Den talande bokens poetik - Doria

om hon tyckte: ”Varför måste jag sitta här och läsa det
här?” (16MA). Det var allt för neutralt och jag hade lite
svårt att hänga med alla gånger när mina egna tankar
började flyga hit och dit (16MA).
För att det ska va bra inlevelse ska man inte ”läsa” utan
”spela” det hela (9MA). Det ska va´ ungefär som på
Disneykassetterna man lyssna´ på när man var liten
(9MA). Då kunde man riktigt inne i sitt huvud se hur de
sprang omkring t.ex. i Djungelboken (9MA). Jag tycker
väl inte att det behöver var överdrivna känsloutbrott
(10MA), men man kan variera tonläge (16MA), betona
mera (15MA), hålla lite längre pauser (15, 16MA) eller
läsa lite snabbare eller långsammare ibland (16MA).
Man kan ju få fram alla möjliga känslor och situationer
och så där med att ändra tonläge (15MA). Förvåning och
ilska och på det viset (15MA). En pipig och gäll röst gör
det hela gnälligt (9MA) eller visar att situationen är
spänd på något vis (16MA). En låg röst kan göra det
mera spännande (9MA) eller visa att det är frågan om en
lugn situationen (16MA). Man blir bara irriterad om
rösten är gäll och gnällig (10MA) men en djup röst kan
man lättare höra på (10MA). Tempot var långsamt (9,
10, 15, 16MA) men det störde inte (15MA). Man hann
skapa egna bilder i huvudet (9MA) och det kändes
ganska bra (15MA) och idealiskt (10MA).
Speciellt påverkad tyckta jag inte att jag blev (9, 10, 15,
16MA). Man fick väl uppfatta och fantisera hur man
ville (9, 16MA). Hon tog inte parti för någon (15MA).
Det var helt monotont (15MA) och neutralt hela tiden
(16MA). Så hon favorisera nog ingen (15MA). Man
kände lite av den där spänningen mellan modern och
dottern (10MA).
Det är svårt att säga hur jag skulle ha läst själv (9MA).
Antagligen ännu monotonare, för jag läser aldrig högt
för någon ... (15MA). Men i så fall den här flickans ...
kanske besvikelse över sin mor. Den besvikelse hon
känner men inte ännu vågar ge uttryck för (10MA). Nu
lät flickans tankar väldigt neutrala. De lät helt lugna när
hon tänkte, även om hon var rasande (16MA). Tankar är
oftast inte så där lugna och försiktiga (16MA). Men det
blir väl mera jämnt och lugnt om man inte skriver i
första person, som ”jag”,-utan mera bara beskriver
”flickans” tankar (10MA)
Bristen på inlevelse och hur
den påverkar.
Läsningen skall vara
dramatiserad, man skall inne
i sitt huvud se hur de
springer omkring, som på
Disneykassetterna när man
var liten.
Röstlägets betydelse och
röstens kvalitet.
Irritation över att uttryck och
innehåll inte stämmer
överens.