Den talande bokens poetik - Doria

55
läsaren. Målgruppen för forskning kring talböcker har ända till slutet av 1900talet
varit i första hand blinda och gravt synskadade skolelever och studerande
utan förståndshandikapp. Syftet med forskningen har explicit varit att belysa och
förbättra synskadades studiesituation och därför har man uppmärksammat
problem i samband med användningen av specialmedier, dvs. talböcker, ofta
dessutom i kombination med punktskriftsböcker och böcker i relief (Myrberg
1978).
Redan på 1960- och 1970-talen bedrevs en omfattande forskning kring talboken
vid Pedagogiska institutionen i Uppsala. Forskningsprojektet gick under namnet
PUSS, som står för Pedagogiska Undersökningar beträffande de Synskadades
Studiesituation (Trowald 1978, 5) 42 . Nils Trowald författade en rad rapporter,
som behandlade olika studietekniska problem för synskadade. En annan medlem
i forskningsteamet kring PUSS var Mats Myrberg. Han disputerade 1978 med en
avhandling rubricerad Towards an Ergonomic Theory of Text Design and
Composition. I problemformuleringen för doktorsavhandlingen lyfte Myrberg
fram det starkt ökande antalet synskadade universitetsstuderande under 1960talet
samt den ökade användningen av figurer och bilder i studielitteratur som
problemområden, som aktualiserade frågan om hur det grafiska materialet skulle
kunna översättas till talboksformat. Han undrade hur man verbalt beskriver
tabeller och figurer på ett klart och redigt sätt, så att t.ex. en blind läsare, som
aldrig sett en grafisk figur ändå kan skapa sig en inre bild av det hela och på så
sätt få en bättre förståelse och retention av t.ex. olika kemiska och fysiska
processer.
Myrberg uppehöll sig vid de inlärningspsykologiska aspekterna men en
intressant synpunkt, sett ur perspektivet för min avhandling, är att Myrberg
också diskuterade frågan om uppläsarens inverkan på studerandes reception av
studiematerialet. Myrberg kom fram till att en god uppläsare, en god röst, inte
var tillräcklig för att förbättra de synskadades förståelse av bokens innehåll utan,
att den som redigerade boken och översatte den till talboksformat hade
avgörande betydelse för att underlätta förståelsen. Ditintills hade Föreningen för
de blinda krävt att inläsningen av en talbok ordagrant skulle motsvara
svartskriftsboken och man hade satt förhållandevis mycket tid på att beskriva
grafiska bilder. Myrberg problematiserade förfaringssättet och menade att det
kanske till och med var bättre att utelämna beskrivningar av vissa grafiska
representationer när synskadade ändå inte hade visuella stimuli att förlita sig på.
När det gäller inläsarens kompetens betonade Myrberg ytterligare hur viktigt det
är att inläsaren av en fackbok är förtrogen med ämnesinnehållet i den bok som
42 Projektet renderade en del forskningsrapporter utöver Trowald 1978 (Från text till
tal). År 1972 kom Trowald :Projektet PUSS:X. Synskadade och talbokshastighet och
1973 Trowald: Projektet PUSS:XIII. Studieteknikkurser för synskadade. Trowald gav
också ut Att lyssna effektivt 1974.