Den talande bokens poetik - Doria

36
ursprungliga forskningsfrågorna (som var tre till antalet). Här har också min
egen ökande kunskap om litteraturpedagogisk forskning med en text–
läsarorientering inverkat på min egen förståelsehorisont (se figur 17 i kapitel 8).
Forskningsfråga 4 har därför tillkommit under analysprocessen och är på så sätt
ett resultat av forskningsprojektets inledande analyser.
1. Vilka mönster kan identifieras i lyssnarnas svar rörande berättelsestruktur
och kognitivt innehåll i ett jämförande perspektiv, som omfattar
olika inläsningar?
2. Vilka förståelsemönster i tolkande läsning relaterade till (texternas)
teman kan identifieras hos olika lyssnare?
3. Vilka uppfattningar har lyssnarna om hur den talande boken skall låta?
4. Vilka meningserbjudanden kan synliggöras genom litteratursamtal?
Begreppet ”meningserbjudande” i den fjärde forskningsfrågan har jag lånat av
James Jerome Gibson (1979, 127–143), som lanserade begreppet ”affordance”
(erbjudande, möjligheter) 1979. Han är en av perceptionspsykologins viktigaste
förgrundsgestalter. I Gibsons ursprungliga betydelse representerar ”affordance”
en kvalitet hos ett objekt eller hos den fysiska omgivningen, en kvalitet som
erbjuder individen att utföra en handling. Gibsons begrepp har influerat tänkande
inom pedagogiken och används i dag i många pedagogiska sammanhang (se bl.a.
van Lier 2000 och Slotte-Lüttge 2005) för att på ett mera generellt sätt tala om
möjligheter till lärande som finns i den ömsesidiga relationen mellan en individ
och den kontext individen befinner sig i. Forskningsfråga 4 skall därför betraktas
som en diskussionsfråga, som besvaras inom alla de tre första forskningsfrågorna.
Jag diskuterar begreppet utförligare i kapitel 8.
1.4 Avhandlingens disposition
I det inledande kapitlet har jag översiktligt presenterat fältet för
forskningsintresset för denna avhandling. I de två följande kapitlen breddar jag
den teoretiska referensramen. I kapitel 2 sveper jag inledningsvis över
landskapet för den talande boken för att läsaren skall få en klarare bild av
forskningsfältet. Därefter diskuterar jag proceduren med att förvandla en skriven
text till en talande bok genom att problematisera det jag kallar röstperspektivet
och lyssnarperspektivet. Att läsa in en skönlitterär text kan förliknas vid en
förmedlingssituation, men det är ändå inte fråga om ”uppläsning” eller
”högläsning” i traditionell bemärkelse. Det är inte heller frågan om att hålla ett
tal för att övertyga åhöraren eller en performance i form av berättarkonst.