Den talande bokens poetik - Doria

34
de konfronteras med en ny textform. Graden av förutsägbarhet sjunker och
läsningen blir svårare.
Forskningen vet ganska lite om hur utvecklingsstördas läsprocess fungerar.
Wiman (1996) menar att det kan bero på att forskning om utvecklingsstörning
inte har intresserat forskare inom språkvetenskapen i någon större utsträckning.
Däremot finns det en omfattande forskning om funktionsstörningen inom
vetenskapsområdena psykologi, pedagogik och sociologi, men man har hitintills
inte varit så intresserad av att forska kring utvecklingsstördas läsprocesser, i
synnerhet inte om deras tolkande läsning. Wiman, som undersökte hur tre
grupper med vuxna, lindrigt utvecklingsstörda läsare tillsammans med en
gruppledare som läste texten högt tog sig igenom en skönlitterär text fann att
läsningen tydligt dominerades av uppläsaren. Han använde en rad olika
strategier för att både underlätta begripligheten och förstärka läsupplevelsen när
han tillsammans med gruppen förhandlade sig genom texten. I föreliggande
avhandling riktas forskarintresset mot lindrigt utvecklingsstörda unga vuxnas
tolkande läsning av skönlitteratur presenterad i formen av en talande bok.
1.3 Avhandlingens syfte och problemställning
Det övergripande syftet för denna doktorsavhandling är att bidra till
kunskapsutveckling om förståelsemönster i olika unga vuxnas reception av
skönlitteratur, som de tar del av genom att lyssna på en talande bok. Syftet nås
genom receptionsanalys, som möjliggörs genom litteratursamtal.
Temat för mitt forskningsprojekt är talbokstexter med speciell fokusering på
inläsningspraxis och reception. Med utgångspunkt i tre fiktiva berättelser som
har lästs in på band, där formaspekterna har varierats, undersöker jag hur olika
sätt att läsa in talbokstext påverkar två olika lyssnargruppers förståelse av texten.
Båda lyssnargrupperna består av unga vuxna.
Frågeställningen i min avhandling är pedagogiskt förankrad. Jag undrar hur man
skall bygga upp en förmedlingssituation, som ger de lärande största möjlighet till
lärande. Lärande i detta sammanhang betyder möjlighet till en djup förståelse av
existentiella teman. Unga vuxna med funktionsnedsättningen lindrig
utvecklingsstörning är min huvudinformantgrupp. I tillägg ingår i studien en
referensgrupp bestående av unga vuxna som inte har någon funktionsnedsättning.
Genom undersökningen strävar jag efter att få fram kunskap om vilka
faktorer som främjar en djup förståelse av texten, samt om vilka faktorer som
gör att intresset hålls vid liv hos lyssnaren. Påverkas begriplighet och minne av
om en eller två röster läser? Skall rösten vara neutral eller skall den vara
inlevelsefull? Har ljudeffekter någon betydelse? Vad karaktäriserar en god
talbok? Hur skall poetiken se ut när man arbetar med ett auditivt medium?