Den talande bokens poetik - Doria

65
kompetenta lärarens röst hörbar, klar och behaglig att lyssna på (Furu, 2004, 93).
Läraren har god insikt i talteknik och kan använda sin röst på rätt sätt utan att
riskera att få röstproblem fastän rösten används flitigt. Studerande reflekterar
alltså utgående från ett nyttoperspektiv. En annan sak som studerande lyfter fram
är betydelsen av att genom sin röst göra undervisningen intressant för att fånga
elevernas uppmärksamhet. En bra lärarröst lägger eleverna inte märke till, rösten
bara finns där och fungerar som en integrerad del av kommunikationen i
klassrummet. En lärarröst som är avvikande på något sätt (i negativ bemärkelse)
stjäl uppmärksamheten från det budskap som läraren vill framföra.
Lärarstuderande uttrycker explicit att de inte vill låta monotona eller
oengagerade i undervisningssituationen utan att det är en del av deras roll som
lärare att kunna uttrycka sig på ett sådant sätt att det är motiverande för eleverna
att lyssna. Furu relaterar den åsikten till att dagens samhälle i hög grad präglas
av en kultur där underhållning får en allt mer framträdande roll. Hänvisande till
bl.a. Robin Usher (1998) och Thomas Ziehe (1989) betonar Furu att läraren
ställs inför nya krav att tävla om elevernas uppmärksamhet och intresse i det
nutida samhället med högt tempo, ständigt växlande intryck och sökande efter
nya upplevelser. Lärarens röst blir ett viktigt redskap för att nå sådana mål.
Sammanfattningsvis visar Valos och Furus studier att röstkvalitet är av betydelse
för kommunikation, men det finns en klar kulturbundenhet kopplad till
uppfattning av prototyper för en god eller dålig röst.
2.3 Sammanfattning
I kapitel 2 har jag belyst hur omfattande utmaningarna är i förhållande till
produktion av talböcker. En komplex utmaning är själva produktionsformatet
och tekniken för att göra talböcker tillgängliga för olika lyssnargrupper.
Översikten har visat att talboken först uttryckligen skapades för personer med
funktionsnedsättning, men att talboken, eller ljudboken, i dag har en mycket
bred lyssnarkrets i olika åldrar och från olika yrkesgrupper i samhället.
Översikten har också visat att de nya (lässvaga) grupperna av lyssnare som
funnit vägen till ljudboksarenan uttrycker att de fått ett bättre självförtroende och
en förbättrad livskvalitet genom att ”böckernas värld öppnat sig” (Önnestam
1998) för dem. De har blivit bemyndigade 47 via sitt ljudboksläsande. Men
översikten visar också att gruppen unga vuxna med funktionsnedsättningen
lindrig utvecklingsstörning inte finns med i något utvecklingsprojekt eller någon
forskning som rapporterats inom detta fält. Detta faktum öppnar för ett
47 Se t.ex. Roy L. Payne (2002), som diskuterar begreppet empowerment inom socialt
arbete. Begreppet empowerment kan översättas med ”bemyndigande”.