Den talande bokens poetik - Doria

96
Chambers framhåller ytterligare att det är viktigt att pedagogen ser sina elever
som kompetenta läsare och kritiker, oavsett hur gamla eleverna är. Genom att
diskutera och kritisera texter skapas förståelse, menar han. Han säger också att
all kritik är självbiografisk då den egna läsupplevelsen ligger till grund för det
som sägs. Genom att hjälpa barn att samtala kring det de läst hjälper man dem
också att kunna uttrycka sig om annat i livet. Genom att ge barn olika slag av
frågor, som utmanar deras förståelse och på ett genuint sätt intressera sig för
deras tankar och åsikter kan man stöda deras kompetens som läsare. Här
sammanfaller Chambers tankar om bemyndigande via utvecklad läskompetens
med t.ex. Paolo Freires (1972). Redan på 1960-talet arbetade han med
alfabetiseringsprojekt i Brasilien för att bryta det förtryck som icke läskunniga
bönder befann sig i. Genom att lära sig läsa, inte bara bokstavligen utan också
genom att lära sig läsa kulturen, ökades böndernas medvetenhet om sin egen
situation så att de kunde bryta ”tystnadens kultur” för att på sikt förbättra sina
egna levnadsvillkor. Kress (2005) jämför effekterna av multimodal läsfärdighet
och kallar den en revolution, som kommer att förändra förståelsen av vad
läsfärdighet är i framtiden. Även han nämner speciellt en demokratipotential.
Många andra forskare (se t.ex. Lankshear & Knobel 2006) menar också att det
inte finns någon enkel väg att lösa vår tids dialektik. Vi måste öppna oss för en
ny literacitet, dvs. multimodal läsfärdighet och via kritisk reflektion undersöka
via kritisk reflektion vad som är värdegrund. Iser (1996) menar avslutningsvis
att man måste rensa sina ord i en tvärkulturell diskurs eftersom det finns etiska
problemställningar inbyggda. Alla möjliga sorters översättningar. (s 297) t.ex.
”memory” och ”otherness” är centrala sfärer att studera.
3.5.2 Joseph Appleyard om läsutveckling
Två olika grupper av unga utgör informanter i min undersökning. Den ena av
grupperna består av informanter med funktionsnedsättningen lindrig
utvecklingsstörning. Jag finner det därför motiverat att se lite närmare på hur
funktionsnedsättningen eventuellt kan inverka på informanternas kompetens att
göra tolkande läsning. Jag gör det genom att granska hur Joseph Appleyard
(1990) har beskrivit läsprocessen ur ett receptionsteoretiskt och
utvecklingspsykologiskt perspektiv.
Appleyard menar att alla läsare, oberoende av skillnader i personlighet eller
bakgrund, går igenom olika faser i läsutvecklingen och att dessa faser är knutna
till mognadsprocessen. Utvecklingsnivån påverkar hur mänskor uppfattar
fiktion. Appleyard beskriver fem olika roller 68 , som en läsare kan inta i
68 1. Early childhood: the reader as player; 2. Later childhood: the reader as hero and
heroine; 3. Adolescence: the reader as thinker; 4. College and beyond: the reader as
interpreter; 5. Adulthood: the pragmatic reader. (Appleyard 1990)