Den talande bokens poetik - Doria

84
Seip Tønnessen (2000), som diskuterat Isers teori om estetisk verkan och
estetisk respons i sitt arbete om barns möte med tv, menar att Iser skiljer mellan
texten som ett fysiskt förekommande objekt i form av bokstäver på ett papper
och textens konkretisering som ett estetiskt objekt, som blir läst av en läsare.
Hon säger vidare, att för Iser är den skrivna texten det viktigaste i läsprocessen,
eftersom textens roll är att ge instruktion om hur meningsinnehållet skall
konstrueras, medan läsarens roll är att göra textens meningspotential verkligt
utgående från egna erfarenheter, för att det estetiska objektet skall bli till. Han
betonar att läsarens aktiva medverkan är nödvändig inte minst därför att en text
alltid innehåller en mängd ”empty spaces”, ”obestämdheter” eller ”tomrum”,
som kräver att läsaren, subjektet som mottar texten, aktivt bygger upp mening.
Han uttrycker sig på detta sätt (a.a. 21): “In literary works, however, the message
is transmitted in two ways, in that the reader ‘receives’ it by composing it”.
Sørensen (2001), som varit med om att utveckla den meddiktande
litteraturpedagogiken i Danmark, anser att Iser och hans teori om ”empty
spaces” i skönlitterära texter har haft stor betydelse för utformningen av
meddiktande uppgifter i litteraturundervisningen och att det är han, som indirekt
har inspirerat till själva begreppet ”meddiktare” 59 , ett begrepp som också jag
använder i mitt analysarbete. Med ”empty spaces” avser Iser obestämbara men
medvetna ”tomrum”, som finns i skönlitterära texter. De kommer sig av att alla
detaljer inte beskrivs i en fiktiv text, utan förutsätter att läsaren tänker vidare
själv, läser mellan raderna och fyller ut tomrummen. Dessa tomrum finns på
olika nivåer och de appellerar därför till olika djup i läsprocessen. Han använder
termerna ”blanks” och ”vacancies” för att referera till dessa tomrum (Iser 1978,
182). ”Blanks” syftar på ytligare textlager. De kan utgöras av utelämnade
detaljbeskrivningar, av hopp i tid och rum eller parallellhandlingar, men med
händelseförlopp som ändå lätt kan förstås. ”Vacancies” syftar på djupare nivåer,
som kräver att läsaren själv måste komma fram till att också små textelement är
viktiga för att bygga strukturer, som kan hjälpa läsaren att skapa koherens och
därmed mening. Iser ser alltså läsaren som deltagande i en performance där
mening skapas av henne eller honom själv (Iser 2000). Som en följd av detta är
det hos Iser klart att meningen hos en text inte är en definierbar helhet, utan ett
dynamiskt skeende. Dynamiska skeenden initieras av vad Iser kallar ”wandering
viewpoints”, med vilka han avser de olika perspektiv som texten öppnar upp för
59 Om man förstår texten som öppen med tomrum, som fylls under läsakten, blir läsaren
automatiskt meddiktare när han eller hon fyller ut dem. Med meddiktande
arbetsuppgifter avses uppgifter, som hjälper eleverna att bli meddiktande genom att
läraren t.ex. avbryter läsningen och ber dem förutsäga hur de tror att det kommer att gå i
fortsättningen eller ber dem skriva ett eget slut på en berättelse. Genom arbete i olika
dramakonventioner, t.ex. storyline, kan elever vara meddiktande på många olika plan.
För exempel se t.ex. Birte Sørensen från 2001 eller Anna-Lena Østern från 2001 och
2002/2003.