Den talande bokens poetik - Doria

79
information som han har fått på annat sätt. Personen kan förstå samband mellan
orsak och verkan och kan räkna ut sätt att hantera olika situationer med
utgångspunkt i hur han eller hon gjort tidigare i liknande fall. Den unga vuxna
kan tänka framåt, men på ett konkret sätt på verkliga och bekanta saker.
Tänkandet är egocentriskt, men den lindrigt utvecklingsstörda kan också ta
andras perspektiv och förstå att de tycker och tänker på ett annorlunda sätt än
man själv gör. Sverre Asmervik, Terje Ogden och Anne-Lise Rygvold (2001)
skriver om barn med funktionsstörningen lindrig utvecklingsstörning att man
kan notera att potentialen hos de elever som har svag eller låg kognitionsnivå
sätter gränser som inte kan överskridas (2001, 163). Koncentrationsförmågan
och det auditiva och visuella minnesspannet är ofta nedsatta och ett skolbarn
med nämnda funktionsnedsättning distraheras lätt, glömmer ofta saker och ting,
tål påfrestningar dåligt och tröttnar snabbt. Allt detta leder till att undervisningen
måste ske i korta perioder och vara konkret. I min undersökning beaktade jag
detta genom att de noveller som de unga vuxna informanterna skulle lyssna till
är relativt korta och har en klar struktur.
Till antalet utgör gruppen lindrigt utvecklingsstörda en majoritet bland hela
antalet individer med utvecklingsstörning i ett land. Asmervik m.fl. uppskattar
antalet till 80 % av hela gruppen. Inom Kårkulla samkommun, som har hand om
vården av de svenskspråkiga med lindrig utvecklingsstörning i Finland, fanns det
i ålderkategorin 18–29 år (som omfattar de unga vuxna med funktionsnedsättningen
i min undersökning) 51 personer med diagnosen lindrig
utvecklingsstörning år 2009 (personlig kommunikation med ledande
socialkurator Malin Holmberg vid Kårkulla Centralanstalt mars 2009). Antalet
är en uppskattning eftersom alla svenskspråkiga med funktionsnedsättningen i
Finland inte nödvändigtvis vårdas av Kårkulla samkommun.
3.2. Meningsperspektiv belyst av schemateori och skript
I detta avsnitt diskuterar jag några grundläggande aspekter på hur människor
skapar mening utgående från schemateori. Min förförståelse är att upprepade
erfarenheter skapar kognitiva mönster för hur man skall tolka och förstå sina
livserfarenheter. De kognitiva mönstren skapar också förväntningar på hur saker
och ting fungerar och påverkar på så sätt framtida tolkningsprocesser.
Begreppet ”schema” introducerades först inom psykologin, men har senare
använts som teoretisk förklaring till hur människan tolkar och skapar mening när
det gäller t.ex. läsförståelse (Lundberg & Høien1988 och 1999),
litteraturförståelse (Märak 1994; Sørensen 2001) och reception av olika
medietexter (Rydin 1996; Seip Tønnessen 2000). Begreppet schema
introducerades i psykologin av Frederic Charles Barton. År 1932 utkom hans
huvudarbete om inlärning och minne, Remembering, och i detta verk beskrev
han hur människor väljer ut olika aspekter av en situation eller en text och