Den talande bokens poetik - Doria

45
författarens tillstånd för att spela in en bok på band. Detta ändrades från 1961
när en ny lag om upphovsrätten vann laga kraft. I denna lag stadgades att ett
tillstånd inte behövs för inspelning av talböcker för utlåning på bibliotek för
synskadade. Denna lag gäller ännu i dag (se avsnitt 2.1.1.). I början av 2000-talet
producerar Celia ungefär 1000 talböcker per år och har runt 15 000 låntagare,
som står för över en halv miljon boklån per år.
Cely Mechelin arbetade för att kulturella rättigheter skulle erkännas också för de
synskadade och hon betraktade själv sin verksamhet för de blinda och
synskadade i första hand som ett kulturellt arbete och inte som traditionellt
välgörenhetsarbete. Mer än 100 år efter Cely Mechelins banbrytande arbete är
denna strävan efter kulturellt likaberättigande för olika grupper i samhället
fortfarande den kraft som för utvecklingen av t.ex. läsmedier för
läshandikappade vidare.
2.1.3 Studio FsR
För mitt avhandlingsarbete kring den talande bokens poetik har Studio FsR och
dess grundare Östen Engström (1935–2001) stor betydelse, eftersom Studio FsR
stod för inläsningen av de tre novellerna som ingår i det empiriska materialet.
Studio FsR grundades 1978 av Engström, som till professionen var röstpedagog
och talterapeut (S Engström, personlig kommunikation november 2003).
Engström undervisade i röstvård och talteknik vid en lång rad finlandssvenska
utbildningsinstitutioner (bl.a. Helsingfors universitet, Åbo Akademi och
Teaterhögskolan) och producerade också arbetsmaterial för talundervisning och
röstgestaltning under 1970- och 1980-talen tillsammans med Wava Stürmer
(Sevelius 2001).
För den finlandssvenska allmänheten blev Engström känd som professionell
recitatör när han i olika sammanhang uppträdde både ensam och tillsammans
med olika körer. Efter pensioneringen ägnade han mycket tid åt sitt talboksförlag
Studio FsR. Han läste själv in över 400 böcker på svenska och ett storverk var
inläsningen av Bibeln. I slutet av 1990-talet utvidgade han talboksverksamheten
till att också omfatta talböcker på finska. Ganska snart efter det slogs de båda
förlagen ihop till ett tvåspråkigt förlag som fick namnet Oy FsR – Suomen
Äänikirjat Ab. Efter Engströms död verkade FsR – Suomen Äänikirjat som ett
familjeföretag med S Engström som produktionschef. Förlaget hade tre
inläsningsstudior, två i Vasa och en i Nykarleby. Som inläsare fungerade ett
trettiotal personer. Inläsarna utgjordes främst av personer som använde sin röst i
utövandet av sitt yrke och därför kan kallas professionella röstanvändare, som
t.ex. skådespelare och lärare men också teologer eller författare som läste in
egna verk. Studio FsR var framför allt ett talboksförlag, vilket betyder att man
läshandikappade inte får tillgång till eftersom Celia kan producera endast 10-20% av alla
titlar, som kommer ut på finska, som talbok.