Den talande bokens poetik - Doria

90
Position 1: Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld.
Position 2: Att vara i och röra sig genom en föreställningsvärld.
Position 3: Att stiga ut och tänka över det man vet
Position 4: Att stiga ut och objektifiera upplevelsen
I position 1 söker läsaren med hjälp av tidigare erfarenheter efter allmänna
ledtrådar för att kunna förstå texten (kunskap om person, handling och miljö). I
position 2 utvecklas förståelsen genom frågor om relationer, känslor och
orsakssammanhang, dvs. om textens djupare mening. Position 3 innebär att
läsaren tillfälligt stiger utanför texten, använder sig av sin nyvunna kunskap för
att bygga ut och omvärdera sin kunskap. I denna position ställs frågan om vilket
värde texten har för individens eget liv. Position 4 karakteriseras av distans till
texten och läsaren har rollen av kritiker. Läsaren analyserar sin förståelse av
texten och jämför med tidigare läsningar. Läsaren är inriktad på litterära
aspekter.
Langer (a.a. 43) skriver att läsaren utforskar horisonter av möjligheter: ”Vi läser
på två nivåer samtidigt; vår tillfälliga förståelse och vår känsla för helheten.
Dessa båda nivåer förändras ständigt.”
Langer sammanfattar sin förståelse av vilken existentiell betydelse
litteraturläsning och litteraturförståelse kan ha för den enskilda människans liv
på följande sätt:
Inbäddat i litteraturförståelsen finns ett löfte om att beröra den mångfacetterade
mänskliga känsligheten. Det är genom de föreställningsvärldar som vi utvecklar
medan vi utforskar horisonter av möjligheter som vi i alla fall kan börja föreställa oss
andras perspektiv, andra omständigheter, tider, kulturer och fås att omvärdera oss
själva, vår tid och vår värld. De får oss att begrunda hur sammanlänkade vi är med
andra och hur mångsidig mening och innebörd kan vara; den får oss att bli mer
mänskliga. (a.a. 172)
Vid konstruktionen av underlaget för de litteratursamtal som jag för med
informanterna efter varje lyssnartillfälle har jag vid utformningen av de frågor
jag ställer tillämpat Langers teori om de olika positionerna vid skapandet av
föreställningsvärldar. Efter de inledande tio kunskapsfrågorna följer i
intervjusamtalet den del där jag vill samtala med informanterna angående de
reflektioner som textens innehåll eventuellt ger upphov till. Jag inbjuder
informanterna att stiga in i novellens värld och skaffa sig information om
personer, handling och miljö samt hur dessa samverkar (Langers position 1).
Därefter erbjuder jag informanterna att förflytta sig till position 2 genom att
undersöka relationer, känslor och orsakssammanhang. Litteratursamtalet
fortsätter med att jag undrar över hur informanten skulle bete sig om han eller
hon var i samma situation som novellens huvudperson (Langers position 3:
Vilket värde har texten för läsarens eget liv?). Litteratursamtalet avslutas med att
jag erbjuder informanten som lyssnat på talbokstexten att inta ett metaperspektiv
(Langers position 4). Informanten agerar här som ”kritiker”, inte för att bedöma