Den talande bokens poetik - Doria

86
What we have called the blank arises out of the indeterminacy of the text, and
although it appears to be as akin to Ingarden´s ‘place of indeterminacy’, it is different
in kind and function. […T]he blank, however, designates a vacancy in the overall
system of the text, the filling of which brings about an interaction of textual patterns.
In other words, the need for completion is replaced here by the need for combination.
(Iser 1978, 182)
I Range of Interpretation från 2000 skriver Iser att man länge antog att tolkning
inte var en aktivitet som behövde analysera sina egna procedurer. Man utgick
ifrån att tolkningen kom automatiskt eftersom mänskliga varelser ständigt tolkar.
Vi producerar ständigt en massa tecken och signaler som respons på det
bombardemang av tecken och signaler vi får utifrån – ett faktum, som fick Iser
att parafrasera Descartes genom att säga: ”We interpret, therefore we are” (a.a.
1). Men formen tolkningen tar kommer inte naturligt. Och eftersom dessa
former till stor del strukturerar själva tolkningsakten är det nödvändigt att förstå
vad som sker under själva processen, för strukturen avslöjar vad tolkningen
strävar efter att uppnå.
... [the] hermenutical circle, the recursive loop and the travelling differential shade
into one another whenever interpretation occurs. What makes their interplay so
important is the necessity to negotiate the liminal space opened up by any act of
interpretation. The space is liminal because it demarcates the subject matter from the
register and thus is not identical to either. The play among the modes turns out to be
the interface through which the liminal space is negotiated and out of which
something emerges. Therefore interpretation is not so much an explication but a
performance; it makes something happen. (Iser 2000, xiv)
Iser använder termen ”metaxu” (1978, 136) för det liminala 60 utrymme där
förhandling om mening sker. Denna förhandlingsprocess om mening är av
största intresse för den konstpedagogiska vetenskapsgrenen. I avsnitt 3.4
kommer jag därför tillbaka till denna diskussion.
Avslutningsvis i denna dryftning sammanfattar jag Isers teori på följande sätt: I
varje möte mellan en text och en läsare uppstår en spänning mellan läsarens
förväntningar och de avvikelser från dessa förväntningar som texten innehåller.
Förväntningarna kan förliknas vid ett schema (se avsnitt 3.2), som bygger på
tidigare erfarenheter och som styr läsningen mot på förhand kända begrepp och
fenomen. Ibland måste schemat korrigeras när läsaren stöter på sådant som inte
stämmer med hans eller hennes schema. Så uppstår en dialektik mellan
”schema” och ”korrektur”, en spänning mellan det som känns igen och det som
tvingar till perspektivbyte. I tomrummen överlämnas initiativet till läsaren eller
lyssnaren eller tittaren och hans eller hennes meningskonstruktion.
60 Begreppet liminal är ett begrepp, som t.ex. Victor Turner använder för att beskriva det
mellantillstånd (tröskeltillstånd) en individ eller grupp befinner sig i under en
transformationsritual (Turner, 1982, 114).