Den talande bokens poetik - Doria

43
räknade han upp tio möjliga användningsområden för fonografen och på andra
plats placerade han “inbandningen av fonografböcker, som talar till de blinda”
(Keravuori 1990, 105, min översättning). Edisons grammofonskiva lämpade sig
dock inte för inspelning av talböcker i större skala eftersom det rymdes endast
några minuters tal på skivan. Det skulle ta drygt ett halvt sekel innan
utvecklingen av grammofonskivan hade nått så långt att man kunde börja
använda den för talboksproduktion.
På 1920-talet började man banda talböcker för synskadade i USA och England
och i Tyskland på 1930-talet 26 . I Norden startade man med talboksproduktion på
rullband på 1950-talet (Sverige och Norge 1955, Finland 1956 och Danmark
1957). På 1960-talet utvecklades speciella bandspelare för blinda och på 1970talet
övergick man till talbok på kassett. I början av 1990-talet togs cdromskivan
i bruk som lagringsform för tal- och ljudböcker. I början av 2000talet
frångick man magnetofonbanden i de flesta länder världen över till förmån
för den nya digitala tekniken i form av DAISY eller mp3.
När DAISY-systemet utvecklades intervjuades en stor mängd talboksläsare från
många länder angående sina önskemål och krav när det gällde läsbarheten av en
talbok, som de hade full tillgång till. Den digitala talboken gör det möjligt att
läsa snabbare, man kan t.ex. skumläsa genom att hoppa från fras till fras i
materialet. Hastigheten kan också varieras utan att tonhöjden på rösten förändras
(s.k. Kalle-Anka-röst undviks). Pauserna mellan orden kan förkortas upp till 70
% (Granlund & Nørve 2001). Men en DAISY-talbok kan även läsas löpande,
som talbok på kassett. En digital talbok, som bygger på DAISY-standarden, är
alltså en multimedial representation av en skriven text medan talboken på kassett
bygger på en analog representation. I båda fallen sker den auditiva tolkningen
genom en riktig människoröst och inte via syntetiskt tal. (DAISY 2002; TPB
1998; Önnestam 2000)
Det internationella DAISY-konsortiet
I maj 1996 grundades ett internationellt DAISY-konsortium, vars uppgift är att
utveckla systemet och skapa en de facto-standard för digitala talböcker
(Önnestam 2000). Konsortiets mål är att revolutionera läsupplevelsen för
personer som har läshandikapp och man strävar efter att allt tryckt material skall
att skära spåren i en vaxrulle och med hjälp av motordrivna maskiner. Fonografrullar
producerades kommersiellt från 1890 till 1925 då grammofonskivorna tog över
marknaden. Edisons fonograf byggde på en idé av fransmannen Léon Scott som
uppfunnit fonoautografen 1857. Denna apparat upptecknade ljudtrycksvågor på ett sotat
papper, senare på en glasskiva. Scotts fonoautograf avsåg inte att återge hörbart ljud.
(Nationalencyklopedin 1991, band 8, ss 494-495).
26 En detaljerad beskrivning av hur teknologin kring talboken utvecklades ges t.ex. i
Thiele 1979, Keravuori 1990, Knip-Häggqvist 2004 och Christensen Sköld 2005.