Den talande bokens poetik - Doria

54
Inom skiv- och filmindustrin blir det allt vanligare att man lägger till vad man
kallar mervärde i form av författarintervjuer, arkivmaterial och liknande till cdoch
dvd-skivan. Detta är något som bokbranschen internationellt också har
börjat göra i förhållande till ljudboken (Winkler 2003). Genom det försöker man
också locka yngre ljudboksläsare.
Rösten hos den person som läser in en ljudbok har stor betydelse för hur bra
boken säljer. Det är inte bara författare och genre som avgör den saken, utan lika
viktigt är vem som läser in boken. Ett riktigt känt namn säljer bra, men det måste
vara någon som kan läsa. Alla författare kan t.ex. inte läsa sina egna verk på ett
bra sätt (Lindsey 2000; Nilsson 2001 samt personlig kommunikation med Britt
Bjørlykke 2003, Stina Engström 2003 och Satu Röjmar 2003 41 ). Inläsarens bild
ges lika stor plats i försäljningskataloger som författarens eller bokomslagets.
Rösten avslöjar om inläsaren har varit berörd av boken som han eller hon läser
även hos den mest professionella skådespelare. De stora förlagen ordnar sedan
några år tillbaka omröstningar om ”årets ljudbok” eller ”årets ljudboksröst”
bland sina ljudboksläsare och arrangerar stor utdelning av pris, när vinnaren har
utsetts. I USA delar APA ut Audie Award sedan 1996, i England delade The
APA (tidigare SWPA) ut the Spoken Word Awards mellan 2001 och 2005,
Lydboksklubben i Norge utser Årets Lydboksstemme, i Sverige röstar
medlemmarna i Lyssnarklubben fram Årets Taltrast och i Finland utser ett råd
vid De synskadades bibliotek Celia Vuoden äänikirja (Årets talbok) sedan 1998.
2.1.5 Tidigare forskning kring den talande boken
I kapitel 1 har jag klargjort syfte och frågeställning med mitt forskningsprojekt
kring den talande bokens poetik. Denna avhandlings fokus riktas mot läsandemed-öronen
av skönlitteratur, och som forskare är jag intresserad av att
undersöka hur laborerande med formspråket i den auditiva presentationen
påverkar de erfarenheter unga vuxna gör som lyssnare till talbokstext. Min
centrala informantgrupp består av unga vuxna med läshandikapp till följd av
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning. En överblick av
forskningsläget visar, att det inte finns mycket forskning omkring unga vuxna
med den nämnda funktionsnedsättningen, och ännu mindre om deras reception
av fiktionsläsning i form av lyssnande till talböcker eller ljudböcker. Tidigare
forskning kring den talande boken har fokuserat på studietekniska och
inlärningspsykologiska aspekter vid framställningen av talböcker.
Forskningsintresset har riktats mot frågor om hur man läser in en lärobok så att
strukturen, som framgår t.ex. av kapitelindelning och styckeindelning,
fontstorlek, kursiveringar och andra skrivna tecken, blir klar för den lyssnande
41 Britt Bjørlykke är förlagschef på Lydboksklubben i Norge, Stina Engström var vid
tidpunkten för intervjun produktionschef på FsR i Finland och Satu Röjmar var
förlagschef på Talande böcker i Sverige.