Den talande bokens poetik - Doria

78
med både Welwerts och Spearritts rön ett ändamålsenligt sätt att läsa för unga
vuxna med funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning. Ann Bakk och
Karl Grunewald (2004) har utgående från Gunnar Kyléns och Piagets teorier om
begåvningsutveckling grafiskt åskådliggjort begåvningsutvecklingen hos
normalbegåvade och begåvningshandikappade barn och unga, vilket återges i
figur 3.
Figur 3. Begåvningsutveckling hos normalbegåvade barn och begåvningshandikappade
barn. Bilden är hämtad ur Bakk & Grunewald 2004, 22.
Av figuren framgår att det är stora skillnader mellan individerna i de olika
grupperna. Barnen med funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning (som
benämns de lindrigt begåvningshandikappade barnen i figuren) når det
preoperationella stadiet bara några år efter barn utan begåvningshandikapp men
de når det konkreta operationella stadiet tidigast i elvaårsåldern och ofta inte
förrän i tonåren. I början av den kognitiva utvecklingen skiljer sig barn som
tillskrivs funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning inte så mycket från
andra barn. Med ökande levnadsålder blir skillnaderna mera framträdande.
Variationen inom alla grupper är stor. För C-nivån, som representerar lindrig
utvecklingsstörning, motsvarar den kognitiva utvecklingen den kognitiva
utvecklingen hos 7–12-åringar utan funktionshinder.
Lena Söderman och Mårten Nordlund (2005) framhåller att de erfarenheter som
individer gör under livets gång har stor betydelse för funktionsnivån. Mera
livserfarenhet medför att den funktionella begåvningen är betydligt högre hos en
vuxen person än hos ett barn även om hans eller hennes sätt att tänka liknar ett
barns. En ung vuxen med funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning
kan skapa sig en allmän uppfattning av omvärlden, men uppfattningen om
verkligheten är fortfarande knuten till de egna erfarenheterna eller till