Den talande bokens poetik - Doria

37
Uppläsaren använder sig likväl av röstens prosodiska element. I kapitlet
presenteras också exempel på tidigare forskning om röst.
I det tredje kapitlet, som jag kallar ”Att bygga föreställningsvärldar”, ett begrepp
som jag lånat av Langer (2005), redogör jag för de receptionsteorier som har
relevans för detta avhandlingsarbete. Jag lutar mig i första hand mot
litteraturforskare som Wolfgang Iser, Louise Rosenblatt och Judith Langer som
alla representerar text–läsarorienterad litteratursyn. Kapitlet inleds med en
diskussion om vad läs- och hörförståelse är. Jag redogör också för olika begrepp,
som vuxit fram inom estetisk transformativ teori inom det konstpedagogiska
vetenskapsområdet, eftersom jag använder några av dessa begrepp i mitt
analysarbete. Meningspotential och meningsskapande står i fokus i detta kapitel.
Det fjärde kapitlet skall ses som avhandlingens metodkapitel. Det bär rubriken
”Att utforska horisonter av möjligheter”. I kapitlet förankrar jag studien i en
fenomenologisk-hermeneutisk ansats och redogör för den meningskoncentrering,
inspirerad av Amedeo Giorgi, som jag använt mig av i analysarbetet.
Kapitel 5, 6 och 7 är avhandlingens resultatkapitel. De fokuserar på
undersökningens tre olika perspektiv: lyssnarperspektivet, meningsperspektivet
och röstperspektivet. Kapitel 5 har rubriken ”Hur återberättas detaljer i de tre
novellerna? – reception i efferent perspektiv”. Kapitel 6 har rubriken
”Berättelser om berättelser – reception i estetiskt perspektiv”. Kapitel 7 har
rubriken ”Så skall den talande boken låta! – reception i metaperspektiv.” I det
åttonde kapitlet “Mot en poetik för den talande boken” diskuterar jag
avhandlingens resultat. Det nionde kapitlet utgörs av ett sammandrag på
engelska.