Den talande bokens poetik - Doria

87
Iser menar också att de tomma platserna i en text är förbundna med två
grundläggande funktioner i textförståelsen. Dels finns det en öppning längs
textens syntagmatiska axel eftersom allt inte kan berättas i detalj och författaren
mer eller mindre förutsätter att läsaren fungerar som meddiktare, dvs. fyller ut
tomrummen genom att dikta till det som inte sägs ut explicit. Men dels finns
också tomma platser när det gäller textens paradigmatiska axel, där författarens
text direkt eller indirekt syftar på semantiska system i kulturen. Detta innebär att
läsaren måste använda både sin kunskap om världen och sin kunskap om texter
för att skapa mening. Om läsaren saknar kompetens att röra sig längs någondera
av axlarna kommer vissa punkter i texten att förbli obestämda eller bestämmas
utgående från allt för subjektiva antaganden, något som bl.a. Seip Tønnesen
(2000) påpekat i sin forskning om barns reception av tv-program. Varje läsare
eller tittare eller lyssnare möter texterfarenheter med sin personliga utrustning
och denna reception präglas av drag som intelligens, intresse, temperament och
självbild. Dessa sidor av personligheten medverkar till att färga den mening som
mottagaren skapar i sitt möte med texten. Olika mottagare kommer att möta
texten med olika förråd av kunskap och erfarenhet av den omgivande världen.
Ett erfarenhetsområde som är speciellt relevant för mottagarens möte med texter
är summan av hans eller hennes tidigare erfarenheter med texter, dvs. hans eller
hennes textkompetens. Med textkompetens avses kunskap om hur texter hänger
ihop och hur de kan förstås i förhållande till den verklighet de mera eller mindre
refererar till. Seip Tønnesen påpekar att barn som mottagare skiljer sig från
vuxna mottagare först och främst genom att de har mindre erfarenhet. Dessa
åsikter har också relevans i mitt forskningsprojekt, där den ena
informantgruppen utgörs av unga vuxna med funktionsnedsättningen lindrig
utvecklingsstörning. Dessa informanter har i allra högsta grad mindre erfarenhet
av skrivna texter än informanterna utan läshandikapp. Deras vardagserfarenheter
är också mera begränsade. I avsnitt 3.5 diskuterar jag närmare hur kompetensen
som läsare påverkas av bl.a. tidigare erfarenheter och personliga förutsättningar
att förstå texter och skapa mening.
3.3.2 Louise Rosenblatt och efferent och estetisk läsning
Louise Rosenblatt 61 har haft stor betydelse för litteraturpedagogiken i USA
under en lång följd av år genom att hon utvecklade en variant av reader
response teori 62 , som betonar ett givande samspel mellan läsare och text. Detta
61 Louise Rosenblatt(1904-2002) gav ut Literature as Exploration år 1938, men boken
utkom på svenska först 2002. Rosenblatt har haft stor betydelse för amerikansk
litteraturpedagogik och hennes bok har utkommit i fem upplagor. Hon hade en stark tro
på skolans och utbildningens betydelse i kampen för ett demokratiskt samhälle.
62 För en utförlig beskrivning av olika varianter av reader response teori se Vibeke
Hetmars (1996) avhandling Litteraturpædagogik og elevfaglighed.