Den talande bokens poetik - Doria

95
översatts till svenska med termen ”Jag-undrar”-inriktningen. Chambers bygger
sin inriktning på Isers fenomenologiska lästeori och Rosenblatts teorier om
efferent och estetisk läsning. Han har också hämtat inspiration från t.ex.
Jonathan Culler, en amerikansk receptionsforskare som introducerade begreppet
”litterär kompetens” 1975, och Stanley Fish 67 (1980), som skrivit mycket om
tolkningsgemenskapens betydelse för reception och meningsskapande.
Chambers boksamtal försiggår i grupp, det är viktigt att notera. De
litteratursamtal, som jag för med informanterna i denna undersökning är
individuella.
Huvudpoängen i Chambers metod är att undvika ”varför-frågor” och i stället
formulera frågor, som uppmuntrar till reflektion. Då ges eleverna utrymme att
uttrycka sina tankar och känslor kring det de läst på ett fritt sätt. Chambers
opererar dels med ”Jag-undrar”-frågor och dels med ”Hur-vet-du-det”-frågor. Ett
litteratursamtal har tre ingredienser enligt Chambers; att utbyta entusiasm, att
utbyta frågetecken samt att utbyta kopplingar, dvs. upptäcka mönster. En del
mönster kan finnas i texten, men det finns också utom-litterära mönster, som kan
hjälpa läsaren att se och förstå samband. Chambers menar, att det är två av dessa
mönster, som är betydelsefulla när man strävar efter att utveckla elevernas
litterära kompetens. Det första kallar han ”världen-till-texten” (a.a. 22). Det
innebär att man jämför händelser, personer eller språk i den fiktiva världen med
händelser, personer och språk i läsarens egen verklighet. Genom att föra samman
textens värld med den egna världen och jämföra dem med varandra kan läsaren
lära sig något om dem båda eller om en av världarna (jfr med Langers teori om
att öppna föreställningsvärldar). Chambers menar att man på samma sätt kan låta
läsare jämföra texter med varandra och reflektera över på vilket sätt en text
liknar en annan eller hur de två texterna skiljer sig åt. Här sammanfaller
Chambers idéer med Cullers. Culler menar nämligen att kunskap om olika texter
och hur de skall läsas är en viktig ingrediens i litterär kompetens. Culler säger
också, som så många andra, att ju större läsvana en läsare har desto större
möjligheter har han eller hon också att utveckla litterär kompetens. Både
Chambers och Culler anser att tolkning av litteratur är en färdighet som kan
utvecklas genom att man får möta och bearbeta olika sorters texter. Här skiljer
sig Chambers och Cullers åsikter från Rosenblatts åsikter. Hon menar att läsning
och tolkning är mer emotionellt och subjektivt styrda aktiviteter.
ställa frågor som varje samtalsledare kan anpassa till sin situation, sin person och till
elevernas behov.
67 En tolkningsgemenskap representerar en grupp, som delar en viss uppsättning av
erfarenheter. Dessa kollektiva erfarenheter kan på individnivå skapa kognitiva strukturer,
scheman, för hur t.ex. texter skall tas emot och tolkas. Fish menar att
tolkningsgemenskapen utvecklas ur en social verklighet, som formar hela gruppens
erfarenheter. (Seip Tønnessen 2000, 75)