Den talande bokens poetik - Doria

72
Av dessa sju begrepp har tolkning och perception de högsta frekvenserna bland
definitionerna, 72 % respektive 64 %, medan endast 32 % av definitionerna
pekar på att responsen måste ingå i en fullständig lyssnarakt. Det är värt att
notera att den amerikanska lyssnandeforskningen i stor utsträckning har präglats
av kvantitativa lyssnartest, vilket Adelmann också påpekar.
3.1.2 Läsförståelse och hörförståelse
I reception av talbokstext har läsförståelsen via hörförståelse en avgörande
betydelse för tolkning och meningsskapande. I följande avsnitt av kapitel 3
reflekterar jag över om det finns skillnader mellan läsförståelse och hörförståelse
på kognitiv nivå. Läsförståelsen har samband med förmågan att läsa; den som
har en god läsförmåga har i allmänhet också en god läsförståelse och finner nöje
i läsningen. Som inledning på min reflektion om sambandet mellan läsförståelse
och hörförståelse redogör jag först för läsutvecklingens olika dimensioner enligt
läsforskarna Ingvar Lundberg, Katarina Herrlin och Torleiv Høien. Därefter ser
jag närmare på var läs- och hörförståelsen har sina projektionsområden i hjärnan
och diskuterar hur lyssnarens personliga förutsättningar inverkar på förmågan att
tolka.
Läsutveckling och läsförståelse
Lundberg och Herrlin (2003) beskriver fem olika dimensioner i utvecklingen av
barns läsförmåga. Dessa påverkar alla varandra. De fem dimensionerna är
fonologisk medvetenhet 54 , ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och
läsintresse. Dimensionerna och hur de påverkar varandra visas grafiskt i figur 1.
Figur 1. Läsutvecklingens olika dimensioner (Lundberg och Herrlin 2003, 9).
De mest grundläggande förutsättningarna för att man skall kunna läsa är
fonologisk medvetenhet och ordavkodningsförmåga. Fonologisk medvetenhet
främjar ordavkodningen (pil 1 i figur 1), som i sin tur har positiv inverkan både
på fonologisk medvetenhet och flyt i läsningen (pil 2 och pil 3). När
ordavkodningen går lätt får läsaren snart flyt i läsningen (pil 3), vilket har positiv
54 Fonologisk medvetenhet är ett begrepp som man i allmänhet talar om i förbindelse
med nybörjarläsare. Med begreppet avses att nybörjarläsaren förstår att de talade orden
består av språkljud och har samband med bokstäver, stavelser och ord i tryckt text. Detta
brukar man kalla att barnet ”har knäckt den alfabetiska koden” (Høien & Lundberg
1999, 52).