Den talande bokens poetik - Doria

35
Projektet startade som uppdragsforskning för Utbildningsstyrelsen 1994 och var
då ett samarbetsprojekt med Förbundet de utvecklingsstördas väl (FDUV) och
Studio Finlandssvenska Röster (FsR). (Pilotprojektet har rapporterats av Østern
1995.) Under 2000-talets första årtionde har marknaden för talande böcker
utökats enormt, både när det gäller användningen av talböcker för olika grupper
av läshandikappade och när det gäller den kommersiella ljudboken, varför
forskningsprojektet kring Den talande bokens poetik har fått ett mera generellt
intresse, som i dag har aktualitet långt utöver den målgrupp (unga vuxna med
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning) som vid starten fångade mitt
eget forskningsintresse. Den talande boken är en konstnärlig produkt med egen
dramaturgi och regi. Den kräver ett eget estetiskt tänkande med medvetna val av
stil. Hur skall ljudboken produceras för att vara attraktiv? Vilken poetik skall
den ha? Vilka dimensioner skall en producent förhålla sig till?
Begreppet poetik 17 har jag valt som metafor för att fånga den talande bokens
didaktiska idé, konsten att göra en god inläsning.
Mitt angreppssätt är kvalitativt, hermeneutiskt och fenomenologiskt.
Analysmetoden är narrativ men jag använder också i någon mån deskriptiv
kvantitativ analys för att ge en översikt av materialet. Informanterna i de olika
lyssnargrupperna har vid tre olika tillfällen individuellt fått lyssna på banden
med de olika versionerna av talbokstext. Efteråt har jag intervjuat dem om deras
behållning av texten och deras uppfattningar om hur berättelsen framfördes.
Intervjuerna har formats som litteratursamtal. Alla intervjuer transkriberades och
analyserades därefter med hjälp av fenomenologisk meningskoncentrering i fyra
steg. Fokus ligger på unga vuxnas reception och förståelse av talbokstext. I
kapitel 4 fortsätter jag den metodologiska dryftningen och beskriver
datainsamling och analys mera detaljerat.
Problemställning och forskningsfrågor
Problemställningen kan formuleras som en fråga: Hur uppfattar olika
lyssnargrupper talbokstext inläst på olika sätt vad gäller röst, engagemang och
ljudeffekter? Problemställningen är explorativ genom att jag närmare bestämt
önskar att få fram kunskap om vilka faktorer som främjar en djup förståelse av
texten samt vilka faktorer som gör att intresset hålls vid liv hos lyssnaren.
Eftersom analysen av de insamlade intervjuerna pågått under en lång tid, har
också mitt fokus som forskare formats genom att umgänget med de
transkriberade intervjusamtalen mer och mer framstått som litteratursamtal.
Därigenom har också några fynd kunnat presenteras, som inte täcks av de
17 Aristoteles (1997) skriver i sin Poetik (Om diktkonsten) om hur konst skapas. I ”En
dans på gloser” tar Søren Ulrik Thomsen (1996) upp begreppet poetikk för att beskriva
hantverket vid produktion av fiktiv text (poesi).