Den talande bokens poetik - Doria

61
talorgan eller svårt hörselskadade, som vill kommunicera med hörande, som inte
behärskar teckenspråk.
Det konstgjorda talet kan produceras på två olika sätt, antingen som inbandat
digitaliserat mänskligt tal eller som helt konstgjort syntetiskt tal. Fördelarna med
det digitaliserade talet är att man kan få en helt naturlig mans-, kvinno- eller
barnröst med regionala talspråksvarianter om man så önskar (Hannus-Gullmets
1999, 8–9). Nackdelarna med digitaliserat mänskligt ljud är att det kräver stor
minneskapacitet av datorn och att ordförrådet är fastställt på förhand eftersom
datorn kan återge endast färdigt inspelade ord och meningar.
Syntetiskt tal å sin sida produceras på konstgjord väg av datorns ljud, vilket gör
att ordförrådet i princip blir obegränsat. Alla tänkbara bokstavskombinationer
kan uttalas, också alla möjliga felstavningar. Detta utnyttjas inom
specialundervisningen vid omedelbar auditiv feedback i samband med
skrivträning. Det syntetiska talet är baserat på sambandet mellan bokstäver
(grafem) och ljud (fonem) enligt språkets uttalsregler. Det kräver liten
minneskapacitet. Eftersom uttalsreglerna måste programmeras in separat för
varje språk blir ändå det syntetiska talet också ganska dyrt att utveckla. Ett annat
problem är att det kan låta onaturligt och robotaktigt, även om det syntetiska
talet till följd av en högt utvecklad teknologi har förbättrats avsevärt från 1970talet.
Minna von Zansen (personlig kommunikation februari 2009) menar att de
syntetiska rösterna aldrig blir färdiga även om de förbättrats mycket under de
senaste åren. I Finland används i dag flera olika syntetiska röster vid
framställningen av talböcker, både kvinnliga och manliga röster. Celia har
samarbetat med Bitlips (www.bitlips.fi) för att t.ex. ta fram rösterna ”Esa” och
”Heta”, som talar finska och ”Emil” och ”Emilia”, som talar finlandssvenska
enligt den variant av standardspråket, som talas i Nyland. Esa är den röst som
används i Celias böcker som lästs in med talsyntes. Vid TPB i Sverige används
talsyntesrösten ”Folke” sedan 2007 (Boqvist 2007). Talsyntes används både i
Finland och i Sverige mest vid framställningen av facklitteratur, speciellt
tentamensböcker för högskolestudier och främst på grund av att det går snabbare
att producera böckerna med talsyntes än att läsa in dem med människoröst (en
månad mot två månader). Att snabbt få tag på litteratur är viktigt för studerande,
men minst lika viktigt är att de förstår vad som sägs, menar Boqvist. Därför har
Folke ett uttalslexikon som består av drygt 600 000 ord. På Celia har man enligt
von Zinsen inga planer på att läsa in skönlitteratur med talsyntes, för det låter
inte tillräckligt bra ännu, och de flesta (äldre) kunder är inte vana vid syntetiska
röster.
De allra flesta ungdomar som använder sig av datorn är däremot bekanta med
det konstgjorda tal som datorn kan producera med hjälp av speciella talprogram.
Inom affärsvärlden och industrin används konstgjort tal bl.a. för uppläsning av
tidtabeller. Konstgjort tal som ett pedagogiskt hjälpmedel vid undervisning och
rehabilitering av barn och vuxna med olika typer av handikapp har blivit vanligt