Den talande bokens poetik - Doria

67
3 Att bygga föreställningsvärldar
Mitt avhandlingsarbete om den talande bokens poetik fokuserar på två
lyssnargruppers reception av talbokstext, som lästs in på olika sätt. I kapitel 3
fördjupar jag avhandlingens teoretiska referensram genom att redogöra för och
diskutera de receptionsteorier, som har relevans för forskningsprojektet. Jag
betraktar lyssnandet till inläst text som en läsprocess och frågor om hur
lyssnarna tolkar det de läser-med-öronen och skapar mening i detsamma har
därför central betydelse i detta kapitel. I kapitel 3 förankrar jag också de
teoretiskt laddade begrepp som jag använder i mitt analysarbete i teoribildnig
kring estetisk läsning och diskuterar avslutningsvis vad som avses med att vara
en kompetent läsare, en läsare som kan läsa med fördubbling.
För det forskningsprojekt jag genomför, där lyssnarnas reception av talbokstext
är det fokuserade undersökningsobjektet, är teorier om läsarens möte med texten
nödvändiga. Kapitel 3 har därför som syfte att placera in mitt projekt i en
receptionsteoretisk forskningstradition. Jag tar avstamp i litteraturpedagogiska
perspektiv och har valt Wolfgang Iser, Louise Rosenblatt och Judith Langer som
mina främsta referenser. Deras teorier har alla påverkat mitt sätt att se på
läsprocessen, och deras teorier har också försett mig med begrepp som jag kan
använda både i arbetet med att analysera mina informantgruppers reception av
de tre novellerna, som ingår i forskningsprojektet och i diskussionen om de rön
jag gör. Vid rubriksättningen av kapitel 2 och 3 i denna avhandling har jag också
lånat begrepp från nämnda receptionsteorier, vilket ger en intertextuell referens
till läsaren om fokusering i tolkningsarbetet i avhandlingen.
Kapitel 3 inleds med en dryftning av lyssnarperspektivet, dvs. den auditiva
perceptionen och kognitionen. Jag diskuterar några grundläggande aspekter på
lyssnande med fokus på hur människor skapar mening, hur de bär sig åt för att
tolka och förstå sina livserfarenheter, som i mitt avhandlingsarbete handlar om
att tolka och förstå fiktiva texter. Avsnittet behandlar hörförståelse,
läsutveckling, schemateori, kognitiv semantik och kognitiv terapi. Som
avslutning på kapitel 3 breddar jag perspektivet genom att fokusera på
meningsteori och meningspotential inom det konstpedagogiska
vetenskapsområdet (där litteraturpedagogiken är en del). John Dewey (1980),
Inkeri Sava (1994) och Anna-Lena Østern (2009) hör till forskare som undersökt
estetiska läroprocesser, som karakteriseras av att eleverna utmanas både
känslomässigt och kognitivt i arbetet med konstformer eller kombinationer av
konstformer i multimodala uttryck (Østern 2010). Genom arbete inom olika
konstformer, till exempel läsning av skönlitterära texter, kan man erbjuda elever
möjligheter att bearbeta verkliga föreställningar i en fiktiv värld. Estetisk