17 

4.1.1 Metodbeskrivning ____________________________________________________________ 17 

4.1.2 Föremätningar _______________________________________________________________ 18 

4.1.3 Eftermätningar _______________________________________________________________ 22 

4.2 Enkätundersökningar ______________________________________________________33 

4.2.1 Inledning ___________________________________________________________________ 33 

4.2.2 Forsbacka___________________________________________________________________ 34 

4.2.3 Vårfrugillet__________________________________________________________________ 37 

4.2.4 Våldö ______________________________________________________________________ 40 

4.2.5 Spårö ______________________________________________________________________ 43 

4.2.6 Portugisen __________________________________________________________________ 46 

4.2.7 Hyresgästerna blev nöjdare med ventilationen ______________________________________ 49 

4.3 Energimätningar __________________________________________________________51 

4.3.1 Inledning ___________________________________________________________________ 51 

4.3.2 Föremätningar _______________________________________________________________ 51 

4.3.3 Eftermätningar _______________________________________________________________ 52 

4.4 Energianalys ventilation ____________________________________________________53 

4.4.1 Inledning ___________________________________________________________________ 53 

4.4.2 Forsbacka___________________________________________________________________ 53 

4.4.3 Vårfrugillet__________________________________________________________________ 53 

4.4.4 Våldö ______________________________________________________________________ 54 

4.4.5 Spårö ______________________________________________________________________ 54 

4.4.6 Portugisen __________________________________________________________________ 54 

4.4.7 Sammanställning av ändrat energibehov för ventilation efter upprustning _________________ 54 

5 UTVÄRDERING AV VINNARE __________________________________________56 

6 ERFARENHETER - SLUTSATSER_______________________________________57 

7 FÖRSLAG TILL FORTSATTA UTVECKLINGPROJEKT ____________________60 

8 LITTERATUR, REFERENSER __________________________________________61 

BILAGOR ________________________________________________________________62 

2

SAMMANFATTNING 

Bakgrund 

Många av de flerbostadshus som uppfördes under senare delen av 1940-talet samt under 

1950-talet har nu ett akut behov av upprustning. Detta är betingat dels av att husen har åldrats, 

vilket föranleder tekniska upprustningsåtgärder, dels av de övergripande förändringar som 

successivt skett i samhället med bl a ändrade boendevanor och ändrad struktur på hushållen, 

krav på minskning av energianvändningen och ökade krav på inneklimatet m m. Bl a kan man 

konstatera att ventilationssystemen ej fungerar tillfredsställande, vilket även gäller för 

miljonprogrammets byggnader d v s flerbostadshusen från 1960-1970-talet. Totalt rör det sig 

om ca 1,5 miljon lägenheter i flerbostadshusen från perioden 1941-1975, varav endast en 

mindre del hittills hunnit åtgärdas. 

Det finns sålunda ett stort behov av att på ett varsamt sätt rusta upp de befintliga 

ventilationssystemen, så att de klarar dagens krav vad beträffar luftväxling samt drag, buller, 

emissioner, fukt och mögel, energieffektivitet m m. 

Projektets syfte 

Avsikten med projektet har varit att genom teknikupphandling initiera en utveckling av bättre 

systemlösningar och komponenter för bostadsventilation vid upprustning av flerbostadshus 

byggda 1940-75. Projektet var avsett att utmynna i fem demonstrationsanläggningar i 

befintliga flerbostadshus. (Testobjekt). 

Projektet startade på initiativ från Nuteks Arbetsgrupp. Projektidéen som innebär 

tekniktävling, upphandling och installation av vinnande tävlingsförslag (ventilationssystem) i 

testobjekt med efterföljande mätningar och utvärderingar under första driftåret, var hittills 

oprövad vad beträffar kompletta ventilationssystem. 

Genomförande 

Teknikupphandling har genomförts i tre steg med tekniktävling, entreprenadgenomförande 

och provning-utvärdering. Som underlag för detta har bl a utarbetats föreskrifter avseende 

tekniktävling resp entreprenadupphandling med kravspecifikationer för inneklimat och 

energieffektivitet m m samt dokumentation över de fem utvalda testobjekten. Vidare har 

program framtagits för de mätningar och enkätundersökningar, som utförts i testobjekten före 

och efter upprustning av de befintliga ventilationssystemen. 

Tekniktävlingen startade i april 1997 och deltagande företag fick utarbeta förslag till 

upprustningsåtgärder för fem utvalda flerbostadshus (testobjekt). Utifrån tävlingsförslagen 

valdes fyra ”finalister” hösten 1997 som fick gå vidare med installation av föreslagna tekniska 

lösningar i de fem testobjekten under 1998. I fyra av testobjekten installerades härvid 

frånluftssystem med spiskåpa alternativt spisfläkt. Det femte som hade självdragssystem före 

upprustningen, förseddes med takplacerade hjälpfläktar och kökskåpor. För att få underlag för 

bedömning av hur väl de ställda kraven har uppfyllts genomfördes energi- och 

inneklimatmätningar samt enkätundersökningar vintern 1998 och hösten - vintern 1998/99. 

3

Uppföljning av driftdata avseende energianvändningen genomfördes i tre av testobjekten 

under perioden vintern 1997 t o m vintern 1999. Parallellt utfördes korttidsmätningar av 

energianvändningen i övriga två testobjekt vintern 1997 och 1999. 

Resultat från inneklimatmätningar 

De ”skall”- resp ”bör”-krav som ställts på ventilationssystemen har omfattat luftväxling, 

osuppfångning, ljudnivåer, luftutbyteseffektivitet, termiskt inneklimat, luftkvalitet, 

energieffektivitet, drift och underhåll m m. 

Mätresultaten visar sålunda att tävlingsförslaget för testobjekt 4 har klarat samtliga ”skall”krav 

samt de flesta ”bör”-kaven. Av ”skall”-kraven har kravet på 75% 

osuppfångningsförmåga inte klarats i testobjekt 1-3. Alla fem tävlingsförslagen klarade 

däremot ”skall”-kravet för specifika eleffektbehovet (SFP) 0,50 kW/(m 3 /s) och testobjekten 

2-5 även ”bör”-kravet 0,35 kW/(m 3 /s). För testobjekt 2 och 4 innebär detta en minskning på 

69% resp 66% med motsvarande minskning av fläktenergin. När det gäller ljudnivåer klarar 

fyra testobjekt ”bör-kraven”. 

Enkätsvar 

I tre av de undersökta husen blev hyresgästerna på det hela taget nöjdare med ventilationen 

efter upprustningen och i två hus är andelen i stort oförändrad. Andelen missnöjda med 

ventilationen är också lägre jämfört med referenstal för flerbostadshus Stockholm. Det är 

framför allt besvär av eget matos som minskat. Hyresgäster som fått volymkåpa är generellt 

mindre nöjda än de som fått spisfläkt installerad. Det beror bl a på att man tycker det är svårt 

att rengöra filter och kåpa. Generellt är man mer nöjd med belysningen i köken efter 

upprustningen. 

När det gäller värmen blir bilden en annan. I tre av husen upplever de boende att värmen i 

lägenheten på det hela taget försämrats efter upprustningen och i två hus är den i stort 

oförändrad. Högre besvärsnivåer noteras från olika dragkällor. Det gäller främst kalla golv 

och drag från fönster. Värdena efter upprustningen ligger också väsentligt över genomsnittet 

för Stockholms flerbostadshus. 

Man kan konstatera att de boende i stort är nöjda med den nya ventilationen. Däremot har 

värmekomforten försämrats. Andelen boende med hälsobesvär har i stort inte förändrats 

mellan undersökningstillfällena och är i allmänhet lägre jämfört med genomsnittet för 

Stockholms flerbostadshusbestånd. 

Besparingar 

I tre av testobjekten installerades nya frånluftsfläktar. Detta medförde en minskad 

elanvändning med 100-260 kWh/lgh, år. 

Beroende på de otillräckliga luftflödena i tre objekt före upprustningen har energibehovet för 

uppvärmning av ventilationsluften ökat. När det gäller de andra testobjekten har 

energibehovet för ventilation minskat i ett och är oförändrad i ett objekt. 

4

LCC-kostnaden för upprustning av ventilationssystemen uppgår för vinnande förslag till 

42000 kr/lgh. Av detta utgör investeringskostnaden ca 40%, luftuppvärmningen ca 50%, 

fläktel ca 2% och underhållskostnader ca 8%. Investeringskostnaden bedöms vara acceptabel 

av förvaltaren, vilket innebär likvärdig kostnadsnivå som konventionella lösningar. På sikt bör 

även serieeffekter kunna ge lägre kostnader. 

Vinnare 

Till grund för utvärdering av teknikupphandlingsprojektet och valet av vinnare ligger 

resultaten från mätningar och enkätundersökningar samt kravuppfyllelse enligt 

tekniktävlingens kravspecifikation. Som underlag för juryns ställningstagande ligger 

dessutom kravet på totalfunktion. 

Valet av vinnare genomfördes vid ett särskilt beslutsmöte. En enad jury utsåg härvid Energi & 

Miljöteknik AB, Göteborg med Gebhardt Fläktteknik AB, Mölndal som totalvinnare i 

teknikupphandlingsprojektet. Förvaltare är AB Familjebostäder med testobjektet 4, kv Spårö 

(F-system), Farsta. 

På andra plats kommer Primal AB, Floda. Förvaltare är AB Svenska Bostäder med 

testobjektet 5, kv Portugisen (F-system), Blackeberg. 

Hederomnämnande ges till Casamja AB, Huddinge med H-H:s Ventilation AB, Skogås. 

Förvaltare är SKB med tesobjekt 3, kv Våldö (F-system), Farsta. 

Några slutsatser 

Det är påtagligt att det finns ett dåligt intresse från ventilationsföretagen generellt sett när det 

gäller utvecklingsinsatser inom ROT-sektorn. Man ser tydligen ännu inte upprustningen av 

det befintliga flerbostadshusbeståndet som någon tillräckligt intressant marknad. Därför krävs 

att stora informationsinsatser görs vid start av nya teknikupphandlingsprojekt inom området. 

Det verkar även vara svårt för företag utanför entreprenörsledet att driva kompletta 

totaluppdrag, vilket sannolikt är ett av skälen till det begränsade antalet tävlingsdeltagare. Ett 

intressant alternativ till totaluppdrag kan därför vara att starta med en separat idétävling för att 

därefter gå vidare i olika entreprenadprojekt. 

Utveckling av nya tekniska lösningar och komponenter är en process, som kräver sin tid – 

långt mer än vad som kunnat inrymmas i ett teknikupphandlingsprojekt, som detta. Därför 

präglas också tävlingsförslagen mer av senaste nytt än helt nya och oprövade konstruktioner. 

Juryns bedömning har dock varit att det framkommit ett flertal bra lösningar bland de olika 

tävlingsförslagen till nytta för installationsbranschen och de boende. Detta innebär att 

projektet helt klart har medverkat till att främja teknikutvecklingen inom området. 

En slutsats, som kan dras från projektet är, att med den låga elenergianvändning som moderna 

frånluftsfläktar har, finns det inte längre något motiv från energisynpunkt, att satsa på 

självdragssystem med hjälpfläktar. Man skall i stället välja konventionella frånluftssystem. 

Projektet indikerar även att tillräckliga erfarenheter ännu saknas beträffande 

livscykelkostnadsberäkningar inom installationsbranschen. Det krävs här åtgärder för att öka 

5

förståelsen och incitament för byggherrar/förvaltare för att åstadkomma en bredare 

tillämpning även i konventionella projekt. En bättre anpassning av beräkningsmodellen till 

byggsektorns specifika förutsättningar ses härvid som en nödvändigt åtgärd, så att 

bl a hänsyn kan tas till skatteeffekter m m vid olika investeringar. 

Avslutningsvis kan konstateras att de i teknikupphandlingsprojektet tillämpade 

konstruktionerna är fullt ut tillämpbara även vid nybyggnader. 

6

1 INLEDNING 

1.1 Bakgrund 

Många av de flerbostadshus som uppfördes under senare delen av 1940-talet samt under 

1950-talet har nu ett akut behov av upprustning. Detta är betingat dels av att husen har åldrats, 

vilket föranleder tekniska upprustningsåtgärder, dels av de övergripande förändringar som 

successivt skett i samhället med bl a ändrade boende vanor och ändrad hushållsstruktur, krav 

på reducerad energianvändning och ökade krav på inneklimatet mm. Man kan konstatera att 

ventilationssystemen ej fungerar tillfredsställande, vilket även gäller för miljonprogrammets 

byggnader d v s flerbostadshusen från 1960-1970-talet. Totalt rör det sig om ca 1,5 miljon 

lägenheter i flerbostadshusen från perioden 1941-1975, varav endast en mindre del hittills 

hunnit åtgärdas. 

Det finns sålunda ett stort behov av att på ett varsamt sätt rusta upp de befintliga 

ventilationssystemen, så att de klarar dagens krav vad beträffar luftväxling samt drag, buller, 

emissioner, fukt och mögel, energieffektivitet m m. 

1.2 Syfte 

Avsikten med projektet har varit att genom teknikupphandling initiera en utveckling av bättre 

systemlösningar och komponenter för bostadsventilation vid upprustning av flerbostadshus 

från perioderna 1940-1950-talet samt 1960-talshusen med miljonprogrammets bostäder, 

Projektet har utmynnat i fem demonstrationsanläggningar i befintliga flerbostadshus. 

(Testobjekt). 

1.3 Genomförande 

Teknikupphandlingsprojektet har genomförts i steg med tekniktävling, 

entreprenadgenomförande samt provning och utvärdering. Projektet har drivits av Nutek, 

nuvarande Statens Energimyndighet, i samarbete med en Arbetsgrupp bestående av 

beställarrepresentanter enligt nedan. 

I projektets styrgrupp har ingått: 

Christer Backström 

Johanna Holmberg 

Tomas Berggren 

Nutek / 

Statens Energimyndighet 

Sören Lindgren EVR & Wahlings / 

J&W Sjölanders 

Beställarrepresentant 

Projektledare/Utredare 

7

Tabell 1.1 Projektets arbetsgrupp 

AB FAMILJEBOSTÄDER 

Stockholm 

AB GAVLEGÅRDARNA 

Gävle 

Ingvar Andreasson 

Bo Östlund 

Bertil Westlund 

Mats Borgström 

HSB:s RIKSFÖRBUND Lennart Berndtsson 

AB SVENSKA BOSTÄDER 

Stockholm 

BIRKA TEKNIK & MILJÖ AB 

Stockholm 

STOCKHOLMS KOOPERATIVA 

BOSTADSRÄTTSFÖRENING, SKB 

SVERIGES FASTIGHETSÄGARE- 

FÖRBUND 

PROMANDAT AB 

Stockholm 

Bengt Johnsson 

Rolf Noberg 

Christine Tsakok-Möller 

Anders Lindén 

Tommy Magnusson 

Solveig Larsen 

Hans Westling 

Som adjungerade i specifika sakfrågor har även deltagit representanter från Boverket, SABO 

och KTH, Byggd Miljö bla i arbetet med att precissera funktionskraven enligt specifikationen. 

Projektarbetet har bedrivits under ledning av Sören Lindgren. I arbetet har följande 

specialister anlitats för mätningar och enkätunderökningar före och efter upprustning: 

• Inneklimatmätningar Per Wickman 

ATON Teknik Konsult AB 

Stockholm 

• Energimätningar Björn Sjöholm 

PUAB Projektutveckling AB 

Gävle 

• Enkätstudier Karin Engwall 

Ulla Ericson 

Utrednings- och Statistikkontoret, 

USK, Stockholm 

I projektets slutskede har även Per Blomberg J&W Energi och Miljö medverkat i analys av 

resultat från mätningar och enkätstudier, utfört LCC-beräkningar mm. samt sammanställning 

av slutrapporten. 

8

Projektet har initierats av NUTEK:s Arbetsgrupp, som arbetar med frågor som rör 

eleffektivisering mm. Avsikten var att genom teknikupphandling få fram nya energisnåla och 

funktionella tekniska lösningar för upprustning av befintliga ventilationssystem. 

Projektet inleddes av ett planeringskede som pågick under ca ett år. Härvid insamlades 

erfarenheter bl a från intressanta utvecklingsprojekt. En studiedag anordnades med besök i 

några flerbostadshus i Stockholm med intressanta exempel på upprustning av 

ventilationssystem. Allt detta som underlag för den kravspecifikation som upprättades för 

teknikupphandlingen. Mycket arbete lades därvid ner på den svåra uppgiften att formulera de 

enskilda kraven, så att de hamnade på rätt nivå. Det gällde sålunda att så långt som möjligt 

uttrycka kraven i funktionstermer i stället för detaljerade komponentkrav, som är brukligt vid 

traditionell projektering. Funktionskrav specificerades sålunda för luftväxling, osuppfångning, 

ljudnivåer mm, se bilaga 1. 

Ett projektprogram utarbetades med beskrivning av projektets bakgrund, syfte, genomförande 

och tidsplan, mm. Detta presenterades för leverantörer, tillverkare och byggherrar vid ett 

informationsmöte hos Nutek hösten 1996. Reaktionen på projektprogrammet blev positiv 

varför beslut togs om fortsatt arbete enligt projektplanen. 

Den efterföljande teknikupphandlingen har genomförts i tre steg med tekniktävling, 

entreprenadgenomförande och provning-utvärdering enligt tidsplanen, bilaga 2. För dessa 

aktiviteter har bl a sammanställts föreskrifter avseende tekniktävling, enligt bilaga 3, 

respektive entreprenadupphandling samt dokumentation över de fem testobjekt som ingått i 

projektet. Förfrågningsunderlaget kunde kostnadsfritt rekvireras från Nutek av de tävlande. 

Tekniktävlingen startade i april 1997 och deltagande företag fick utarbeta förslag till 

upprustningsåtgärder för fem utvalda flerbostadshus (testobjekt). Utifrån tävlingsförslagen 

valdes ”finalister” hösten 1997 som fick gå vidare med installation av föreslagna tekniska 

lösningar i testobjekten under 1998. 

Som en viktig del i utvärderingsarbetet för teknikupphandlingsprojektet har ingått att fastställa 

ventilationsanläggningarnas funktion före respektive efter upprustning. Detta har skett dels 

genom korttidsmätningar av energianvändningen i två av testobjekten, under vintern 1997 och 

vintern 1999, dels genom inneklimatmätningar i alla testobjekt under vintern 1998 

(föremätningar) och hösten - vintern 1998/99 (eftermätningar). Parallellt har enkätstudier 

genomförts vintern 1998 och vintern 1999 samt uppföljning av driftdata avseende 

energianvändningen i tre av testobjekten från vintern 1997 t o m vintern 1999. 

9

2 TEKNIKTÄVLING 


Projektidéen som innebär tekniktävling, upphandling och installation av vinnande 

tävlingsförslag (ventilationssystem) i testobjekt med efterföljande mätningar och 

utvärderingar under första driftåret, var hittills ännu oprövad vad beträffar kompletta 

ventilationssystem. Kontakter togs därför med några större företag från tillverkar- respektive 

entreprenadledet i april 1996, för att få deras synpunkter. Reaktionerna på projektförslaget 

blev enhälligt positiva varför beslut togs att gå vidare med projektet planenligt. 

Spridning av information om teknikupphandlingsobjektet till byggsektorn vidtog härefter, 

dels genom ovan nämnda informationsmöte i november 1996 dels via pressmeddelanden i 

branschtidningar och dagspress i april 1997. Detta kompletterades med ett inbjudningsbrev 

som tillställdes ett 50-tal utvalda företag representerande tillverkare, leverantörer, 

entreprenören och konsulter i mitten av april 1997. Tidpunkt för inlämning av tävlingsförslag 

var 15:e augusti 1997. 

Vid anbudsöppningen kunde konstateras att 10 st tävlingsförslag inkommit. Tävlingsjuryn, 

som bestått av projektets styrgrupp och Arbetsgruppen, utvärderade tävlingsförslagen enligt 

de kriterier som angivits i tävlingshandlingarna. Utvärderingen resulterade i att följande 

tävlande företag utvaldes att gå vidare till 

steg 2, entreprenadskedet. 

Företag Offererad 

systemlösning 

Casamja AB, 

med H-H Ventilation AB, 

Huddinge 

Energi- & Miljöteknik AB 

med Gebhardt Fläktteknik 

AB, Göteborg 

Mekanisk 

Frånluftssystem 

Mekanisk 


Primal AB, Floda Mekanisk 


Testobjekt 

Kv Vårfrugillet, Stockhholm, 

AB Svenska Bostäder, 

kv Våldö, Stockholm, 

SKB 

Kv Spårö, Stockholm 

AB Familjebostäder 

Kv Portugisen, Stockholm 

AB Svenska Bostäder 

Spar-Ven AB, Malmö Förstärkt självdragssystem Kv Forsbacka 3:6, Gävle 

AB Gavlegårdarna 

10

2.2 Erfarenheter 

De erfarenheter som dragits från tekniktävlingen kan sammanfattas i följande punkter: 

• Endast 10 st anbud erhölls trots pressinformation om tävlingen, direktkontakter med 

företag samt inbjudningsbrev 

• Inga av de större företagen inom installationsbranschen deltog i tävlingen trots att flera av 

dem sade sig vara positiva till projektet vid förhandskontakter. 

• Drygt hälften av anbuden var ofullständiga varför kompletterande uppgifter fick begäras 

in. 

• Livscykelkostnad (LCC) visade sig vara ett närmast okänt begrepp för flertalet 

anbudsgivare, vilket bl a kunde utläsas av felberäkningar och utelämnade uppgifter. Detta 

trots att en beräkningsmodell var redovisad i förfrågningsunderlaget. Kompletterande 

LCC-beräkningar fick därför göras för nollställning av anbuden. 

11

3 ENTREPRENADSKEDE 


Steg 2, entreprenadskedet, inleddes med upphandling av de utvalda systemlösningarna som 

totalentreprenad (med funktionsansvar) för respektive testobjekt. Entreprenaderna 

upphandlades av respektive fastighetsägare och detaljanpassades för respektive testobjekt och 

dess befintliga installationer enligt nedan. 

3.2 Ventilationstekniska lösningar i testobjekten före och efter upprustning 

Kv Forsbacka 3:6 Gävle – AB Gavlegårdarna 

Mariagatan 1 A-B, Forsbacka 

Byggnadsår: 1966 

Antal våningar: 2 + källare 

Antal lägenheter: 12 st 

Befintligt ventilationssystem 

Självdragssystem med tilluft via spaltventiler i överkant fönster och frånluft via imlucka i kök 

samt tallriksventil i badrum/WC. Köksskafferier var försedda med tallriksventil för uteluft. 

Motiv för upprustning 

Dåligt fungerande självdragssystem med klagomål på matos, kondens på fönster samt fukt i 

badrum. 

Mål: Bättre inneklimat för de boende. 

Efter upprustningen 1998 

Fläktförstärkt självdragssystem med utetemperaturstyrda hjälpfläktar på de tre frånluftsskorstenarna 

för sommardriftfallet. Uteluften tas in genom överkant fönster via 

temperaturstyrda och automatiska spaltventiler. Köksskåp har försetts med 

utetemperaturreglerad tallriksventil (bimetall). Köken ventileras via volymkåpa, som försetts 

med belysning. Befintliga betongkanaler har behållits och kompletterats med anslutande 

kanaler från kökskåpan i gavellägenheter. Utrymmet mellan skafferi och kylskåp har försetts 

med överluftsspringor. I badrum har ett överluftsgaller installerats i nederkant dörrblad medan 

befintligt frånluftsdon bibehållits. 

I källarvåningen har det installerats utetemperaturstyrda uteluftsdon. 

Bilder och figurer se bilaga 8.1 

12

Kv Vårfrugillet 1 Bredäng – AB Svenska Bostäder 

Ålgrytebacken 4 - 10 

Byggnadsår: 1963-64 




Frånluftssystem med 2 st fläktar på vinden. Tilluft via springventiler i vardagsrum och 

vädringslucka i sovrum. Köken är försedda med kontrollventil med forceringsfunktion samt 

badrum och WC med kontrollventiler. 


Förbättra köksventilationen och minska risken för drag från uteluftsdon. 



Frånluftssystem med nya fläktar (2 st) i fläktkammare på vinden. Tilluften tas in mellan 

fönsterglasen och tillförs rummet via diffusordon i övre fönsterbågen. Köken har försetts med 

volymkåpa med termiskt styrd forcering. Befintliga kontrollventiler i badrum och WC 

behålles och kompletteras med filter. Även befintliga plåtkanaler i schakt samt 

samlingskanaler av betongblock på vinden behålls. 

Fyra mindre lägenheter i källarvåningen har försetts med timerdon för forcering i bad och kök 

vid behov. 

Bilder och figurer se bilaga 8.2. 

13

Kv Våldö 5 Farsta – SKB 

Östmarksgatan 65-67 





Frånluftssystem med frisugande radialfläkt i sugkammare på vind. 

Tilluft via ventiler i fönsterbågar i sov- och vardagsrum. Frånluft via kontrollventiler i kök 

och badrum. 


Obligatorisk ventilationskontroll (OVK-besiktning) visade bl a att luftflödena var för små i 

vissa lägenheter. 



Frånluftssystem med ny fläkt på yttertak Tilluften tas in mellan fönsterglasen och tillförs 

rummet via diffusordon i övre fönsterbågen. 

Köken är försedda med volymkåpa med termiskt styrd forcering. 

Befintlig kontrollventil i badrum bibehålls liksom murade kanaler i schakt samt 

samlingskanaler av betongelement på vinden. 

Takfläkten har försetts med driftindikering (lysdiod) och nödstopp (manövreras med 

tvättstugenyckel). Utrustningen är placerad överst i trapphuset. 

Bilder och figurer se bilaga 8.3 

14

Kv Spårö 4 Farsta – AB Familjebostäder 

Molkomsbacken 24 




Befintliga ventilationssystem 

Frånluftssystem med 2 st fläktar på vinden och tilluft via fasad med vädringslucka i sovrum. 

Kök och bad har frånluftsdon med forceringsmöjlighet. 


Dålig fördelning av ventilationsluften i byggnader och klagomål på störande ljud i vissa 

lägenheter. 



Frånluftssystem med en ny fläkt på vind, som styrs genom utetemperaturkompenserat 

tryckbörvärde. Tilluften tas in via borstlister i överkant fönster. Köken har försetts med 

fläktkåpa med grundflöde kombinerat med forcering medelst inbyggd fläkt. Befintligt 

frånluftsdon i badrum utbytt mot kontrollventil och badrumsdörren har försetts med 

överluftdon. 

Befintliga samlingskanaler och stigare av betong har behållits och tätats. 


15

Kv Portugisen 1 Blackeberg – AB Svenska Bostäder 

Holbergsgatan 85-93 

Byggnadsår; 1950-51 




Frånluftssystem med 5 st direktdrivna axialfläktar på vinden. Tilluft via springventiler i 

sovrumsfönster. Köken försedda med imlucka och badrum med frånluftsgaller. 


Obligatorisk ventilationskontroll (OVK-besiktning) visade på brister beträffande 

luftfördelning m m. Klagomål från hyresgäster på drag och matos. 


Befintliga fläktar har behållits och kompletterats med utrustning för styrning genom 

temperaturkompenserad tryckreglering. Tilluften tas in via termostatreglerade fönsterventiler 

(Figur 5). Köken har försetts med fläktkåpa med grundflöde kombinerat med forcering 

medelst inbyggd fläkt. I badrum har installerats kontrollventiler som försetts med 

forceringsdon med timer. Befintliga kanaler (murade) behålles. 


3.3 Erfarenheter 

Kvalitén på genomförandet av entreprenaderna varierade kraftigt mellan de olika testobjekten, 

från dåligt till mycket bra enligt fastighetsförvaltarnas bedömningar. Huvudsakligen berodde 

problemen på bristande samordning mellan leverantör och entreprenör i de fall leverantören 

stod för totalåtagandet. Det har tydligen varit svårt för leverantörerna i dessa fall att styra sin 

entreprenör. Denne har genomfört sitt åtagande på vanligt sätt utan den kvalitetssatsning som 

förväntas vid ett teknikupphandlingsprojekt. 

16

4 MÄTNINGAR OCH ENKÄTER FÖRE OCH EFTER UPPRUSTNING 

Syftet med mätningar och enkäter har varit att få ett underlag för att bedöma hur väl de ställda 

funktionskraven har uppfyllts. För att bedöma funktionen för en hel systemlösning är det 

väsentligt att väga samman resultat från tekniska mätningar, enkätundersökningar, kostnader, 

genomförande mm. 

Delkapitlen nedan utgör sammanfattningar av arbetsrapporter som avser inneklimat (ATON), 

enkätundersökningar (USK), energimätningar (PUAB) samt energianalyser (J&W) för 

respektive objekt. Dessa rapporter finns hos Energimyndigheten och respektive 

fastighetsägare. 

I Bilaga 4 är mätmetoderna redovisade. 

4.1 Inneklimatmätningar 

Att utföra mätningar i fält innebär ofta att mätförfarandet måste anpassas till förutsättningar 

som inte alltid går att förutsäga. Detta gäller särskilt i bostäder där mätningarna ska 

samordnas med de boendes vardag. Samtidigt görs då mätningarna under verkliga 

förhållanden. De resultat som skulle uppnås i laboratoriemiljö kanske inte alltid blir 

rättvisande för en produkt i verklig användning. Å andra sidan är mätning i laboratorium 

bättre om man ska studera prestanda för en enskild produkt under givna förutsättningar. 

4.1.1 Metodbeskrivning 

Inneklimatmätningarna i detta projekt har indelats i momentana mätningar och mätningar som 

utförs under längre perioder, här kallade långtidsmätningar. Mätningarna har utförts under 

vinter- och sommarfall i mellan fyra till åtta lägenheter per byggnad. Målsättningen har varit 

att fördela objekten/lägenheterna på lägsta och översta plan och orienterade i olika 

väderstreck. Detta har dock inte alltid varit möjligt. Följande objekt har ingått i mätningarna: 

Objekt Tot antal Mätning Andel i procent 

Kv Forsbacka 12 lgh 4 lgh 33,3 

Kv Spårö 36 lgh 8 lgh 22,2 

Kv Portugisen 30 lgh 6 lgh 20,0 

Kv Vårfrugillet 32 lgh 7 lgh 21,9 

Kv Våldö 18 lgh 5 lgh 27,8 

Totalt 128 lgh 30 lgh 23,4 

Mätningarna har utförts i tre etapper: 

• Föremätning av luftflöden, SFP, TVOC, radon och ljud under jan - feb 1998. 

• Eftermätningar fukt i badrum under aug - sep 1998 

• Övriga eftermätningar under höst - vinter 98/99. 

17

4.1.2 Föremätningar 

Syftet med föremätningarna har varit få en bild av byggnadernas status före åtgärder. 

Avsikten har inte varit att göra en detaljerad studie före upprustningen med avseende på 

ventilationsteknik och termisk komfort. De mätningarna har i stället utförts efter 

upprustningen av ventilationssystemen under uppvärmningssäsongen 98/99. 

Luftflöden 

Enligt Boverkets byggregler bör frånluftsflödet vid mekanisk ventilation ha en lägsta 

kapacitet för kök på 10 l/s och forcering med minst 75% osuppfångningsförmåga. Utan 

forcering minst 15 l/s motsvarande ett pentry eller en kokvrå. I bad eller duschrum utan 

öppningsbart fönster bör luftflödet vara minst 10 l/s om det finns möjlighet att forcera till 30 

l/s. Annars bör frånluftsflödet vara 15 l /s. I de lägenheter som saknar forceringsmöjlighet i 

både bad och kök bör frånluftsflödet vara 15+15 l/s enligt dagens regler 1 . Dock ska alltid 

skallkravet på minst 0.35 l/s,m 2 uteluftsflöde uppfyllas. De regler som gäller för de 

undersökta byggnaderna påverkas dock av byggnadsår eller tid för genomgripande 

ombyggnad, vilket även utgör underlag för den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK). 

Resultaten av flödesmätningarna före upprustningen visar att luftflödena varierar kraftigt, 

både i och mellan de olika byggnaderna. I endast fem av de 29 lägenheterna uppnås 15 l/s 

som grundflöde i kök och i fyra av 29 bad/duschrum. 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Portugisen 

Vårfrugillet 

Figur 4.1 Summa frånluftsflöde per lägenhet i de 29 lägenheterna. 

1 Boverkets byggregler BBR94 BFS 1993:57 med ändringar BFS 1995:17 

Våldö 

Forsbacka 

Spårö 

18 

Totalt flöde

Ett flertal av lägenheterna har mycket låga flöden. Fem av lägenheterna har flöden under 5 l/s 

och 14 st under 20 l/s. Kv Portugisen och Våldö har de lägsta flödena i genomsnitt. Att 

flödena är så varierande kan bland annat ge upphov till kraftiga tryckskillnader mellan 

trapphus och lägenheter och mellan lägenheterna. 

I kv Spårö har ursprungligen funnits en tilluftsfläkt i varje trapphus för att säkerställa 

tryckdifferensen mellan trapphus och lägenheterna. Denna har tagits ur bruk vilket 

tillsammans med höga och mycket varierande flöden utgör stor risk för spridning av matos. 

Tabell 4.1 Medel, max och min summaflöde i lägenheter [l/s]. 

Medel Max Min 

Portugisen 10 30 1 

Vårfrugillet 26 36 14 

Våldö 18 51 5 

Forsbacka 20 23 18 

Spårö 39 82 35 

Kv Forsbacka med enbart självdrag har de jämnaste luftflödena av de fem objekten före 

upprustningen. Mätningarna utfördes vid en utetemperatur omkring +6 °C. En orsak till de 

stora variationerna mellan objekten är skillnader i planlösningar med olika yta i förhållande 

till kök och våtutrymmen. I de enskilda lägenheterna varierar fördelningen av luft mellan kök, 

WC och bad mycket. I de flesta fall är flödena också låga, ibland nästan omätbara det vill säga 

under 1-2 l/s. 

Prestanda frånluftsfläktarna 

Huvudflöden har uppmätts med spårgas i fyra av de fem byggnaderna. Statiskt tryckfall har 

mätts före och efter fläkt. Aktiv effekt har uppmätts med tånginstrument vid säkerhetsbrytare. 

Tryckfallen i anläggningarna är relativt låga vilket bland annat beror på låga luftflöden 

förutom i kv Spårö. De låga tryckfallen ger också låga specifika fläkteffekter - SFP, trots låga 

verkningsgrader. Om luftflödena skulle ökas så att de uppfyller gällande krav kommer också 

SFP-värdet att öka. 

Tabell 4.2 Sammanställning av prestanda för frånluftsfläktarna för de byggnader som har 

mekanisk frånluft. 

Kvarter Huvudflöde Eleffekt Tryckfall SFP Verkningsrad 

m3/s W Pa W/(m3/s) % 

Portugisen 1.64 444 70 * 284 26 

Vårfrugillet 0.85 690 108 816 14 

Våldö 1.16 510 83 438 19 

Spårö 2.14 1230 127 575 22 

* Osäkert mätvärde 

19

Lättflyktiga organiska ämnen - TVOC 

TVOC är en totalhalt av flera olika lättflyktiga ämnen och visar i första hand halten 

emissioner från byggnadsmaterial men påverkas också av ämnen från verksamheten i 

byggnaden. Detta kan exempelvis vara parfymer, vissa frukter mm. 

Då TVOC är en totalhalt kan koncentrationen av något enskilt ämne vara hög trots att 

totalhalten är relativt låg. Är totalhalten förhöjd eller om det finns anledning att misstänka 

särskilt höga emissioner från något material bör mätresultaten analyserar för att konstatera 

vilka ämnen som dominerar. 

I de aktuella byggnaderna har totalhalten inne och ute jämförts. Halten inne har uppmätts i 

gemensam frånluftskammare utom i kv Forsbacka där sådan saknas. I Forsbacka har istället 

halten uppmätts i fyra punkter i två lägenheter. 

Resultaten visar att halterna före upprustningen är relativt låga under 200 µg/m 3 utom i kv 

Spårö där halten uppgår till ca 450 µg/m 3 . På grund av den höga halten har detta prov 

analyserats vilket visar att koncentrationen av lacknaftakolväten är förhöjd. 

Fastighetsägaren har under samma tidsperiod målat om garageportarna , vilket är den troliga 

orsaken till det förhöjda TVOC-värdet. 

Mikrogram/m3 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Portugisen Vårfrugillet Våldö Forsbacka Spårö 

Figur 4.2 Totalhalt lättflyktiga organiska ämnen, TVOC. 

Observera att värdet 50 indikerar laboratoriesvar: 50 eller mindre än 50. 

Ute 

Inne 

20

Ljudtrycksnivå 

I samtliga byggnader dominerade buller utifrån från fordonstrafik och kv Portugisen i 

Stockholm även buller från trafikflyg till och från Bromma flygplats. En normal 

ljudtrycksnivå utomhus vid 22-tiden är ca 50 dBA till 55 dBA, utom när flyg passerar vilket 

är relativt ofta, ca 10 per timme. 

Kv Våldö visade ännu högre värden på ljudtrycksnivå från trafik före upprustningen eftersom 

platsen är belägen i närheten av motorvägen till Nynäshamn. Inte i något av mätobjekten 

kunde ljud från ventilationsaggregat eller övriga ventilationsanordningar registreras utanför 

fönster. I samtliga mätta vardagsrum och sovrum härrör det dominerande bullret utifrån eller 

från grannlägenheterna under dag- och kvällstid. I kv Spårö, konstaterades lågfrekvent ljud i 

de översta lägenheterna. 

Radongashalter 

Halterna av radongas är överlag låga förutom i kv Vårfrugillet där lägenheter på bottenplanet 

uppvisar förhöjda halter och framförallt en lägenhet i souterrängplanet. Att skillnaderna är 

stora och att halterna är högre på bottenplan tyder på att radon tillförs från mark. På de övre 

planen är halterna normala vilket inte skulle vara fallet om radon tillfördes från 

byggnadsmaterialet. 

Om man studerar luftflöden i lägenheterna kan man konstatera att den aktuella lägenheten 

med höga halter radon har ett lågt luftflöde, knappt 15 l/s. 

De gränsvärden som gäller för Radon är följande: 

400 Bq/m 3 Högsta radonhalt i befintliga bostäder och arbetslokaler; SOSFS 1993:25 

200 Bq/m 3 Högsta radonhalt i nya byggnader; BFS 1993:57 

Rekommendationer: 

200 Bq/m 3 Radonhalt i befintliga bostäder och arbetslokaler 

Bq/m3 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Portugisen 

Vårfrugillet 

Figur 4.3 Radongashalt uppmätt i sovrum i 25 av de undersökta lägenheterna. 

Observera att värdet 70 indikerar laboratoriesvar: 70 eller mindre än 70. 

Våldö 

Forsbacka 

Spårö 

21 

Sovrum

4.1.3 Eftermätningar 

Kv Forsbacka 

Upprustningsåtgärderna har omfattat: 

• På ventilationsskorsten har huvar med hjälpfläktar monterats. Fläktarna regleras i 

förhållande till temperaturen ute. Syftet ät att konstanthålla ventilationsflödet oberoende 

av utetemperaturen och vind samtidigt som man utnyttjar termiska drivkrafter. 

• Luften tas in via automatiska tilluftsventiler som monterats i överkant fönsterkarm. 

Ventilerna regleras av bimetall och kan inte påverkas av de boende. 

• Köken har kompletterats med volymkåpor utan forcering över spisen för att fånga upp 

matos. 

Kontinuerlig luftväxling 

Mätning av luftflöden i fyra lägenheter efter upprustningen visar att flödesnivån var ungefär 

lika före och efter ombyggnad (utetemperatur ca 0°C). Flödena i de uppmätta lägenheterna är 

dock ojämnt fördelade mellan lägenheterna och den kontinuerliga luftväxlingen når inte upp 

till skallkravet 0.35 l/s,m2 i tre av de fyra lägenheterna. 

Tabell 4.3 Sammanställning av flödesmätning före och efter upprustningen, 

kv Forsbacka 

Lägenhet Uppmätt över don (oms/h) Ytspec. (l/s, m2) 

Före Efter Efter 

1 0.41 0.64 0.45 

2 0.39 0.30 0.25 

3 0.49 0.43 0.30 

4 0.39 0.41 0.28 

Totalt 0.42 0.44 0.32 

Rumsluftens temperatur 

Rumsluftens temperatur är låg med en relativt hög gradient mellan 0.1m och 1.7 m. 

Medeltemperaturen under två veckor vid vinterfall uppgår till 20.8°C i vardagsrum och 20.3° 

C i sovrum. Hyresgästerna har påpekat att de vill kunna stänga spaltventiler då det är kallt ute. 

Tabell 4.4 Sammanställning av temperaturmätning kv Forsbacka 

Ute Vard 1.7 Vard 0.1 Gradient Sovrum Badrum 

Medel -0.6 20.8 20.1 0.7 20.3 22.0 

Max 14.3 21.7 21.1 2.9 21.2 23.2 

Min -11.1 19.4 17.3 -0.5 19.3 20.6 

22

Specifikt effektbehov SFP 

För de tre fläktarna är medelvärdet för SFP 0.43 kW/(m 3 /s). 

Osuppfångning 

I den lägenhet där osuppfångningsmätning utfördes var osuppfångningen 65% och flödet 

genom kåpan ca 12 l/s vilket är lägre än de 20 till 25 l/s som tillverkaren rekommenderar. 

Med ett flöde på 20 – 25 l/s kan det vara troligt att osuppfångningen når de 75 % som är 

skallkravet. Ett sådant driftfall har dock ej varit aktuellt att prova. 

Tabell 4.5 Osuppfångning kv Forsbacka 

Uppfångning 

Doserat 41.1 Liter 

I rum 14.4 Liter 

Mätt flöde varmt 12 l/s 

Uppfångning 65 % 

Avklingning 

Omsättning 0.98 oms/h 

Utvädringstid 61 Min 

TVOC 

TVOC-värdet vid eftermätningen var 255 µg/m 3 . 

23

Tabell 4.6 Funktionskrav kv Forsbacka 

FUNKTION KRAV MÄTRESULTAT ANMÄRKNING 

Skall Bör Skallkrav Börkrav 

Uppfyllas Uppfyllas uppfylls uppfylls 

Allmänt 

Kontinuerlig luftväxling 0,35 l/s,m 2 Behovsanp 

. 

Nej Nej Spaltventiler gå ej att öppna/stänga. 

Kan upplevas som negativt * 

Kök Ojämn injustering Lågt flöde 

Hansgården 

Lägsta 

osuppfångningsförmåga 

75% 80% Nej 75 % underskrids då flöde är lägre än 

12 l/s 

Ljudnivå (LpA) 35 dB 31 dB Ja 

LpA max 40 dB 36 dB Ja 

LpC 55 dB Ja 

Sovrum 

Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja 

Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s Ja 

Rumsluftens temperatur 22 +/- 2°C 21 +/- 1°C Nej Låg temperatur (se kommentar) 

Vertikal 

temperaturdifferens 

Långvarigt 30 dB 26 dB Ja 

(LpA) 

Kortvarigt LpA Fmax 35 dB 31 dB Ja 

Lågfrekvent LpC 50 dB 46 dB Ja 

Vardagsrum 



Rumsluftens temperatur 22 +/- 2°C 21 +/- 1°C nej Låg temperatur (se kommentar) 

Vertikal 


Långvarigt LpC 30 dB 26 dB Ja 


Lågfrekvent 50 dB 46 dB Ja 

Badrum 

Luftutbyteseffektivitet >49% Ja 

Luftfuktighet

Kv Vårfrugillet 

Upprustningen har omfattat: 

• I byggnaden har två nya frånluftsfläktar installerats. 

• Tilluften tas in mellan fönsterglasen och tillförs rummet via diffusordon i övre 

fönsterbågen. Genom att ta in luften mellan glasen förvärms luften och energiförlusterna 

genom fönstret reduceras. 

• Köken är försedda med kökskåpa med termiskt styrd forcering. En ventil i kåpans övre del 

öppnas av spisens värme till ett forceringsflöde och stänger till ett grundflöde på ca 5 l/s 

vid rumstemperatur. 

• Kontrollventiler i badrum har behållits liksom plåtkanaler i schakt och samlingskanaler av 

betongblock på vinden. 

Luftflöden 

Luftflödena har ökats och injusterats och ligger över de minimikrav som ställts. 

Luftutbyteseffektiviteten är god utom i en lägenhet. I denna lägenhet är temperaturgradienten 

av okänd anledning negativ dvs temperaturen är högre 0.1 m från golv än 1.7 m. 


Volymkåpan i köket uppfyller inte de krav som ställs. Skillnaden i flöde med respektive utan 

värme från spisen är liten. Den forcering som erhålles är inte tillräcklig för att erhålla 75% 

osuppfångning. Detta beror antingen på för lågt undertryck i frånluftskanalen eller att den 

temperatur vid vilken full forcering skall ske är satt för högt eller båda orsakerna. 

Temperatur 

Temperaturvariationerna i och mellan lägenheter är relativ stora men kan delvis bero på 

frekvent fönstervädring. Medeltemperaturen är uppmätt till 19.8°C och 19.1°C på 1.7 m över 

golv respektive 0.1 m över golv i vardagsrummet. 

Temperaturgradienten är 1.0°C som medelvärde vilket är ett jämförelsevis högt värde. En stor 

andel av de boende klagar på låg temperatur och kalla golv. 

Radongashalt 

I byggnaden har höga radongashalter uppmätts, i en lägenhet över gällande gränsvärde vilket 

kan medföra sanitär olägenhet. Värdena har inte ändrats efter åtgärder trots ökat luftflöde. 

Specifikt Eleffektbehov för fläktdrift – SFP 

Aggregatprestanda har förbättrats kraftigt med avseende på Specifikt Eleffektbehov för 

fläktdrift – SFP i första hand beroende på förbättrad fläktverkningsgrad. 

TVOC 

TVOC-värdet vid eftermätningen var mindre än 50 µg/m 3 . 

25

Luftfuktighet i badrum 

I en av de undersökta lägenheterna var fuktavklingningen betydligt långsammare än i de andra 

undersökta lägenheterna. Detta berodde sannolikt på för lågt luftflöde som understeg 15 l/s. 

Vi mätningar av specifikt luftflöde och luftutbyteseffektivitet som utfördes vid ett senare 

tillfälle uppnåddes 15 l/s och luftutbytes effektiviteten var god. 

Tabell 4.7 Funktionskrav kv Vårfrugillet 



Uppfyllas uppfyllas uppfylls Uppfylls 

Allmänt 

Kontinuerlig luftväxling 0,35 l/s,m 2 Behovsan. Ja Nej Se kommentar 

Kök 

Lägsta 


75% 80% Nej Se kommentar 



LpC 55 dB Ja 

Sovrum 



Rumsluftens temperatur 22 +/- 2°C 21 +/- 1°C Ja 

Vertikal 


Långvarigt 

(LpA) 

30 dB 26 dB Ja 



Vardagsrum 



Rumsluftens temperatur 22 +/- 2°C 21 +/- 1°C nej Se kommentar 

Vertikal 




Badrum 


Luftfuktighet

Kv Våldö 

Upprustningen har omfattat: 

• Ny fläkt har installerats på tak. 

• Tilluften tas in mellan fönsterglasen och tillförs rummet via diffusordon i övre 

fönsterbågen. Genom att ta in luften mellan glasen förvärms luften och energiförlusterna 

genom fönstret reduceras. Samtidigt reduceras yttemperaturen på den inre glasytan vilket 

påverkar den operativa temperaturen. 

• Köken är försedda med kökskåpa med termiskt styrd forcering. En ventil i kåpans övre del 

öppnas av spisens värme till ett forceringsflöde och stänger till ett grundflöde på ca 5 l/s 

vid rumstemperatur. 

• Kontrollventiler i badrum har behållits 


Volymkåpan i köket uppfyller inte de krav som ställs. Skillnaden i flöde som uppmätts i fält 

med eller utan värme från spisen är liten och inte tillräckligt för att åstadkomma forcering som 

klarar 75 % osuppfångning. Detta beror antingen på för lågt undertryck i frånluftskanalen 

eller att den temperatur vid vilken full forcering skall ske är satt för högt eller båda. 

Temperaturer 

Lufttemperaturer i vardagsrum och sovrum är relativt låga 20.7°C respektive 19.6°C. Den 

låga lufttemperaturen i kombination med låga yttemperaturer på fönsterglasets insida kan ge 

komfortproblem i form av bland annat drag vilket också framgår av enkätundersökningen. 

Tryckdifferens över fasad 

I en av de undersökta lägenheterna ligger tryckdifferensen mellan 15 och 20 Pascal under två 

till tre dygn i mitten av mätperioden på ca 14 dagar. Nivån var lägre än 15 pascal under den 

största delen av mätperioden 

TVOC 

TVOC-värdet vid eftermätningen var 65 µg/m 3 . 

27

Tabell 4.8 Funktionskrav kv Våldö 



Allmänt Uppfyllas Uppfyllas uppfylls uppfylls 

Kontinuerlig luftväxling 0,35 l/s,m 2 Behovsanp 

. 

ja nej 

Kök 

Lägsta 


75% 80% nej Se kommentar 

Ljudnivå (LpA) 35 dB 31 dB ja 

LpA max 40 dB 36 dB ja 

LpC 55 dB ja 

Sovrum 

Luftutbyteseffektivitet >40% >49% ja 

Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s ja 

Rumsluftens temperatur 22 +/- 2°C 21 +/- 1°C ja 

Vertikal 


Långvarigt 

(LpA) 

30 dB 26 dB ja 

Kortvarigt LpA Fmax 35 dB 31 dB ja 

Lågfrekvent LpC 50 dB 46 dB ja 

Vardagsrum 

Luftutbyteseffektivitet >40% >49% ja 

Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s ja 

Rumsluftens temperatur 22 +/- 2°C 21 +/- 1°C ja Se kommentar 

Vertikal 

Långvarigt LpC 30 dB 26 dB ja 

Kortvarigt LpA Fmax 35 dB 31 dB ja 

Lågfrekvent 50 dB 46 dB ja 

Badrum 

Luftutbyteseffektivitet >49% ja 

Luftfuktighet

Kv Spårö 


• En dubbelsugande radialfläkt med bakåtböjda skovlar har installerats. Flödet varieras med 

hjälp utetemperatur-kompenserad tryckreglering. 

• Tilluften tas in via borstlister i överkant på fönster vilka ersätter befintliga uteluftintag. 

• Köken har försetts med kåpa och fläkt för forcering. 

• I badrum är kontrollventil installerad samt badrumsdörr har försetts med överluftsdon. 

Luftflöden 

Luftflödena har injusterats till en betydligt jämnare nivå än före ombyggnad. Detta har medför 

att flöden kunnat reduceras med ca 30 procent trots att flera lägenheter fått ett ökat flöde. 

Grundflöden uppnår minkravet 0.35 l/s,m 2 . 

Bad- och sovrum har sämre luftutbyte än resten av lägenheten på grund av planlösningen. 

Detta ger dock inte något problem eftersom flödesnivån ändå räcker till. 


Kökets spisfläkt har mycket god forceringskapacitet ca 60 l/s och en osuppfångningsförmåga 

på nästan 90 %. 

Ljud 

Skallkravet med avseende på ljudnivå uppnås inte då köksfläkten är i forceringsläge 3 (max). 

Men då osuppfångningen är effektiv, kan köksfläkten köras med lägre varvtal (läge 2) med 

lägre ljudnivå och skallkraven uppfylles därmed. 

Lufttemperatur 

Värmesystem är väl injusterat med små temperaturvariationer. 


Aggregatprestanda har förbättrats kraftigt med avseende på Specifikt Eleffektbehov för 

fläktdrift – SFP både beroende på sänkta tryckfall och förbättrad fläktverkningsgrad. 

TVOC 

TVOC-värdet vid eftermätningen var fortfarande lite högt, 430 µg/m 3 , i förhållande till övriga 

testobjekt men inom det intervall där bostadshus normalt ligger enligt Yrkes- och 

miljömedicinska kliniken. Enligt områdesansvarig har de målat om 4 lägenheter under våren, 

vilket kan vara en orsak till det förhöjda värdet. 

Samtliga skallkrav uppfylls med förutom spisfläktens ljudnivå vid full forcering. 

29

Tabell 4.9 Funktionskrav kv Spårö 



Uppfyllas Uppfyllas uppfylls uppfylls 

Allmänt 

Kontinuerlig luftväxling 0,35 l/s,m 2 Behovsanp Ja Nej 

Kök 

Lägsta 


75% 80% Ja Ja 


LpA max 40 dB 36 dB Ja Vid forcering läge 2 

LpC 55 dB Nej Forcering läge 3 ger 56 dBA 

Sovrum 

Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Ja 



Vertikal 


Långvarigt 

(LpA) 

30 dB 26 dB Ja Ja 

Kortvarigt LpA Fmax 35 dB 31 dB Ja Ja 

Lågfrekvent LpC 50 dB 46 dB Ja Ja 

Vardagsrum 




Vertikal 

Långvarigt LpA 30 dB 26 dB Ja 



Badrum 


Luftfuktighet

Kv Portugisen 


• Befintliga axialfläktar har behållits och kompletterats med utetemperaturkompenserad 

tryckreglering. 

• Befintliga springventiler har bytts till temperaturreglerade fönsterventiler. 

• Köken har försetts med kåpa med fläkt för forcering. 

• I badrummen har man installerat kontrollventiler som försetts med forceringsdon med 

timer. Befintliga murade kanaler har behållits. 

Vid renovering av badrum blev frånluftskanalerna skadade på ett flertal ställen i två av fem 

trappuppgångar. Dessa lägenheter är inte med i utvärderingen. 

Luftflöden 

Luftflödena i de studerade lägenheterna är lägre än angivna skallkrav trots att flödena ökats 

efter upprustningen. Före åtgärder varierade luftflödena betydligt mellan lägenheterna vilket 

har förbättrats avsevärt jämför med före upprustning. Man kan notera att det specifika 

luftflödet (uppmätt med spårgas) generellt sett är högre än flöde uppmätt över don. Detta 

beror bland annat på vindpåverkan och läckage. 


Kökets spisfläkt har mycket god forceringskapacitet ca 60 l/s och en osuppfångningsförmåga 

på 83 %. 

Luftutbyteseffektivitet 

Luftutbyteseffektivitet är relativt låg men uppfyller skallkrav som medelvärde i de studerade 

lägenheterna och med hänsyn taget till mätmetodens fel på ± 7%. 


Aggregatprestanda har förbättrats något med avseende på Specifikt Eleffektbehov för 

fläktdrift – SFP i första hand beroende på sänkta tryckfall. Verkningsgraden har reducerats 

något troligen på grund av tillkommande reglerutrustning. Trots detta uppfylls ställda börkrav 

på SFP 

TVOC 

TVOC-värdet vid eftermätningen var mindre än 50 µg/m 3 . 

31

Tabell 4.10 Funktionskrav kv Portugisen 



Uppfyllas Uppfyllas Uppfylls Uppfylls 

Allmänt 

Kontinuerlig luftväxling 0,35 l/s,m 2 Behovsanp Nej Nej 0,35 l/s,m 

. 

2 uppnådes efter injustering 

efter tävlingen 

Kök 

Lägsta 


75% 80% Ja Ja 



LpC 55 dB Ja 

Sovrum 

Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Nej 



Vertikal 


Långvarigt 

(LpA) 

30 dB 26 dB Ja 



Vardagsrum 

Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Nej 



Vertikal 




Badrum 

Luftutbyteseffektivitet >49% Ja Lägre värden i vissa rum 

Luftfuktighet

4.2 Enkätundersökningar 

4.2.1 Inledning 

Enkäten 

Den enkät som använts är den s k SABO-enkäten som togs fram 1990 av Stockholms 

utrednings- och statistikkontor (USK). Fördelen med att använda enkäten är att den är 

standardiserad och väl utprovad. Den närmar sig hyresgästen med utgångspunkt från 

lägenheten. Tack vare att Stockholms stad har använt enkäten i sin stora kartläggning av hur 

inneklimatet upplevs i Stockholms flerbostadsbestånd med över 10 000 svar finns idag goda 

referenstal för vad som är att betrakta som normala besvärsnivåer när det gäller värme, 

ventilation, ljus och ljud samt hälsa. Enkäten kompletterades med frågor om spisfläktar. 

Enkätstudien före genomfördes vintern 1998 och enkätstudien efter genomfördes vintern 

1999. 

I Bilagan 4 är fältarbetet för enkäten beskrivet. 

Tillförlitlighet och jämförbarhet 

Undersökningen är en totalundersökning med god svarsprocent båda åren för samtliga 

testobjekt och resultatet är därför representativt för de olika testobjekten. När det gäller 

tolkningen av resultatet bör man emellertid komma ihåg att nio procentenheter betyder en 

lägenhet/ en person i fastigheter med få lägenheter och fyra procentenheter i fastigheter med 

fler lägenheter. 

De referensvärden som används är ett genomsnitt av svaren från enkätundersökningen 1991- 

1992 i Stockholms flerbostadshusbestånd. Denna undersökning bestående av 

10 000 svar ger ett stort representativt material. De eventuella skillnader som jämförelserna 

ger är därför statistiskt säkerställda. 

Besvärsprofilerna och diagrammen grundar sig på svaren från de som bott i sin lägenhet 

längre än 6 månader. Skälet till detta är för att kunna tro att bostaden har påverkat hälsan bör 

boendetiden inte vara alltför kort. Då det gäller upplevt inomhusklimat bör den svarande ha 

upplevt såväl sommar- som vintermånader i lägenheten. Detta gör att bedömningsunderlaget 

vid en sambandsanalys av upplevd hälsa och inneklimat överensstämmer. 

33

4.2.2 Forsbacka 

Allmänt 

I det undersökta huset är nästan alla pensionärer, d v s 65 år eller äldre. I stort alla hushåll 

består av en person och inget hushåll har barn. Alla lägenhetsrepresentanter som besvarat 

enkäten är kvinnor. Drygt hälften har bott i huset mer än tio år. 

Efter upprustning tas uteluften in genom överkanten på fönster via temperaturstyrda och 

automatiska spaltventiler. Köksskåpen har försetts med utetemperaturreglerad ventil. Köken 

ventileras via volymkåpan Casamja med fläktförstärkt självdrag. 

Luftkvalitet 

De boendes bedömning av luftkvaliteten som helhet är identisk med situationen före 

upprustningen och något bättre än stockholmsreferensen. Besvärsnivån när det gäller eget 

matos är lägre efter upprustningen men högre jämfört med stockholmsreferensen. 

Förekomsten av grannars matos överensstämmer mellan undersökningstillfällena och är högre 

än snittet för Stockholms flerbostadshus. Andel lägenheter där de boende besväras av fukt 

överensstämmer mellan undersökningstillfällena. Det är ett litet problem i denna fastighet och 

lägre jämfört med referensen. Andelen boende som besväras av olika lukter har fördubblats, 

men är lägre än genomsnittet för Stockholms flerbostadshus. 

Värme 

Värmekomforten uppfattas som helhet bra i 90% av lägenheterna före upprustningen då de 

boendes bedömning av komforten i bostaden visade på en väsentligt högre andel nöjda än vad 

som är vanligt i Stockholms flerbostadshus. Ingen tyckte värmekomforten var dålig vintertid. 

Efter upprustningen har andelen nöjda minskat och besvärsnivåerna är högre i alla avseenden 

utom för drag. Antalet lägenheter där man upplever drag har inte ökat däremot upplever man 

drag i fler rum. Högre besvärsnivåer noteras för kalla golv, drag i vardagsrum och från 

ventiler samt kall lägenhet. Värdena efter upprustningen ligger också väsentligt över 

genomsnittet för Stockholms flerbostadshus. Det är också fler i detta hus som besväras av 

ojämn temperatur efter upprustningen jämfört med situationen före, då en lägre andel jämfört 

med stockholmsreferensen besvärades. 

Det är också något fler som saknar möjligheter att kunna påverka värmen både jämfört med 

situationen före upprustningen och jämfört med stockholmsreferensen. 

Vanligast är besvär av drag i vardagsrum, kök och från ventiler. Drag kan vara en orsak till att 

temperaturen känns låg främst i vardagsrum men också i kök. 

En orsak till den stora ökningen av besvär beträffande temperatur vinter kan vara att det ökade 

värmeenergibehovet till följd av ökade luftflöden ej till fullo kunde kompenseras pga dålig 

kapacitet på fjärrvärmen. Fjärrvärmekapaciteten är nu åtgärdad. 

34

Volymkåpan Casamja 

Köken ventileras via volymkåpan Casamja med fläktförstärkt självdrag. De boende besväras i 

lägre utsträckning av eget matos efter installationen. Tillverkaren av Casamja rekommenderar 

i skötselanvisningen att fläktens filter rengörs en gång i månaden, något som i stort ingen av 

de boende lever upp till. En orsak kan vara att man tycker att de är svårt att ta loss filtret. Man 

tycker också att det är svårt att lyfta bort spiskåpans fronthuv för rengöring. De boende ser 

också andra nackdelar med kåpan. Man tycker att kåpans osupptagning är dålig, man slår 

huvudet i den och det är svårt att laga mat på de inre plattorna. 

Ljud och ljus 

Majoriteten tyckte att lägenheten var tyst, men var tredje stördes av ljud från 

vattenledningarna före upprustningen. Störningen har minskat mellan undersökningstillfällena 

och överensstämmer med stockholmsreferensen. Ljusförhållandena uppfattas som bättre både 

före och efter upprustningen jämfört med genomsnittet för stockholmsreferensen. 

Hälsobesvär 

I detta hus är andelen allergiker 20%, vilket är lägre än andelen i Stockholms flerbostadshus i 

genomsnitt, som är 36%. För samtliga hälsobesvär är andelen i huset densamma eller lägre än 

referensvärdet. Andelen svarande som kopplar besvären till bostaden är lägre än genomsnittet. 

35

Tabell 4.11 Besvärsprofil över inneklimatet för kv Forsbacka. Andel boende som 

upplever problem/besväras: Ref: snitt Stockholms flerbostadshus. 

Värmekomfort, ojämn temp., luftkval., och ljus har besvärsnivå ”0” före. 

Värme 

Ventilation 

Ljud och 

ljus 

Värmekomfort 

vinter 

Temperatur 

vinter 

Ojämn 

temperatur 

Kalla golv 

Ej påverka 

värmen 

Drag 

Luftkvalitet 

Eget matos 

Grannars 

matos 

Torr luft 

Lukter 

Fukt 

Kondens 

Ljud 

Ljus 

0 

0 

9 

9 

9 

18 

18 

27 

27 

36 

36 

0 20 40 60 80 100 

1998 1999 

55 

64 

73 

81 

Referens 

20 

40 

13 

41 

31 

53 

11 

29 

8 

- 

38 

17 

9 

18 

21 

36

4.2.3 Vårfrugillet 

Allmänt 

Åldersstrukturen bland lägenhetsinnehavarna är relativt jämnt fördelad. Det är 

framförallt en- och tvåpersonshushåll, med tyngdpunkt på tvåpersonshushåll som bor i 

fastigheten. En tredjedel tillhör barnhushåll. Av de som besvarat enkäten är drygt 

hälften kvinnor. En tredjedel har bott i mer än 10 år i lägenheten och 10% mindre än ett 

år. 

Tilluften tas in mellan fönsterglasen och tillförs rummet via diffusordon i övre 

fönsterbågen. Köken har försetts med Casamja volymkåpa med termiskt styrd forcering. 

Luftkvalitet 

De boendes bedömning av luftkvaliteten som helhet bättre jämfört med situationen före 

upprustningen och är något bättre än stockholmsreferensen. Besvärsnivåerna när det 

gäller eget och grannars matos är lägre efter upprustningen samt lägre än 

stockholmsreferensen. Lägenheter där de boende besväras av lukter av olika slag utgör 

ett större problem efter upprustningen och är också högre än stockholmsreferensen. Ett 

annat bevis på att luftkvaliteten inte upplevs god är att de boende känner av unken luft. 

Andelen lägenheter där de boende upplever unken luft är både högre efter 

upprustningen och jämfört med stockholmsreferensen. Lägenheter där de boende 

besväras av fukt har ökat och är högre än genomsnittet liksom förekomsten av kondens. 

Värme 

Värmekomforten uppfattas som helhet bra i 60% av lägenheterna före upprustningen då 

de boendes bedömning av komforten var nära nog identisk med stockholmreferensen. 

Efter upprustningen har andelen nöjda halverats och besvärsnivåerna är högre än 

stockholmsreferensen i alla avseenden. Det gäller kalla golv, drag från olika källor och 

kall lägenhet. Det är också fler i detta hus som besväras av ojämn temperatur efter 

upprustningen jämfört med situationen före men även då besvärades en högre andel 

boende av ojämn temperatur jämfört med stockholmsreferensen. 

Det är också fler som saknar möjligheter att kunna påverka värmen jämfört med 

stockholmsreferensen, men andelen är oförändrad mellan undersökningstillfällena. 

Vanligast är att besväras av drag i vardagsrum och kök. Drag kan vara en orsak till 

temperaturen känns låg i vardagsrum. 

Volymkåpan Casamja 

Köken ventileras via volymkåpan Casamja med termisk styrd forcering. De boende 

besväras i lägre utsträckning av eget matos efter installationen. Tillverkaren Casamja 

rekommenderar i skötselanvisningen att kåpans filter rengörs en gång i månaden. I var 

tredje lägenhet lever de boende upp till rekommendationen och i hälften av lägenheterna 

rengörs filtret inte lika ofta men minst en gång i halvåret. 

Fler tycker det är lättare att lossa filtret än att lyfta bort kåpans front vid rengöring, som 

fler tycker är svårt än lätt. Däremot tycker majoriteten att belysningen i köket blivit 

bättre efter installationen. De boende ser andra nackdelar med kåpan. Man tycker att 

37

kåpan sitter för lågt, man slår huvudet i den och det är svårt att laga mat på inre 

plattorna. 

Ljud och ljus 

Så gott som samtliga tycker att de har en tyst och lagom ljus lägenhet. Både ljud- och 

ljusförhållandena uppfattas som bra och bättre både före och efter upprustningen 

jämfört med genomsnittet för Stockholms flerbostadshus. 

Hälsobesvär 

I detta hus är andelen allergiker 59%, vilket är betydligt högre än andelen i Stockholms 

flerbostadshus i genomsnitt, som är 36%. För besvär med ögon, näsa och hals är 

andelen i huset högre efter upprustningen och densamma eller högre än referensvärdet. 

Andelen som tror att besvären beror på bostaden är högre än för stockholmsreferensen. 

38

Tabell 4.12 Besvärsprofil över inneklimatet för kv Vårfrugillet. 

Andel boende som upplever problem eller besväras av följande: 

Referens = genomsnittsbesvär i Stockholms flerbostadshus 

Värme 

Ventilation 

Ljud och 

ljus 

Värmekomfort 

vinter 

Temperatur 

vinter 

Ojämn 

temperatur 

Kalla golv 

Ej påverka 

värmen 

Drag 

Luftkvalitet 

Eget matos 

Grannars 

matos 

Torr luft 

Lukter 

Fukt 

Kondens 

Ljud 

Ljus 

0 

4 

4 

4 

8 

15 

19 

19 

39 

46 

46 

0 20 40 60 80 100 

1998 1999 

58 

69 

69 

69 

39 

Referens 

20 

40 

13 

41 

31 

53 

11 

29 

8 

- 

38 

17 

9 

18 

21

4.2.4 Våldö 

Allmänt 

I det undersökta huset är två tredjedelar pensionärshushåll. Närmare hälften är 

enpersonshushåll och resten med några få undantag är tvåpersonshushåll. Det finns 

endast tre barnhushåll. Två tredjedelar av de svarande är kvinnor. Ca 70% har bott i sin 

lägenhet i mer än 10 år. 

Efter upprustningen tas tilluften i lägenheten in mellan fönsterglasen och tillförs rummet 

via diffusordon i övre fönsterbågen. Köken är försedda med kökskåpa med termiskt 

styrd forcering. Någon undersökning av de boendes syn på kåpan ingick inte i 

uppdraget. 

Luftkvalitet 

De boendes bedömning av luftkvaliteten som helhet är bättre jämfört med situationen 

före upprustningen och bättre jämfört med stockholmsreferensen. Besvärsnivån när det 

gäller eget matos är väsentligt lägre efter upprustningen och lägre jämfört med 

stockholmsreferensen. Problem med grannars matos är litet såväl före som efter 

upprustningen men också jämfört med stockholmsreferensen. Lägenheter där de boende 

besväras av fukt är lägre efter upprustningen och jämfört med stockholmsreferensen. 

Andelen boende som besväras av olika lukter har minskat och ligger i stort på samma 

nivå som genomsnittet. Förekomsten av kondens har minskat men förekommer i högre 

utsträckning än genomsnittet för Stockholms flerbostadshus. 

Värme 

Värmekomforten uppfattas som helhet bra i en fjärdedel av lägenheterna före 

upprustningen. De boendes bedömning av komforten i bostaden visade på väsentligt 

lägre andel nöjda än vad som är vanligt i Stockholms flerbostadshus. Efter 

upprustningen har andelen nöjda ökat något, men är fortfarande mycket lägre än 

stockholmsreferensen. Svaren på samtliga frågor som rör värmekomforten i bostaden 

visar på hög besvärsnivå före upprustningen och ännu högre efter upprustningen. De 

flesta upplever att det drar någonstans i lägenheten, framför allt i vardagsrum har 

besvären ökat men också i sovrum och kök samt från fönster och golv. Fönsterdraget är 

väsentligt högre efter upprustningen och dubbelt så högt som stockholmsreferensen. 

Höga besvärsnivåer noteras för kalla golv, drag och kall lägenhet såväl före som efter 

upprustningen och samtliga besvärsnivåer är högre än stockholmsreferensen. Drag kan 

vara en orsak till att temperaturen känns låg främst i vardagsrum och sovrum. Det är fler 

i detta hus som besväras av ojämn temperatur efter upprustningen jämfört med 

situationen före och väsentligt fler jämfört med stockholmsreferensen. 

En tredjedel saknar egna möjligheter att kunna påverka värmen i bostaden efter 

upprustningen. Det är färre än före upprustningen men något fler jämfört med 

stockholmsreferensen. 

40

Ljud och ljus 

Hälften tycker att lägenheten är tyst, vilket överensstämmer med stockholmsreferensen. 

Men i var tredje lägenhet störs de boende av ljud från vattenledningarna. Störningarna 

har minskat något mellan undersökningstillfällena men är väsentligt högre än 

stockholmsreferensen. Ljusförhållandena uppfattas som bra både före och efter 

upprustningen och överensstämmer med genomsnittet för stockholmsreferensen. 

Hälsobesvär 

I detta hus är andelen allergiker 50%, vilket är högre än andelen i Stockholms 

flerbostadshus i genomsnitt, som är 36%. För samtliga hälsobesvär är andelen med 

besvär densamma eller lägre efter upprustningen men också lägre än referensvärdet. 

Andelen svarande som kopplar besvären till bostaden är också lägre än genomsnittet. 

41

Tabell 4.13 Besvärsprofil över inneklimatet för kvVåldö. 



Värme 

Ventilation 

Ljud och 

ljus 

Värmekomfort 

vinter 

Temperatur 

vinter 

Ojämn 

temperatur 

Kalla golv 

Ej påverka 

värmen 

Drag 

Luftkvalitet 

Eget matos 

Grannars 

matos 

Torr luft 

Lukter 

Fukt 

Kondens 

Ljud 

Ljus 

0 

0 

6 

6 

6 

6 

13 

13 

38 

38 

44 

44 

0 20 40 60 80 100 

1998 1999 

69 

75 

88 

42 

Referens 

20 

40 

13 

41 

31 

53 

11 

29 

8 

- 

38 

17 

9 

18 

21

4.2.5 Spårö 

Allmänt 

I huset bor endast 16% pensionärer, 70% av de svarande är mellan 45 och 64 år. De 

flesta tillhör hushåll med tre eller fler personer och närmare två av tre är barnhushåll. 

Av de svarande lägenhetsrepresentanterna är kvinnorna i liten övervikt. 40% har bott i 

mer än 10 år i lägenheten och 16% mindre än ett år. 

Tilluften tas in via borstlister i överkant av fönster. Köken är försedda med en spisfläkt 

med kåpa med grundflöde kombinerat med forcering genom inbyggd fläkt. 

Luftkvalitet 

De boendes bedömning av luftkvaliteten är i stort identisk med situationen före samt 

jämfört med stockholmsreferensen. Besvärsnivåerna när det gäller eget och grannars 

matos är lägre efter upprustningen och bättre än stockholmsreferensen. Lägenheter där 

de boende besväras av lukter av olika slag utgör ett mindre problem efter upprustningen 

och är lägre än stockholmsreferensen. Ett bevis på att luftkvaliteten fortfarande inte 

upplevs som god kan vara att de boende känner av olika lukter t ex unken luft. Andelen 

lägenheter där de boende upplever unken luft har minskat något mellan 

undersökningstillfällena och överensstämmer med stockholmsreferensen. Lägenheter 

där de boende besväras av kondens har ökat något och är i nivå med snittet. 

Värme 

Värmekomforten uppfattas som helhet bra i hälften av lägenheterna och upplevs som 

bättre jämfört med före upprustningen, men sämre än snittet för Stockholms 

flerbostadshus. Kalla golv och kallt i lägenheten besväras lika många av före och efter 

och det är fler jämfört med stockholmsreferensen. Problem med att det drar i lägenheten 

har minskat mellan undersökningstillfällena och överensstämmer i stort med 

stockholmreferensen. Drag från fönster och i vardagsrum, sovrum och kök har minskat 

något. Det är mer än dubbelt så många som besväras av ojämn temperatur efter 

upprustningen som före och jämfört med referensvärdet är andelen högre i detta hus. 

Det är något fler som saknar möjligheter att påverka värmen efter upprustningen än 

före. Jämfört med stockholmreferensen är andelen högre efter upprustningen. 

Spisfläkten Futurum 

Köken ventileras med hjälp av en spisfläkt med kåpa med grundflöde kombinerat med 

forcering genom inbyggd fläkt. Fläkten har två vred, timern och vredet som reglerar 

fläktmotorns hastighet. 

De boende besväras i mycket lägre utsträckning av eget matos efter installationen. 

Filtret bör rengöras en gång i månaden. I tre av fyra lägenheter rengörs filtret enligt 

tillverkarens rekommendation. Ingen tycker det är svårt att lossa filter och fläkthjul. 

Alla som gjort det tycker att det är lätt. Två tredjedelar tycker att belysningen i köket 

blivit bättre efter installationen. 

43

När de boende använder timern sätter de den vanligen på 30 minuter och vredet som 

reglerar fläktmotorns hastighet på mellanläge. Boendesynpunkter på fläkten är sällsynta, 

men det råder en viss oklarhet i hur fläkthjulet tas bort. 

Ljud och ljus 

25% tycker att de har en tyst lägenhet och det är något färre jämfört med före 

upprustningen och betydligt färre än genomsnittet för Stockholms flerbostadshus. Det är 

framför allt ljud från grannlägenheter och trapphus som anges men också ljud från 

vattenledningarna. Uppfattningen om lägenhetens ljusförhållanden har förbättrats något 

och överensstämmer med snittet för staden. 

Hälsobesvär 

I detta hus är andelen allergiker 45%, vilket är något högre än snittet för Stockholms 

flerbostadshus, som är 36%. Trots detta visar hälsoprofilen att besvärsnivåerna för de 

olika besvären ligger i nivå eller lägre än stockholmsreferensen, men högre jämfört med 

före upprustningen. Det är relativt få som sätter sina hälsobesvär i samband med 

bostaden. Andelen som relaterar besvären till bostaden är lägre jämfört med 

stockholmsreferensen. 

44

Tabell 4.14 Besvärsprofil över inneklimatet för kv Spårö. 



Värme 

Ventilation 

Ljud och 

ljus 

Värmekomfort 

vinter 

Temperatur 

vinter 

Ojämn 

temperatur 

Kalla golv 

Ej påverka 

värmen 

Drag 

Luftkvalitet 

Eget matos 

Grannars 

matos 

Torr luft 

Lukter 

Fukt 

Kondens 

Ljud 

Ljus 

4 

4 

8 

13 

13 

17 

17 

29 

29 

29 

38 

0 20 40 60 80 100 

1998 1999 

50 

50 

58 

58 

45 

Referens 

20 

40 

13 

41 

31 

53 

11 

29 

8 

- 

38 

17 

9 

18 

21

4.2.6 Portugisen 

Allmänt 

Åldersstrukturen bland lägenhetsinnehavarna är relativt jämnt fördelad. Det är 

framförallt en- och tvåpersonshushåll, med tyngdpunkt på tvåpersonshushåll som bor i 

fastigheten. Ett hushåll är barnhushåll. Av de som besvarat enkäten är tre fjärdedelar 

kvinnor. Två tredjedel har bott i mer än 10 år i lägenheten och 15% mindre än ett år. 

Tilluften tas in via termostatreglerade fönsterventiler. Köken är försedda med en 

spisfläkt med kåpa med hjälpfläkt för forcering. 

Luftkvalitet 

De boendes bedömning av luftkvaliteten som helhet är identisk med situationen före 

upprustningen och är något bättre än stockholmsreferensen. Besvärsnivåerna när det 

gäller eget och grannars matos är lägre efter upprustningen samt lägre än 

stockholmsreferensen. Lägenheter där de boende besväras av lukter av olika slag utgör 

ett mindre problem både före och efter upprustningen och är också lägre än 

stockholmsreferensen. Ett bevis på att luftkvaliteten inte upplevs god kan vara att de 

boende känner av olika lukter t ex unken luft. Andelen lägenheter där de boende 

upplever unken luft överensstämmer mellan undersökningstillfällena och är lägre än 

jämfört med stockholmsreferensen. Lägenheter där de boende besvärades av kondens 

var högre än stockholmsreferensen före upprustningen men har minskat och 

överensstämmer med snittet efter upprustningen. 

Värme 

Värmekomforten uppfattades som helhet bra i 70% av lägenheterna före upprustningen 

och i 60% efter. Efter upprustningen är de boendes bedömning av komforten nära nog 

identisk med stockholmsreferensen. Kalla golv och drag besväras något fler av efter och 

det är också fler jämfört med stockholmsreferensen. Besvär av att lägenheten känns kall 

har ökat något mellan undersökningstillfällena och överensstämmer i stort med 

stockholmreferensen. Drag från fönster och i vardagsrum men också sovrum och kök 

har ökat. Drag kan också vara en orsak till temperaturen känns låg i vardagsrum. Det är 

få i detta hus som besväras av ojämn temperatur såväl före som efter upprustningen och 

jämfört med referensvärdet är andelen lägre i detta hus. 

Det är något fler som saknar möjligheter att påverka värmen före upprustningen än 

efter. Jämfört med stockholmsreferensen är andelen lägre. 

Spisfläkten Futurum 

Köken ventileras med hjälp av en spisfläkt med kåpa som är försedd med hjälpfläkt för 

forcering. Fläkten har två vred, timern och vredet som reglerar fläktmotorns hastighet. 

De boende besväras i lägre utsträckning av eget matos efter installationen. Filtret bör 

rengöras en gång i månaden. I närmare hälften av lägenheterna rengörs filtret enligt 

tillverkarens rekommendation. En orsak till att inte fler rengjort filtret kan vara att de 

boende tycker att det är svårt att ta loss filtret en annan orsak kan vara dålig information 

till hyresgästerna. Både filter och fläkthjul tycks vara lätta att ta bort vid rengöring, men 

46

många boende har som sagt ingen egen erfarenhet. Hälften tycker att belysningen i 

köket blivit bättre efter installationen. 

I allmänhet sätter de boende timern på 20 minuter och vredet som reglerar fläktmotorns 

hastighet på mellanläge. Man är irriterad över att timern inte går att dra tillbaka om man 

ställt in fel tid och man tycker att fläkten låter för mycket. Timern stängs också av 

alltför ljudligt. 

Ljud och ljus 

Tre av fyra tycker att de har en tyst lägenhet och ingen störs av vattenlednings- och 

ventilationsljud. Alla tycker att de bor i en ljus lägenhet. Både ljud- och 

ljusförhållandena uppfattas som bättre än genomsnittet för Stockholms flerbostadshus. 

Hälsobesvär 

I detta hus är andelen allergiker 31%, vilket i stort överensstämmer med snittet för 

Stockholms flerbostadshus, som är 36%. För samtliga hälsobesvär är andelen i huset 

lägre efter upprustningen och också lägre än referensvärdet. Andelen som relaterar 

besvären till bostaden är också lägre jämfört med stockholmsreferensen. 

47

Tabell 4.15 Besvärsprofil över inneklimatet för kv Portugisen. 



Värme 

Ventilation 

Ljud och 

ljus 

Värmekomfort 

vinter 

Temperatur 

vinter 

Ojämn 

temperatur 

Kalla golv 

Ej påverka 

värmen 

Drag 

Luftkvalitet 

Eget matos 

Grannars 

matos 

Torr luft 

Lukter 

Fukt 

Kondens 

Ljud 

Ljus 

0 

0 

0 

0 

8 

8 

8 

8 

8 

15 

15 

23 

46 

0 20 40 60 80 100 

1998 1999 

62 

84 

48 

Referens 

20 

40 

13 

41 

31 

53 

11 

29 

8 

- 

38 

17 

9 

18 

21

4.2.7 Hyresgästerna blev nöjdare med ventilationen 

Intresset för inomhusklimatets betydelse har ökat under senaste decennierna. Eftersom vi 

nordbor vistas stor del av våra liv inomhus är det särskilt viktigt att uppnå god komfort i våra 

bostäder. Eftersom inomhusklimatet också påverkar vår hälsa är det viktigt att försöka 

klarlägga inomhusklimatets betydelse för hälsan. 

Syftet med enkäten är att se hur de boende i fem testobjekt upplever sitt inomhusklimat och 

sin hälsa dels före dels efter ny ventilationslösning har satts in. Undersökningen är en 

totalundersökning med god svarsprocent båda undersökningstillfällena för samtliga testobjekt. 

I tre av de undersökta husen blev hyresgästerna på det hela taget nöjdare med ventilationen 

efter upprustningen och i två hus är andelen i stort oförändrad. Andelen missnöjda med 

ventilationen är också lägre jämfört med stockholmsreferensen. Det är framför allt besvär av 

eget matos som minskat. 

När det gäller värmen blir bilden en annan. I tre av husen upplever de boende att värmen i 

lägenheten på det hela taget försämrats efter upprustningen och i två hus är den i stort 

oförändrad. Högre besvärsnivåer noteras från olika dragkällor. Det gäller främst kalla golv 

och drag. Värdena efter upprustningen ligger också väsentligt över genomsnittet för 

Stockholms flerbostadshus. 

Efter upprustningen ventileras köken med volymkåpa eller spiskåpa med fläkt för forcering. I 

samtliga hus upplever man att besvär av eget matos minskat. Hyresgästerna som fått 

volymkåpa är generellt mindre nöjda än de som fått spisfläkt installerad. Det beror bla på att 

man tycker det är svårt att rengöra filter och huv. Generellt är man mer nöjd med belysningen 

i köken efter upprustningen. 

Man kan konstatera att de boende i stort är nöjda med den nya ventilationen. Däremot har 

värmekomforten försämrats. Andelen boende med hälsobesvär har i stort inte förändrats 

mellan undersökningstillfällena och är i allmänhet lägre jämfört med genomsnittet för 

Stockholms flerbostadshusbestånd. 

Om referensmaterialet fördelas på ägandekategori och byggnadsperiod kan man konstatera att 

andelen boende med hälsobesvär är mer frekvent i allmännyttans bestånd och hus byggda 

efter 1960. Allmännyttiga bostadsbolag är ägare till en förhållandevis stor andel av 

miljonprogrammets bostäder. De faktiskt observerade hälsobesvären är således högre bland 

boende i det allmännyttiga beståndet och byggnadsperioder efter 1960. 

Två av testobjekten är byggda före 1960 och Vårfrugillet, Våldö och Forsbacka strax efter 

1960. Jämförelsen med stockholmsreferensen torde vara den mest riktiga för samtliga 

testobjekt även om hänsyn tas till ägoförhållanden eftersom samtliga objekt är byggda kring 

1960 d v s före miljonprogrammet. 

49

Tabell 4.16 Andel boende i flerbostadshus med besvär fördelat på ägarkategori och 

byggnadsperiod (%) 

Trötthet Huvudvärk Ögon- 

irritation 

Näs- 

irritation 

Hals- 

irritation 

Hosta Hud- 

Besvär 

Ägare 

Allmän 27 12 10 15 12 8 9 

Privat 24 9 7 13 7 7 8 

Bostadsrätt 20 8 7 9 7 6 6 

Bygg-period 

-1930 24 8 7 11 9 6 9 

1930-1960 23 8 7 12 7 7 7 

1961-1975 28 14 11 16 13 10 9 

1976-1984 28 13 12 17 14 10 10 

1985- 

28 11 10 15 11 8 10 

Totalt 24 10 8 13 9 7 8 

50

4.3 Energimätningar 


Ventilationsluften från ett hus utan värmeåtervinning innehåller stora mängder värme. När 

frånluften ersättes med uteluft som tas in i rummen (vid självdrag och F-system) måste husets 

värmesystem värma upp luften. Därför är det av stort intresse att se hur värmebehovet 

förändras vid en upprustningen av ventilationssystemet. 

I tre av fastigheterna har man kunnat göra månatliga avläsningar av bl.a. värmeförbrukningen 

före och efter upprustningen. Men i två av fastigheterna har man inte haft möjlighet att avläsa 

värmeförbrukningen separat för testobjekten. I dessa fall har energibehovet för värme 

bestämts genom fältmätningar. Värmeeffektbehovet bestämdes därvid genom att mäta 

vattenflödet i radiatorsystemet, fram och retur temperaturer samt utetemperaturen. Den 

flödesmätare som använts för att mäta vattenflödet fungerar så att den skickar 

ultraljudsignaler mellan givare som suttit fastspända utanpå röret. 

Ett medelvärde av den uppmätta värmeeffekt divideras med ett medelvärde av 

temperaturdifferensen (17°C minus utetemperaturen) och ger ett specifikt värmeeffektbehov 

för byggnad uttryckt i [kW/°C]. Temperaturdifferensen (innetemperaturen minus 17°C) anses 

täckas av interna laster (personvärme, belysning, vitvaror, TV, mm.) För att erhålla 

årsvärmeenergibehovet för radiatorsystemet ett normalår multipliceras det specifika 

värmeeffektbehovet för byggnaden med antalet gradtimmar för uppvärmning till 17°C. 

Hur solen och vindens påverkan är i förhållande till ett representativt normalår vet man ej, 

följaktligen görs inga korrektioner för dem. 

Ovannämnda mätningar och beräkningar som utförts för Forsbacka och Våldö före och efter 

upprustning av ventilationssystemen redovisas nedan. 

4.3.2 Föremätningar 

kv Forsbacka 

Mätning av värmeenergianvändning (exkl. tappvarmvattenvärmning) har skett under perioden 

21 till 24 oktober 1997. Utomhustemperaturen var i genomsnitt 0.9°C. 

Tillförd värmeenergi uppmättes till 1 627 kWh. Byggnadens värmeeffektbehov beräknas till 

1627 kWh/ (75 timmar *(17-0,9)) = 1,35 kW/°C. Med 103 000 gradtimmar (Gävle) 

motsvarar detta ett värmebehov normalår om 139 MWh. 

kv Våldö 

Värmeanvändningen har mäts för 12 lgh (exkl. tappvarmvatten) under perioden 26/3-2/4 1997 

(167 timmar). Utomhustemperaturen var i genomsnitt 5.3°C. 

Tillförd värmeenergi uppmättes till 2566 kWh. Byggnadens värmeeffektbehov beräknas till 

2566 kWh/ (167 timmar*(17-5,3 grader))= 1,31 kW/°C. Med 87500 gradtimmar (Stockholm) 

motsvarar detta 115 MWh. Det ger ett värmebehov normalår om 172 MWh för de 18 lgh som 

testobjektet utgör. 

51

4.3.3 Eftermätningar 

kv Forsbacka 

För mätperioden är uppmätt 4 294 kWh under 146 timmar 11-17 februari 1999. 

Utomhustemperaturen var i genomsnitt –1,6 °C. 

Byggnadens värmeeffektbehov beräknas till 4294 kWh/ (146 timmar *(17-(-1.6))) = 1,58 

kW/°C. Med 103 000 gradtimmar motsvarar detta 163 MWh. 

En analys av vad ökningen från 139 MWh beror på återfinnes finns i delkapitel 4.4 nedan. 

kv Våldö 

För mätperioden är uppmätt 6 218 kWh under 239 timmar 12-22 februari 1999. 

Utomhustemperaturen var i genomsnitt 0,1 °C. 

Byggnadens värmeeffektbehov beräknas till 6218 kWh/ (239 timmar*(17-0.1 grader))= 1,54 

kW/°C. Med 87500 gradtimmar motsvarar detta 135 MWh. Det ger 202 MWh för de 18 lgh 

som testobjektet utgör. 

En analys av vad ökningen från 172 MWh beror på återfinnes i delkapitel 4.4 nedan. 

52

4.4 Energianalys ventilation 


Fastighetens energibehov bestämmes genom att mäta tillförd energi och därefter genom 

mätningar och beräkningar studera hur energi används och bortförs. Då ombyggnadsåtgärderna 

endast avser ventilationen, är det viktigt att beräkna förlusterna av ventilationen 

dvs avluftens värmeinnehåll och elenergi för fläktdrift under ett år. Andra parametrar som 

påverkar uppvärmningsenergin är värmeförluster från fastighetens klimatskal, ofrivillig 

ventilation genom otätheter, värmetillskott från sol, hyresgäster (människor och hyresgästsel) 

samt fastighetens installationer. 

Indata för energibalansberäkningarna utgörs av månadsavläsningar av total fjärrvärme- och 

tappvattenförbrukning (kall- eller varmvatten). Uppgifter saknas om förbrukningen av 

hushållsel och för vissa fastigheter har uppgifter om fastighetsel- och 

tappvarmvattenförbrukning ej varit tillgängliga. 

Ventilationsflöden och fläktars specifika fläkteleffekt, SFP, är uppmätt momentant och 

ofrivillig ventilation genom otätheter är uppskattad. Metoden för omräkning efter graddagar 

är en förenklad metod där man utgår från att värmesystemet svarar för uppvärmningen till +17 

°C inne under uppvärmningssäsong. 

Vid beräkning av värme till tappvarmvatten har antagits att kallvattnet värms till + 55 °C och 

att varmvattenförbrukningen motsvarar 35 % av den totala kallvattenförbrukningen. 

Soltillskott under den varma årstiden, som resulterar att innetemperaturer överstiger + 21 °C 

försummas då värmetillskottet vid dessa tillfällen inte påverkar uppvärmningsbehovet. 

Hyresgästernas elanvändning har uppskattats till 40 kWh/m 2 , normalår. 

4.4.2 Forsbacka 

Vid energibalansberäkningarna bedöms den totala genomsnittliga luftomsättningen över året 

ha ökat från ca 0,3 till 0,5 oms/h efter installation av nytt frånluftssystem. Det ökade 

uteluftsflödet resulterar i att uppvärmningsenergin till radiatorer ökar med ca 15 

MWh/normalår. Pga att fläktarna är utetemperaturstyrda är fläktelen svår att beräkna, men en 

kvalificerad bedömning är ca 3MWh per år till fläktdriften. 

4.4.3 Vårfrugillet 

Mätning av totalluftsflöden före och efter ombyggnad indikerar att det totala frånluftsflödet 

ca 1,7 m 3 /s genom frånluftsfläktarna är oförändrat efter ombyggnad. 

De nya frånluftsfläktarna är betydligt eleffektivare än de ursprungliga. Elanvändningen för 

fläktdrift minskar med nära 70 % vilket motsvarar en besparing på ca 8 MWh/år. 

53

4.4.4 Våldö 

Efter ombyggnad av ventilationssystemet har frånluftsfläktarnas totalluftsflöden ökat från ca 

1,2 till 1,6 m 3 /s. De nya fläktarna är ca 30 % eleffektivare än de ursprungliga. 

Ombyggnaden har medfört att uppvärmningsenergin för att värma uteluften ökar med ca 40 

MWh/normalår, samtidig som elåtgången för fläktdrift minskat marginellt med ca 0,3 

MWh/år. 

4.4.5 Spårö 

Efter ombyggnad av ventilationssystemet har frånluftsfläktarnas totalluftsflöden minskat från 

ca 2,1 till 1,6 m 3 /s. Det specifika elåtgångstalet för fläktdrift har minskat till nästan en 

tredjedel, från ca 575 till 200 W/ m 3 ,s. 

Ombyggnaden har medfört att uppvärmningsenergin för att värma uteluften minskat med ca 

50 MWh/normalår, samtidig som elåtgången för fläktdrift minskar med ca 8 MWh/år. 

4.4.6 Portugisen 

Efter ombyggnad av ventilationssystemet har frånluftsfläktarnas totalluftsflöden ökat från ca 

1,6 till 2,0 m 3 /s. 

Ombyggnaden har medfört att uppvärmningsenergin för att värma uteluften ökar med ca 40 

MWh/normalår. Men samtidigt har värmen minskat med 28MWh pga injustering av 

värmesystemet. Så totalt sett har värmeförbrukningen ökat mad ca 12 MWh. Då det specifika 

elåtgångstalet (SFP) för frånluftsfläktarnas minskar något men elenergin till fläktarna ökar 

med 0.7 MWh/år. 

4.4.7 Sammanställning av ändrat energibehov för ventilation efter upprustning 

Den skillnad man erhåller i värmeenergi per år för testobjekten (+40 - -50MWh, 2.2 - 

-1.4MWh/lgh,år) beror på att husen inte var nollställda före dvs. man justerade inte in flödena 

för lägenhet och hus före upprustningen. En del lägenheter hade nästan dubbelt så höga 

luftflöden som erforderligt medan andra hade i princip ingen ventilation alls. 

Det är inte normalt vid upprustningar att man nollställer före, men det hade underlättat 

utvärderingen i dessa fall. 

I Forsbacka har man nyinstallerat en utetemperaturstyrd frånluftsfläkt och därmed ändrat 

ventilationssystem från självdrag till fläktförstärkt självdrag. Där har man nu en elförbrukning 

till fläktarna på ca 250 kWh/lgh,år. 

54

I Portugisen behöll man sina frånluftsfläktar som hade låga SFP-värden, 0.27 och komplettera 

dem med tryckreglering. (Fläktarna ger ca 50 Pa tryckstegring.) 

I de övriga tre objekten har man minskat elförbrukningen till fläktarna med 30-70% (SFP 

ligger mellan 0.2 och 0.3 kW/(m 3 /s) efter upprustningen. Räknar man minskningen i fläktel 

för testobjekten vid flödet 1.0 m 3 /s blir den mellan 1.2 och 4.9 MWh/år. Räknar man med 

aktuellt flöde och per lägenhet blir det mellan 100 och 260 kWh/år i minskad elförbrukning. 

Vinnande lösningen hade en minskning i fläktel med 220 kWh/lgh,år och 

värmeförbrukningen minskade med 1.4 MWh/lgh,år. 

I ett av testobjekten beläget i Stockholm är luftflödet 1.6 m 3 /s, tryckuppsättningen 100 Pa och 

SFP 0.2kW/(m 3 /s). Fläkten går kontinuerligt och har ett elenergibehov av 2.8 MWh/år samt 

ett värmeenergibehov till ersättningsluften på 170 MWh/normalår. 

55

5 UTVÄRDERING AV VINNARE 

Till grund för utvärderingen ligger resultaten från mätningar och enkätundersökningar enligt 

kapitel 4 samt kravuppfyllelse i övrigt enligt bilaga 5. De olika kraven har av Arbetsgruppen 

givits en inbördes rangordning enligt bilaga 6. 

Utvärderingen visar att utslagsgivande blir kravuppfyllelse enligt mätningar, enkäter och 

kostnader. I övrigt har endast små skiljaktigheter kunnat konstateras mellan de olika 

tävlingsförslagen (testobjekten). 

Till hjälp för utvärderingen har även en kortfattad sammanställning gjorts, som visar graden 

av kravuppfyllelse i respektive testobjekt avseende utslagsgivande egenskapskrav, enligt 

bilaga 7. Som underlag för juryns ställningstagande ligger dessutom kravet på totalfunktion. 

Valet av vinnare genomfördes vid ett särskilt beslutsmöte. En enad jury utsåg härvid Energi & 

Miljöteknik AB, Göteborg med Gebhardt Fläktteknik AB, Mölndal som totalvinnare i 

teknikupphandlingsprojektet. Förvaltare är AB Familjebostäder med testobjektet 4, kv Spårö 

(F-system), Farsta. 

På andra plats kommer Primal AB, Floda. Förvaltare är AB Svenska Bostäder med 

testobjektet 5, kv Portugisen (F-system), Blackeberg. 

Hedersomnämnande ges till Casamja AB, Huddinge med H-H:s Ventilation AB, Skogås. 

Förvaltare är SKB med testobjekt 3, kv Våldö (F-system), Farsta. 

Juryn uttryckte också sin tillfredsställelse över att ett flertal bra tekniska lösningar 

framkommit i alla tävlingsförslag. 

56

6 ERFARENHETER - SLUTSATSER 

Som tidigare nämnts har projektidéen med tekniktävling, upphandling och installation av 

vinnande tävlingsförslag i testobjekt, som ett totalåtagande för ett komplett 

installationssystem, hittills varit helt oprövad. Projektet har därför genererat många nya 

erfarenheter som kan vara till nytta vid upprustningsåtgärder i bostadsbeståndet och fortsatta 

teknikupphandlingar. Nedan redovisas därför några av de viktigaste slutsatserna och 

erfarenheterna. 

Få tävlande 

Intresset för teknikupphandlingsprojektet blev inte så stort som Beställargruppen förväntat. 

Detta trots olika informationsinsatser såsom startseminarium, pressmeddelanden om 

tekniktävlingen och direktkontakter med ett flertal större tillverkare och entreprenörer inom 

ventilationsbranschen. Dessutom sändes riktade inbjudningsbrev till företag både i Sverige 

och några nordeuropeiska. Trots dessa insatser erhölls endast 10 st tävlingsförslag. Man 

kunde härvid konstatera att de stora företagen avstått från att deltaga. 

Genomförande 

Av de inkomna tävlingsförslagen var endast 40% kompletta. För de övriga krävdes 

förtydliganden och kompletterande uppgifter. Detta förstärker intrycket av att merparten 

anbudsgivare såg teknikupphandlingen som ett konventionellt entreprenadprojekt. Det 

återspeglades även i installationsskedet där flera av ventilationsentreprenörerna genomfört sitt 

åtagande utan att vara medvetna om att detta projekt gällde en tävling där det förväntades lite 

extra kvalitetssatsningar. Det visade sig också i aktuella fall vara svårt för tillverkaren att styra 

entreprenören och åstadkomma en god samordning. 

Vad beträffar de tekniska konstruktionerna visade det sig att tätheten hos de befintliga 

ventilationskanalerna har en avgörande betydelse för slutresultatet. Det är därför viktigt att 

otäta kanaler tätas vid en upprustning/ombyggnad. 

Det är också viktigt att värmesystemet injusteras i samband med upprustningen av 

ventilationssystemet. 

Kravnivåer 

Utvärderingen av mätresultat och enkätsvar m m visar att angivna skall- och börkrav legat på 

rätt nivå rent generellt. De har sporrat tävlingsdeltagarna till bättre tekniska lösningar än 

konventionellt samtidigt som en viss utsållning och inbördes rangordning erhållits av de 

tekniska lösningarna. Vinnande tävlingsförslag var sålunda det enda som uppfyllde alla 

skallkrav och flertalet börkrav. 

57

Utvärderingen har också visat att kraven för följande egenskapskrav kan skärpas för 

flerbostadshus: 

• Luftfuktighet i badrum. 

Avklingningstiden för fukt kan reduceras från 12 timmar till 6 timmar (skallkrav) 

respektive 4 timmar (börkrav) vid gränsvärdet RF = 70%. 

Kravet skall gälla augusti månad då man har den högsta luftfuktigheten i uteluften. 

• Osuppfångningsförmåga i kök. 

Börkravet kan ökas till 85%. 

• Vertikal temperaturdifferens. 

Kan minskas från 3 o C/m till 1,5 o C/m mätt under en längre period för att reducera inverkan 

av vädring mm. 

• Tryckdifferens ute-inne. 

Angivna skall/bör- krav 15/10 Pa bör avse en längre tidsperiod med tillåtet överskridande 

under maximalt 10% av tiden. Detta för att reducera inverkan av störningar i form av vind, 

vädring m m. 

• Eleffektivitet 

Specifika eleffektiviteten för frånluftssystem bedöms kunna sänkas – förslagsvis till: 

SFP = 0.40 kW/(m 3 /s) skallkrav 

SFP = 0.25 kW/(m 3 /s) börkrav 

Besparingar 

I tre av testobjekten installerades nya frånluftsfläktar. Detta medförde en minskad 

elanvändning med 100-260 kWh/lgh,år. I ett testobjekt behölls befintliga fläktar och ett 

testobjekt byggdes om från självdrag till fläktförstärkt självdrag. 

Beroende på luftflödena före upprustningen har energibehovet för uppvärmning av 

ventilationsluften ökat i tre objekt och minskat i ett och är oförändrad i ett objekt. 

LCC-kostnaden för upprustning av ventilationssystemen uppgår för vinnande förslag till 

42000 kr/lgh. Av detta utgör investeringskostnaden ca 40%, luftuppvärmningen ca 50%, 

fläktel ca 2% och underhållskostnader ca 8%. Investeringskostnaden bedöms vara acceptabel 

av förvaltaren, vilket innebär likvärdig kostnadsnivå som konventionella lösningar. 

Några slutsatser 

Det är påtagligt att det finns ett dåligt intresse från ventilationsföretagen generellt sett när det 

gäller utvecklingsinsatser inom ROT-sektorn. Man ser tydligen ännu inte upprustningen av 

det befintliga flerbostadshusbeståndet som något tillräckligt intressant marknad. Därför krävs 

att stora informationsinsatser görs vid start av nya teknikupphandlingsprojekt inom området. 

Det verkar även vara svårt för företag utanför entreprenörsledet att driva kompletta 

totaluppdrag, vilket sannolikt är ett av skälen till det begränsade antalet tävlingsdeltagare. Ett 

intressant alternativ till totaluppdrag kan därför vara att starta med en separat idétävling för att 

därefter gå vidare i olika entreprenadprojekt. 

Utveckling av nya tekniska lösningar och komponenter är en process, som kräver sin tid – 

långt mer än vad som kunnat inrymmas i ett teknikupphandlingsprojekt, som detta. Därför 

58

präglas också tävlingsförslagen mer av senaste nytt än helt nya och oprövade konstruktioner. 

Juryns bedömning har dock varit att det framkommit ett flertal bra lösningar bland de olika 

tävlingsförslagen till nytta för installationsbranschen och de boende. Detta innebär att 

projektet helt klart har medverkat till att främja teknikutvecklingen inom området. 

En slutsats, som kan dras från projektet är, att med den låga elenergianvändning som moderna 

frånluftsfläktar har, finns det inte längre något motiv från energisynpunkt, att satsa på 

självdragssystem med hjälpfläktar. Man skall i stället välja konventionella frånluftssystem. 

Projektet indikerar även att tillräckliga erfarenheter ännu saknas beträffande 

livscykelkostnadsberäkningar inom installationsbranschen. Det krävs här åtgärder för att öka 

förståelsen och incitament för byggherrar/förvaltare för att åstadkomma en bredare 

tillämpning även i konventionella projekt. En bättre anpassning av beräkningsmodellen till 

byggsektorns specifika förutsättningar ses härvid som en nödvändigt åtgärd, så att 

bl a hänsyn kan tas till skatteeffekter mm vid olika investeringar. 

Avslutningsvis kan även konstateras att de i teknikupphandlingsprojektet tillämpade 

konstruktionerna är fullt ut tillämpbara också vid nybyggnader. 

Övriga erfarenheter som har framkommit 

Det har vid arbetsgruppsmötena diskuterats hur man skall skapa bra förutsättningar för 

ventilation, så att den kan uppfylla alla funktionskrav som uppställs. Exempel på det är: 

• Inspektion av ventilationskanaler före upprustning. 

Det finns en stor mängd av kanaltyper av skiftande kvalité i befintliga flerbostadshusen. 

Det är därför mycket viktigt att man fastställer vilken typ av kanaler man har i huset och 

deras skick. T.ex. genom tryckprovning kan man bedöma om de är tillräckligt täta och 

vilka åtgärder som erfordras för att erhålla tillräcklig täthet. 

• Värmen bör injusteras vid upprustning av ventilationssystemet pga ändrade luftflöden och 

därmed värmebehov. 

• Fuktstyrt frånluftsdon kan installeras i badrum med möjlighet till timerstyrd forcering. 

• Badrum med fönster bör väljas för att få möjlighet till fönstervädring. 

• Välj ytbeläggningar på golv och väggar som är lätta att hålla rena. Sätt distansknappar på 

badkaret så att det inte står mot väggen utan underlättar luftcirkulationen. Vidare bör man 

välja låg front eller frontlöst badkar så att det är lätt att hålla rent liksom bra fall på golvet 

mot golvbrunnen. 

• Cirkulationsfläkt kan installeras i badrummet för att snabba på torkningen av tvätt. 

• Stege upp till vinden bör utformas så att man kan bära materiel. Dessutom bör vinden 

förses med belysning och landgångar för att underlätta för servicepersonalen. Se bilaga 9. 

59

7 FÖRSLAG TILL FORTSATTA UTVECKLINGPROJEKT 

Spiskåpor bör vidareutvecklas så att man kan erhålla 85% osuppfångning utan ökning av 

tryckfallet över kåpan jämfört med i dag samt att kåpan är användarvänlig (rengöring av 

filter) och estetiskt tilltalande. 

Spisfläktar bör vidareutvecklas så att man kan erhålla 85% osuppfångning utan att 

ljudnivåerna blir för höga. Mätningarna indikerar att man klarar osuppfångningen med lägre 

fläkteffekt än vad som används idag. 

Det finns ett behov för en vidareutveckling av tätningsmetoder för olika typer av befintliga 

ventilationskanaler i flerbostadshus, så att man vid upprustning av ventilationssystem kan 

erhålla tillräckligt täta kanaler till en för förvaltarna rimlig kostnad. 

Uteluftsdon bör vidareutvecklas så att man erhåller 5l/s vid 10Pa tryckfall samt att donet är 

ljuddämpat, dragfritt, reglerbart och stängbart. För tilluftsfönster (lika Våldö och Vårfrugillet) 

kan en backventil erfordras. 

Det är även viktigt att vidareutveckla organisations- och genomförandeformerna för 

upprustning av befintliga ventilationssystem i flerbostadshus. (checklista) 

Det är också viktigt att gå vidare med utvecklingsprojekt avseende: 

• Behovsstyrd ventilation 

• Individuell reglering av värme 

• Mätning och debitering av värme och varmvatten 

60

8 LITTERATUR, REFERENSER 

1. L. Berndtsson – Eleffektivisering av frånluftsaggregat inom HSB. 1995 

2. C. Blomqvist – Torkning av tvätt i badrum, KTH Byggd Miljö. 

Mätrapport 1994-06-10. 

3. S. Lindgren m fl – Ekoporten Norrköping, Ventilationssystem. 

Mätresultat och driftsenfarenheter. 

SABO Utveckling 1998. 

4. R. Pehrsson m fl – Mögel i våtrum. 

Analys och åtgärdsförslag. 

BFR R5:1986. 

5. K. Engvall m fl – Stockholmsenkät om innemiljö och hälsa – vad skiljer bra och dåliga 

flerbostadshus, USK och Byggforskningsrådet Maj -98 

6. G. Karlsson, S. Lindgren - Tätning av ventilationskanaler i byggnader 

BFR R7:1983 

7. S. Lindgren m fl, - Rätt luftrenare spar pengar & Hälsa 

BFR T10:1992 

8. S. Lindgren, L. Törnquist – Ventilationskanaler – Så tätar man 

BFR T20:1995 

9. L. Berndtsson, S. Lindgren - Installationer i flerbostadshus byggda 1930 – 55 

BFR R59:1980 

10. H. Westling: Collaborative Performance-Based Purchasing 

For Sustainable Inovation in Proceedings from CIB, 

World Building Congress 1998, Gävle, Sweden, 7-12 June, 1998 

11. NUTEK: Purchaser’ Requirements Dicate Development: 

A Study of Technology Procurement. 

Brochure. Stockholm, Sweden, 1993 

61

BILAGOR 

Bilaga 1 Kravspecifikation 

Bilaga 2 Tidsplan 

Bilaga 3 Föreskrifter tekniktävling 

Bilaga 4 Mätmetoder 

Bilaga 5 Granskningstablå – utvärdering 

Bilaga 6 Värderingssystem 

Bilaga 7 Utvärdering 

Bilaga 8 Figurer och bilder från respektive testobjekt 

Bilaga 9 Bilder över bra lösningar 

62

teknikupphandling av bostadsventilation för befintliga flerbostadshus

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?